Lär om kärnvapen Manualer PASS

Transkript

1 Lär om kärnvapen Manualer PASS

2 Bild 1 ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons Global kampanj för ett förbud mot kärnvapen En koalition av 424 organisationer i 95 länder 11 svenska partnerorganisationer Opinionsbildning, informationsspridning och politiska påtryckningar Bild 2 Vad är kärnvapen? Begreppet kärnvapen och vanlig terminologi Kärnvapens funktionssätt Skillnaden mellan kärnvapen och konventionella bomber ( vanliga bomber ) Bild 3 Vad är kärnvapen? Kärnvapen är det mest kraftfulla vapen som uppfunnits. Kärnvapen är samlingsnamnet för bomber som får sin kraft från en kärnreaktion. Kärnvapens oerhörda verkan bygger på frigörelse av den energi som håller samman atomkärnor. Kärnvapen är samlingsnamnet för bomber som får sin kraft från en kärnreaktion. Kärnvapen är det mest kraftfulla vapen som uppfunnits. Kärnvapens oerhörda verkan bygger på frigörelse av den energi som håller samman atomkärnor. Styrkan hos en kärnladdning anges som det antal ton trotyl (konventionellt kemiskt sprängämne) som ger motsvarande sprängverkan med konventionella bomber, till exempel spräng- eller brandbomber. Atomer som utgör grunden för kärnvapen är väldigt små, så små att det är svårt att föreställa sig. För att skapa en bild av atomens storlek, tänk på en baseboll. Den är ungefär sju centimeter i diameter. Om en atom var lika stor som en baseboll så skulle bollen i jämförelse med detta vara nästan 5000 kilometer hög. I en kärnvapenexplosion klyvs ett väldigt stort antal atomer i en kedjereaktion, ju fler atomer som klyvs desto kraftigare blir sprängverkan. Två huvudtyper av kärnvapen Det finns två huvudtyper av kärnvapen. Den första är atombomben. I atombomben sker frigörelsen av energi genom klyvning (fission) av tunga atomkärnor som till exempel uran och plutonium. Den andra bomben är vätebomben, eller termonukleär bomb. I vätebomben sker frigörelsen av energi genom en sammanslagning (fusion) av lätta atomkärnor som till exempel isotoper av väte. 2

3 Bild 4 Vad är kärnvapen? Atombomb I atombomben frigörs energi genom fission, det gör att bomben även kan kallas för fissionsbomb. Tunga atomkärnor, uran eller plutonium, klyvs när de träffas av neutroner. Atombomben är den enklare och mindre kraftfulla sorten av två sorters kärnvapen. Atombomben är uppbyggd genom en kedjereaktion frigöra så mycket energi som möjligt, så snabbt som möjligt, innan den frigjorda energin splittrar bomben så att kedjereaktionen upphör. Ju längre kedjereaktionen varar, desto mer energi kommer att utvecklas. Kedjereaktionen hålls igång genom att kärnpartiklar (neutroner) frigörs vid kärnklyvningen i sin tur klyver ytterligare atomkärnor, som frigör nya neutroner och så vidare i en enorm kedjereaktion. Bomberna som fälldes över Hiroshima och Nagasaki i Japan 1945 var av typen atombomber. Hiroshimabomben, Little Boy, byggd på uran och hade en sprängkraft motsvarande cirka 15 tusen ton TNT. Bomben över Nagasaki, Fat Man, byggde på plutonium med en sprängkraft motsvarande cirka 23 tusen ton TNT. Vätebomb Det som i dagligt tal kallas för vätebomb eller termonukleär bomb är i själva verket tre atombomber som är sammanbyggda för att ge i princip obegränsad sprängstyrka. En fissionsbomb (uran eller plutonium) begränsas av att den splittras av explosionen, så att kedjereaktionen äger rum endast i en del av materialet. Fusion sker då lätta ämnen, till exempel vätekärnor, smälter samman till tyngre ämnen, samtidigt som energi frigörs. För att detta skall kunna ske krävs höga temperaturer och tryck. I stjärnor förekommer kärnfusion i stjärnans inre, det är detta som är deras energikälla. De kärnvapen som existerar idag är de allra flesta av typen vätebomber. Till skillnad från atombomben kan vätebomben i princip ha hur stor sprängverkan som helst. Den största vätebomb bomb som har provsprängts hade en styrka på 58 megaton (Mt), vilket motsvarande ca Hiroshimabomber. Provsprängningen skedde 1961 över Novaja Zemlja, i dåvarande Sovjetunionen. Strategiska kärnvapen Strategiska kärnvapen är kärnvapen placerade på interkontinentala missiler. Dessa vapenbärare har lång räckvidd, från km och uppåt. Med interkontinental menas att missilens räckvidd är tillräckligt stor för att skjuta från en kontinent till en annan. Det är med dessa vapen som USA och Ryssland direkt kan hota varandras territorier. De kärnvapen som är placerade på dessa missiler har även den största sprängkraften. En interkontinental ballistisk missil är en missil som endast är styrd under avfyrningsfasen. Med hjälp av raketdrift kan missilen träffa ett mål som befinner sig upp till km bort och den färdas med en hastighet runt km/h. 3

4 Taktiska kärnvapen Taktiska kärnvapen utgörs av till exempel torpeder, minor, bomber eller granater. Det vill säga, kärnvapen med kort räckvidd som når max 500 km. Dessa vapen är avsedda för att användas direkt på slagfältet. Taktiska kärnvapen är inte särskilt användbara och är ingenting som något land utvecklar. Bild 5 Vapenbärare och vapensystem Den delen av ett kärnvapen som innehåller själva kärnladdningen kallas stridsspets. För att denna ska fungera som vapen och kunna nå det mål man vill så behövs någon form av vapenbärare. Kärnvapnet kan till exempel utformas som en flygbomb, men idag är det vanligare att kärnvapen är monterade på missiler. Någon tydlig skillnad mellan vapen och vapenbärare finns inte alltid. Ett sådant exempel är artillerigranater. Ordet vapensystem täcker in både vapen och vapenbärare, ibland räknas även plattformen in. Plattformen kan utgöras av till exempel en ubåt eller ett flygplan med uppskjutsanordning. En missil kan antingen vara ballistiska missiler som saknar styrförmåga eller kryssningsmissiler som kan korrigera sin flygbana och till och med navigera. Bild 6-7 Vad händer när det smäller? De största omedelbara skadorna från ett kärnvapen kommer av en tryckvåg och värmestrålning. Det skiljer sig egentligen inte så mycket från hur andra bomber fungerar. Den stora skillnaden är effektens omfattning. Utöver effektens omfattning åstadkommer kärnvapen stora skador genom radioaktiv strålning. Tryckvåg och värmestrålning När ett kärnvapen exploderar syns ett intensivt ljussken, som från en jätteblixt. Det bländar och bränner allt inom en viss radie. Det finns ingen chans att hinna ta skydd för denna värmestrålning om man inte har blivit förvarnad. Allt som finns på platsen där bomben exploderar smulas sönder och förbränns. Kvar blir rök, gaser och små partiklar som stiger upp i luften. Ett svampliknande moln bildas. Strax därefter når tryckvågen fram. Tryckvågen är så våldsam att den slår sönder hus och krossar människor på många kilometers avstånd.den enorma tryckvågen kan uppnå en hastighet på flera hundra km/timme. Människor som befinner sig nära explosionsplatsen kan dödas enbart av tryckvågen. På längre avstånd orsakar trycket skador inuti kroppen så som lungskador, sprängda trumhinnor och inre blödningar. Men tryckvågen kommer framför allt att orsaka indirekta skador. Byggnader rasar samman och begraver människor. Människor kommer att kastas mot hårda föremål. Material som glassplitter, tegel, betong och trävirke kommer att kastas runt och orsaka omfattande skador på människor. Tryckvågen och värmestrålningen är de faktorer som omedelbart orsakar flest skador och dödsfall vid en explosion. Inom ett visst avstånd från explosionsplatsen har värmestrålningen så hög temperatur 4

5 att praktiskt taget allt förångas: hela kroppar dunstar bort och utplånas. Värme rör sig otroligt snabbt och det går därför inte att ta skydd mot värmestrålningen om ingen förvarning getts. Längre bort från området med dödliga skador på grund av värmestrålningen kommer många människor att drabbas av brännskador. Värmestrålningen leder till direkta brännskador på bar hud. Även brinnande kläder kommer att leda till svåra brännskador. Människor med brännskador är tids- och arbetskrävande att vårda och utgör därför en stor utmaning för sjukvården i händelse av en kärnvapenexplosion. Bild 8-11 Vad händer när det smäller? Sprängkraft När man mäter effekten av en bomb så mäts den totala mängd energi som frigörs vid explosionen. När det gäller kärnvapen mäts den i termer av hur många kilo TNT som skulle krävas för att frigöra motsvarande mängd energi. TNT (Trotyl) är ett sprängämne som används inom militären. Ett kärnvapen med en sprängkraft på 10 kiloton TNT väger ungefär 500 kg, medan en konventionell bomb med samma vikt innehåller cirka 250 kg TNT. Ett sådant relativt litet kärnvapen frisätter lika mycket energi som lika tunga TNT- bomber. Om kärnvapnets sprängstyrka liknas vid ett kryddmått vätska så skulle det krävas ungefär 200 kaffekoppar, som hälldes ut samtidigt, för att åstadkomma samma sprängkraft med konventionella vapen. Bild 12 Vad händer när det smäller? Radioaktivitet/radioaktiv strålning o Dödar direkt eller orsakar allvarlig sjukdom som leder till långsam död efter dagar eller år. o Kan döda snabbt eller kan orsaka cancer efter många år. o Förorenar stora landområden under år eller decennier. Förgiftar människor, djur och vår miljö. o Genetiska mutationer. En stor dos strålning kan döda en människa direkt. Exponering för en något mindre mängd orsakar akut strålsjuka, en mycket allvarlig sjukdom, som leder till långsam död efter dagar eller år av lidande. Strålning kan orsaka genetiska skador som leder till att barn föds med missbildningar. Strålning förorenar stora landområden, vilket omöjliggör jordbruk under år, eller till och med decennier. Förgiftningen av människor och deras miljö genom strålning gör återhämtningen efter en kärnvapenexplosion lång och plågsam. 5

6 Långt efter en kärnvapenexplosion kommer radioaktivitet att spridas både i området runt explosionen och, beroende på väder och vind, även långt bort från explosionsplatsen. Det kallas för radioaktivt nedfall. Människor kan påverkas av nedfallet direkt genom att träffas av det fina stoftet som regnar ner. Men de kan också få i sig radioaktiva partiklar genom livsmedel, via växter och djur som har tagit upp radioaktiva ämnen En dödlig dos strålning kan utgöras av så liten mängd energi som den i värmen i en enda smutt kaffe. Det vill säga, en mycket liten mängd. Bild 13 Kärnvapen som globalt hot Domedagsklockan 1947 Skapad av Bulletin of the Atomic Scientists, Chicago University Klockan är en allmänt erkänd indikator på världens sårbarhet för katastrof från kärnvapen, klimatförändringar och ny teknik växer fram i andra områden. Årlig bedömning av risken för en katastrof som hotar hela mänskligheten. Ju högre risk, desto närmare midnatt Bild 14 Kärnvapen som globalt hot Domedagsklockan minuter till midnatt. USA och Ryssland/Sovjet undertecknar START- avtalet (Strategic Arms Reduction Treaty) som innebär att länderna ska nedrusta. Bild Kärnvapen som globalt hot Vad står klockan på idag, 2015? Domedagsklockan för 2015 står på tre minuter före midnatt! Bulletin of Atomic Scientists menar att kärnvapenstaternas omfattande moderniseringsprogram och ofantliga kärnvapenarsenaler sätter världen i ett mer kritiskt läge än tidigare. Så nära en katastrof har vi inte varit sedan 1984, mitt under kalla kriget och kärnvapenkapprustningen då det fanns cirka kärnvapen i världen. 6

7 Bild 17 Ett vapen byggt av människor kan nedrustas av människor Kärnvapen är unika i sin destruktiva kraft och är i alla bemärkelser ett massförstörelsevapen. De frisätter enorma mängder energi, både i form av tryckvåg, värmevåg och strålning. Dessa aspekter av kärnvapen inför en helt ny dimension av skräck och det är viktigt att komma ihåg att det är människor som håller fingret på avtryckaren. Kärnvapen är skapade av människohänder och de kan även nedrustas av människohänder. Bild 18 Atomtidsåldern Kärnvapenutveckling, historiskt och geografiskt Kärnvapen idag Det är genom historierna som vi skapar förståelse om vad kärnvapen faktiskt är och vilka förödande konsekvenser dessa vapen har. I krig har kärnvapen använts två gånger. Det var i slutet av Andra världskriget 1945, då USA den 6:e och 9:e augusti fällde två atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Världen sa Aldrig mer, men trots det så finns det närmare kärnvapen kvar i världen. Bild talet - Tanken tar form Forskare och vetenskapsmän på båda sidor under Andra världskriget var fullt medvetna om att kärnfission, klyvning av atomkärnor, kunde utnyttjas som ett vapen. Men på den tiden var ingen riktigt på det klara med hur det skulle gå till. För att hindra motståndarsidan från att nå resultat snabbare slutade fysikerna att publicera sina resultat inom ämnet fissionsprocesser. Bild Manhattanprojektet I amerikanska laboratorier arbetade forskarna på högvarv för att hinna först. Efter Japans anfall på Pearl Harbor i december 1941 strömmade pengarna in till amerikansk militärforskning, framför allt till forskning om kring klyvbart material. Manhattanprojektet är benämningen på det stora projekt USA, Kanada och Storbritannien drog igång 1942 för att utveckla en atombomb innan Hitlers Tyskland lyckades med detsamma. Det som började som ett litet projekt med knapp ekonomi 7

8 kom, när det var som störst, att ha anställda. Ledaren för projektet, överste Leslie Groves, lät inrätta tre stora produktionscentra i USA: Oak Ridge i Tennessee, Hanford i Washington och Los Alamos i New Mexiko. Utöver dessa tre platser fanns över 30 olika forskningsplatser i USA, Kanada och Storbritannien. Forskarna arbetade framför allt med uran- 235 och det nyupptäckta ämnet plutonium. Manhattanprojektet lyckades spränga tre kärnvapen Bild Trinity Den 16 juli 1945 klockan 05:29:45 på morgonen sprängdes världens första kärnvapen. Det var på provsprängningsområdet Alamogordo i New Mexiko, USA. Bomben var gjord av plutonium och hade en sprängstyrka på 20 kiloton TNT. Provsprängningen var ett resultat av Manhattanprojektet. Sprängningen av Trinity blev startskottet för Atomtidsåldern. Bomben uppmätte en sprängstyrka motsvarande ca 20 kiloton TNT. Fysikern Robert Oppenheimer har kallats atombombens fader för sitt arbete med den första atombomben. När Trinity detonerade på provsprängningsplatsen sägs det att Oppenheimer citerade en text ur den hinduiska skriften Bhagavadgita: If the radiance of a thousand suns were to burst at once into the sky, that would be like the splendor of the mighty one. Now I am become Death, the destroyer of worlds. Det betyder ungefär Om ljuset från tusen solar samtidigt strålade samman på himlen, skulle det likna den Mäktiges prakt. Nu har jag blivit Döden, förstöraren av världar. Bild Hiroshima och Nagasaki USA:s president Truman ville tvinga den japanska armén till kapitulation för att få ett snabbt slut på andra världskriget som rasade. Därför gav han order om att Japan skulle bombas med en atombomb. Samtidigt ville Truman visa Stalin vad USA hade i sin arsenal, även om Sovjetunionen för tillfället var en allierad. Den 6 augusti 1945 lastades ett specialbyggt bombplan för att fälla atombomben, kallad Little Boy, över den japanska hamnstaden Hiroshima. Anfallet med det hittills i princip oprövade vapnet var lika mycket ett test, om det misslyckades gjorde det ju inget var tanken. Försöket lyckades. Två tredjedelar av Hiroshima förstördes och vid krigsslutet hade över människor dött till följ av bombens omedelbara och långsiktiga skador. Tre dagar senare, den 9 augusti 1945 klockan fällde USA ytterligare en atombomb, en plutoniumbomb. Denna hade fått namnet Fat Man och fälldes över den japanska staden Nagasaki. Över människor dog till följd av bomben. 8

9 Bild Sovjetunionen provspränger sitt första kärnvapen I Sovjetunionen hade uranklyvningsforskningen inletts redan under talet, men det skulle dröja till 1949 innan den första sovjetiska atombomben provsprängdes. Platsen för Sovjets provsprängningar var Semipalatinsk, nuvarande Kazakstan den 29 augusti talet kom att bli ett decennium med våldsamma satsningar på kärnvapen. USA sprängde sin första vätebomb 1951 och 1953 sprängde Sovjet sin första vätebomb. Bild Storbritannien provspränger Den 3 oktober 1952 blev Storbritannien det tredje landet i världen att skaffa kärnvapen. Sedan 1947 hade landet haft ett kärnvapenprogram. Den första brittiska provsprängningen hade kodnamnet Hurricane och genomfördes på Montebello- öarna i västra Australien. På australienskt territorium genomförde Storbritannien 12 atmosfäriska provsprängningar. Max Kimber, en britt som deltog vid de brittiska provsprängningarna, har uttryckt: There were hundreds of thousand of dead turtles on the beach. They had come up on the beach and been killed obviously by the radiation. It was littered with turtles from one end of the place to the other sprängde Storbritannien sin första vätebomb inledde de ett samarbete med USA och alla brittiska tester utfördes efter det i Nevadaöknen, USA. Bild USA och Sovjet överens om uppehåll När USA och Sovjetunionen bestämde sig för att tillfälligt sluta testa kärnvapen såg det ut att finnas en möjlighet att förhandla fram ett avtal kring kärnvapenprovsprängningar. Men politisk och militär utveckling gjorde dock att testuppehållet blev kortvarigt anmälde sig Frankrike som fjärde kärnvapenmakt och 1961 bröt Sovjet moratoriet (uppehållet) och detonerade i rask takt 30 bomber, inklusive världens hittills största kärnvapen, Tsarbomben, på 58 megaton. I jämförelse var bomben som släpptes över Hiroshima 20 kiloton, Tsarbomben å andra sidan hade en sprängstyrka på nära kiloton. Bomben utlöste energi 9

10 som motsvarar 1,4 % av solens urladdning. Efter Sovjets provsprängningar återupptog USA sitt testande i Stilla havet. Bild & 80- talet Kalla kriget Under kalla kriget pågick en intensiv kapprustning mellan USA och Sovjetunionen. Staterna spionerade på varandras kärnvapenarsenaler och varje gång den ena misstänktes ha ökat sina arsenaler eller skaffat en ny typ av kärnvapen, följde den andra efter och överträffade gärna fienden några snäpp. Det ledde till en kapprustning som varken USA eller Sovjet kunde sätta stopp för, eftersom risken fanns att fienden skulle ha fler och starkare kärnvapen. Båda staterna hade kärnvapen riktade mot varandra, redo att avfyras inom loppet av några minuter. MAD Mutually Assured Destruction (Garanterad ömsesidig utplåning) var världen på randen av ett kärnvapenkrig under Kubakrisen. Kapprustningen nådde sin absoluta topp 1986 då de två stormakterna tillsammans hade kärnvapen. Den sammanlagda sprängkraften hos dessa vapen är nästan omöjlig att förstå. Bild 27 Kärnvapenspridning 1964 Kina skaffar kärnvapen År 1964 detonerade Folkrepubliken Kina sin första atombomb i Lop Nur i Gobiöknen. En möjlighet att hindra utvecklingen och spridningen av kärnvapen hade gått förlorad provsprängde Kina sin första vätebomb Israels kärnvapenprogram avslöjas Israels kärnvapenprogram och kärnvapeninnehav kom att avslöjas 1986 av den israeliska kärnfysikern Mordechai Vanunu för brittisk media. Efter avslöjandet kidnappades han och fängslades av Israel. Vanunu tillbringade 18 år i fängelse, varav 11 år i isoleringscell. Han släpptes 2004, men med strikta restriktioner i rörelse- och yttrandefrihet. Efter att Vanunu släpptes har han arresterats vid flera tillfällen och suttit av kortare straff. Senast i maj 2010 dömdes han till tre månaders fängelse för att ha träffat utlänningar, vilket bröt mot villkoren för hans frigivning. Vanunu har av många kommit att hyllas internationellt som en sanningens hjälte och whistleblower. Men betraktas av Israel som en förrädare och galenpanna. Israel har aldrig provsprängt något kärnvapen vad omvärlden vet om Indien och Pakistan provspränger 1998 anslöt sig även Indien och Pakistan till de länder som provsprängt kärnvapen. Indien hade redan 1974 genomfört vad regeringen själva kallade en 10

11 fredlig provsprängning, som kallades Smiling Buddah års provsprängningar uppgav Indien emellertid var verkliga kärnvapentester. Senare samma månad genomför Pakistan en provsprängning, med motiveringen att de kände sig tvungna på grund av Indiens provsprängning. Provsprängningarna var starten på en kapprustning mellan länderna och fördömdes kraftigt av FN:s säkerhetsråd Nordkorea provspränger 2003 gick Nordkorea ur icke- spridningsavtalet och 2006 utförde landet sin första provsprängning. Effekten var låg och sannolikt var provsprängningen delvis ett misslyckande. Testet fördömdes kraftigt av det internationella samfundet och FN:s säkerhetsråd beskrev provsprängningen som ett klart hot mot internationell fred och säkerhet utförde Nordkorea ytterligare en sprängning. Bomben en sprängstyrka som uppskattas till 2-6 kiloton. Denna måttliga effekt tolkas av vissa experter som ett tecken på att laddningen inte heller denna gång fungerade optimalt genomförde landet sin tredje provsprängning. Sprängstyrkan uppskattades till 6-7 kiloton, ungefär hälften så kraftfull som bomben som släpptes över Hiroshima. Bild Kärnvapen idag Cirka kärnvapen 2015 räknade Stockholms fredsforskningsinstitut, SIPRI, ut att det finns ungefär kärnvapen i världen och USA och Ryssland äger 95 % av dem. USA, 7260 stridsspetsar Ryssland, 7500 stridsspetsar Storbritannien, 215 stridsspetsar Frankrike, 300 stridsspetsar Kina, 260 stridsspetsar Indien, stridsspetsar Pakistan, stridsspetsar Israel, 80 stridsspetsar Nordkorea, 6-8 stridsspetsar Bild 30 Kärnvapen idag Det finns idag fem så kallade officiella kärnvapenstater. Staterna får denna status genom icke- spridningsavtalet, NPT, eftersom de var de enda stater som hade kärnvapen är avtalet trädde i kraft De officiella kärnvapenstaterna är USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina. Stater som skaffat kärnvapen efter att icke- spridningsavtalet trädde i kraft kallas för de facto kärnvapenstater. Hit hör länder som Indien, Israel och Pakistan. I denna kategori kan även Nordkorea placeras. Nordkorea utropade sig som en kärnvapenmakt 2006 och har troligen 6-8 kärnvapen i sin arsenal. 11

12 Utöver de nio kärnvapenstaterna så finns det i dagsläget amerikanska Nato- kärnvapen utplacerade i Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet. Det finns även kärnvapen ombord på örlogsfartyg på internationellt vatten. En annan kategori som brukar nämnas är tröskelstater. Det brukar man kalla de länder som har teknisk möjlighet att producera kärnvapen, eller som misstänks ha gjort förberedelser för att framställa egna kärnvapen. De mest omtalade fallen under senare år har varit Iran och Nordkorea. Bild 31 Humanitära konsekvenser Klimatmässiga och humanitära konsekvenser Konsekvenser vid en detonation Klimatrubbning vid kärnvapenkrig Produktionens effekter på människa och miljö Kärnvapen är unika i sin destruktiva kapacitet. Ett enda vapen kan ödelägga en stad, eller ett land, på ett ögonblick. Kärnvapen kan inte skilja civila från militära mål, vilket gör att i princip all användning av dem strider mot den internationella humanitära rätten. Bild 32 Humanitära konsekvenser Avser konsekvenser för Hälsa Samhälle Miljö Till följd av Avsiktlig eller oavsiktlig detonation av kärnvapen Produktion och provsprängningar Krigsanvändning När vi talar om humanitära konsekvenser innebär det konsekvenser för människors hälsa, samhälle och miljö. När kärnvapen diskuterats har fokus legat på den tekniska biten. Det vill säga hur stor sprängstyrkan varit, vilken typ av vapenbärare och så vidare. De humanitära konsekvenserna har inte haft så stor del i diskussionerna. Men genom att prata om de humanitära konsekvenserna har ett skifte nu skett i debatten. Konsekvenserna av kärnvapen existerar inte bara vid en kärnvapenexplosion. Konsekvenserna sker även vid utbrytningen av uran och tillverkningen av plutonium. Detta påverkar både miljö och människor. 12

13 Bild 33 Bomberna över Japan Hiroshima 70 % hade multipla skador och i de flesta fall svåra brännskador. 90 % av alla läkare och sjuksköterskor omkom omedelbart 42 av 45 sjukhus ofungerande Än idag behandlas överlevare på sjukhus i Japan En kärnvapenexplosion kan orsaka skador på människor på en rad olika sätt både direkt och på längre sikt. Kärnvapnen skadar både människor och foster i livmodern. Vid en kärnvapenexplosion förstörs sjukhus och vårdpersonal dödas, vilket gör det svårt att hjälpa dem som överlever. I Hiroshima dödades omedelbart omkring människor av atombomben. Det totala antalet invånare i Hiroshima vid den tiden beräknas ha legat runt , vilket betyder att ca 40 % av befolkningen omedelbart dog till följd av atombombningen. Bild 34 Överlevarna Hibakusha betyder på japanska människa utsatt för explosion och används när man pratar om överlevarna efter atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki. Många Hibakushas har fått leva med svåra sjukdomar, smärta och problem. Men många av dem har också haft svårt att hitta en plats i samhället efteråt. De överlevande ansågs som ovilliga eller olämpliga att arbeta, på grund av det man kallade A- bombssjukan. De flesta av de överlevande har också brottas med de svåra frågorna kring: varför utsattes just jag för det här? Hur annorlunda hade inte livet kunnat vara om jag inte hade befunnit mig i Hiroshima eller Nagasaki den där dagen? Av rädsla för att utestängas ytterligare från samhället har de överlevande och deras familjer varit tveksamma till att låta sig studeras. Många är också rädda för att vara öppna sina svåra upplevelser och känslor inför främlingar, med risk för att missförstås. Många av överlevarna lider också av en känsla av skam och skuld för att de överlevde medan så många av släkt och vänner dog. Allt det hemska de överlevande har sett och upplevt har för många av dem lett till en förträngning och avstängning av tankar och känslor kring händelsen. Idag ägnar många hibakushas sina liv åt fred och arbete för kärnvapennedrustning. De berättar sina historier för att hjälpa människor förstå kärnvapens humanitära konsekvenser. Setsuko Thurlow z9qv1lg8 I december 2014 hade vi besök av atombombsöverlevaren Setsuko Thurlow. Hon var 13 år när atombomben föll över hennes hemstad Hiroshima och är idag en av få Hibakushas 13

14 som reser världen över för att informera om kärnvapnens humanitära konsekvenser och prata om vikten av ett förbud mot kärnvapen. Det är genom historierna som vi skapar förståelse om vad kärnvapen faktiskt är och vilka förödande konsekvenser dessa vapen har. Och tack vare dessa modiga överlevare som ägnar hela sina liv åt att hänge sig åt uppgiften att ingen ska behöva genomlida det som de varit tvungna att gå igenom Det ger en styrka och tyngd i arbetet och ett hopp om att en människa faktiskt kan göra skillnad. Bild 35 Klimatmässiga konsekvenser Vid varje användning av kärnvapen uppstår lokala effekter till följd av värmestrålning, bränder, tryckvåg och radioaktivitet. De sekundära följderna av ett kärnvapenkrig, med vatten och mat förgiftat av radioaktivitet, med flyktingströmmar, epidemier och socialt sönderfall kan i vissa fall få större konsekvenser än de primära effekterna. Det räcker med att en liten del av dagens kärnvapen avfyras för att klimatförändringen ska bli farlig för jordens befolkning och djurliv. Ett globalt rökskikt skulle finnas kvar under flera år. En förkortad växtsäsong riskerar att medföra svältkatastrofer långt ifrån själva bombnedslaget. Bild Klimateffekter Stora eldstormar Svart sot Vita sotpartiklar som reflekterar värmen Syrebrist Vi brukar skilja på globalt kärnvapenkrig (mellan Ryssland och USA) och regionalt kärnvapenkrig (till exempel mellan Indien och Pakistan). Konsekvenserna blir olika eftersom det handlar om hur många procent av världens kärnvapenarsenal som används och hur stora bomberna är. Klimatpåverkan uppkommer på grund av bränderna som uppstår av en detonation av ett kärnvapen. När en atombomb detonerar ovanför en större stad uppstår stora bränder, ofta kallade konflagrationer, inom ett stort område. Bränderna uppstår samtidigt och kommer i många fall att bilda en sammanhängande brinnande yta. Över denna yta stiger den upphettade luften upp med stor hastighet. En eldstorm kan förväntas uppkomma i de flesta fall. Med eldstorm menas att branden skapar sin egen vind, sin egen storm. Luft dras med orkanstyrka in i staden, hettas upp av bränderna och stiger uppåt. Syrebrist uppstår och de människor som möjligen skulle kunna överleva i djup belägna 14

15 skyddsrum kommer att kvävas. Vid sådana bränder bildas en mycket stor mängd svart sot, främst från brinnande lager med fossila bränslen och från brinnande asfalt. Även vanligt organiskt material, till exempel träd, kan bilda svart sot när branden sker i syrebrist. Sotet förs med den heta luften upp till svarta moln på några kilometers höjd. Forskare på området har visat att det svarta sotet allvarligt skulle påverka jordens klimat. Temperatursänkningar på 7-10 grader och stora förändringar i nederbörden skulle göra att det mesta av produktionen av föda på jorden skull upphöra. Det skulle bli en Kärnvapenkrigets vinter, utan sommar och därför utan växande grödor. Effekten förväntades avta och försvinna efter några år. Resultaten, av ett kärnvapenkrig mellan Ryssland och USA, innebär att alla människor på jorden skulle drabbas av svält, förgiftning och svåra umbäranden. Större delen av mänskligheten skulle gå under, i vart fall på norra halvklotet. En stor del av de landlevande djuren skulle omkomma. Segraren i en kärnvapenduell mellan USA och Sovjetunionen, alltså den som anföll först och kunde i ett första- slag förstöra huvuddelen av den andra partens kärnvapen innan de avfyrades, denne segrare skulle dö i svält. Bild 38 Klimateffekter Alla förutsägelser om klimatets framtida utveckling innehåller naturligtvis osäkerheter. Regionalt kärnvapenkrig, exempel Indien och Pakistan (0,5 % av världens kärnvapenarsenal används) Ett regionalt kärnvapenkrig skulle leda till: Global temperatursänkning. Blockering av solljus och nederbörd med upp till 10 %. Förkortad växtsäsong. Prisökningar på livsmedel gör mat oåtkomlig för hundratals miljoner av världens fattigaste. Svältkatastrof. Infektionssjukdomar, epidemier och konflikter om knappa resurser utbrett. Temperatursänkning skulle inom 2 år bli 1 1,5 C. Effekten på jordklimatet kvarstår mer än ett decennium. Vid till exempel skogsbränder bildas även vita partiklar och sannolikt kommer sådana partiklar bildas av bränderna efter ett kärnvapenkrig. Tar man med detta i beräkningarna handlar det dels om fler partiklar och dels så reflekterar det vita partiklarna solstrålningen bättre. Det leder till större temperaturförändring. Det ger också större påverkan på nederbörd eftersom ett kallare klimat ger minskad nederbörd. Även ett regionalt, litet, kärnvapenkrig med mindre än 1 procent av världens kärnvapen sannolikt skulle leda till omfattande globala effekter med kallare klimat, minskad nederbörd, fler dagar med frost och i spåren av en kortare odlingssäsong, en världsomfattande svältkatastrof. 15

16 Jordbruket skulle påverkas av att flera klimatfaktorer förändras bland annat nederbörd och temperatur. I en rapport om klimatpåverkan av ett begränsat kärnvapenkrig beräknar man att skörden av majs och sojabönor skulle minska påtagligt i USA. En nedgång av produktionen av vete och ris i Kina skulle bli höggradig i vissa delar av landet. I norra och centrala Europa skulle odlingssäsongen, räknat som frostfria dagar, minska påtagligt. Vete skulle inte kunna odlas i Kanada och antalet frostfria dagar som förloras under det första året efter ett eventuellt kärnvapenkrig varierar mellan tio och trettio (med ett sibiriskt extremvärde på 100). Det återstår ännu att noggrant beräkna omfattningen av skördeförändringarna i en stor del av värden. På många håll kan förändrad nederbörd ge lika stora minskningar som den minskade instrålningen av solljus och den förkortade odlingssäsongen. I skriften Nuclear Famine: Two billion people at risk argumenterar doktor Ira Helfand att dessa produktionsbortfall skulle få särdeles stora globala effekter. Eftersom att klimatförsämringen blir så långvarig, kanske upp till ett decennium. Omkring en miljard människor befinner sig idag vid eller nära svältgränsen. Dessutom är många länder med stor befolkning är helt beroende av födoimport. Vid en långvarig skördeminskning kan vi räkna med att en stor del av exporten av säd upphör. Vi kan även förvänta oss att spannmålspriserna skulle stiga. Vi får inte heller får glömma bort att svält i den omfattning som skissas ovan i sig kan förväntas framkalla hungerupplopp, inbördeskrig och eskalerande konflikter, i den efterföljande kampen om resurser med ytterligare dödsfall som följd. Ett kärnvapenkrig kommer även försvåra för människor att sköta sin hygien. De insekter och mikroorganismer som har stor motståndskraft mot radioaktiv strålning kommer att öka. Dålig hygien och ökning av insekter kommer att leda till en ökning av smittsamma sjukdomar, som kan spridas som epidemier eller pandemier vilka ofta är vattenburna. Panik, massflykt, sönderfallen infrastruktur och lokal civilisationskollaps skulle skörda ytterligare dödsoffer. Politisk oro kan sprida sig regionalt och globalt. Samhällets sönderfall kan bli den största och mest långvariga skadan. Bild 39 Klimateffekter Regionalt kärnvapenkrig Nedbrytning av ozonlagret Långvarig och svår utarmning av ozonskiktet med en förödande inverkan på människors och djurs hälsa. Ökad förekomst av hudcancer, skador på grödor och nedbrytning av marint liv. 16

17 Ett begränsat kärnvapenkrig, visar forskning, skulle också få katastrofala följder för ozonlagret. Ozonlagret är det som skyddar allt liv på jorden från solens skadliga UV- strålning. Det är främst hettan i de svarta molnen i stratosfären förstör i hög grad ozonlagret. I dessa studier finner man att ozonlagret minskar med mellan %, en nivå som troligen inte förekommit under människans historia. Bestrålningen av jordytan med ultraviolett ljus skulle öka i hög grad, främst över mellanlatituder. Följden skulle bli en mångfaldig ökning av förekomsten av hudcancer hos människan, en ökning av de elakartade melanom samt ögonproblem såsom starr. Stora effekter kan förväntas på växter och djur, både på land och i havet, men dessa har ännu inte studerats närmare. Effekten på ozonlagret skulle bestå längre än påverkan på temperaturen. Ett storskaligt krig med kärnvapen, skulle givetvis få en ännu större, mer utbredd och långvarig effekt på ozonlagret. Bild 40 Klimateffekter Storskaligt kärnvapenkrig Ett kärnvapenkrig mellan kontinenter skulle få större och mer katastrofala effekter. 150 miljoner ton rök minskar nederbörd med 45 % och ger en temperatursänkning med 7-8 C. (Temperatursänkningen vid den senaste istiden var med 5 C.) Bild 41 Kärnvapenproduktion Materialet i alla kärnvapen - höganrikat uran och plutonium - är skadligt för hälsa och miljö. Användning av utarmat uran i vapen har stora hälsokonsekvenser för befolkningen i de områden där dessa vapen används, eftersom ämnet fortfarande ger ifrån sig radioaktiv strålning. Uranbrytning är det första steget i processen från naturligt uran till kärnvapen. Uranmalm kan utvinnas på olika sätt, i öppet brott, under jorden eller genom att kemiskt filtrera uran från malm med låga halter av uran. Uranmalm finns i berggrunden och bryts i ett fåtal länder. De största gruvorna finns i Kanada och Australien, men uran bryts också i Namibia, Sydafrika, Kazakstan, Uzbekistan och Ryssland. Även Sveriges berggrund är rik på uran och vissa hävdar att så mycket som 15 procent av världens urantillgångar kan ligga gömda i våra urberg. 17

18 Uranbrytning skadar landskapet lämnar efter sig miljontals ton av farliga restprodukter. Dessa restprodukter kallas för tailings. Uranbrytning på marker tillhörande ursprungsbefolkningar och stammar har förstört lokalsamhällen och miljöer i Nordamerika, Australien, Afrika och Asien. Varje ton uranoxid som produceras lämnar tusentals ton miljöfarligt avfall efter sig. Ofta lämnas avfallet liggande på marken i närheten av gruvan, där vind och vatten kommer åt de miljöfarliga ämnena. Vinden bär med sig radongas och radioaktivt damm flera kilometer. Nedsmutsat regnvatten tar sig ner i jorden och i slutändan i grundvattnet, där det kommer in i livsmedelskedjan. Land tillhörande ursprungsbefolkningar har också använts för att dumpa radioaktivt avfall och för att provspränga kärnvapen. Det har medfört en massiv miljöförstöring och radioaktiv kontaminering. Bild 42 Kärnvapenproduktion Kärnavfall o Finns inget långsiktigt fungerande system för hantering av detta. o Måste hållas isolerat från allt levande i minst år. o Inget som människan någonsin har byggt har hållit ens en tiondel av tiden. Bild 43 Provsprängningar Över 2000 stycken sedan Enligt organisationen CTBTO har cirka 2055 kärnvapenprovsprängningar gjorts sedan USA gjorde det första testet De flesta av provsprängningarna har ägt rum i områden där ursprungsbefolkningar dominerar, som öar i Stilla Havet, Semipalatinsk i nuvarande Kazakstan, Novaja Zemlja i ryska Arktis, aboriginers områden i Australien och uigurers och nomaders områden i gränsområdet Kina- Ryssland- Mongoliet samt Nevadaöken i USA. Över 500 i atmosfären, under vatten eller i rymden. Resten under jord. Över 500 provsprängningar har gjorts i atmosfären, under vatten eller i rymden. Resten av provsprängningarna har gjorts under jorden. Dokumenterar kärnvapnens funktion, sprängstyrka och verkan Kärnvapenprovsprängningar utförs för att dokumentera funktion, sprängstyrka och verkan hos kärnvapen som är under utveckling. Vid tillverkning av en ny sorts kärnvapen, eller för förändringar av redan existerande vapen, vill man kontrollera att allt fungerar som planerat, till exempel att sprängstyrkan är den avsedda. Genom att provspränga kan man ta reda på hur vapnen fungerar och hur de verkar under vissa förutsättningar, till exempel under vatten, hur olika miljöer reagerar på kärnvapenexplosioner och så vidare. 18

19 Demonstrerar vetenskaplig och militär styrka för omvärlden Kärnvapenprovsprängningar har använts och används för att visa upp landets vetenskapliga och militära styrka för omvärlden. Därför har provsprängningarna haft en tydlig politisk aspekt. Flera av kärnvapenstaterna har offentliggjort sitt kärnvapeninnehav genom en provsprängning. Bild 44 Provsprängningar USA har utfört lite mer än 1000 av dessa tester, Sovjetunionen/Ryssland har gjort runt 700 provsprängningar, Frankrike ska ha utfört cirka 210 tester, Kina och Storbritannien står för cirka 45 provsprängningar var, Indien ska ha utfört 3 provsprängningar, Pakistan ska ha gjort 3 provsprängningar och Nordkorea har sedan 2006 utfört 3 provsprängningar. Bild 45 Berömda provsprängningsplatser Nevadaöknen o USA:s största område för kärnvapenprovsprängningar o 928 provsprängningar mellan o 38 av de underjordiska testerna släppte ut radioaktiva ämnen som spred sig utanför testområdet Nevada Test Site är USA:s största område för kärnvapenprovsprängningar ett 3500 kvadratkilometer stort utomhuslaboratorium omgivet av ytterligare en över kvadratkilometer stor buffertzon. Den sydligaste delen av provsprängningsområdet ligger 105 kilometer från Las Vegas. Under talet kunde svampmoln från kärnvapenprovsprängningarna ses från över 150 kilometer åt alla håll från testplatsen. I Las Vegas, som ligger 105 kilometer bort, blev provsprängningarna en turistattraktion. Amerikaner sökte sig till Las Vegas för att se de avlägsna svampmolnen från sina hotellbalkonger. Bild 46 Berömda provsprängningsplatser Nevadaöknen Plutonium från underjordiska kärnvapentester har förflyttat sig över 1,5 km från explosionsplatsen (1997). Hotet från radioaktivt nedfall i området lever kvar ville Pentagon testa ett massivt jordpenetrerande konventionellt vapen, Divine Strake, i Nevada. Även om detta vapen inte hade någon kärnladdning var radioaktivitet en av anledningarna till att provsprängningen stoppades. Man var rädd för att sprängningen skulle skapa ett svampmoln som skulle slita upp radioaktiva partiklar från ökensanden, som med vinden kunde färdas mot närliggande städer som Las Vegas, Salt Lake City och Boise. 19

20 I september 1997 rapporterade forskare på USA:s energidepartement att ämnet plutonium från underjordiska kärnvapentest på Nevada Test Site hade förflyttat sig över en och en halv kilometer från explosionsplatsen. Upptäckten gick emot vad energidepartementet tidigare hade sagt om att plutonium endast förflyttar sig några tiotals centimeter på hundra år. Beläget på ursprungsbefolknings mark. FN- kritik för brott mot mänskliga rättigheter. Provsprängningsområdet i Nevada har under åren mött massivt motstånd och kritik från civila samhället. Området är beläget på mark som tillhör ursprungsbefolkningen Western Shoshone. Western Shoshone är en folkgrupp som har levt i de västliga delarna av USA i hundratals år. Det land, speciellt stora delar av Nevadaöknen som gruppen idag hävdar rätten till, tillskrivs Western Shoshone i det så kallade Ruby Valleyavtalet från Avtalet erkänner Shoshones krav på marken och tillåter deras fortsatta användande av och bosättande i området. Enligt avtalet har också USA:s militär rätt till begränsad användning av marken, men aldrig i den utsträckning som förekommer i och med Nevada Test Site. Amerikanska administrationen har förklarat Ruby Valleyavtalet ogiltigt men har ersatt Shoshonefolket med 26 miljoner dollar för det stulna landet. Shoshonefolket har inte rört pengarna, som ett tecken på att deras land inte är till salu uttryckte FN:s expertpanel från kommittén för eliminering av rasdiskriminering stor oro över att amerikanska staten bevisligen nekade Western Shoshone deras lagliga rätt till sitt land. Expertpanelen fastslog att USA:s position i frågan inte är förenlig med rådande normer kring mänskliga rättigheter och principer för ursprungsbefolkningars rättigheter. Bild Berömda provsprängningsplatser Stillahavsöarna o Provsprängningsområde för USA och Frankrike. Mellan åren använde både USA och Frankrike öar i Stilla havet som provsprängningsområden för sina kärnvapen. USA genomförde vid olika tillfällen mellan åren 1946 och 1966 både atmosfäriska och underjordiska kärnvapenprovsprängningar på Marshallöarna, Julöarna och Johnstonatollen i Stilla havet och över Sydatlantiska oceanen. Totalt gjordes 66 provsprängningar på Marshallöarna, med en sammanlagd sprängkraft på 108 megaton. Det motsvarande över 7000 Hiroshimabomber. Ytterligare 40 provsprängningar gjordes på Julöarna och Johnstonatollen, samt 3 sprängningar i Sydatlantiska oceanen. Mellan åren 1966 och 1996 genomförde Frankrike sammanlagt 193 kärnvapenprovsprängningar på de obebodda öarna Mururoa och Fangataufa. Av dessa gjordes 41 provsprängningar i atmosfären mellan 1966 och 20

21 1974. Det partiella provstoppsavtalet 1963 satte stopp för atmosfäriska provsprängningar. Frankrike gjorde efter detta, mellan 1974 och 1996, 152 underjordiska provsprängningar. De flesta av de tidigare atmosfäriska provsprängningarna gjordes från marken eller från en pråm. Bomberna detonerade på mycket låg höjd, vilket gav upphov till allra mest radioaktivt nedfall. Senare gjordes atmosfäriska tester oftast från luftballonger. Folket på Marshallöarna drabbades av radioaktivt nedfall vid många atmosfäriska tester. Regeringen där har nu beslutat att åtala alla de nio kärnvapenländerna för att de inte uppfyllt de åtaganden de gjort om att förhandla om ett avskaffande av alla sina kärnvapen. Ett sådant åtagande gjordes i icke- spridningsavtalet NPT redan år Den internationella domstolen i Haag klargjorde i ett utlåtande 1996 att kärnvapenmakterna är skyldiga att förhandla och slutföra förhandlingar av denna innebörd. USAs största kärnvapentest och den största amerikanska radiologiska olyckan kopplad till provsprängningar. Kärnvapenprovsprängningar ger upphov till spridning av radioaktivitet, men i fall där provsprängningarna har gått fel har följderna blivit värre. Den 31 oktober 1954 provsprängde USA bomben Castle Bravo. Castle Bravo var det största kärnvapen som någonsin testats av USA. Bomben hade en sprängstyrka på 15 megaton. Det är även den största radiologiska olyckan på amerikanskt håll kopplad till provsprängningar. Den oväntat stora sprängkraften och ändrade väderförhållanden resulterade i att stora mängder radioaktivt nedfall spred sig österut och föll över bebodda öar. Invånarna från de närliggande Bikini och Enewetak hade evakuerats innan provsprängningen, men inte de boende på Rongelap och Rongerik. Invånare på Rongelap har berättat om hur det radioaktiva nedfallet föll ner som en snöstorm över ön, och att det till slut låg ett två centimeter tjockt lager på marken. Evakuering skedde först efter två dygn och invånarna återvände inte till ön förrän Ön hade då inte sanerats och avfallet hade inte städats upp. De invånare som hade utsatts för det radioaktiva nedfallet visade symtom på allvarlig strålsjuka bland annat kräkningar, diarré, klåda och brännskador på hud, ögon och mun. Brännskadorna var omfattande och många tappade håret inom ett par veckor genomförde miljöorganisationen Greenpeace en förflyttning av 300 invånare från Rongelap till ön Mejato 180 kilometer bort, med fartyget Rainbow Warrior. Bild 49 Berömda provsprängningsplatser Semipalatinsk o Sovjets största anläggning för kärnvapenprovsprängningar o 456 provsprängningar under 40 år 21

22 Semipalatinsk i Kazakstan var mellan 1949 och 1989 Sovjetunionens största anläggning för kärnvapenprovsprängningar. På det kvadratkilometer stora testområdet genomfördes under 40 år sammanlagt 456 kärnvapenprovsprängningar. Av dessa skedde 340 under jorden och 116 i atmosfären. Den största underjordiska provsprängningsplatsen i världen. Degelenberget i Semipalatinsk var den största underjordiska provsprängningsplatsen i världen. Den sista provsprängningen av kärnvapen i Semipalatinsk skedde i november Mellan 1997 och 2000 förstördes provsprängningsanläggningarna i Degelen och Balapan i Semipalatinsk i ett gemensamt projekt mellan Kazakstan och USA. Fem av de provsprängningar som genomfördes ovanför mark eller i atmosfären misslyckandes och resulterade i att plutonium spreds ut i omgivningen. Tretton av de underjordiska testerna gav upphov till att radioaktiva gaser släpptes ut i atmosfären. De sovjetiska kärnvapenprovsprängningarna i Kazakstan lämnade efter sig en akut ekologisk kris, som i sin tur vållat befolkningen svåra hälsoproblem. Bild 50 Berömda provsprängningsplatser Semipalatinsk Blodcancer, sköldkörtelcancer, genetiska störningar och missbildningar hos nyfödda samt svår anemi hos gravida kvinnor Dödfödda barn och ökad mödramortalitet Mutationsförändringar i flora och fauna 80 % av nyfödda skador på centrala nervsystemet (ex. förlamningar) Enligt en undersökning som publicerades 2002 av den finska Strålsäkerhetscentralen (STUK), utsattes befolkningar i byar upp till 100 kilometer från provsprängningsområdet för en strålningsdos upp till 1000 gånger så hög som en normal årlig bakgrundsstrålning. Under den tid som provsprängningarna pågick var de enda bosättningarna i själva provsprängningsområdet staden Kurchatov, som erbjöd service till dem som arbetade med provsprängningarna, samt två små byar i yttre kanten av området. Återflyttningen till området har varit mycket begränsad, framför allt är det halvnomadiska bönder och herdar som återvänt. Man beräknar att bosättarna i direkt anslutning till testområdet idag uppgår till personer. Bild 51 Ett kärnvapenkrig var som helst i världen skulle störa det globala klimatet och jordbruksproduktionen så allvarligt att livet för mer än en miljard människor skulle vara i fara. 22

23 Bild 52 Kärnvapenpolitik idag Politiska argumentationslinjer Kärnvapenförbud Så länge några stater har kärnvapen kommer andra att vilja skaffa egna, det är ett faktum som vi kan spåra tillbaka i historien. Både Blix- kommissionen och FN:s generalsekreterare Ban Ki- moon har betonat att nedrustning är det främsta sättet att bromsa spridningen av kärnvapen. Bild 53 Traditionella läger inom säkerhetspolitik och kärnvapennedrustning Generellt sätt så finns det två positioner, realister och idealister. Och vid kritik så brukar realister kallas för hårda och trångsinta, medan idealister anses vara naiva. Realister menar att: o Avskaffande är en omöjlig önskedröm. o Viktigt för statens säkerhet o Stater behöver kärnvapen för att säkra sina nationella intressen och visa makt - och förhindra fiender från att få makt. o Staten försvarar sina medborgares intressen. Den stat som är starkast, det vill säga mäktigast, överlever. Idealister menar att: o Avskaffande är inte bara möjligt, det är nödvändigt. o Hot mot mänsklig säkerhet o Utrikespolitiken ska baseras på samarbete och gemensamt överenskomna etiska normer inte makt. o Kärnvapen försätter hela planeten i allvarlig fara för en enorm katastrof. Säkerhetspolitik bygger på en realistisk utgångspunkt. I grova drag är säkerhetspolitik en sammanfattande beteckning på staters politiskt styrda aktiviteter att kunna förverkliga sina mål också i situationer där den ställs inför hot från andra aktörer. Men begreppet säkerhet är mer än bara vapen, territorium och militär. Säkerhet handlar även om lindring av hot mot betydelsefulla värden. Säkerhet med andra ord, innefattar frihet från hot och frihet till att göra vissa livsval. Inom säkerhetspolitiken måste det alltid göras avvägningar och val för att definiera de värden som anses vara skyddsvärda, för att kunna precisera säkerhetsnivån. Det gör att säkerhetspolitiken praktiseras mellan inrikespolitiken, försvarspolitiken och det globala politiska systemet. 23

24 Bild 54 Avskräckning Teorin om att kärnvapen avskräcker angripare. Ibland kallat terrorbalans. Tes: Om två stater kan utplåna varandra kommer ingen våga anfalla den andra. Det skapar fred! Bevis: Det har inte varit några krig! Andra tänkbara förklaringar till frånvaron av krig är: Slutna ekonomiska och handelsmässiga band mellan nationer Styrkan i allianser och organisationer som FN och EU. Närmare förbindelser genom resor, enklare invandring och tv. Utmattning efter tidigare stora krig under talet. Bild 55 Avskräckning Diskussion Vilken typ av fred skapas på detta sätt? Vilken typ av säkerhet? Kärnvapen skyddar inte från krig. Kärnvapenstater har utkämpat och förlorat flera krig under atomtidsåldern. Egypten och Syrien anföll Israel Irak inledde missilattacker mot israeliska städer 1991 (kriget i persiska viken). USA hamnade i dödläge i Koreakriget och förlorade kriget i Vietnam. Listan på exempel kan med andra ord göras lång. Kärnvapen vinner inga krig. Föreställningen om att kärnvapen vinner krig tog fart i och med att atombombningarna under andra världskriget angavs som skäl till Japans kapitulation. Men Japan kapitulerade inte efter bombningen av Hiroshima. Det var inte förrän sovjetiska trupper förklarat krig och var på väg in över Japans norra gräns som det japanska högsta rådet samlades för att diskutera alternativet att kapitulera. Sommaren 1945 var Hiroshima en av flera förluster, då hela 66 ytterligare japanska städer förstördes av konventionell bombning. Att ange det nya magiska vapnet som skäl var möjligen mindre genant än att erkänna att Japans konventionella armé inte klarade av att Sovjetunionen gick med i kriget. Kärnvapen skapar krig. Blotta misstanken om att ett land är på väg att utveckla kärnvapen leder till spänningar mellan stater. En sådan situation är den mellan Iran, Israel och USA, där hotet om militär invasion har varit högaktuellt. En annan sådan situation är USAs invasion av Irak, där president George W. Bush d.y anklagade Saddam Hussein för att utveckla massförstörelsevapen. 24