Kärnvapen och humanitära konsekvenser

Transkript

1 Kärnvapen och humanitära konsekvenser Exemplen är många på hur utveckling, provsprängning och användning av kärnvapen runtom i världen har bidragit till miljöförstöring och hot mot liv och hälsa. Detta i sig utgör några av de viktigaste argumenten för att avskaffa kärnvapen. Snabba fakta om kärnvapen Officiella kärnvapenstater enligt icke-spridningsavtalet, NPT USA Ryssland Storbritannien Frankrike Kina De-facto kärnvapenstater enligt icke-spridningsavtalet, NPT Indien Pakistan Israel Nordkorea Lagar och regler Kärnvapen är det enda massförstörelsevapen som ännu inte har förbjudits genom ett internationellt avtal. De två viktigaste internationella avtalen är dels ickespridningsavtalet, Nuclear Non-Proliferation Treaty, NPT, som reglerar frågor kring kärnvapenspridning och nedrustning. NPT trädde i kraft Dels det fullständiga provstoppsavtalet, Comprehensive Nuclear Test Ban Treaty, CTBT, som reglerar frågor kring provsprängningar av kärnvapen. CTBT har fortfarande inte trätt i kraft. 1

2 Icke-spridningsavtalet (Nuclear Non-Proliferation Treaty, NPT) är idag det enda multilaterala avtalet som manar till nedrustning. Icke-spridningsavtalet delar in medlemsstaterna i kärnvapenstater och icke-kärnvapenstater. Som officiella kärnvapenstater räknas enligt avtalet de som hade skaffat kärnvapen före den 1 januari Icke-spridningsavtalet är uppbyggt kring tre huvudsakliga frågor: förhindra spridning av kärnvapen till nya aktörer nedrustning av existerande arsenaler alla länders rätt till fredlig användning av kärnenergi Hur många kärnvapen finns det i världen? Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI, finns det cirka kärnvapen i världen. USA och Ryssland äger 95 % av dem. USA, 7260 stridsspetsar Ryssland, 7500 stridsspetsar Storbritannien, 215 stridsspetsar Frankrike, 300 stridsspetsar Kina, 260 stridsspetsar Indien, stridsspetsar Pakistan, stridsspetsar Israel, 80 stridsspetsar Nordkorea, 6-8 stridsspetsar Humanitära konsekvenser För några år sedan presenterade 16 stater det humanitära initiativet för kärnvapennedrustning. De möttes först av hårt motstånd från både kärnvapenstater och kärnvapenfria länder. Men det humanitära initiativet har varit framgångsrikt i sin kamp. Idag är nära 160 stater anslutna, däribland Sverige, och initiativet har förändrat den internationella debatten om kärnvapen. Humanitära argument står idag i fokus vid kärnvapenmöten i FN. Initiativet har lett till att ny kunskap tagits fram som visar att 2

3 konsekvenserna av en kärnvapendetonation skulle vara ännu mer katastrofala än vi tidigare känt till. Det är inte möjligt, varken i Sverige eller någon annanstans, att skapa en katastrofberedskap som klarar att hantera ett scenario där kärnvapen använts. Det har även ordnats tre konferenser om de humanitära konsekvenserna. Efter den sista konferensen som hölls i Wien utlyste Österrikes regering Humanitarian pledge som uttrycker att det finnsett rättsligt tomrum i de existerande avtal och regelverk om kärnvapen. I dagsläget har 126 anslutit sig till Humanitarian Pledge, men inte Sverige än. Effekterna av kärnvapen kan inte kontrolleras i tid eller rum. Att kärnvapen existerar på en plats är ett hot mot människor överallt. När vi talar om humanitära konsekvenser av kärnvapen syftar vi på de effekter som kärnvapen har på människors hälsa, samhällen och miljö. Kärnvapen påverkar vår miljö på olika sätt. Dels skulle följderna av ett kärnvapenkrig vara förödande. Dels uppstår miljökonsekvenser under produktionskedjan, från uranbrytning till sluthantering av kärnavfall. Kärnvapen är ett hot mot vår planet och mot mänskligheten. Påverkan på människokroppen Vid en explosion av ett kärnvapen får den intensiva hettan kroppar att förångas. Tryckvågen färdas mil och sliter sönder byggnader och infrastruktur. Det produceras stora mängder radioaktiv strålning som dödar omedelbart, men även lång tid efteråt genom strålsjuka och cancer. Världshälsoorganisationen WHO uttryckte 1983 att kärnvapnen utgör det största omedelbara hotet mot mänsklighetens hälsa och överlevnad. Det gäller fortfarande. En kärnvapenexplosion orsakar skador på människor direkt och på lång sikt. Vid en kärnvapenexplosion förstörs sjukhus och vårdpersonal dödas, vilket gör att det inte finns hjälp för de som överlever men skadas. I Hiroshima dödades omedelbart omkring människor av atombomben, vilket var cirka 40 % av befolkningen. I Nagasaki 3

4 dödade atombomben över människor, oräknat dem som senare dött i cancer, och skadade ännu fler. Bomben Little Boy som exploderade över Hiroshima hade en sprängstyrka på 15 kiloton och Fat Man som exploderade över Nagasaki på 21 kiloton. De kärnvapen som finns i dagens kärnvapenarsenaler är mycket större än så, exempelvis har en brittisk Tridentubåt kärnvapen med en sprängkraft på 24 megaton. Större antalet av dagens cirka kärnvapen är mer än 1000 gånger starkare än bomberna över Hiroshima och Nagasaki. En stor skillnad mellan kärnvapen och konventionella vapen är att kärnvapen dödar och skadar också genom radioaktiv strålning. Strålningsskador orsakas av gamma- och neutronstrålning som finns i initialstrålningen, samt av det radioaktiva nedfallet. Om man utsätts för en dödlig dos strålning kan döden inträffa alltifrån omedelbart till inom några månader av strålsjuka. Strålningen drabbar främst blodbildningen och infektionsförsvaret. Strålningsskador kan också orsaka cancer. Leukemi utvecklas efter några få år, medan cancertumörer i inre organ oftast visar sig efter ännu längre tid. Hos gravida kvinnor kan fostret skadas av strålningen med missfall eller missbildningar som följd. Långt efter en kärnvapenexplosion kommer radioaktivitet att spridas både i området runt explosionen och, beroende på väder och vind, även långt bort från explosionsplatsen. Människor kan påverkas av nedfallet direkt genom att träffas av det fina stoftet som regnar ner. De kan också få i sig radioaktiva partiklar genom att dricka mjölk från kor som betat kontaminerat gräs eller via växter och djur som tagit upp radioaktiva ämnen från nedfallet. Klimat och miljö Vid varje användning av kärnvapen uppstår lokala effekter till följd av värmestrålning, bränder, tryckvåg och radioaktivitet. De sekundära följderna av ett kärnvapenkrig, med vatten och mat förgiftat av radioaktivitet, med flyktingströmmar, epidemier och socialt sönderfall kan i vissa fall få större konsekvenser än de primära effekterna. 4

5 Det räcker med att en liten del av dagens kärnvapen avfyras för att klimatförändringen ska bli farlig för jordens befolkning och djurliv. När kärnvapen detonerar bildas stora bränder av hettan och värmestrålningen. Bränderna flyter samman och kan bilda stora eldstormar som ger ifrån sig stora mängder aska och rök. Klimatpåverkan orsakas av ett globalt rökskikt som skulle finnas kvar under flera år. Röksiktet hindrar ljusinstrålning och sänker temperaturen. Det i sin tur ger en förkortad växtsäsong vilket riskerar att medföra svältkatastrofer långt ifrån själva bombnedslaget. De globala effekterna på klimatet av ett stort kärnvapenkrig skulle sannolikt leda till en så omfattande världssvält att mänskligheten skulle riskera att helt utrotas. Ozonlagret krymper Ett regionalt kärnvapenkrig, visar forskning, skulle få allvarliga följder för ozonlagret. Det skulle leda till en mångfaldig ökning av malignt melanom samt ögonproblem som starr. Stora effekter kan förväntas även på växter och djur, både på land och i havet, men dessa har ännu inte studerats närmare. Effekten på ozonlagret skulle bestå längre än påverkan på temperaturen. Jordbruksproblem och svält Jordbruket påverkas av att flera klimatfaktorer förändras, bland annat nederbörd och temperatur. I studier på ett begränsat kärnvapenkrig beräknar man att skörden av majs och sojabönor skulle minska påtagligt i USA och att nedgången av produktionen av vete och ris skulle bli mycket stor i vissa delar av Kina. I norra och centrala Europa skulle odlingssäsongen, räknat som frostfria dagar, minska drastiskt. Vete skulle exempelvis inte kunna odlas i Kanada och antalet frostfria dagar skulle minska på de flesta platser med tio till trettio dagar. I Sibirien skulle det dock bli så mycket som 100 färre frostfria dagar. Klimatförsämringen kan bli långvariga, upp till ett decennium. Produktionsbortfallet skulle få stora globala effekter. I skriften Nuclear Famine: Two billion people at risk publicerad av IPPNW beräknas 2 miljarder människor riskera att dö av svält. 5

6 Provsprängningar Kärnvapnen har sprängts över Hiroshima och Nagasaki, och 2000 gånger till. De flesta av provsprängningarna har ägt rum i områden där ursprungsbefolkningar dominerar, som öar i Stilla Havet, Semipalatinsk i nuvarande Kazakstan, Novaja Zemlja i ryska Arktis, aboriginers områden i Australien och uigurers och nomaders områden i gränsområdet Kina-Ryssland-Mongoliet samt Nevadaöken i USA. Provsprängningar genomförs för att dokumentera funktion, sprängstyrka och verkan hos kärnvapen under utveckling. Radioaktiviteten från en provsprängning kan förflytta sig långt med vind och vattenströmmar. Radioaktivitet som frigjorts vid kärnvapenprovsprängningar i atmosfären har spritts över hela jorden. Underjordiska tester har kontaminerat jord och grundvatten. Provsprängningar används också för att demonstrera vetenskaplig och militär styrka för omvärlden. De har därför en tydlig politisk aspekt och de flesta av kärnvapenstaterna har offentliggjort sitt kärnvapeninnehav genom just en provsprängning. Idag finns det två avtal som reglerar kärnvapenprovsprängningar, det partiella provsprängningsavtalet, PTBT, och det fullständiga provstoppsavtalet, CTBT. CTBT har ännu inte trätt i kraft. Enligt organisationen CTBTO har cirka 2056 kärnvapenprovsprängningar gjorts sedan USA gjorde det första testet Över 500 provsprängningar har gjorts i atmosfären eller under vatten. Resten av provsprängningarna har gjorts under jorden. 6