NÄR? Jordbruket uppfanns antagligen ungefär samtidigt på flera håll av jorden. okt 24 10:24

Transkript

1 NÄR? De första tecknen på jordbruk är drygt år gamla och även om vi brukar tala om en agrar revolution var det definitivt inte frågan om någon snabb förändring utan en långsam process där man så småningom lämnade den gamla nomad tillvaron. Jordbruket uppfanns antagligen ungefär samtidigt på flera håll av jorden. okt 24 10:24 En avgörande förutsättning för jordbrukets uppkomst var atmosfärens värmeökning. Kring 8000 f.kr. började snitt temperaturen stiga betydligt över medeltamperaturen idag för att nå en värmetopp ca f.kr. Fastän genomsnittstemperaturen inte var mer än en grad högre än idag var betydelsen stor. Samtidigt som bvytesdjuren drog sig norrut skapades utomordentliga förutsättningar för jordbruk i Mellan Östern och Södra Asien. De stora nil deltorna lockade till sig allt mera människor. Jordbruk och boskapsskötsel blev den dominerande näringsgrenen. Samma utveckling ägde även rum i Europa ca 2000 år senare. Ändå var det antagligen eftersom människan var tvungen att hitta på något för att överleva som hon uppfann jordbruket Mänsklighetens största utvecklingssteg har oftast ägt rum då hon befunnit sig med ryggen mot väggen. okt 24 10:26 1

2 VEM? Det var antagligen kvinnor som uppfann jordbruket vilket ju är lite paradoxalt såtillvida att kvinnans ställning på de flesta håll i världen försämrades drastiskt i de nya högkulturerna jämför med vad den varit i de tidigare stamsamhällena. okt 24 10:26 KONSEKVENSER? Till en början malde man säden, blandade den med vatten och tillverkade en slags gröt men ganska fort lärde man sig tillverka bröd som blev mänsklighetens basnäring för tusentals år framöver. Då jordbruket utvecklades och utövades efter årstiderna ökade skördarna samtidigt som det blev tid över mellan sådd och skördetid vilken kunde används till att förbättra livskvaliteten ytteligare t.ex. genom hantverk eller boskapsskötsel. okt 24 10:33 2

3 Jordbruket var som framgångsrikast vid floddeltorna eftersom översvämningar förde med sig flodslam som gödslade åkrarna. Åkrar som inte gödslades på detta naturliga sätt kunde bara utnyttjas vart annat år för att återhämta sig. Det tog inte lång tid för jordbrukarna att lära sig att anlägga bevattnings anläggningar genom kanalsystem som gjorde att man kunde leda ut flodvattnet över allt större ytor. Allt det här resulterade i större skördar och överskott. Ändå bör man hålla i minnet att jordbruket länge var ytterst osäkert och skördarna, jämfört med dagens, små. okt 24 10:38 Fr.o.m den agrara revolutonen växte jordens befolkning stadigt. Ca f.kr. 20 milj Kr.f. 250 milj. Trots att befolkningen ökade kan man knappast tala om en befolkningsexplosion vilket kan förklaras med att ju fler människor som bodde nära varandra desto större var riskerna för olika epidemier. Dessutom förde ju den växande välfärden med sig krig och annat elände. Ju mer handeln ökade desto mer spred sig också olika epidemier. Den genomsnittliga livslängden låg kring 30 år vilket delvis förklaras av den höga småbarns mortaliteten. okt 24 10:41 3

4 FRÅN BY TILL STADSSTAT Då den tidigare nomaden slog sig ner och började bruka jorden förändrades hela hennes livsstil. Människorna slog sig ner i byar som uppfördes i mitten av åkrarna och sällan hade mera än ett hundratal innevånare. I ett och samma hus bodde ofta en familj, kanske tillsammans med farföräldrarna medan man i Europa hade storfamiljer. okt 27 21:18 Byn var en ekonomisk enhet. Åkrar och ängar ägdes av byn och jordbruket sköttes gemensamt eller så att man i teorin ägde smala tegar men i praktiken måste man också då sköta jordbruket med gemensamma krafter. Inom byn delade man arbetet så att alla hade sina givna uppgifter. Eftersom inte alla alltid behövdes på åkrarna kunde en del specialisera sig på olika hantverk; krukmakare, tegelmakare, smeder o.s.v Catal Huyuk okt 27 21:32 4

5 Ju större och rikare byn blev desto fler yrkeskategorier uppstod det handelsmän och soldater. Ju rikare byn blev desto större blev också klass skillnaderna, vissa släkter blev mäktigare storägare medan de flesta blev allt fattigare. okt 27 21:36 Kring de bördigaste områdena uppstod det nätverk av olika byar som så småningom växte ihop till stater, som kunde behärska vidsträckta områden (ca f.kr.) I staten existerade en strikt hierarkisk ordning och den var centralt styrd. Prästerskapet hade lagt beslag på makten. De beslöt om allt eftersom den religiösa värlsdbild som dominerade jordbruket var gemensam för alla ifrågasattes inte prästernas position. Ägorna uppfattades som gemensamma även om det var prästerna som skötte om dem. Gobekli Tepe okt 27 21:38 5

6 Prästerna och högre ämbetsmän utkristalliserades till en överklass som levde sitt helt egna lyxliv. Makt och egendom koncentrerades i allt högre grad till vissa släkter, en utveckling som accentuerade genom arvsordningen. Den nya staten var starkare, rikare och kunnigare men jämnställdheten, som existerat i den tidigare byn, hade försvunnit. okt 27 21:40 Efter stadsstaten uppstod större stater då olika städer slogs ihop eller förde krig mot varandra. Denna stat styrdes av en monark som antingen valts eller erövrat sin position. Statens rikedomar utökades genom krig vilka strävade till att underkasta nya områden som kunde beskattas. Staten var detsamma som dess regent som alltså lade beslag på alla rikedomar. För att beskydda sin egendom och visualisera sin maktposition byggdes mäktiga palats och fästningar. okt 27 21:41 6

7 Dessa storstater behövde en lagcodex, ämbetsmän och ofta en stor armé. Ett exempel på en av de tidigaste lagsamlingarna är Hammurabis lag, som är den äldsta nedskrivna lagen som man känner till. Lagsamlingen sammanställdes av kung Hammurabi som levde på 1700 talet f.kr. Den innehöll 282 paragrafer som byggde på praxis från tidigare tider. okt 27 21:44 EGYPTEN Hur bygga en pyramid? 1) Fundamentet hur få en jämn yta? 2) Byggnadsmaterial varifrån? hur bryta ut blocken? hur frakta stenen? okt 30 19:44 7

8 3) Hur frakta blocken upp? 4) Gravkammaren 5) Hur kostruera passager och röra sig inne i pyramiden? 6) Till vem och varför? 7) Konsekvenser 8) Vem byggde? okt 30 20:00 Egyptens högkultur Nilen (6500km), idealisk transportled god farbarhet och jämn nordlig vind. Nildalen översvämmad juli september för att sjunka tillbaka (gödslad) i februari. 'Ta Merij' det älskade landet. Fuktigare och bättre klimat 5500f.Kr jordbruk okt 30 20:06 8

9 EGYPTEN Egyptens livsnerv var och är fortfarande NILEN. Dess vidd och längd (6500 km) gör det till en av Världens längsta floder. Vid Nilens mynning förenar sig praktiskt taget tre kontinenter. Man kan betrakta Nildalen som inkörsporten för kontakterna mellan ekvatorialafrika och länderna kring Medelhavet. Öster ut från Nildalen ledde karavanvägar mot Röda havet. Den goda farbarheten och den ständiga nordanvinden gjorde Nilen till den viktigaste samfärdsleden. Endast på fem ställen hindras samfärdseln av forsar och vattenfall förbi vilka fartygen måste dras över land eller ledas längs kanaler. ÖVERSVÄMMNINGARNA I slutet av julimånad började vattnet stiga för att i mitten av september nå sin högsta nivå, i medeltal 6 m över det normala. Därefter började vattnet sakta sjunka och blottade den ena landkullen efter den andra, befruktad med fukt och nilslam, färdig att emottaga sådden. I februari var vattenståndet åter normalt och åkerbruksarbetena junde inledas. Den geografiska isoleringen och de gemensamma upplevelserna av naturens makt över mänskan samlade och utgjorde grundstenarna till det äldsta enhetliga riket i mänsklighetens historia det rike som grekerna kallade Egypten, men som egypterna själva kallade TA MERIJ, "Det älskade landet" De första spåren av mänsklig verksamhet i Nildalen finner man från den äldre stenåldern för omkring år sedan. Ungefär 5500 f.kr infördes jordbruket i området. En högkultur blir Egypten under en längre tid på 3000 talet f.kr. Samtidigt som detta sker tenderar Nildalen att bli en kulturell enhet, före det blir en politisk enhet. Hur Egyptens politiska enande gått till vet vi inte men det är möjligt att mindre stamområden har vuxit samman till större furstendömen, som har enats till ännu mer omfattande kungariken. Egypten är i alla fall ett rike, underställt en DYNASTI från ungefär 3100 f.kr och fram till Alexander den store ungefär 3000 år senare. En romersk provins blir det just före Kristi födelse. Denna dynastihistoria indelas i olika faser De två första dynastierna är ett förspel på år, då t.ex hieroglyf skriften utvecklas. Med den tredje dynastin börjar GAMLA RIKET (ca ), pyramidbyggandets och den första "religiösa revolutionens" tidsålder. Sen följer ett mellanspel med ekonomiskt och politiskt sönderfall. Ca kommer MELLERSTA RIKET. Igen ett mellanspel, med invasion utifrån på 300 år. Från ca 1550 börjar NYA RIKET, då Thebe är huvudstad och Egypten blir en militär stormakt. SKRIVKONSTEN Är om möjligt ännu viktigare än i Mesopotamien, både för det historiska skeendet självt och för vår kunskap om det. Egypten var en oerhört starkt centraliserad stat. All makt, all gudomlighet och mänsklig auktoritet koncentrerades hos härskaren, FARAO. Makten utövades genom en hierarkiskt uppbyggd ämbets och tjänstemannakår och av en tempel och prästorganisation. Från första stund tjänar hieroglyfskriften detta härskarsystem en nödvändig del av ett jättelikt propagandamaskineri. Icke desto mindre var skriften också nödvändig för administrationen av detta vidsträkta rike. Den egyptiska skriften bestod av runt räknat 800 tecken, som föreställde föremål, djur och människor. Tecknen kunde vara begreppstecken eller kunde stå för ljudvärden, enstaka jlud eller stavelser. I den egyptiska religionen trodde man att avbildningar var besjälade och följaktigen levande. Därför levde också skrivtecken. Man måste därför närma sig en text framifrån (så att man inte skrämde tecknen) och med stor vördnad. Det var inte alls alla som kunde skriva och läsa MAKT. Namnet hieroglyfer kommer från grekiskan och betyder HELIG SKRIFT. Under en så här lång tidsperiod använde man sig av olika slags skrift. BILDSKRIFT KURSIVERAD BILDSKRIFT ETT SLAGS STENOGRAFISKT SYSTEM GREKISKA BOKSTÄVER. konsten ATT SKRIVA OCH LÄSA HIEROGLYFER FÖLL I GLÖMSKA på 300 talet men gåtan knäcktes i början av 1800 talet av ett franskt språkgeni JEAN CHAMPOLLION som använde sig av den s.k ROSETTESTENEN för att tyda hieroglyfer. Samma text med tre olika skrivsätt av vilka man kände till grekiskan. PYRAMIDERNA Pyramidtiden infaller under det GAMLA RIKETS dynastier och har fascinerat mänskor genom alla tider Hur var det möjligt och varför. En pyramid skulle ursprunligen inte endast vara den eviga förvaringsplatsen för den döde kungens kropp utan också hans eviga minnesmärke på jorden. Det är möjligt att Egyptens hela ekonomi fullständigt utarmades av dessa enorma byggprojekt eftersom riket rullar ner i en politisk och ekonomisk svacka som avslutar det gamla rikets tid och pyramidbyggandet upphör. nov 4 07:52 Högkultur Hieroglyfskriften (800 tecken som utvecklades under en mycket lång tid) Rosettstenen Papyrus litteratur vetenskap arkitektur konst okt 30 20:16 9

10 Engineering an Empire Egypt okt 31 09:39 ANTIKEN Medelhavets högkulturer GREKLAND ANTIKEN RÖTTERNA TILL DEN ANTIKA VÄRLDEN Världen kring Medelhavet förenades av samspelet av kulturer som sträckte sig runt havet utan några klara gränser. De yttre gränserna sträckte sig långt långt in i Afrika, Asien, det barbariska Europa och södra Ryssland. Medelhavet var; det samlande området som förenade kulturmöten och samspel pågick oavbrutet vilket berikade alla civilisationer. samhällen kring kusten kände sig närmare varandra än ett geografiskt närmare beläget samhälle längre in på fastlandet Kulturutbytet över havet var naturligare än inåt land därför utvecklades SJÖFARARTEKNIKEN. nov 3 19:21 10

11 SLUTRESULTAT: En integrerad civilisation bestående av många kulturer och några språk som behärskades inom hela detta stora område. Vissa handelscentra och en jordbruksbaserad ekonomi (jordbruksförhållandena bättre då än nu). En värld vi känner ganska bra p.g.a arkeologiska utgrävningar och skriftspråket. De första historie böckerna från ca. 500 f.kr. härstammar uppkomsten av en världslitt. Allt från drama historia lyrik finns bevarat varför vi har kunnat träda in i denna värld och förstå den antika civilisationen (grekiskan och Latinet har blivit fundamentet för våra västerländska språk). nov 4 07:54 GREKERNA OCH GREKISKAN FORMADE STORA DELAR AV DENNA VÄRLDSCIVILISATION VARFÖR VI SÖKER OSS DIT. Enligt en gekisk myt förälskade sig ZEUS i en Fenikisk kungadotter vid namn EUROPA. Zeus förvandlade sig till en tjur och bortförde Europa. På den simmande tjurens rygg fördes hon till Kreta. Denna myts symbolik redogör för det inflytande Europa fick från Mellanösterns civilisationer som via FENIKERNA (Fenicien i nuvarande Libanon, handelsresande folk) förmedlades till grekerna. De viktigaste kulturlånen var järnsmidet, ridhästen, värphönan, granatäpplet, vinet, alfabetet, myntet, stenarkitekturen, imponerande skulpturer och antagligen vissa uppfinningar inom båtbyggeri och seglation. Dessutom orientaliserades grekernas religion, litteratur och livsstil. (Fenikernas kändaste koloni var Karthago som grundades på 700.talet f.kr. nov 4 07:58 11

12 Bronsåldern på Kreta MINOISK KULTUR En högkultur redan f.kr. De östliga Medelhavsstaterna upplevde en kraftig ekonomisk tillväxt då man började använda sig av metaller. På flera ställen producerades metaller och en yrkeskunnig metallarbetarkår utvecklades. Befolkningen som bearbetade eller handlade med metaller samlades i samhällen som så småningom blev stadsstater. Dessa bedrev handel och förde krig med och mot varandra. En sådan stor stadsstat var KNOSSOS på KRETA. Ön blev ett handelscentra för det östra Medelhavet (geografiskt gynnsamt läge). Som i de övriga högkulturerna gav det materiella välståndet förutsättningar för den andliga kulturens uppsving. I denna kultur betonades njutningen samt skönheten. Kretas kultur gick under ca 1450 f.kr. Antagligen åstadkom ett vulkanutbrott så stor ödeläggelse att befolkningen inte längre kunde värja sig mot fientliga angrepp och konkurrenter inom handeln. nov 4 08:01 Också på PELOPONESOS blomstade en högkultur ca f.kr. (Stadskulturen spred sig från Kreta till den grekiska halvön) och antagligen gick också denna under av liknande orsaker. Greklands fornhistoria har uppdelats i vissa faser 1) DEN HELLENSKA TIDEN (ca f.kr) Vi vet inte mer om Grekland århundradena efter år 1000 än att det bestod av små stadsstater som styrdes av kungar som vid sin sida hade ett råd (aristoi) av adelsmän. Adeln grundade sin maktställning på att den ägde jordgods och på sin militära roll. Denna aristokrati med stor rikedom, släktstolthet och maktanspråk hade ett klart förakt för "demos"(folk). Det är dessa adelsmäns ideal som skildras i diktberättelserna Illiaden och Odyssén. Omkring år 800 kom en period av oro och upplösning. Grundorsakerna var troligen överbefolkning som ledde till nöd, politisk oro och utvandring. nov 3 20:21 12

13 Från år 750 f.kr. pågår en stark grekisk kolonisation runt omkring i Medelhavet amtidigt som klimatet antagligen blir gynnsammare så att vi från 700 talet kan börja tala om en hellensk högkultur. Grekerna anlade nu kolonier längs Medelhavets och Svarta havets kuster, och kolonisterna förde ut grekisk kultur och religion över hela Medelhavsvärlden. Handelsförbindelser öppnades med etruskerna och en mängd grekiska dotterstäder grundades. Så småningom konkurrerar grekerna ut sina läromästare fenicerna som fr.o.m 500 talet rörde sig västerut flyende fiendefolk. Det kanske viktigaste som grekerna anammade av fenicerna var alfabetet. Detta gick antagligen till via tvåspråkiga barn som lärde sig tala grekiska och skriva det med fenikiska bokstäver. Skrivkonsten spred sig snabbt eftersom det var lätt att lära sig de tjugotal tecken som behövdes för att beskriva ljuden i det grekiska språket. De särskilda vokaltecknena är dock grekernas egen uppfinning eftersom de saknades i det fenikiska språket. nov 4 08:06 En blick på Greklands karta ger vid handen ett bergigt och örikt land. Naturen gör större motstånd mot ett sammanhållet rike än vad som är fallet i platta slättområden som vid Nilen och mellan floderna Eufrat och Tigris. Grekerna lyckades heller aldrig ena sig själva under antiken utan levde i stadsstater. En sådan, en polis, var också för tänkare som Platon och Aristoteles, de största filosoferna, den naturliga staten. Trots denna splittring talade de samma språk och kände sig som bärare av samma kulturella arv. Andra språk lät i deras öron som en obegriplig rotvälska, ett barbar, som det inte var mödan värt att tolka. nov 3 20:22 13

14 Den Grekiska kulturen var en medelhavskultur, utspridd över hela medelhavsområdet. Havet den enande faktorn. språket kulturen religionen, mytologin handeln nov 3 20:24 Det samhälle som möter oss i Homeros Iliad är behärskat av de stora jordägarna, ur vilkas led kungarna rekryterades. Efterhand som nya grupper växer i ekonomisk betydelse vid sidan av den jordägande aristokratin uppstår krav på politiskt inflytande. Under 400 talet utvecklar Aten en i många stycken avancerad demokrati. Ordet demokrati är grekiskt och betyder folkstyre. nov 3 20:29 14

15 1. Berätta och förklara myten om Zeus och den fenikiska prinsessan Europa. 2. Varför uppstod den första europeiska högkulturen på Kreta? 3. Ge exempel på sådant som förenade de grekiska stadsstaterna. 4. Namnge TRE nyheter som fenicierna förde till Europa. 5. Vad utmärker Hellenismen? 2000 year old computer recreated nov 3 20:39 Den minoiska kulturen 1. Vad berättar myten om Europa och tjuren? 2. Vilken är den historiska verkligheten bakom? 3. Vilken var basen för den minoiska ekonomin? 4. Varför gick kulturen under? Den mykenska kulturen 1. Vilket stort diktverk kan ge oss information om denna kultur? 2. Vilka är de viktigaste gestalterna i detta diktverk? 3. Hur skilde sig den mykenska kulturen från den minoiska? Grekland 1. Hur såg det aristokratiska samhället ut? 2. Varför uppstod social oro? 3. Vilka områden koloniserades? 4. Förklara myntets framgång. 5. Hur gynnades bönderna av den militära utvecklingen? 6. Vad var en hoplit? 7. Hur styrdes Aten? 8. Hur var synen på kvinnor? 9. Hur såg det dagliga livet i Aten ut? 10. Vilken var skillnaden mellan hetärer och prostituerade? 11. Hur var förhållandena i Sparta? 12. Vilka var enligt grekerna barbarer? 13. Vem kallas historieskrivningens fader? 14. Redogör för de viktigaste slagen under perserkrigen. 15. Redogör kortfattat för Alexander den stores erövringar. Vad innebär hellenismen? nov 3 20:41 15

16 Europas kulturhistoria Antiken Historia är ett grekiskt ord, och det var grekerna som skapade den historieskrivning som söker efter orsaks sammanhang. Naturligtvis hade man redan i tidigare kulturer tecknat ned händelser som ägt rum men i dessa strävade man aldrig till någon slags objektivitet. Syftet var att glorifiera, se t.ex. Gamla Testamentet. nov 7 10:11 16