Titel: okt 6-21:46 (Sida 1 av 125)

Transkript

1 HISTORIA, KURS 1 Litteratur : Labyrint 1 av Gullberg/Lindholm (Söderströms) Titel: okt 6-21:46 (Sida 1 av 125)

2 dessa? Vad är ämnet historia för er? Vad borde det vara? Vilken nytta borde man ha av att studera historia? Upplever ni historia som tråkigt /intressant och varför i så fall? Vilka skolämnen tycker ni om och varför tycker ni om just Titel: okt 6-21:48 (Sida 2 av 125)

3 Målsättning: att förstå och intressera sig vilket resulterar i att ni klarar er bra vilket igen gör det ännu intressantare - alltså en positiv cirkel som matar sig själv. Uppgift: Skriv ner råd för kursen, hur ni skulle villa arbeta - vad är meningsfullt och hur lär jag mig? skall man ge ett vitsord? Vilka skall bedömningskriterierna vara - alltså på vilka grunder Titel: okt 6-21:52 (Sida 3 av 125)

4 Varför är du i gymnasiet? Vad kan du kräva av gymnasiet och vad kan gymnasiet kräva av dig? Titel: okt 6-21:56 (Sida 4 av 125)

5 Hs1 går under namnet "Människan, miljön och kulturen" vilket avspeglar nya trender inom historieforskningen, nämligen miljöhistoria. Miljöhistorien lär oss förstå hur den omgivande naturen har påverkat mänsklighetens liv genom tiderna och hur människan har format miljön efter sina egna behov. De flesta av dagens ekologiska problem är en följd av en mångfacetterad, långvarig utvecklingsgång. För att förstå och kunna lösa dem behöver vi också en historisk infallsvinkel. Kursen är alltså tidsmässigt enormt omfattande eftersom den omspänner hela mänsklighetens historia men jag hade tänkt att inte försöka täcka allt utan vi skulle göra avstickare i olika kulturer och olika tider som vi tillsammans skulle studera. Men före vi kommer in på studerandet av episoder ur mänsklighetens historia så kommer vi att analysera hisoriabegreppet varefter ni kommer att lära er hur man skriver en vetenskaplig uppsats - vilket ni lär er eftersom ni under denna första kurs kommer att författa en vetenskaplig uppsats som jag sedan kommer att gå genom med var och en av er individuellt. Detta tar naturligtvis en massa tid men utgående från tidigare erfarenheter är det vär t insatsen. Titel: okt 6-21:59 (Sida 5 av 125)

6 VAD ÄR HISTORIA? det förflutna. 1) VETENSKAPEN SOM UNDERSÖKER DET FÖRFLUTNA -Analysen eller för klarandet av det förflutna. -Föreställningen av mänskligt agerande eller mänsklig aktivitet under Titel: okt 7-10:58 (Sida 6 av 125)

7 2) HÄNDELSER I DET FÖRFLUTNA, OBJEKT FÖR HISTORISK FORSKNING noggrannt examineras). -Mänskan är objektet, vilket resulterar i att man måste ha ett mycket kritiskt grepp (motiv och bakgrund till händelser eller tankar måste 2.1.) Varje svar på frågan "varför" är i historien en tolkning, generalisering eller en sammankoppling av olika slags infor mation. Titel: okt 7-11:07 (Sida 7 av 125)

8 de facto historia. 3) HISTORIA ÄR MÄNSKLIGHETENS HISTORIA -Även när historiker skriver eller uttalar sig om ett naturfenomen (klimat, farsot) så gör de det enbart för att förstå varför och hur mänskor har levat, agerat och tänkt. Det som är unikt met mänskosläktet är inte vissa drag eller karakteristika utan vad hon har gjort med eller på grund av dessa - mänskans prestationer, eller Titel: okt 8-09:50 (Sida 8 av 125)

9 OLIKA SLAGS HISTORIA -Ordnade för att göra det lättare för oss, allt från den traditionella politiska historien till sexualitetens historia. HISTORIA kan tillämpa i sitt liv. Många historier existerar. Dags att välja en helt ny utgångsvinkel; historia är inte att lära sig en massa saker eller att nödvändigtvis förstå orsaks sammanhang som någon har tolkat det för oss. Historia är att tränga in i en värld av möjligheter där man kan få associationer och idéer och tankar som man god-ond. Historia är också någonting vi inte kan undvika, det är något vi for tgående upplever, lever igenom och lär oss (t.o.m fysiologiskt så lär mänskan som ar t sig hela tiden så att på ett sätt finns hela mänsklighetens historia behändigt arkiverad i era DNA-spiraler). Under vår livstid samlar vi på ett historie kapital genom våra intr yck. Fragment som färgar vår syn på det förflutna, nutiden samt framtiden men även våra ställningstaganden till vaga moralbegrepp som rätt-fel, Titel: okt 8-09:54 (Sida 9 av 125)

10 KRONOLOGIN -Ett instrument som vi uppfunnit för att förstå tiden och genom det även historian. Vi förstår tiden som ett snöre men ingen kan väl egentligen säga vad tiden är. Titel: okt 8-09:59 (Sida 10 av 125)

11 NÄR BÖRJAR HISTORIEN? börja från början. Ett ämne där man inte kan placera ut en början eller man kan inte Titel: okt 8-10:02 (Sida 11 av 125)

12 HISTORIA SOM EN VETENSKAP källor - bevismaterialet som historikern söker efter och använder sig av då hon försöker skapa en bild av det förflutna. under processen måste historikern besluta vilka källor som betonas och hur de utnyttjas. vanligtvis utgår hon från en hypotes (antagande) Titel: okt 8-10:07 (Sida 12 av 125)

13 PRIMÄR KÄLLOR uppkom under den tid som studeras (i nuet) 'råmaterialet' för forskningen (t.ex. brev, dagbok) SEKUNDÄR KÄLLOR en tolkning av ett skeende böcker, forskning en slutsats baserad på studiet av flera källor Titel: okt 10-09:17 (Sida 13 av 125)

14 Frågor du bör ställa dina källor: vilken typ av källa är det? (officiellt dokument eller privat meddelande) vem skapade källan? hur och med vilka målsättningar skapades källan? i vilken position var källans upphovsmakare till det källan behandlar? förstår jag källan korrekt? (översättning, handstil) Titel: okt 10-09:25 (Sida 14 av 125)

15 PLANERING processen är viktigare än produkten välj frågeställning med eftertanke upprätthåll fokus alla kommentarer, slutsatser måste underbyggas med bevis inkludera endast relevant information var konsekvent (byt t.ex inte språkdräkt) Titel: okt 10-09:33 (Sida 15 av 125)

16 VETENSKAPLIG UPPSATS TITEL NAMN DATUM ÄMNE HANDLEDARE Titel: okt 10-09:54 (Sida 16 av 125)

17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING förklara och förankra rubriken definiera frågeställningen presentera hypotesen ifall den existerar författarens målsättning källöversikt (viktigaste källor) metoder framställning Titel: okt 10-10:02 (Sida 17 av 125)

18 AVHANDLINGEN -UPPSATSENS 'KROPP'. besvara det titeln samt inledningen utlovat uppdelad i kapitel läsarvänlighet (allt från språkdräkt till fontval) Titel: okt 10-10:06 (Sida 18 av 125)

19 AVSLUTNING uppsatsens resultat utvärdering summering ingen ny information Titel: okt 10-10:11 (Sida 19 av 125)

20 LITTERATUR OCH KÄLLOR organisera logiskt separera otryckta från tryckta källor litteratur; författare-titel-tryckårtryckort websidor intervjuer-persondata+datum Titel: okt 10-10:15 (Sida 20 av 125)

21 REFERENSER OCH NOTHÄNVISNINGAR allt som inte är 'självklar' information och inte är författarens egna slutsatser skall refereras fotnoten skall inkludera 1)namn2) tryckår3)sida (titel kan inkluderas) Titel: okt 10-10:20 (Sida 21 av 125)

22 CITAT citationstecken ändra font samt marginaler använd/.../ Titel: okt 10-10:24 (Sida 22 av 125)

23 BILAGOR något som är relevant för uppsatsen men inte passar in i avhandlingen t.ex. kartor, statistik, dokument Titel: okt 10-10:27 (Sida 23 av 125)

24 MÄNSKLIGHETENS URSPRUNG De första människorna -skapade av Gud för 6000 år sedan -utvecklats från 'förmänniskan' under miljoner år Mänskans ursprung är omtvistat - hur långt tillbaka i tiden man måste gå samt varifrån mänskan verkligen härstammar. För 30 miljoner år sedan började mänskoaporna och hominiderna utveckla sig åt olika håll. olika apornas. Enligt fynd som är ungefär 9 miljoner år gamla är käkarna mycket Titel: okt 20-19:20 (Sida 24 av 125)

25 ABSTRAKT TÄNKANDE - förutsättningen till att utvecklas till människa var hjärnans utveckling. lämna träden och börja gå på två ben 'pincettgreppet' kommunikativ utveckling - språket Titel: okt 21-09:26 (Sida 25 av 125)

26 De första redskapen, som man vet om dateras till 5-6 miljoner års ålder. De första redskapen användes men för mer än 2 miljoner år sedan började människan också tillverka redskap De första bearbetade redskapen (bearbetad sten) kring 2 miljoner år. Enligt vissa teorier bebodde de äldsta redskapstillverkande befolkningarna områden i Östafrika och har kunnat räknas i tusental. Det bebodda området utbreder sig småningom norrut och för ca. 1 miljoner år sedan fanns det även mänsklig befolkning i Asien. För några hundra tusen år sedan torde det redan ha existerat en befolkning på ca 1 miljon (Afrika, Sydostasien, Kina, Nordindien, Sydöst- och centraleuropa och delar av de brittiska öarna. Kanske även norden men alla spår har försvunnit med den senaste istiden). Titel: okt 20-19:32 (Sida 26 av 125)

27 KONSTEN ATT GÖRA REDSKAP -Den första stora revolutionen i mänsklighetens historia. Genom att mänskan lärt sig tillverka samt använda dem har villkoren för hennes existens förändrats. HUR KAN DETTA HA GÅTT TILL OCH VILKA KAN KONSEKVENSERNA HA VARIT - SPEKULERA. "Snilleblixten" består inte längre i att använda sig av något som ett tillhygge utan att verkligen tillverka ett redskap. Genom att t.ex. knacka en sten mot en annan så att den blir vassare för att stycka en djurkropp. Titel: okt 20-19:35 (Sida 27 av 125)

28 ELDEN Den andra stora revolutionen, ca år gammal. I två etapper; 1. att behärska den 2. att tända den (långt senare) SPEKULERA -hur kan det ha gått till att mänskan lärde sig tämja elden? -på vilka sätt förändrade detta hennes livsvillkor? Titel: okt 20-19:37 (Sida 28 av 125)

29 BEFOLKNINGENS UTBREDNING Titel: okt 21-09:35 (Sida 29 av 125)

30 INSTUDERINGSFRÅGOR FÖR KURS 1 1. Historien är en dialog mellan nuet och det förflutna diskutera uttalandet. 2. Hur definierar man vetenskapen historia? 3. Vad är en fotnot och varför är den så viktig? 4. Vad är kronologi? 5. Vad skall framgå i rubriken på en akademisk avhandling? 6. Varför kan man anse att redskapstillverkningen var en milstolpe i mänsklighetens historia? 7. När mänskan lärde sig handskas med elden hade det revolutionerande konsekvenser. Nämn TRE och förklara betydelsen av dessa. 8. Förklara hur man levde under den tid då mänskan var en samlare och jägare. 9. Man antar att mänskans urhem ligger i de östra delarna av Afrika. Förklara hur mänskligheten har spridits ut över jordklotet. Titel: okt 21-10:43 (Sida 30 av 125)

31 DEN AGRARA REVOLUTIONEN "Mänskan lär sig bruka jorden" Frågor att besvara; var?, hur?, varför?, konsekvenser? Då mänskan lärde sig bruka jorden inleds en helt ny epok i mänsklighetens historia. Man slår sig ner på ett och samma ställe och generellt blir tillvaron tr yggare. Det är ingen slump att ordet kultur ursprungligen betydde jordbruk - högkulturer na. Titel: okt 24-10:12 (Sida 31 av 125)

32 VAR? Kring de stora floddeltor na i mellan-öster n, Indien och Kina uppstod växande populationer som utvecklades från byar till stater i vilka man introducerade penningekonomi och uppfann skriften. ljus. Sub-tropiska områden. Vatten, värme, Titel: okt 24-10:16 (Sida 32 av 125)

33 NÄR? De första tecknen på jordbruk är dr ygt år gamla och även om vi brukar tala om en agrar revolution var det definitivt inte frågan om någon snabb förändring utan en långsam process där man så småningom lämnade den gamla nomad tillvaron. Jordbruket uppfanns antagligen ungefär samtidigt på flera håll av jorden. Titel: okt 24-10:24 (Sida 33 av 125)

34 En avgörande förutsättning för jordbrukets uppkomst var atmosfärens vär meökning. Kring 8000 f.kr. bör jade snitt temperaturen stiga betydligt över medeltamperaturen idag för att nå en vär metopp ca f.kr. Fastän genomsnittstemperaturen inte var mer än en grad högre än idag var betydelsen stor. Samtidigt som bvytesdjuren drog sig nor rut skapades utomordentliga förutsättningar för jordbruk i Mellan-Öster n och Södra Asien. De stora nil deltor na lockade till sig allt mera människor. Jordbruk och boskapsskötsel blev den dominerande näringsgrenen. Samma utveckling ägde även rum i Europa ca 2000 år senare. Ändå var det antagligen eftersom människan var tvungen att hitta på något för att överleva som hon uppfann jordbruket Mänsklighetens största utvecklingssteg har oftast ägt rum då hon befunnit sig med r yggen mot väggen. Titel: okt 24-10:26 (Sida 34 av 125)

35 VEM? Det var antagligen kvinnor som uppfann jordbruket vilket ju är lite paradoxalt såtillvida att kvinnans ställning på de flesta håll i världen försämrades drastiskt i de nya högkulturer na jämför med vad den varit i de tidigare stamsamhällena. Titel: okt 24-10:26 (Sida 35 av 125)

36 KONSEKVENSER? Till en bör jan malde man säden, blandade den med vatten och tillverkade en slags gröt men ganska for t lärde man sig tillverka bröd som blev mänsklighetens basnäring för tusentals år framöver. boskapsskötsel. Då jordbruket utvecklades och utövades efter årstider na ökade skördar na samtidigt som det blev tid över mellan sådd och skördetid vilken kunde används till att förbättra livskvaliteten ytteligare t.ex. genom hantverk eller Titel: okt 24-10:33 (Sida 36 av 125)

37 Jordbruket var som framgångsrikast vid floddeltor na eftersom översvämningar förde med sig flodslam som gödslade åkrar na. Åkrar som inte gödslades på detta naturliga sätt kunde bara utnyttjas var t annat år för att återhämta sig. Det tog inte lång tid för jordbrukar na att lära sig att anlägga bevattnings anläggningar genom kanalsystem som gjorde att man kunde leda ut flodvattnet över allt stör re ytor. Allt det här resulterade i stör re skördar och överskott. Ändå bör man hålla i minnet att jordbruket länge var ytterst osäker t och skördar na, jämför t med dagens, små. Titel: okt 24-10:38 (Sida 37 av 125)

38 Ca f.kr milj Kr.f milj. Fr.o.m den agrara revolutonen växte jordens befolkning stadigt. Trots att befolkningen ökade kan man knappast tala om en befolkningsexplosion vilket kan förklaras med att ju fler människor som bodde nära varandra desto stör re var risker na för olika epidemier. Dessutom förde ju den växande välfärden med sig krig och annat elände. Ju mer handeln ökade desto mer spred sig också olika epidemier. Den genomsnittliga livslängden låg kring 30 år vilket delvis förklaras av den höga småbar ns mor taliteten. Titel: okt 24-10:41 (Sida 38 av 125)

39 FRÅN BY TILL STADSSTAT Då den tidigare nomaden slog sig ner och bör jade bruka jorden förändrades hela hennes livsstil. Människor na slog sig ner i byar som uppfördes i mitten av åkrar na och sällan hade mera än ett hundratal innevånare. I ett och samma hus bodde ofta en familj, kanske tillsammans med farföräldrar na medan man i Europa hade storfamiljer. Titel: okt 27-21:18 (Sida 39 av 125)

40 Byn var en ekonomisk enhet. Åkrar och ängar ägdes av byn och jordbruket sköttes gemensamt eller så att man i teorin ägde smala tegar men i praktiken måste man också då sköta jordbruket med gemensamma krafter. Inom byn delade man arbetet så att alla hade sina givna uppgifter. Eftersom inte alla alltid behövdes på åkrar na kunde en del specialisera sig på olika hantverk; krukmakare, tegelmakare, smeder o.s.v Catal Huyuk Titel: okt 27-21:32 (Sida 40 av 125)

41 flesta blev allt fattigare. Ju stör re och rikare byn blev desto fler yrkeskategorier uppstod det; handelsmän och soldater. Ju rikare byn blev desto stör re blev också klass skillnader na, vissa släkter blev mäktigare - storägare medan de Titel: okt 27-21:36 (Sida 41 av 125)

42 Kring de bördigaste områdena uppstod det nätverk av olika byar som så småningom växte ihop till stater, som kunde behärska vidsträckta områden (ca f.kr.) I staten existerade en strikt hierarkisk ordning och den var centralt styrd. Prästerskapet hade lagt beslag på makten. De beslöt om allt; eftersom den religiösa värlsdbild som dominerade jordbruket var gemensam för alla ifrågasattes inte präster nas position. Ägor na uppfattades som gemensamma även om det var präster na som skötte om dem. Titel: okt 27-21:38 (Sida 42 av 125)

43 levde sitt helt egna lyxliv. Präster na och högre ämbetsmän utkristalliserades till en överklass som Makt och egendom koncentrerades i allt högre grad till vissa släkter, en utveckling som accentuerade genom ar vsordningen. Den nya staten var starkare, rikare och kunnigare men jämnställdheten, som existerat i den tidigare byn, hade försvunnit. Titel: okt 27-21:40 (Sida 43 av 125)

44 fästningar. Efter stadsstaten uppstod stör re stater då olika städer slogs ihop eller valts eller erövrat sin position. förde krig mot varandra. Denna stat styrdes av en monark som antingen Statens rikedomar utökades genom krig vilka strävade till att underkasta nya områden som kunde beskattas. Staten var detsamma som dess regent som alltså lade beslag på alla rikedomar. För att beskydda sin egendom och visualisera sin maktposition byggdes mäktiga palats och Titel: okt 27-21:41 (Sida 44 av 125)

45 Dessa storstater behövde en lagcodex, ämbetsmän och ofta en stor ar mé. Ett exempel på en av de tidigaste lagsamlingar na är Hammurabis lag, som är den äldsta nedskrivna lagen som man känner till. Lagsamlingen sammanställdes av kung Hammurabi som levde på 1700 talet f.kr. Den innehöll 282 paragrafer som byggde på praxis från tidigare tider. Titel: okt 27-21:44 (Sida 45 av 125)

46 EGYPTEN Hur bygga en pyramid? 1) Fundamentet hur få en jämn yta? 2) Byggnadsmaterial varifrån? hur bryta ut blocken? hur frakta stenen? Titel: okt 30-19:44 (Sida 46 av 125)

47 3) Hur frakta blocken upp? 4) Gravkammaren 5) Hur kostruera passager och röra sig inne i pyramiden? 6) Till vem och varför? 7) Konsekvenser 8) Vem byggde? Titel: okt 30-20:00 (Sida 47 av 125)

48 Egyptens högkultur Nilen (6500km), idealisk transportled - god farbarhet och jämn nordlig vind. Nildalen översvämmad juliseptember för att sjunka tillbaka (gödslad) i februari. 'Ta Merij' - det älskade landet. Fuktigare och bättre klimat 5500f.Kr - jordbruk Titel: okt 30-20:06 (Sida 48 av 125)

49 EGYPTEN Egyptens livsnerv var och är fortfarande NILEN. Dess vidd och längd (6500 km) gör det till en av Världens längsta floder. Vid Nilens mynning förenar sig praktiskt taget tre kontinenter. Man kan betrakta Nildalen som inkörsporten för kontakterna mellan ekvatorialafrika och länderna kring Medelhavet. Öster ut från Nildalen ledde karavanvägar mot Röda havet. Den goda farbarheten och den ständiga nordanvinden gjorde Nilen till den viktigaste samfärdsleden. Endast på fem ställen hindras samfärdseln av forsar och vattenfall förbi vilka fartygen måste dras över land eller ledas längs kanaler. ÖVERSVÄMMNINGARNA I slutet av julimånad började vattnet stiga för att i mitten av september nå sin högsta nivå, i medeltal 6 m över det normala. Därefter började vattnet sakta sjunka och blottade den ena landkullen efter den andra, befruktad med fukt och nilslam, färdig att emottaga sådden. I februari var vattenståndet åter normalt och åkerbruksarbetena junde inledas. Den geografiska isoleringen och de gemensamma upplevelserna av naturens makt över mänskan samlade och utgjorde grundstenarna till det äldsta enhetliga riket i mänsklighetens historia - det rike som grekerna kallade Egypten, men som egypterna själva kallade TA-MERIJ, "Det älskade landet" De första spåren av mänsklig verksamhet i Nildalen finner man från den äldre stenåldern för omkring år sedan. Ungefär 5500 f.kr infördes jordbruket i området. En högkultur blir Egypten under en längre tid på 3000 talet f.kr. Samtidigt som detta sker tenderar Nildalen att bli en kulturell enhet, före det blir en politisk enhet. Hur Egyptens politiska enande gått till vet vi inte men det är möjligt att mindre stamområden har vuxit samman till större furstendömen, som har enats till ännu mer omfattande kungariken. Egypten är i alla fall ett rike, underställt en DYNASTI från ungefär 3100 f.kr och fram till Alexander den store ungefär 3000 år senare. En romersk provins blir det just före Kristi födelse. Denna dynastihistoria indelas i olika faser; De två första dynastierna är ett förspel på år, då t.ex hieroglyf skriften utvecklas. Med den tredje dynastin börjar GAMLA RIKET (ca ), pyramidbyggandets och den första "religiösa revolutionens" tidsålder. Sen följer ett mellanspel med ekonomiskt och politiskt sönderfall. Ca kommer MELLERSTA RIKET. Igen ett mellanspel, med invasion utifrån på 300 år. Från ca 1550 börjar NYA RIKET, då Thebe är huvudstad och Egypten blir en militär stormakt. SKRIVKONSTEN Är om möjligt ännu viktigare än i Mesopotamien, både för det historiska skeendet självt och för vår kunskap om det. Egypten var en oerhört starkt centraliserad stat. All makt, all gudomlighet och mänsklig auktoritet koncentrerades hos härskaren, FARAO. Makten utövades genom en hierarkiskt uppbyggd ämbetsoch tjänstemannakår och av en tempel- och prästorganisation. Från första stund tjänar hieroglyfskriften detta härskarsystem - en nödvändig del av ett jättelikt propagandamaskineri. Icke desto mindre var skriften också nödvändig för administrationen av detta vidsträkta rike. Den egyptiska skriften bestod av runt räknat 800 tecken, som föreställde föremål, djur och människor. Tecknen kunde vara begreppstecken eller kunde stå för ljudvärden, enstaka jlud eller stavelser. I den egyptiska religionen trodde man att avbildningar var besjälade och följaktigen levande. Därför levde också skrivtecken. Man måste därför närma sig en text framifrån (så att man inte skrämde tecknen) och med stor vördnad. Det var inte alls alla som kunde skriva och läsa - MAKT. Namnet hieroglyfer kommer från grekiskan och betyder HELIG SKRIFT. Under en så här lång tidsperiod använde man sig av olika slags skrift. BILDSKRIFT - KURSIVERAD BILDSKRIFT - ETT SLAGS STENOGRAFISKT SYSTEM - GREKISKA BOKSTÄVER. konsten ATT SKRIVA OCH LÄSA HIEROGLYFER FÖLL I GLÖMSKA på 300 talet men gåtan knäcktes i början av 1800 talet av ett franskt språkgeni JEAN CHAMPOLLION som använde sig av den s.k ROSETTESTENEN för att tyda hieroglyfer. Samma text med tre olika skrivsätt av vilka man kände till grekiskan. PYRAMIDERNA Pyramidtiden infaller under det GAMLA RIKETS dynastier och har fascinerat mänskor genom alla tider - Hur var det möjligt och varför. En pyramid skulle ursprunligen inte endast vara den eviga förvaringsplatsen för den döde kungens kropp utan också hans eviga minnesmärke på jorden. Det är möjligt att Egyptens hela ekonomi fullständigt utarmades av dessa enorma byggprojekt eftersom riket rullar ner i en politisk och ekonomisk svacka som avslutar det gamla rikets tid och pyramidbyggandet upphör. Titel: nov 4-07:52 (Sida 49 av 125)

50 Högkultur Hieroglyfskriften (800 tecken som utvecklades under en mycket lång tid) Rosettstenen Papyrus litteratur vetenskap arkitektur konst Titel: okt 30-20:16 (Sida 50 av 125)

51 Titel: okt 31-09:39 (Sida 51 av 125)

52 ANTIKEN - Medelhavets högkulturer GREKLAND - ANTIKEN Medelhavet var ; RÖTTERNA TILL DEN ANTIKA VÄRLDEN Världen kring Medelhavet förenades av samspelet av kulturer som sträckte sig runt havet utan några klara gränser. De yttre gränser na sträckte sig långt långt in i Afrika, Asien, det barbariska Europa och södra Ryssland. -det samlande området som förenade -kultur möten och samspel pågick oavbrutet vilket berikade alla civilisationer. -samhällen kring kusten kände sig när mare varandra än ett geografiskt när mare beläget samhälle längre in på fastlandet SJÖFARARTEKNIKEN. -Kulturutbytet över havet var naturligare än inåt land därför utvecklades Titel: nov 3-19:21 (Sida 52 av 125)

53 SLUTRESULTAT: bättre då än nu). -En integrerad civilisation bestående av många kulturer och några språk som behärskades inom hela detta stora område. -Vissa handelscentra och en jordbruksbaserad ekonomi (jordbruksförhållandena -En värld vi känner ganska bra p.g.a arkeologiska utgrävningar och skriftspråket. De första historie böcker na från ca. 500 f.kr. härstammar uppkomsten av en världslitt. Allt från drama - historia - lyrik finns bevarat varför vi har kunnat träda in i denna värld och förstå den antika civilisationen (grekiskan och Latinet har blivit fundamentet för våra västerländska språk). Titel: nov 4-07:54 (Sida 53 av 125)

54 GREKERNA OCH GREKISKAN FORMADE STORA DELAR AV DENNA VÄRLDSCIVILISATION VARFÖR VI SÖKER OSS DIT. Enligt en gekisk myt förälskade sig ZEUS i en Fenikisk kungadotter vid namn EUROPA. Zeus för vandlade sig till en tjur och bor tförde Europa. På den simmande tjurens r ygg fördes hon till Kreta. Denna myts symbolik redogör för det inflytande Europa fick från Mellanöster ns civilisationer som via FENIKERNA (Fenicien i nuvarande Libanon, handelsresande folk) för medlades till greker na. De viktigaste kulturlånen var jär nsmidet, ridhästen, vär phönan, granatäpplet, vinet, alfabetet, myntet, stenarkitekturen, imponerande skulpturer och antagligen vissa uppfinningar inom båtbyggeri och seglation. Dessutom orientaliserades greker nas religion, litteratur och livsstil. (Feniker nas kändaste koloni var Kar thago som grundades på 700.talet f.kr. Titel: nov 4-07:58 (Sida 54 av 125)

55 skönheten. Bronsålder n på Kreta - MINOISK KULTUR -En högkultur redan f.kr. -De östliga Medelhavsstater na upplevde en kraftig ekonomisk tillväxt då man bör jade använda sig av metaller. På flera ställen producerades metaller och en yrkeskunnig metallarbetarkår utvecklades. Befolkningen som bearbetade eller handlade med metaller samlades i samhällen som så småningom blev stadsstater. Dessa bedrev handel och förde krig med och mot varandra. En sådan stor stadsstat var KNOSSOS på KRETA. Ön blev ett handelscentra för det östra Medelhavet (geografiskt gynnsamt läge). Som i de övriga högkulturer na gav det materiella välståndet förutsättningar för den andliga kulturens uppsving. I denna kultur betonades njutningen samt Kretas kultur gick under ca 1450 f.kr. Antagligen åstadkom ett vulkanutbrott så stor ödeläggelse att befolkningen inte längre kunde vär ja sig mot fientliga angrepp och konkur renter inom handeln. Titel: nov 4-08:01 (Sida 55 av 125)

56 Också på PELOPONESOS blomstade en högkultur ca f.kr. (Stadskulturen spred sig från Kreta till den grekiska halvön) och antagligen gick också denna under av liknande orsaker. Greklands for nhistoria har uppdelats i vissa faser ; 1) DEN HELLENSKA TIDEN (ca f.kr) Vi vet inte mer om Grekland århundradena efter år 1000 än att det bestod av små stadsstater som styrdes av kungar som vid sin sida hade ett råd (aristoi) av adelsmän. Adeln grundade sin maktställning på att den ägde jordgods och på sin militära roll. Denna aristokrati med stor rikedom, släktstolthet och maktanspråk hade ett klar t förakt för "demos"(folk). Det är dessa adelsmäns ideal som skildras i diktberättelser na Illiaden och Odyssén. Omkring år 800 kom en period av oro och upplösning. Grundorsaker na var troligen överbefolkning som ledde till nöd, politisk oro och utvandring. Titel: nov 3-20:21 (Sida 56 av 125)

57 Från år 750 f.kr. pågår en stark grekisk kolonisation runt omkring i Medelhavet amtidigt som klimatet antagligen blir gynnsammare så att vi från 700-talet kan bör ja tala om en hellensk högkultur. Greker na anlade nu kolonier längs Medelhavets och Svar ta havets kuster, och kolonister na förde ut grekisk kultur och religion över hela Medelhavsvärlden. Handelsförbindelser öppnades med etrusker na och en mängd grekiska dotterstäder grundades. Så småningom konkur rerar greker na ut sina läromästare fenicer na som fr.o.m 500 talet rörde sig västerut flyende fiendefolk. Det kanske viktigaste som greker na anammade av fenicer na var alfabetet. Detta gick antagligen till via tvåspråkiga bar n som lärde sig tala grekiska och skriva det med fenikiska bokstäver. Skrivkonsten spred sig snabbt eftersom det var lätt att lära sig de tjugotal tecken som behövdes för att beskriva ljuden i det grekiska språket. De särskilda vokaltecknena är dock greker nas egen uppfinning eftersom de saknades i det fenikiska språket. Titel: nov 4-08:06 (Sida 57 av 125)

58 En blick på Greklands karta ger vid handen ett bergigt och örikt land. Naturen gör större motstånd mot ett sammanhållet rike än vad som är fallet i platta slättområden som vid Nilen och mellan floderna Eufrat och Tigris. Grekerna lyckades heller aldrig ena sig själva under antiken utan levde i stadsstater. En sådan, en polis, var också för tänkare som Platon och Aristoteles, de största filosoferna, den naturliga staten. Trots denna splittring talade de samma språk och kände sig som bärare av samma kulturella arv. Andra språk lät i deras öron som en obegriplig rotvälska, ett barbar, som det inte var mödan värt att tolka. Titel: nov 3-20:22 (Sida 58 av 125)

59 Den Grekiska kulturen var en medelhavskultur, utspridd över hela medelhavsområdet. Havet den enande faktorn. språket kulturen religionen, mytologin handeln Titel: nov 3-20:24 (Sida 59 av 125)

60 Det samhälle som möter oss i Homeros Iliad är behärskat av de stora jordägarna, ur vilkas led kungarna rekryterades. Efterhand som nya grupper växer i ekonomisk betydelse vid sidan av den jordägande aristokratin uppstår krav på politiskt inflytande. Under 400-talet utvecklar Aten en i många stycken avancerad demokrati. Ordet demokrati är grekiskt och betyder folkstyre. Titel: nov 3-20:29 (Sida 60 av 125)

61 1. Berätta och förklara myten om Zeus och den fenikiska prinsessan Europa. 2. Varför uppstod den första europeiska högkulturen på Kreta? 3. Ge exempel på sådant som förenade de grekiska stadsstaterna. 4. Namnge TRE nyheter som fenicierna förde till Europa. 5. Vad utmärker Hellenismen? 2000-year-old computer recreated Titel: nov 3-20:39 (Sida 61 av 125)

62 Den minoiska kulturen 1. Vad berättar myten om Europa och tjuren? 2. Vilken är den historiska verkligheten bakom? 3. Vilken var basen för den minoiska ekonomin? 4. Varför gick kulturen under? Den mykenska kulturen 1. Vilket stort diktverk kan ge oss information om denna kultur? 2. Vilka är de viktigaste gestalterna i detta diktverk? 3. Hur skilde sig den mykenska kulturen från den minoiska? Grekland 1. Hur såg det aristokratiska samhället ut? 2. Varför uppstod social oro? 3. Vilka områden koloniserades? 4. Förklara myntets framgång. 5. Hur gynnades bönderna av den militära utvecklingen? 6. Vad var en hoplit? 7. Hur styrdes Aten? 8. Hur var synen på kvinnor? 9. Hur såg det dagliga livet i Aten ut? 10. Vilken var skillnaden mellan hetärer och prostituerade? 11. Hur var förhållandena i Sparta? 12. Vilka var enligt grekerna barbarer? 13. Vem kallas historieskrivningens fader? 14. Redogör för de viktigaste slagen under perserkrigen. 15. Redogör kortfattat för Alexander den stores erövringar. Vad innebär hellenismen? Titel: nov 3-20:41 (Sida 62 av 125)

63 Europas kulturhistoria Antiken Historia är ett grekiskt ord, och det var greker na som skapade den historieskrivning som söker efter orsaks sammanhang. Naturligtvis hade man redan i tidigare kulturer tecknat ned händelser som ägt rum men i dessa strävade man aldrig till någon slags objektivitet. Syftet var att glorifiera, se t.ex. Gamla Testamentet. Titel: nov 7-10:11 (Sida 63 av 125)

64 Även i greker nas värld spelade myter och hjältesagor en viktig roll men de betraktades inte som historia med verklighetsbakgrund. Den verkliga historieskrivningen skapades av människor som vägrade att sätta sin tro till alla dessa berättelser och istället sökte rationella förklaringar till allt som skedde. Herodotos, som kallas historieskrivningens fader, koncentrerade sig på att återge en så sanningsenlig bild som möjligt av kriget mellan greker och perser. Historieskrivningen föddes i den grekiska stadscivilisationen, och där uppstod också den politiska demokratin, den rationella vetenskapen, den dramatiska teater n och den teoretiska filosofin. Titel: nov 7-10:12 (Sida 64 av 125)

65 Det finns en inre samhörighet mellan dessa företeelser. De är olika yttringar av samma intellektuella frigörelse från religiös över tro och vidskepelse och från gamla auktoriteters och traditioners för tr yck. Istället för att hänvisa till gudar och över naturliga makter sökte man naturliga (och mänskliga) förklaringar till fenomen och skeenden. Titel: nov 7-10:12 (Sida 65 av 125)

66 den grekiska "kulturen". Greker na själva hade inget ord som betydde kultur. Alla sådana aktiviteter som konst, religion, filosofi och litteratur var en så självklar del av de välsituerade greker nas tillvaro, att de grekiska historiker na aldrig kom på tanken att skildra Det är inte heller de grekiska historie skrivar na som uppfunnit den traditionella indelningen av den grekiska historien i ARKAISK, KLASSISK och HELLENISTISK tid. Den period indelningen här rör från senare tiders kultur- och konsthistorikers bedömningar. Enligt dessa bedömningar hade den grekiska konsten nått sin höjdpunkt i de sköna människobilder na under 4 och trehundratalet f.kr. Titel: nov 7-10:12 (Sida 66 av 125)

67 institutioner. Det var därför den perioden fick benämningen KLASSISK vilket betyder FÖREBILDLIG - det var ju den konsten som var förebilden för den nyklassiska strömningen i Europas konsthistoria. Det var också i fyrahunratalets Athen som tragöder na, historiker na, filosofer na och talar na framträdde, och detta Athen hade styr ts av demokratiska Det demokratiska Athens storhetsperiod kom att uppfattas som hela Greklands klassiska period, de fria stadsstater nas guldålder som senare skulle gå förlorad. Titel: nov 7-10:14 (Sida 67 av 125)

68 Den grekiska konst som fanns före den klassiska perioden var utförd i en stil som ansågs vara mindre fulländad, den verkade mer ålderdomlig och kallades därför för ARKAISK. Den här ter men ger en något orättvis bild av den tid då greker na genom sin integrering i Mellanöster n fick möjlighet att skapa den speciellt grekiska versionen av den tidens inter nationella kultur. Med begreppet HELLENISTISK vill man beteckna en kultur miljö som inte var rent hellensk utan blandade grekiska och orientaliska stildrag Titel: nov 7-10:14 (Sida 68 av 125)

69 Det greker nas historia under antiken kan lära oss är den tidens erfarenheter av personlig frihet och demokrati i jämförelse med slaveri och maktmissbruk. Vi kan se följder na av krig och miljöförstöring. Vi kan lyssna till människor nas krav på rättvisa och moral, deras upplevelse av sång och dans, musik och dikt. Deras glädje över det mänskliga för nuftets skaparför måga. Och vi kan hoppeligen känna igen oss själva i deras ständiga lust att utforska människan och hennes värld. Titel: nov 7-10:17 (Sida 69 av 125)

70 SOKRATES Betonade medborgar nas plikter mot stadsstaten. Han betonade det kritiska tänkandet. Alla påståenden måste rannsakas genom att ifrågasätta dem. Kritik var vägen till att hitta det rätta och goda. med att han älskade visdom. samtal väcka insikt. någonting ur sig själv. Sokrates betonade att han inte hade några svar utan att han enbar t kunde ifrågasätta. Han skröt aldrig med att han skulle ha varit vis (sofos) utan enbar t Det utmärkande för Sokrates var att han inte försökte under visa folk utan genom Sokrates såg som sin uppgift att hjälpa mänskor att komma fram till den rätta insikten. Han betonade att den rätta insikten bara kan komma inifrån. Den kan inte tvingas fram av andra. Bara den rätta insikten som kommer inifrån är verklig insikt. Filosofiska sanningar kunde mänskor förstå genom att använda sig av för nuftet. När en mänska använder sig av sitt för nuft hämtar hon Titel: nov 7-10:19 (Sida 70 av 125)

71 filosofin. tiden hitta den rätta insikten. Sokrates betonade att han var en filo-sof = en som söker visheten. Han ansåg att en filosof har klar t för sig att han vet väldigt lite och därför försöker han hela Sokrates trodde sig ledas av en inre, gudomlig röst, och att detta samvete talade om för honom vad som var rätt. "Den som vet vad som är gott kommer också att göra det goda" - rätt insikt leder till rätt handling. För mågan att skilja mellan rätt och fel berodde på för nuftet, inte på samhället som sofister na hade påstått. Sokrates ansåg att det var omöjligt att bli lycklig ifall man handlade mot sin egen över tygelse och den som vet hur han skall bli lycklig försöker också bli det. På samma sätt försöker den som vet vad som är rätt att göra det rätta. Ingen mänska vill väl bli olycklig. Sokrates införde ETIKEN eller läran om vad som är rätt eller orätt, i den Atenska Titel: nov 7-10:20 (Sida 71 av 125)

72 PLATON Chockades djupt av Sokrates dödsdom och där på följande självmord och var därefter en hetsig kritiker av den Atenska demokratin. Han trodde att mänskan genom noggranna obser vationer kunde få objektiv kunskap om tingen och fenomenen, men bara den som förstod (filosofer na) idéer na kunde när ma sig kunskapens dolda hemligheter. Platon grundade en egen filosofiskola - Akademin, här under visades filosofi, matematik och gymnastik. Under visningen baserade sig på samtal och diskussioner. Titel: nov 7-10:21 (Sida 72 av 125)

73 För nuftet borde vara det som styrde tillvaron. För nuftet var evigt och universiellt. Platon använde sig i hög grad av matematik i sin filosofi eftersom matematiska förhållanden alltid är desamma och därför kunde man ha säker kunskap om dessa. vi kan bara ha en osäker kunskap om det vi uppfattar med våra sinnen medan vi har säker kunskap om det vi inser med för nuftet t.ex att vinkelsumman i en triangel är 180 grader. Titel: nov 7-10:22 (Sida 73 av 125)

74 Titel: nov 10-20:34 (Sida 74 av 125)

75 FILOSOFISTATEN Mänskor skulle ges de uppgifter de bäst lämpade sig för i ett samhälle. Samhället skulle delas in i tre olika klasser. Filosofer na skulle regera (osjälviskt), väktar na, som förstod sig på filosofer nas anvisningar skulle ansvar för ordning och säkerhet medan alla andra skulle vara en del av produktionsapparaten där var de bäst lämpade sig. Platon liknade sin idealstat vid mänskokroppen. Mänskokroppen kan delas in i tre delar ; huvud, bröst och underliv. Huvudet hör ihop med för nuftet och bör söka vishet, bröstet med viljan som skall visa mod och underlivet hör ihop med begäret som skall tyglas så att mänskan blir måttfull. Titel: nov 7-10:24 (Sida 75 av 125)

76 ARISTOTELES och politologi. utvecklat. Aristoteles från Makedonien, han bör jade studera vid Akademin när Platon var 61 år gammal. Han intresserade sig mest för den levande naturen och han var inte bara Greklands sista stora filosof utan Europas första stora biolog. Han lade fundamentet för flera vetenskapsgrenar som fysik, zologi, botanik, astronomi Aristoteles var såväl vetenskapsman som filosof. Han grundade LYKEION, för att deponera och föra vidare sin insats. Lukeion var samtidens bäst utrustade forskningscentrum, där A. deponerade sin betydande samling (insamlad under Alexander den stores erövringståg). utvecklade gäller fortfarande. medfödda ideer. kulturen. Att Aristoteles kom att betyda så mycket för den västerländska kulturen beror i första hand på att det var han som skapade den ter minologi som de olika vetenskaper na använder sig av än idag, Han var den stora systembyggaren som grundadae och systematiserade de olika vetenskaper na. Då man under medeltiden bör jade grunda universitet i Europa lades under visningen och forskningen till stora delar upp enligt de principer som Aristoteles hade Aristoteles betonade noggranna iaktaggelser som grund för slutsatser. Lade grunder för logiken. För nuftet skulle styra mänskan i sin strävan efter har moni. Ytterligheter var förkastbara. De principer för det logiska tänkandet som han Aristoteles kritiserade en hel del av sin lärares tankar. Enligt Platon upplever vi den högsta graden av verklighet endast när vi tänker med för nuftet. För Aristoteles var det lika självklar t att vi upplever den högsta graden av verklighet när vi använder våra sinnen. Enligt Aristoteles finns det bara reflexer av tingen i naturen i vår själ (t.ex. drömmar). Det är alltså naturen som är den verkliga världen. Endast det som kommer från våra sinnen kan existera i vår t medvetande. Platon kritiserade han för att hålla fast vid en mytisk världsbild. Enligt Aristoteles är för nuftet mänskans främsta kännetecken. Men vår t för nuft är helt tomt innan vi har fått några sinnes intr yck. En mänska har alltså inga Aristoteles ansåg att man skulle sträva till lycka genom den gyllene medelvägen. Vi skall varken vara fega eller dumdristiga utan modiga, Vi skall varken vara giriga eller slösaktiga utan givmilda. Han påpekade att mänskan var en social varelse. Vi är inga riktiga mänskor om vi lever utanför samhället. Familjen och det lilla samhället tillfredsställer de enklare behoven som mat, vär me, äktenskap och bar nuppfostran. Men den högsta formen av mänskligt samliv kan bara staten ge oss. Aristoteles kvinnosyn var ganska vriden. Aristoteles såg kvinnan som en ofullständig man. Vid for tplantningen såg han kvinnan som passiv och mottagande medan mannen var aktiv och givande eftersom bar net bara är ver mannens egenskaper. Aristoteles ansåg att bar nets egenskaper fanns färdiga i mannens säd. Mannen stod för formen medan kvinnan bidrog med materian. Det beklagliga med Aristoteles kvinnosyn var att den kristna kyrkan plockade upp just hans tankar under medeltiden som allenarådande vilket resulterade i den oerhör t negativa kvinnosyn som så länge genomsyrade den västerländska Titel: nov 7-10:25 (Sida 76 av 125)

77 VETENSKAPEN Man for tsatte på den väg som utstakats av Aristoteles. Vetenskapen blomstrade och en stor del av fundamentet för den västerländska vetenskapliga världsbilden lades. År 280 f.kr grundades MUSEION där vetenskapsutövare kunde koncentrera sig på sitt arbete. Ersättning betalades av statsmakten. Fysiker n ARCHIMEDES - viktig inom teknikens historia. HIPPOKRATES - läkar vetenskapens fader. EUKLIDES - utvecklade matematiken och geometrin. Lyckades förklara matematik så att den lämpade sig för forskning och under visning. Ifall man känner till en liten triangels mått så kan man räkna ut en stör re okänd triangels mått. Titel: nov 7-10:26 (Sida 77 av 125)

78 ARISTARKOS - upptäckte att jorden roterar kring solen (heliocentrisk världsbild) men tyvär r glömdes hans rön bor t då Ptolemaios (c. 170 e.kr.) förespråkade den geocentriska världsbilden vilken blev dominerande till medeltidens slut. Utbildningssystemet utvecklades och grunden för gymnasiet (samt vär nplikts systemet) lades åringar från övre klasser na erhöll militärutbildning men också matematik, litteratur och musik lärdes ut. Platsen för under visningen var ett slags idrottscentrum (gymnasium) varifrån ordet härstammar. Även den högre utbildningen utvecklades och specialiserades. Massan av befolkningen i Egypten, Babolonien och Persien berördes föga av hellenismen. Titel: nov 7-10:28 (Sida 78 av 125)

79 1. Vad utmärker Hellenismen? 2. Förklara varför Roms geografiska placering var idealisk. 3. Vad menas med de puniska krigen. På vilket sätt befäste dessa Roms maktställning? 4. Vad menade romarna med begreppet Mare Nostrum? 5. Ange några orsaker till Romarrikets kris och delning. 6. Ge så många exempel du kan på vårt västerländska arv från romarna. 7. Berätta om handeln mellan Egypten och Grekland under talet f.kr. 8. Hur kan man förklara paradoxen att ju större Romarriket blev desto sämre var det för de romerska jordbrukarna? 9. Redogör för miljöproblem under Antiken. 10. Redogör för någon av de teorier som framkastats som förklaring till romarrikets undergång. Titel: nov 10-20:40 (Sida 79 av 125)

80 ROMARRIKETS KULTUR OCH KULTURARV Betydelsen stor i.o.m Romar rikets storlek samt långa existens. alfabetet till byggnadsteknik). Etrusker na och Greker na var romar nas förebilder och lärofädrar (allt från I Rom utvecklades förebilder na för dagens professionella politiker ; intelligenta, belästa, goda talare (retoriken uppskattades) och makthungriga. T.ex. Caesar - vars namn blivit betäckningen för Kejsare. Titel: nov 11-09:21 (Sida 80 av 125)

81 Titel: nov 8-12:20 PM (Sida 81 av 125)

82 Titel: nov 8-12:20 PM (Sida 82 av 125)

83 Titel: nov 8-12:21 PM (Sida 83 av 125)

84 Titel: nov 8-12:21 PM (Sida 84 av 125)

85 Titel: nov 8-12:22 PM (Sida 85 av 125)

86 Titel: nov 8-12:22 PM (Sida 86 av 125)

87 Titel: nov 8-12:22 PM (Sida 87 av 125)

88 Titel: nov 8-12:23 PM (Sida 88 av 125)

89 Titel: nov 8-12:23 PM (Sida 89 av 125)

90 Titel: nov 8-12:24 PM (Sida 90 av 125)

91 ROMERSKA REFORMER Tiberius och Gaius Gracchus Mellan åren f.kr. styrdes den romerska senaten långt av bröderna Gracchus, som eftersträvade en större lämlikhet och demokrati. Bröderna krävde att de jordlösa skulle tilldelas jord på de rika jordägarnas bekostnad. Reformen genomfördes bara delvis och bägge bröderna mördades. Kring 100 f.kr hotades Rom av germanerna och patricierna tvingades godkänna valet av Gajus Marius till konsul (ledare). Han reformerade armén så att den obligatoriska värnplikten avskaffades och istället lockades soldater till militär tjänstgöring genom lön och löften om jord efter avtjänad militär tjänstegöring. Resultatet var en effektiv armé men problemet var soldaternas lojalitet. (befälhavaren viktigare än staten) Mordet på T Gracchus Bröderna Gracchus Titel: nov 8-12:24 PM (Sida 91 av 125)

92 Slaveriet och Spartacusupproret f.kr. Colosseum - A Gladiator's Story Gladiatorer Galärslavar Husslavar Arbetsslavar Gruvslavar Livegenskap Titel: marras 10-18:10 (Sida 92 av 125)

93 Caesar och kejsartiden 27 f.kr e.kr Titel: marras 10-15:42 (Sida 93 av 125)

94 Titel: marras 10-15:43 (Sida 94 av 125)

95 Titel: marras 10-15:45 (Sida 95 av 125)

96 Titel: marras 10-15:48 (Sida 96 av 125)

97 Titel: marras 10-15:49 (Sida 97 av 125)

98 Titel: marras 10-15:50 (Sida 98 av 125)

99 Titel: marras 10-15:51 (Sida 99 av 125)

100 Titel: marras 10-15:51 (Sida 100 av 125)

101 Titel: marras 10-15:52 (Sida 101 av 125)

102 Roms ekonomiska välfärd, militära dominans samt kulturella mångfald (rikedom) kan förklaras genom PAX ROMANA, såväl inrikes-, som utrikespolitik strävade till att hålla samman imperiet (ordning och fred, 31 f.kr e.kr.). De olika folkslagen tvingades inte in i något speciellt mönster utan tilläts vara olika - vördnad för lokala seder (ingen statsreligion). Romar na beundrade den grekiska kulturen och anammade t.ex. de grekiska gudar na som erhöll romerska namn. Titel: nov 11-09:22 (Sida 102 av 125)

103 Den romerska rätten Redan på 450 talet f.kr. lyckades de fattigare i Rom (plebejer na) driva genom sitt krav på att de existerande lagar na samlades på 12 bronstavlor, som hängdes upp i centrum av Rom. I jämförelse med andra tidigare lagverk skiljde sig dessa genom att de varken utgavs vara av gudomligt ursprung eller en stor lagstiftares verk, utan att de var härledda ur allmänt rättsmedvetande, jus - världslig rätt. Detta var grunden för den romerska rätten. Romar na högaktade lagen (även bar n skulle känna till det fundamentala). Titel: nov 11-09:24 (Sida 103 av 125)

104 Lagar na var klar t for mulerade och de stiftades på många sätt; 1) AV FOLKFÖRSAMLINGEN SOM PREJUDIKAT (domslut) 2) AV KEJSAREN som förkunnelser och påbud När imperiet utvidgades måste romar na avgöra tvistefrågor mellan medborgare och icke-romare vilket gav upphov till DEN INTERNATIONELLA RÄTTEN. Småningom växte de olika lagar na samman till en lagsamling. Den slutgiltiga lagsamlingen blev klar på 500 talet e.kr. Detta bildade ett viktigt fundament för vår t västerländska rättsförfarande. Titel: nov 11-09:28 (Sida 104 av 125)

105 Folknöjen Caesar. till 170 festdagar/år). Idrott - motionsidrott (i jmf. med greker nas tävlings-.) Badandet - i ter mer (på 300-talet hade Rom när mare 1000 st.) Fester - utvecklades från religiösa till alltmer underhållande (under 300-talet upp Teater, gladiatorspel, bordeller, hästkapplöpningar. Den största delen av fritidssysselsättningar n bekostades av staten och var där med gratis. Den JULIANSKA KALENDERN dagar + var t fjärde år skottår infördes av Titel: nov 11-09:29 (Sida 105 av 125)

106 SAMHÄLLSMORAL ledande religionen. AUGUSTUS (Caesars adoptivson och efter trädare som regerade tider na kring Kristi födelse) bekymrade sig för samhällsmoralen. Genom lagstiftning och propaganda betonades familjelivets betydelse. Medborgar na spor rades att ingå äktenskap och lagar na mot äktenskapsbrott skär ptes. Kulturell mångfald ansågs berika riket. Lokala religioner och kulturella särdrag accepterades så länge befolkningen i politiskt avseende var lojal mot centralregeringen. Romar na ansåg att hemligheten bakom imperiets välstånd och stabilitet var vördnad för de lokala seder na. Detta resulterade i att främmande religioner snabbt kunde spridas vilket förklarar varför kristendomen vann så många anhängare. De kristna symboler na underlättade också missionsarbetet. Under 300 talet e.kr intog kristendomen sin plats som den Titel: nov 11-09:31 (Sida 106 av 125)

107 2) Diskutera kejsar Augustus (27 f. Kr - 14 e.kr) konstitution och regim. Vilka lösningar till Roms problem erbjöd Augustus? Varför godkännde romarna Augustus som imperiets ledare? Kejserligt envälde Efter att statliga tjänstemän började väljas utgående från sina kvalifikationer, inte börden eller egendomen, effektiverades administrationen Ökad handel och produktion. Omfattande offentliga projekt. Återskapande av små jordbruk som drevs av arméveteraner. Genom erövringen av Egypten tryggades primärprodukter. Officersyrket professionaliserades. De dugligaste romarna lockades genom furstlig kompensation. Det romerska försvaret förstärktes. Traditionella familjevärderingar återkom. Kejsar Augustus uppfattades som en bevarare av rikedom, tillväxt samt jämlikhet. Titel: marras 17-0:32 (Sida 107 av 125)

108 ROMERSK KONST, ARKITEKTUR OCH BYGGNATION 1) Republikens tid - tempelarkitektur inspirerad av etruskiska och grekiska förebilder fasaden framhävd Titel: marras 10-19:05 (Sida 108 av 125)

109 2) BETONG/CEMENT revolutionerade det arkitektoniska formspråket möjloggjorde större, tyngre byggnadskomplex Titel: marras 10-18:53 (Sida 109 av 125)

110 3) VALV OCH BÅGAR TEATRAR COLOSSEUM CIRCUS MAXIMUS TERMERNA AKVEDUKTERNA Titel: marras 10-18:53 (Sida 110 av 125)

111 Titel: marras 10-18:57 (Sida 111 av 125)

112 4) KUPOLER Stora och öppna utrymmen Tidiga kristna kyrkor Titel: marras 10-18:58 (Sida 112 av 125)

113 Titel: marras 10-19:00 (Sida 113 av 125)

114 Circus Maximus Titel: marras 10-19:00 (Sida 114 av 125)

115 BYGGNADSTEKNISKA INNOVATIONER Vägar av makadam Akvedukter Valvbroar Titel: marras 10-19:01 (Sida 115 av 125)

116 1) Vilka allvarliga problem försvagade det Romerska imperiet århundradet innan dess kollaps? Varför uppstod dessa problem och hur försökte romarna lösa dem? KRISTENDOMEN ; Den nya religionen utvecklades till ett hot då den växte till sig och blev omåttligt populär. Kristendomen utmanade synen på kejsarens oinskränkta makt, man förutspådde en syndaflod och predikade pacifism. 'Barbarernas' tryck på de romerska gränserna. Generalerna; soldaternas lojalitet var större gentemot generalerna än staten eftersom det var befälhavarna som betalade lönen. Generalerna var mera fokuserade på den egna makten än imperiets bästa. Ekonomin; Inflation, expanderande underskott (krympande inkomster men expanderande utgifter)., krympande skatteintäkter, brist på primärprodukter och arbetskraft. Förtvinande handel samt förfall av infrastrukturen. Revolter i provinserna beroende på de ekonomiska problemen. Rom försökte försvara sig med murar utåt. Imperiet var delat i två, sedan 4 delar för att underlätta styret samt administrationen Man försökte bekämpa inflation samt prisökning. Titel: marras 17-0:17 (Sida 116 av 125)