Bildningsnämnden nr 2/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 2/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILDN 17 BILDN 18 BILDN 19 BILDN 20 BILDN 21 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut Delegering av beslutanderätt gällande anvisande av elev inom den grundläggande utbildningen till närskola Utvidgning av svenska skola Övriga ärenden

2 Sida 2 Nr 2/2011 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo Närvarande medlemmar Gottberg Carl-Johan, ordförande Alho Olli, medlem Backman Heidi, medlem Calin Elisa, medlem Hautamäki Satu-Kristiina, medlem Paasikivi Anna, medlem Pitkänen Kirsti, ersättare Savinainen Tuula, medlem Söderlund Susanna, ersättare Övriga närvarande Nordström Marcus, kst-representant Nordman Tina, bildningschef (föredragande) Moisala Jarno, utvecklingschef (sekreterare) Lindström Catharina, tekniska chef (avlägsnade sig kl ) Koskinen Tommi, förvaltningsplanerare Ärenden Underskrifter Carl-Johan Gottberg ordförande Jarno Moisala protokollförare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Satu-Kristiina Hautamäki protokolljusterare Bildningskansliet Anna Paasikivi protokolljusterare Intygar, underskrift Tjänsteställning Martina Kinnunen kanslisekreterare

3 Sida 3 BILDN 17 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. Nämnden - konstaterade mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört; - beviljade yttrande- och närvarorätt på mötet åt tekniska chef Catharina Lindström för ärendena och - valde Satu-Kristiina Hautamäki och Anna Paasikivi till protokolljusterare.

4 Sida 4 BILDN 18 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Kompletterande material Efter senaste möte har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av en sektion i nämnden eller av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - Beslutsförteckningarna finns som kompletterande material Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande ärenden som ingår i sektionernas protokoll och i tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Bildningschef Tina Nordmans beslutsförteckning , 9-16/2011 Chefens för småbarnsfostran Anu Vesiluomas beslutsförteckning , 1-5/2011 Planerarens för småbarnsfostran Pirkko Moring beslutsförteckning inga beslut Rektor Samuli Salonens beslutsförteckning , 9-22/2011 Ledande rektor Samuli Salonens beslutsförteckning , 1-4/2011 Rektor Anu Hausens beslutsförteckning , 5-7/2011 Rektor Carina Moisios beslutsförteckning , 4-10/2011 Fritidschef Juha Liljas beslutsförteckning , 3-7/2011 Enligt förslaget.

5 Sida 5 BILDN 19 DELEGERING AV BESLUTANDERÄTT GÄLLANDE ANVISANDE AV ELEV INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN TILL NÄRSKOLA Enligt 4 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning är kommunen skyldig att för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. Kommunen kan ordna de tjänster som lagen föreskriver själv eller bl.a. tillsammans med andra kommuner. Enligt 6 1 mom. ska undervisningen i kommunen ordnas så att elevernas resor med hänsyn till bebyggelsen, skolornas och andra undervisningsplatsers placering samt kommunikationerna är så trygga och korta för eleverna som möjligt. Enligt 2 mom. skall av kommunen anvisas en närskola enligt 1 mom. eller en annan lämplig plats, vid vilka utbildningen enligt 4 1 och 2 mom. denna lag sker på elevens eget språk, om kommunen är skyldig att ordna undervisning på nämnda språk. Enligt bildningsnämndens och bildningsavdelningens instruktion 5 25 punkten, som kommunfullmäktige fastställt , besluter bildningsnämnden om elevområden och om principerna för antagning av elev, dvs bl.a. om anvisande av elev till närskola. Enligt bildningsnämndens och bildningsavdelningens instruktion 9 17 punkten ska bildningschefen på basis av bildningsnämndens direktiv besluta om elev går i annan än sin närmaste skola eller att elev av speciell orsak ges undervisning i något ämne i annan än den egna skolan. Även i det fall elevens närskola är en grundskola i är det ändamålsenligt att delegera beslutanderätten gällande anvisande av närskola till bildningschefen. Det beslutsfattande som ska delegeras innebär utövande av offentlig makt i det dagliga arbetet. Enligt 44 i kommunallagen kan endast personer som står i tjänsteförhållande utöva offentlig makt och således kan offentlig makt inte delegeras till person i arbetsavtalsförhållande. Dessutom bör rätten om delegering av beslutanderätt alltid omnämnas i kommunens instruktion. Enligt 5 13 punkten i bildningsnämndens och bildningsavdelningens instruktion har bildningsnämnden i uppgift att befullmäktiga de under nämnden lydande tjänsteinnehavarna att avgöra ärenden som hör till nämndens befogenheter. Beredning: Förvaltningsplanerare Tommi Koskinen, tfn (09) , e-post: tommi.koskinen@siuntio.fi

6 Sida 6 Förslag: Nämnden beslutar - i enlighet med 5 13 punkten i bildningsnämndens och bildningsavdelningens instruktion överföra sin beslutanderätt på bildnngschefen för följande ärendes del: anvisande av närskola för läropliktig elev som antas till skola i - att beslutet träder i kraft fr.o.m Enligt förslaget.

7 Sida 7 TEKNLTK:69 /2011 BILDN 20 UTVIDGNING AV SJUNDEÅ SVENSKA SKOLA UNDNSVES Behovet av tilläggsutrymmen i svenska skola är påtagligt p.g.a. det stigande elevantalet och det stora elevantalet per klass. Hösten 2010 stiger skolans elevantal med åtminstone +15 elever och det är ett måste att dela ännu en klass. I detta nu har skolan inga extra undervisningsutrymmen. Skolan har försökt omorganisera användningen av utrymmena och hösten 2009 var skolan tvungen att omändra skolans datasal till ett klassrum så att specialklassen skulle få tillgång till ett större undervisningsutrymme. Datorerna har placerats i klassrummen så att varje klass har två datorer. Detta försvårar märkbart användningen av datorer i undervisningen och kommunens IKT-strategi kan inte fullföljas optimalt. Hösten 2010 borde skolan ha tillgång till en modul med tre klassrum. I december 2009 beslöt undervisningsnämnden att en grundlig kartläggning av inomhusluften i skolans samtliga lokaliteter ska utföras. Orsaken till detta var att många i skolans personal har haft besvär i ögon och luftvägar, huvudvärk m.m. På initiativ av företagsläkare Merja Sarjanen gjordes en kartläggning av personalens symptom på inomhusluften hösten 2009 och utgående från slutresultatet borde en grundlig undersökning av skolans samtliga lokaliteter utföras. Skolans samtliga personal svarade på enkäten. Svenska sektionen uppmanar undervisningsnämnden att i brådskande ordning inleda åtgärder för att en modul bestående av tre klassrum för skolans verksamhet kan tas i bruk i augusti Dessutom föreslås att modulen inkluderar två rum för den svenska förskolan. Svenska sektionen förutsätter också att undervisningsnämnden i brådskande ordning inleder åtgärder för att utreda utbyggandet av skolan. Svenska sektionen inväntar också resultatet av de redan tidigare föreslagna mätningarna av inomhusluften i skolans samtliga utrymmen. Protokollsutdrag med denna paragraf skickas till undervisningsnämnden och undervisningsnämnden uppmanas att skrida till ytterligare åtgärder. Dessutom skickas protokollsutdrag med denna paragraf till tekniska nämnden och kommunstyrelsen till kännedom. = = = KST Kommunstyrelsen har beslutat att ta undervisningsnämndens s- venskspråkiga sektions ärende Svenskspråkiga sektionen har

8 Sida 8 beslutat uttrycka sin oro över Svenska Skolans utrymmesbehov hösten 2010 och har förutsatt att undervisningsnämnden vidtar åtgärder för byggandets del. Bildningsväsendets utrymmesbehov: Svenska Skolans utrymmesbehov ökar ständigt på grund av att antalet elever växer. För att kunna ordna undervisning i nuvarande utrymmen har man bl.a. varit tvungen att avstå från utrymmen för specialklasser. På grund av att utrymmesbehovet för småbarnsuppfostran har ökat har man placerat en förskolegrupp i skolans utrymmen. Rektor Nordman har meddelat att behovet av extra utrymmen från och med verksamhetsåret är tre klassrum. Svenskspråkig förundervisning har under verksamhetsåret ordnats i tre undervisningsgrupper i före detta Huvikumpu och i Svenska Skolans utrymmen. I Huvikumpu verkar för närvarande två förundervisningsgrupper med 13 elever i vardera och i Svenska Skolan en undervisningsgrupp på 13 barn. Det strukturella platsantalet är 21 i Huvikumpu och därmed har man redan överskridit maximiantalet platser i ovan nämnda utrymmen. Förutom trånga utrymmen är undervisningsgruppernas verksamhet sida vid sida utmanande på grund av bristfällig ljudisolering i mellanväggarna. Under det kommande verksamhetsåret är antalet svenskspråkiga elever i förundervisning uppskattats till 26, vilket förutsätter att minst två förundervisningsgrupper grundas. Då utrymmen för förundervisning laneras och barnsgrupper bildas tar man hänsyn till antalet barn samt relationstalet mellan personalen och barn, barnens ålder, behovet av specialstöd och barnens modersmål. Planeringen av utrymmen för småbarnsuppfostran är utmanande eftersom uppskattningar om andelen barn i behov av dagvårdsplats per åldersklass varierar årligen p.g.a. flera variabler. Inom småbarnsfostran bildas som bäst barngrupper per enhet för det kommande verksamhetsåret Beslut om dagvårdsplats delges familjerna För att dagvårdsplatser kan ges åt dem som har sökt platser (subjektiv rätt), bör barngrupperna ha ändamålsenliga utrymmen anvisas för verksamheten. Det är möjligt att då andelen barn under 3 år växer i Jukola, kommer man placera en del av barn i förundervisning i Jukola daghem i före detta Huvikumpus utrymmen och då behövs utrymmen för svenskspråkig förundervisning i en ny modulbyggnad i anslutning til skolan. Enligt riksomfattande utrymmesrekommendationer för småbarnsfostran behöver barn under 3 år flera kvadrat än över 3 åringar.

9 Sida 9 Utrymmesplaneringen för småbarnsuppfostran, för- och grundundervisning borde ske helhetsbetonad: bl.a. genom att koncentrera för- och nybörjarundervisningen uppnår man synergiförmåner med tanke på personalresurser, pedagogik och även för ordnandet av specialstöd (tanken om barnens enhetliga kontinuerliga inlärningsmetod och flexibelt ordnande av undervisningen). Utrymmen i modulbyggnaden kan användas utöver i den egentliga undervisningen t.ex. i morgon- och eftermiddagsverksamhet samt i skolans hobbyverksamhet. Med tanke på utrymmesbehoven i nära framtid är den optimala storleken I modulen som byggs i samband med Svenska Skolan 3 klassrum för grundundervisning och 2 klassrum för förundervisning. På basen av tekniska verkets utredning är det på den befintliga byggnadsplatsen möjligt att bygga en modul 3 +1 byggandet av en större helhet gör sportplanen för motion mindre. Ifall utrymmet i före detta Huvikumpu kommer att behövas för barngrupper i småbarnsuppfostran är det möjligt att få till stånd svenskspråkig förundervisning genom att grunda en förundervisningsgrupp i den kommande modulbyggnaden och en annan grupp i utrymmet för smågrupper bakom skolbiblioteket. Ett modulkombinat 3+1 skulle således vara tillräckligt för verksamhetsåret Planeringen av utrymmen för småbarnsuppfostran och grundundervisning skall i framtiden basera sig på planering på lång sikt vilket kan underlättas av en utrymmesutredning som är under arbete på våren 2010 och som tekniska verket och bildningsväsendet tillsammans arbetar med. Man bör beakta att användaren inte ännu har beaktat hyreskostnaderna för modulen i sin användningsplan för år Hyreskostnaderna skall ingå I kommande budgeter, likaså skall man fatta ett linjebeslut om att kostnaderna ingår antingen i användarens eller i tekniska väsendets budget. Tekniska väsendets utredning Svenska skola behöver extra utrymmen. Skolan lider redan nu av alvarlig utrymmesbrist. Utrymmesbehovet i skolan blev aktuell i samband med behandlingen av innevarande års budget. Medel för extra utrymmen för innevarande år har reserverats i kommunens budget. En skild utredning om kommunens framtida utrymmesbehov för dagvård- och skolor har påbörjats men den är inte ännu färdig. Elevantalet i Svenska Skolan kommer att växa med 15 elever i höst. Dessutom bör man beakta att den svenskspråkiga förskolan behöver två klassrum och det lämpligaste av dem kunde placeras i den omedelbara närheten av skolan.

10 Sida 10 Offerter har begärts av leverantörer för modullösningar. Det har länge varit osäkert hur stort utrymmesbehovet är men de senaste beräkningarna visar att man behöver alltsammans fyra klassrum. Helhetskostnaderna uppskattas vara ca euro beroende på leveranssätt. På skolgården finns det flera lämpliga ställen var man kan placera modulbyggnaden. Det lämpligaste stället är dock mellan vändplatsen och bollplanen. Förslag: TEKN Kommunstyrelsen uppmanar undervisningsnämnden och tekniska nämnden att fästa uppmärksamhet vid Svenska Skolans utrymmesbehov samt att i brådskande ordning vidta nödvändiga åtgärder för att lösa skolans utrymmesbehov senast före början av augusti Förslaget godkändes. ==== Svenska skola är i behov av tilläggsutrymmen. Skolan har sedan tidigare akut utrymmesbrist. I samband med behandlingen av budgeten för innevarande år aktualiserades skolans behov av tilläggsutrymmen. Medel för tilläggsutrymmen har reserverats i kommunens budget för innevarande år. En separat utredning angående kommunens framtida behov av dagvårdsoch skolutrymmen, har påbörjats men inte ännu slutförts. Svenska skolans elever kommer att från inkommande höst öka med 15 elever. Därtill bör beaktas att den svenskspråkiga förskolan har behov av två klassrum, som lämpligen kunde placeras i omedelbar närhet av skolan. Offerter av leverantörer till modullösningar har inbegärts. Utrymmesbehovet har länge varit ovisst, men de senaste beräkningarna ger vid handen att inalles fyra klassrum behövs. På skolgården finns flere lämpliga platser var en modulbyggnad lämpligen kan placeras, men den bäst lämpade platsen är mellan svängplatsen och skolans bollplan. Kommunstyrelsen i sitt beslut , uppmanar undervisnings- och tekniska nämnden att fästa uppmärksamhet vid Svenska Skolans utrymmesbehov samt att i brådskande ordning vidta nödvändiga åtgärder för att lösa skolans utrymmesbehov senast före början av augusti Tf. tekniska chefens förslag: (MM) Beslutsförslag: En precisering av anbuden har inbegärts, beslutsförslag ges på mötet. Man har under diskussioner med Svenska skolans rektor konstaterat att de klarar sig ett år framåt med de nuvarande undantagsarrangemangen då man

11 Sida 11 tillfälligt beställer en barack om ca 60 m2 att placeras invid skolan (lätt montering och grund). Förundervisning organiseras i Huvikumpu. Det föreslås att planeringen av nya utrymmen inleds omedelbart, så att de färdigställs till läsåret UNDN Enligt förslaget. ==== Undervisningsnämndens svenska sektion och tekniska nämnden har behandlat skolans utrymmesbehov. Med bildningsnämndens och tekniska verkets samarbete klargjordes att skolans utrymmesbehov för läsåret ordnas med ett undantagsarrangemang med baracklösning och att planeringen av de nya utrymmena påbörjas omedelbart, så att de färdigställs till början av läsåret Till planeringsgruppen för utrymmena hör tf. tekniska chefen, tf. bildningschefen, rektorn Tina Nordman, den av rektorn utnämnda lärarrepresentanten och representanten från den svenska sektionen. Som förslag ges att undervisningsnämnden utnämner sin egen representant till planeringsgruppen. Förslag: Behandling: UNDN Undervisningsnämnden utnämner sin representant till planeringsgruppen för de nya utrymmena i Svenska skolan och antecknar till kännedom tekniska nämndens beslut gällande utrymmeslösningarna. Heidi Backman föreslog, understödd av Markku Tiilikainen, att Anna Paasikivi väljs till nämndens representant i planeringsgruppen för Svenska Skolans nya lokaliteter. Heidi Backman föreslog, understödd av Merja Rahkola-Toivanen, att undervisningnämnden framför till tekniska nämnden, att Svenska Skolans inomhusluft skall kartläggas innan läsårets slut. Anna Paasikivi föreslog, understödd av Merja Rahkola-Toivanen, att ett seminarium på hösten ordnas om utrymmeskartläggning, på basis av vilken fullmäktige godkänner medel för investering av utveckling av småbarnsfostran och grundläggande utbildning. Enligt förslaget. Dessutom framför undervisningnämnden till tekniska nämnden, att Svenska Skolans inomhusluft skall kartläggas innan läsårets slut och antecknar tekniska nämnden och kommunstyrelsen till kännedom. Undervisningsnämnden väljer Anna Paasikivi till nämndens representant i planeringsgruppen för Svenska Skolans nya lokaliteter. Undervisningsnämnden besluter att ett seminarium ordnas på hösten om utrymmeskartläggning, på basis av vilken fullmäktige godkänner medel för investering av utveckling av småbarnsfostran och grundläggande utbildning. =====

12 Sida 12 Tekniska- och bildningsväsendet har inlett planeringen av utrymmena gällande tillbyggnaden av Svenska skolan som verkställs Förslag: Undervisningsnämden (1) antecknar till kännedom kommunstyrelsens uppmaning om att fästa uppmärksamhet på Svenska skolans utrymmesbehov och konstaterar att behövliga åtgärder har vidtagits och (2) att föregående förvisas vidare till kommunstyrelsen. Enligt förslaget. ====== UNDN Bilaga 7 svenska skola har under de senaste åren lidit av utrymmesbrist. Behovet kulminerade då antalet nya förstaklassister som skulle inleda sin skolgång hösten 2010 var betydligt större än det antal elever som gick ut årskurs 6. Läsåret var årskurserna 1-3 delade i parallellklasser på grund av det stora elevantalet per årskurs. Det var inte möjligt att sammanslå någon av klasserna inför läsåret och därför hyrdes en barack med ett klassrum. På våren 2010 tillsattes en arbetsgrupp vars uppgift var att planera och utreda tillbyggandet av svenska skola. Arbetsgruppen har sammankommit sju gånger tillsammans med arkitekt Joel Kyyrö. Arbetsgruppen har i sin planering beaktat skolans behov av klassrum och smågruppsrum. Svenska förskolans utrymmesbehov har också varit påtaligt och i samband med tillbyggandet av svenska skolan ville man bygga utrymmen för förskoleverksamheten i samma byggnad. I den nya tillbyggnaden finns följande utrymmen. 2 klassrum för specialklassundervisning 4 klassrum för årskurserna 1-6 (varje årskurs kan indelas i två parallellklasser) 2 smågruppsrum för åk klassrum för undervisning i textilslöjd 1 klassrum för specialläraren 3 rum för förskoleundervisningen 1 smågruppsrum för förskoleundervisningen 1 nytt litet utrymme för skolbiblioteket 1 befolkningsskydd som kan användas till bibliotek Dessutom har man planerat tilläggsutrymmen till matsalen (+34 platser) så att flera elever kan äta på samma gång samt toaletter, materialrum och ett litet extra utrymme för personalen. För att skolan ska kunna arrangera sin undervisning, på ett för eleverna och läraren ändamålsenligt sätt, behövs förutom en hemklass åt varje årskurs några smågruppsrum. För tillfället är det mycket svårt att hitta utrymmen

13 Sida 13 för de olika undervisningsgrupperna. I dagens läge sker skolans musikundervisning och undervisningen i textilslöjd i samma utrymme. Läsordningstekniskt är det inte möjligt att placera lektionerna så att all musikundervisning kunde ges i musikklassen. Då klasserna ska jobba med grupparbeten i något ämne är de tvungna att sitta i korridorerna eller matsalen (på eftermiddagen efter att matserveringen är över) Skolan har en specialklass där elever med behov av särskilt stöd får sin undervisning. I gruppen får det finnas max.10 elever på samma gång. Läsåret är 11 elever (från årskurserna 1-6) inskrivna i specialklassen. På grund av bestämmelserna för gruppstorleken måste undervisningen koordineras så att alla elever inte är på plats samtidigt. Det finns ett stort behov av att grunda en specialklass till i svenska skola. Dels för att kunna dela upp eleverna på ett ändamålsenligare sätt och dels för att eventuellt kunna ta hem de två elever med behov av särskilt stöd som nu är placerade i Zacharias Topeliusskolan i Helsingfors. Detta arrangemang skulle ge dessa elever mycket kortare skolvägar och därmed också förkorta den dagliga skoldagen. Årligen betalar kommun ca för skolskjutsar, assistentresurser och eftermiddagsverksamhet åt Helsingfors stad. För dessa pengar kunde kommunen själv ordna en kvalitativ undervisning åt eleverna och skaffa det material som behövs. Innan eleverna eventuellt tas hem till måste man på alla sätt försäkra sig om att elevernas samtliga behov tillgodoses. Ingå kommun, Lojo stad och Kyrkslätt kommun har inte heller specialklasser för årskurserna 1-6. Redan nu har skolan två Kyrkslättbarn i specialklassen och Lojo har visat intresse för att få placera elever i svenska skolas specialklass. Skolans nuvarande bibliotek är mycket trångt och det finns inte möjlighet att t.ex. sitta i biblioteket och läsa, slå upp i böcker eller arbeta. I den nya tillbyggnaden finns ett litet utrymme för biblioteket inplanerat och dessutom ett befolkningsskydd som planerats så att det går att använda till skolbibliotek. Befolkningsskydd måste byggas på grund av skolans storlek. Svenska förskolans behov av ändamålsenliga utrymmen har också diskuterats mycket sedan våren Förskolan är placerad i s.k. Huvikumpus lokaliteter i Aktia bankens källarvåning. I den nya tillbyggnaden vid svenska skolan har reserverats tre rum för förskoleundervisningen och ett grupprum. Förskoleundervisningens utrymmen och klassrummen för årskurs 1 har placerats i samma flygel så att samarbetet mellan förskolan och åk 1 kan utvecklas optimalt. Såväl barnen som personalen drar nytta av dessa synergieffekter. Utrymmena kan också användas till t.ex. morgon- och eftermiddagsverksamheten samt till skolans klubbverksamhet. Skolans nuvarande korridorer är trånga och klädhängarna gamla och icke ändamålsenliga. Därför har man i samband med tillbyggandet planerat en ingångshall där en stor del av eleverna kan byta till inner- och ytterkläder.

14 Sida 14 På detta vis får man mera rörelseutrymme i korridorerna, skolmiljön blir också mycket trivsammare. I samband med tillbyggandet har man också planerat om skolgården genom att flytta på personalens parkeringsplats. Den nya parkeringsplatsen har flera parkeringsrutor än nuvarande vilket också behövs eftersom föräldrar ska hämta och föra sina barn till och från skolan/förskolan. Den nya tillbyggnadens yta är sammanlagt 1056m 2 ; södra delen (560m 2 ), norra delen (430m 2 ), ingångshallen (66m 2 ). De sammanlagda kostnaderna uppskattas till Förslag: Nämnden beslutar - för sin del godkänna planerna för tillbyggandet av svenska skola - skicka planerna vidare till kommunstyrelsen för godkännande. Behandling: Avvikande från den ursprungliga ordningsföljden behandlades detta ärende som tolfte ärende på föredragningslistan. De tekniska ändringar som föredraganden gjort i rubriken för detta ärende har beaktats i protokollet. Enligt det ändrade förslaget. ==== KST Bilaga 2 Förslag: Behandling: Kommunstyrelsen godkänner planerna för Svenska Skolas tillbyggnad enligt bilaga. Parviainen föreslog, att ärendet remitteras till undervisningsnämnden. Eftersom förslaget inte understöddes, konstaterade ordföranden, att det hade förfallit på grund av brist på understöd. Förslaget godkändes. === TEKN Bilaga 6 svenska skola är den enda svenskspråkiga skolan i. Den nuvarande skolan byggdes år 1969 och den har utvidgats senare i två repriser, åren 1986 och 2003.

15 Sida 15 Utrymmena motsvarar idag inte behoven. Därför började man förra våren utreda olika lösningar. Ett alternativ var att bygga en avskild modulbyggnad på tomten. Utrymmena blev emellertid på hösten så trånga att man blev tvungen att hyra en temporär barackbyggnad som placerades invid skolan. Dessutom måste man inrymma förundervisningen i hyrda utrymmen. Att utplacera små verksamhetsenheter på det här sättet runtom i kommunen är inte ekonomiskt. Då utrymmesbehovet uppstod började man utreda hurudana kostnader det kunde handla om ifall man till skolan skulle bygga en utvidgningsdel i två flyglar. Planeringen inleddes på våren Planeringen och utrymmenas storlek baserar sig på utredningar som gjorts av bildningsavdelningen och behovet av utrymmen på prognoser. Undervisningsnämnden har den behandlat planerna för tilläggsbyggnaden och kommunstyrelsen godkände dem den Kommunfullmäktige reserverade vid sitt möte den ,0 miljoner euro år 2011 och 0,9 miljoner euro år 2012 för svenska skolas utvidgningsprojekt. Man har dessutom ansökt om finansiering från Nylands ELY-central för byggprojektet. Entreprenaden skall utföras som en helhetsentreprenad, vilket innebär att byggherren ansvarar för planeringen och ingår avtal med planerarna. Planeringen inbegriper arkitekt-, VVS-, electricitets- samt automatikplaneringen. Själva byggarbetena konkurrensutsätts så att det i entreprenaden finns två avtalsparter, byggherren och entreprenören. Entreprenören fungerar som huvudentreprenör och ingår underentreprenadavtalen. En dylik entreprenadform är numera i allmän användning. Den minskar på byggherrens arbetsmängd och koordineringen på arbetsplatsen är lättare. Anskaffningen sker med en begränsad metod, med vilket man avser att kommunen publicerar en annons om anskaffningen i det nationella anskaffningssystemet Hilma. Entreprenörerna kan be att få delta i offerttävlingen. Kommunen utväljer bland de sökande de leverantörer, till vilka den ger dokumenten om offertbegäran och vilka kan inlämna en offert. Villkoren har gjorts strama för att undvika ickepotentiella entreprenörer. Intresset för byggprojektet har varit stort. 15 entreprenörer framförde sin vilja att delta i projektet. Enligt kommunstyrelsens instruktion 3 punkt 30 besluter kommunstyrelsen om godkännandet av byggprojektens projektplaner. Vidare enligt ovan-

16 Sida 16 nämnda paragrafs punkt 36 besluter kommunstyrelsen om valet av entreprenör då entreprenadsumman överstiger euro. Valet av entreprenör framförs senare till kommunstyrelsen för godkännande. Kompletterande material och bilagor - Som bilaga förslaget till projektplan för svenska skola. Föredragare: Tekniska chefen Catharina Lindström tel ,epost catharina.lindstrom@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter - Att be bildningsnämnden om ett utlåtande om det bifogade förslaget till svenska skolas projektplan och - Att föreslå för kommunstyrelsen att den godkänner det bifogade förslaget till svenska skolas projektplan. Nämnden beslöt - Att be bildningsnämnden om ett utlåtande om det bifogade förslaget till svenska skolas projektplan och - Att föreslå för kommunstyrelsen att den godkänner det bifogade förslaget till svenska skolas projektplan. BILDN 20 Bilaga 1a-1e ===== svenska skola är den enda skolan i som erbjuder grundläggande utbildning på svenska. Skolan är byggd år 1969 och den har utvidgats senare i olika skeden åren 1986 och Trots utvidgningarna är utrymmena inte tillräckliga och skolans personal har vid olika tillfällen uttryckt sin oro gällande utrymmesbristen. Ärendet behandlades vid undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion och därefter utnyttjade kommunstyrelsen sin rätt att ta ärendet behandling Kommunstyrelsen uppmanade undervisnings- och tekniska nämnderna att fästa uppmärksamhet vid Svenska Skolans utrymmesbehov och att snabbt skrida till nödvändiga åtgärder senast till början av augusti 2010 för att lösa utrymmesproblemen. I det skedet planerades en modullösning som omfattade fyra klassrum. De uppskattade helhetskostnaderna för projektet var ca euro. På kommundirektörens begäran avstod man från modullösningen och utrymmesbristen löstes med specialarrangemang som innebar en barackbyggnad för en klass för läsåret Kommundirektören uppmanade att man påbörjar planeringen av nya utrymmen

17 Sida 17 omedelbart så att utrymmena kunde bli klara till läsåret I planeringen skulle man inta alla de behov skolan har så att lösningen skulle betjäna skolans behov i flera år framåt. Antalet elever i skolan är på uppgång och varje höst inleder en större mängd elever sin skolgång än det ental elever som flyttar till klass 7. Årsklasserna är stora (26-31 elever/årsklass) och därför är det nödvändigt att indela årsklassen i två parallellklasser. Under läsåret är storlekarna på årsklasserna följande: åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 24 elever 39 elever 30 elever 26 elever 26 elever 31 elever De stora undervisningsgrupperna medför utmaningar både för eleverna och lärarna. Allt flera elever har utlåtanden om inlärnings-, beteende- eller dyslexistörningar och läkaren, neurologen, psykologen eller psykiatern rekommenderar smågruppsundervisning för sådana elever. I stora grupper kan läraren inte beakta elevernas specialbehov och detta kan i sin tur i värsta fall leda till att eleven måste flyttas till en skola för specialundervisning. I den nuvarande situationen finns det inte i skolan ett enda överlopps klassrum och således är det inte möjligt att indela alla årsklasser i parallellklasser. I och med utvidgningen får Sjunde svenska skola en hemklass för alla klasser. Undervisningsmetoderna och innehållet förnyas och utvecklas och undervisningsarbetet innebär inte mera endast att man håller lärotimmar (läraren delar ut uppgifter/eleven en passiv mottagare av uppgiften). Forskning, prövande, iakttagande och självständigt arbete, dvs arbete i små grupper, gynnas i undervisningen. De nya temainriktade arbets- och undervisningsmetoderna ställer nya krav på skolornas fysiska omgivning. I stället för stora klassrum behövs det mindre klasser som möjliggör samarbetsinriktat och aktivt studerande. I Sjunde svenska skola finns för närvarande inte några utrymmen för små grupper och eleverna måste göra grupparbeten antingen alla i samma klassrum eller i korridorerna. På eftermiddagarna är det möjligt att arbeta i matsalen. I och med utvidgningen får svenska skola de nödvändiga smågruppsutrymmena. I skolorna behövs specialklasser för de ämnen där speciell utrustning, hjälpmedel och material behövs. I musikklassen finns behövliga böcker, instrument, ljudåtergivningsutrustning, rikligt med cd-skivor samt ett piano, gitarrer och trummor. För textilarbetet behövs symaskiner, tyg, tråd, olika

18 Sida 18 förnödenheter samt även strykjärn och strykbräde. I dag sker musikundervisningen och textilarbetsundervisningen i samma utrymme, vilket leder till att det inte vid uppgörandet av läsordningar är möjligt att förverkliga alla klassers alla veckotimmar i de utrymmen som är ägnade för ämnet. Lärarna är tvungna att bära material från en klass till en annan och detta främjar inte flexibel undervisning. I och med utvidgningen får svenska skola en egen textilundervisningsklass och därmed kan man i musikklassen ägna sig åt musikundervisningen. I och med att informationsteknologin utvecklas förändras även metoderna för skaffande och producerande av information. Detta ställer även krav på klassutrymmena. I skolorna borde finnas en fungerade ADB-klass. I svenska skola har man genom interna ändringar försökt lösa utrymmesproblemet och för läsåret måste ADB-klassen ändras till klassrum och datorerna flyttades till klasserna. Under läsåret har ADB-klassen igen varit i användning men för läsåret behövs utrymmet igen som klassrum. Dessa arrangemang försvårar skolans data- och informationstekniska undervisning och eleverna har inte jämlika möjligheter till läroplansenlig undervisning. Då en elev flyttar till en annan skola innebär det att hon/han ställs i en sämre ställning. I och med utvidgningen får Sjunde svenska skola en ADB-klass. I skolan finns en specialklass där elever som behöver speciellt stöd får undervisning. Enligt lagen får det i gruppen finnas högst 10 elever samtidigt. Under läsåret fanns det sammanlagt 11 elever från alla årsklasser som behövde speciellt stöd. svenska skola har ett stort behov att grunda en specialklass till för att eleverna ska kunna delas upp i två grupper. I de finskspråkiga skolorna i finns det 7 specialklasser/smågrupper (i Aleksis Kivi skolan 4 st och i Päivärinne skolan 3 st). Det innebär att de finskspråkiga eleverna har en specialklass/smågrupp /ca 72 elever och de svenskspråkiga eleverna har en specialklass/smågrupp / 174 elever. kommun betalar ca euro i året för skolskjutsar, undervisning, eftermiddagsverksamhet och biträdesresurser för två barn som är placerade i Helsingfors stads specialskola; Zacharias Topelius skolan. Med dessa medel kunde kommunen själv ordna högklassig undervisning åt dessa elever som behöver speciellt stöd och skolresorna och skoldagarna skulle förkortas avsevärt för eleverna och deras föräldrar. Hemförlovningen av specialeleverna skulle vara möjlig endast om skolan hade tillräckligt med utrymmen och en formellt kompetent klasslärare. Specialklassen har år efter år flyttat inom huset under flera år beroende på helhetsbehovet i skolan. I och med utvidgningen får skolan två specialklasser. Det är nödvändigt att åt den svenskspråkiga förskoleundervisningen få ändamålsenliga utrymmen och bestående utrymmeslösningar. Sedan år 2009 har förskoleundervisning i huvudsak ordnats genom att hyra Aktia banks

19 Sida 19 nedre våning. Under verksamhetsåret fanns det inom den svenskspråkiga förskoleundervisningen så många barn att två grupper verkade i Aktias nedre våning och en undervisningsgrupp i svenska skolas utrymmen. Under verksamhetsåret har förskoleundervisningsgrupperna varit inrymda i Lokets utrymmen p.g.a. den brand som inträffade förra hösten. Förutom att hyresutrymmena i Aktias nedre våning är trånga är det dessutom mycket utmanande att ha två grupper där eftersom ljudisoleringen i mellanväggen är bristfällig. Under våren 2011 har utrymmet utvidgats så att det finns 30 m 2 mera utrymmen, inalles 240 m 2. Under verksamhetsåret förväntas de svenskspråkiga förskoleelevernas antal vara ca 30 st. Svenska förskolans månadshyra kommer att vara euro. Planeringen av utrymmena för småbarnsfostran, förskole- och den grundläggande undervisningen borde ske som en helhet. T.ex. genom att koncentrera förskole- och elementarundervisningen uppnås synergi både då det gäller nödvändiga personalresurser, pedagogik och även för ordnande av speciellt stöd (tanken om ett barns enhetliga lärda bana och ordnande av flexibel undervisning). Förskoleundervisning ordnas i samband med både Aleksis Kivi skolan och Päivärinne skolan och så önskar man ha det även på det svenskspråkiga planet. I utvidgningsplanen har intagits tre rum för förskoleundervisning och ett smågruppsutrymme. Förskoleundervisningsutrymmena och klassrummen för åk 1 har placerats i samma flygel så att samarbetet kan utvecklas på bästa möjliga sätt. Både barnen och personalen drar nytta av denna synergi. Kommunen ordnar eftermiddagsverksamhet i de ungdomsutrymmen som finns i bollhallen i kommuncentrum. Eftermiddagsverksamheten försvårar utvecklandet av ungdomsarbetet och ungdomsledarna har ingen arbetsro. Ungdomsverksamheten kan inledas först på kvällen. Efter utvidgningen av svenska skola skulle det vara ändamålsenligt att flytta den svenskspråkiga morgon- och eftermiddagsverksamheten till skolans utrymmen och på så sätt skulle eftermiddagsklubben få bättre utrymmen och bättre friluftsmöjligheter. Kompletterande material och bilagor - Som bilagor 1a-1e förslaget till projektplan för svenska skola Beredning: Bildningschef Tina Nordman, tfn , e-post: tina.nordman@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - att som sitt utlåtande om projektplanen för svenska skola föreslå för kommunstyrelsen följande:

20 Sida 20 o Utvidgningen av svenska skola betjänar den svenskspråkiga förskole- och elementarundervisningens behov mångsidigt och på lång sikt flera år framåt; o de planerade tilläggsutrymmena möjliggör ett fullföljande av moderna, mångsidiga och samverkande undervisningsmetoder både inom den grundläggande undervisningen och förskoleundervisningen; o specialklasserna möjliggör undervisning i ADB, musik och textilarbeten och eleverna bl.a. av denna orsak i jämställd ställning vid övergången till 7 klassen: o utrymmeslösningarna gällande specialklasserna och den nya specialklassen gör det möjligt att höja på undervisningskvaliteten för eleverna och att man möjligen kan hemförlova elever från läroanstalter i Helsingfors o genom att ordna förskole- och elementarundervisningen under samma tak erhålls synergiförmåner både gällande personalresurser, pedagogik och då det gäller ordnande av speciellt stöd (tanken om ett barns enhetliga lärda bana och ordnande av flexibel undervisning); o ordnandet av eftermiddagsverksamheten i svenska skola bidrar till bättre förhållanden för barnen och ledarna och utvecklingsmöjligheter för ungdomsverksamheten. Nämnden beslut - att som sitt utlåtande om projektplanen för svenska skola föreslå för kommunstyrelsen följande: o Utvidgningen av svenska skola betjänar den svenskspråkiga förskole- och elementarundervisningens behov mångsidigt och på lång sikt flera år framåt; o de planerade tilläggsutrymmena möjliggör ett fullföljande av moderna, mångsidiga och samverkande undervisningsmetoder både inom den grundläggande undervisningen och förskoleundervisningen;

21 Sida 21 o specialklasserna möjliggör undervisning i ADB, musik och textilarbeten och eleverna bl.a. av denna orsak i jämställd ställning vid övergången till 7 klassen: o utrymmeslösningarna gällande specialklasserna och den nya specialklassen gör det möjligt att höja på undervisningskvaliteten för eleverna och att man möjligen kan hemförlova elever från läroanstalter i Helsingfors o genom att ordna förskole- och elementarundervisningen under samma tak erhålls synergiförmåner både gällande personalresurser, pedagogik och då det gäller ordnande av speciellt stöd (tanken om ett barns enhetliga lärda bana och ordnande av flexibel undervisning); o ordnandet av eftermiddagsverksamheten i svenska skola bidrar till bättre förhållanden för barnen och ledarna och utvecklingsmöjligheter för ungdomsverksamheten.

22 Sida 22 BILDN 21 Förslag: ÖVRIGA ÄRENDEN diskuterar aktuella ärenden. Nämnden beslutar - anteckna de aktuella ärendena för kännedom. Enligt förslaget.

23 Sida 23 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkan inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, grundar sig på eftersom de endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: 17, 18, 20, 21 Eftersom ett skriftligt rättelseyrkan enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: 19 Enligt förvaltningslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkan kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkan. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress, post- och e-postadress: kommun / Parkstigen siuntio@siuntio.fi Paragrafer: 20 Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING HOS MARKNADSDOMSTOLEN till vilken ansökan om ändring kan göras samt tid för ansökan Om det vid en upphandling förfarits i strid med upphandlingslagen eller med stöd av bestämmelser utfärdade enligt den eller i strid med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling kan skriftlig ansökan om ändring inlämnas till: Paragrafer: Ansökan skall göras inom 14 dagar från det att en anbudssökande eller anbudsgivare skriftligen fått del av ifrågavarande beslut samt en anvisning om hur man söker ändring. Av ansökan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Ansökan skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet

24 Sida 24 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut, som getts i anledning och besvärstid av ett rättelseyrkande, kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som gjort rättelseyrkande. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress: Kommunalbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid Besvärstid dagar dagar Besvärsskrift Paragrafer: Besvärstiden börjar vid delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. I besvärsskriften skall meddelas det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften också uppges namn och hemkommun för denna person. I besvärsskriften skall vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Inlämnande av besvärshandlingarna Tilläggsuppgifter Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt. Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna inom besvärstiden. På eget ansvar kan besvärshandlingarna sändas med post eller genom bud. Handlingarna skall inlämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress Paragrafer Paragrafer Detaljerad anvisning för rättelseyrkande / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten.

25 Sida 25