DOM meddelad i Växjö

Transkript

1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Enhet 3:5 DOM meddelad i Växjö Mål nr P Sid l (6) KLAGANDE l. Hans Persson Skansgatan l A Ängelholm 2. Charlotte Åkesson Persson Skansgatan l A Ängelholm MOTPART Ängelholms kommun Ängelholm ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsens i Skåne län beslut den 13 juni 2014 i ärende nr , se bilaga l SAKEN Detaljplan på fastigheten Ängelholm 5:3 i Ängelholms kommun DOMSLUT l. Mark- och miljödomstolen avslår yrkandet om syn. 2. Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Box Växjö Besöksadress Kungsgatan 8 Telefon E-post: mmd.vaxjo@dom.se Telefax Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:30

2 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 2 p ' BAKGRUND Kommunfullmäktige i Ängelholms kommun beslutade den 25 november 2013 att anta detaljplan for fastigheten Ängelholm 5:3, "Angela- Porten till Södra Ängelholm", Epadalen, Ängelholm, Ängelholms kommun. Charlotte Åkesson Persson, Hans Persson, Trafikverket, m.fl. överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Skåne län. Trafikverket återkallade sitt överklagande. Länsstyrelsen beslutade att skriva av ärendet i den del som avsåg Trafikverkets överklagande och att avslå övriga överklaganden. Charlotte Åkesson Persson och Hans Persson har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen. YRKANDEN M.M. Charlotte Åkesson Persson och Hans Persson har yrkat att detaljplanen ska upphävas och yrkat syn. De har anf6rt i huvudsak följande. Enligt plan- och bygglagen ska kommuner vid ny bebyggelse verka for att minska risker och vidta åtgärder för att öka skyddet i närheten av befintliga riskobjekt Idag trafikeras järnvägen på sträckningen Åstorp - Ängelholm av ca 4-5 godståg per dygn. När tunneln genom Hallandsåsen blir klar kommer enligt Trafikverket antalet initialt att utökas till ca 25 tåg per dygn och längre fram i tiden ca 35 tåg per dygn. Farligt gods kommer att transporteras flera gånger per dygn på denna sträcka. De planerade flerbostadshusen inom planområdet ligger endast 30 m från järnvägen. De frågasätter starkt att kommunen gör så stora avsteg frånlänsstyrelsens rekommendationer, vilka anger150m frånjärnväg till flerbostadshus. De är starkt kritiska till hur buller har mätts och bedömts. Det är en dålig nödlösning att bygga in hela Angela i bullerdämpande glasbullerplank och fasadskärmar för att klara de riktlinjer som föreskrivs. Man bygger inte en trivsam miljö, varken for de boende i Angela eller för deras grannar på Skansgatan och Nypongatan. Beräkningarna i bullerutredningen visar att värdena ligger precis på gränsvärdena, men

3 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 3 p ibland över. Vibrationer och buller frånjärnvägen är redan idag ett problem för de boende. Trafiken på Kristian Il: s väg och Kullavägen är intensiv och trafiken på Skansgatan kommer att öka kraftigt i och med den nya bebyggelsen. Ska man bereda plats för ny byggnation, och dessutom eventuellt en bussgata, kommer ljudbilden att förändras kraftigt i hela området. En bussgata/tunnel kommer att fungera som en stor resonanslåda. En ljudvall på sex meters höjd bakom de nya flerfamiljshusen mot järnvägen samt en bullerbarriär i glas mot järnvägen, Kristian II:s väg och till viss del skansvägen är inte tillräckligt för att reducera det ökade bullret. Ingen ljudvall eller glasskärm är i dagsläget planerad för den norra sidan av järnvägen, Nypongatan. Ljudreflexer mot de boende på både Nypongatan och Skansgatan, och i viss mån även Kvarngatan, är att vänta. Vibrationer är ett välkänt problem för de boende i Epadalsområdet De flesta husen har flertalet sprickor i sina fasader pga. tågtrafiken. Kommuner borde föregå med gott exempel och hålla sig långt under riktlinjerna för exempelvis buller. Mängder av ljudabsorberande träd och annan vegetation (sly) kommer att behöva tas bort på grund av projektet. Sly tar upp ljud precis ovanför marknivå och har en underskattad betydelse i bullerreducering i stadsmiljö. Träd och vegetation, helst i olika lager och höjder, är en viktig komponent i stadsbebyggelse för bl.a. bullerkontroll, absorption av avgaser och utsläpp, biologisk mångfald samt för stadens estetik. Det finns forskning som understödjer detta och det är en princip som används i all modern stadsplanering. Det är inte möjligt att plantera några nya större ljudabsorberande träd på Angelas innergård och mot järnvägen eftersom det underjordiska garaget inte lämnar tillräckligt med plats för trädens rotsystem. Träd kräver lika stor yta under mark för rotsystemet som dess kronas storlek ovan mark. De kräver att det tas fram nya illustrationer på planområdet som på ett realistiskt sätt visar hur grönytorna kommer att bidra till ett grönt stadsrum. När en hel skog tas bort kommer ljudbilden att förändras markant. Bullerutredningen redovisar inte hur bullret från biltrafik och järnväg förändras för angränsande bebyggelse. Sly utgör även en viktig del i miljön för att skapa biologisk mångfald. De kräver en mer komplett utredning.

4 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 4 p Kommunen bortser helt från projektets kopplingar med omgivande områden. Angela kommer med sina ca 110 lägenheter att inhysa över 300 personer. Därutöver tillkommer besökande till de boende samt personal som arbetar i affärslokalerna och deras besökare. Den ökade trafikbelastningen på Skansgatan kommer att bli betydande, både för bilar och gång/cykeltrafik skansgatan är inte dimensionerad för denna ökning. Det finns inte heller utrymmer att utöka gatans eller områdets kapacitet. Ingången till det underjordiska garaget är en direkt trafikfara. Den ligger i ett väldigt utsatt läge där Skansgatan både svänger vänster och ska gå rakt fram under järnvägen. De är starkt kritiska till den planerade bussgatan under järnvägen. Trafiken är redan idag synnerligen intensiv. De ifrågasätter även de minskade estetiska värdena för området samt om kostnaderna för tunneln står i proportion till vinsterna av att dra ett lite rakare busstråk De ifrågasätter det antal parkeringsplatser som har planerats för de boende i Angela (en per lägenhet), deras besökare (0,05 per lägenhet) och verksamhetemas anställda och besökare (tio stycken). Det blir ca 125 parkeringsplatser totalt, vilket är alldeles för få platser. Det största problemet med parkeringssituationen är den stora säkerhetsrisk som uppstår när för många bilar är parkerade på en trång villagata där många cyklande och lekande barn uppehåller sig. Utryckningsfordon, sophanteringsfordon m.m. kan också ha svårt att ta sig fram. Sedan det blev avgiftsbelagt att parkera på Södra sjukhuset har parkeringssituationen i Epadalsområdet förvärrats, eftersom sjukhuspersonal och patienter hellre parkerar där det är gratis. Parkeringssituationen kommer att bli kaotisk. Enligt 2 kap. plan- och bygglagen (PBL) ska ny bebyggelse anpassas till stads- och landskapsbilden, vara etiskt tilltalande, trafiksäker och inte medföra betydande olägenheter för grannar. Ängelholms kommun följer inte 2 kap. PBL, vad gäller allmänna och enskilda intressen, på ett antal punkter. På intet sätt passar Angela in med befintlig bebyggelse, vare sig det gäller estetiken eller volymer. Epadalen är känt för sina vackra 20-talshus. Angela med sitt extrema och bjärt kulörta formspråk och täthet passar inte in i området. Ett 16-våningshus passar inte in i en småstad som Ängelholm, särskilt inte på en av stadens högsta punkter.

5 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 5 p DOMSKÄL Enligt 3 kap. 5 lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska mark- och miljödomstolen hålla syn på stället, om det behövs. Bedömningen av om syn behövs görs med hänsyn till målets beskaffenhet och den utredning som finns i målet (prop. 2009/10:215 s. 204). Med hänsyn till det i målet bifogade materialet bedömer domstolen att målet i enlighet med 12 lagen (1996:242) om domstolsärenden är så utrett som dess beskaffenhet kräver. Yrkandet om syn ska därför avslås. Tillämpliga bestämmelser i den äldre plan- och bygglagen (1987: l 0), här kallad ÄPBL, framgår av det överklagade beslutet. Som länsstyrelsen har påpekat är det enligt l kap 2 ÄPBL en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Under forutsättning att planläggningen i handläggning och innehåll följer gällande lagstiftning och regelverk är det därför kommunen som har beslutanderätt över vad och hur det ska planläggas inom dess område. Således bör stor vikt tillmätas de lämplighetsbedömningar som görs av kommunen. De frågor rörande planens fysiska utformning, som vegetationsstråks omfattning och läge, utformning och dimensionering av trafikmiljöer, samt gestaltningsfrågor och anpassning till befintliga värden, är av det slag som ligger inom kommunens ansvar och beslutanderätt och som kommunen har att styra över genom detaljplan. I detaljplaner ska, så som nämns i 2 kap. 4 punkt 7 ÄPBL, tas hänsyn till bland annat behovet av förändring och komplettering. Vid en överprövning av kommunens beslut att anta en detaljplan, bör beslutet upphävas endast om kommunen gjort en felaktig avvägning mellan motstående enskilda intressen, eller motstående enskilda och allmänna intressen, samt om kommunen förfarit felaktigt vid handläggningen. Domstolen finner här att kommunens beslut ryms inom den handlingsfrihet som de materiella bestämmelserna medger. Beträffande de negativa effekter på allmänna intressen enligt 2 kap. ÄPBL som de klagande anfört att detaljplanen kommer att medföra för djurlivet, trafiksituationen och på stads- och kulturvärden samt för de boende i de nya bostäderna inom detaljplanen i form av risk pga. farligt gods på järnväg samt buller och vibrationer, hänvi-

6 VÄXJÖ TINGSRÄ TT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 6 P sar mark- och miljödomstolen till Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 september 2013 i mål nr P (MÖD 2013 :44). Det är här tydligt att när enskilda åberopar allmänna intressen, blir prövningen i samband med ett överklagande av en detaljplan begränsad och avser i allt väsentligt frågor som är av betydelse för de klagande i deras egenskap av sakägare eller boende, dvs. frågor som rör de klagandes enskilda intressen. I samband med ett överklagande som berör sådana allmänna intressen som länsstyrelsen enligt 12 kap. ÄPBL ska bevaka kan i regel bara prövas om underlaget för länsstyrelsens prövning varit godtagbart och om det som därefter har tillforts målet utgör skäl att frångå länsstyrelsens bedömning. Det har i det aktuella målet inte framkommit något som tyder på att länsstyrelsen inte haft tillräckligt underlag vid sitt beslut att inte överpröva detaljplanen enligt 12 kap. ÄPBL. Det har inte heller därefter framkommit sådana uppgifter som medfor skäl att upphäva planen med hänsyn till de allmänna intressen som klagandena har anfört. Vad gäller de enskilda intressen som klagandena har anfort, har det inte framkommit något som tyder på detaljplanen medför att bullret på de klagandes fastighet förändras på sådant sätt att ytterligare bullerutredning bör göras. Den fysiska förändringen som blir resultatet av denna detaljplan innebär inte heller i övrigt en sådan fara eller betydande olägenhet för omgivningen som omnämns i 3 kap. 2 ÄPBL. Vid utformningen av detaljplanen har sådan skälig hänsyn som krävs enligt 5 kap. 2 ÄPBL tagits till befintliga, fysiska bebyggelseforhållanden. Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning. Det som klagandena nu har anfört föranleder inget annat ställningstagande. Överklagandet ska därfor avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 427) Överklagande senast den 7 november Prövnings..tillstånd krävs.. -~ --; /"t::-; -- ~. '--,<:()<_ Y.--; r.. c:_. ~[. :-ttt1t l _j z/}11/-l' " Anders Enroth Mårten Duner ~ 1 I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Anders Enroth, ordförande, och tekniska rådet Mårten Duner. Målet har handlagts av beredningsjuristen Helena Lagstrand.

7 BESLUT 1(12) länsstyrelsen Skåne Dnr B-0161 v~j ~l&srän- 3:s Kontakt Rättsenheten Se sändlista INKOM: 2.0' MÅLN R: P AKTBIL: 2 ---_J Overklagande av beslut om att anta detauplan för fastigheten Ängelholm 5:3, Ängelholms kommun Beslut Länsstyrelsen avskriver ärendet i den del som avser Trafikverkets överklagande. Länsstyrelsen avslår överklagandena i övrigt. Redogörelse för ärendet Kommunfullmäktige i Ängelholms kommun har den 25 november 2013, 226, beslutat att anta detaljplan för fastigheten Ängelholm 5: 3, "Angel a - Porten till Södra Ängelholm". Syftet med planen är att utveckla områdets stadsmässighet och attraktivitet genom uppförande av ny bebyggelse för flerbostadshus med cirka 110 lägenheter och för centrumändamål så som kontor, butik och service ut mot Kullavägen och Kristian ll:s väg samt anlåggandet av en ny gång- och cykeltunnel alternativt gång-, cykel-, och busstunnel i Södra vägens förlängning. Beslutet har överklagats av Trafikverket, Ch~rlotte Åkesson Persson (fastighet Beckasinen 1), Hans Persson (Beckasinen 1), Helen Nilsson (Beckasinen 16), Patrik Nilsson (Beckasinen 16), Anna Axelsson (Beckasinen 17), Lennart Axelsson (Beckasinen 17), Janet Gustafsson (Gamla station 1), UlfEdefur (Gamla station 1), Thomas Arnesson (Gamla station 3), Ann-Charlotte Arnesson (Gamla station 3), Jan Castello (Gamla station 2), Marianne Bengtsson (kornknarren 1), och Ulf Hermansson (Kornknarren 1). Charlotte Åkesson Persson 1 Hans Persson, Helen Nilsson, Patrik Nilsson, Anna Axelsson. Lennart Axelsson, Janet Gustafsson, Ulf Edefur, TI1omas Arnesson, Ann- Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E -post www rvtalmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad O Boulevarden 62 A

8 e ' o o BESLUT 2(12) Länsstyrelsen Skåne Dnr Charlotte Arnesson, Jan Castello, Marianne Bengtsson och Wf Herrriansson yrkar att länsstyrelsen underkänner detaljplanen i sin helhet och anför i huvudsak följande. Idag trafikeras järnvägen på sträckningen Åstorp-Ängelholm av cirka 4-S godståg per dygn. När tunneln genom Hallandsåsen inmn några år blir klar kommer, enligt Trafikverket, antal tåg per dygn att utökas till 23-2S stycken initialt. I framtiden är det tänkt för ännu fler, cirka 3S stycken. Farligt gods kommer att transporteras flera gånger per dygn på denna sträcka. Med dessa fakta för ögonen ifrågasätter de kommunens tilltro på planområdets attraktivitet och lämplighet ur säkerhetssynpunkt för ny flerbostadsbebyggelse. De ifrågasätter å det starkaste att utredningen (Tyrens ), som kommunens konsulter har tagit fram för plan området, gör sådana stora avsteg från länsstyrelsens rekommendationer om l SO meter från järnväg till flerbostadshus. Istället för l SOmeter tillämpas 30meter, dvs. en femtedel av sträckan. Det ligger under kommunens ansvar att åberopa mycket bättre och större marginaler. Här håller man sig med nöd och näppe precis inom ramar~a för beräknade individ- och samhällsrisker. I skrivelsen från Tyrens nämns också mycket riktigt det inbyggda problemet med dylika beräkningar, att det ligger osäkerhet i antaganden, indata och modell samt att det är just högst teoretiska beräkningar. Enligt PBL ska kommuner verka för att vid ny bebyggelse minska risker och vidta åtgärder för att öka skyddet i närheten av befintliga riskobjekt. Det handlar om att lokalisera bebyggelse till mark utanför riskområden, att skapa avstånd till verksamheter som kan vara riskfyllda eller att utforma byggnader med hänsyn till risker. Kommunen har inte tagit hänsyn till ovanstående i denna fråga. Buller beskrivs av hälsovårdande myndigheter som ett allt större problem. Att det är den miljöförstöring som påverkar flest människor. De ställer sig frågan om hur attraktivt ett höghusområde som ligger i direkt angränsning till dels den hårt trafikerade vägen Kristian Il:s väg, dels en farlig godsled där de tunga godstågen skapar både besvärande bu~ler och vibrationer. I projektet Angela kommer flera av lägenheterna att hamna endast 30 meter från järnvägsspåren. Att som boende i Angela behöva vara förvisad till ett inomhus- eller balkongliv bakom glasskärmar skapar inte några goda förutsättningar för ett bra och hälsosamt boende. Liksom länsstyrelsen och Trafikverket är de starkt kritiska till hur buller har mätts och bedömts. Det är en dålig nödlösning att bygga in hela Angela i bullerdämpande glasbullerplank och fasadskärmar med enda syftet att precis klara sig inom de riktlinjer som föreskrivs. Det är varken trivsamt för de boende eller för grannarna. Beräkningarna i bullerutredningen visar att värdena ligger precis på gränsvärdena, men ibland över. Redan idag är höga vibration- och bullervärden, om över 90

9 8.' BESLUT 3(12) länsstyrelsen Skåne Dnr decibel (när tågen bromsar in), ett problem för de boende. Trafiken på Kristian II:s väg och Kullavägen är intensiv och trafiken på skansgatan kommer att öka kraftigt i och med den nya bebyggelsen. Om man ska bereda plats för ny byggnation, och dessutom eventuellt en bussgata, kommer ljudbilden att förändras kraftigt i hela området. Mängder av ljudabsorberande träd och annan vegetation kommer att behöva fållas. Sly har underskattad betydelse i bullerreducering i stadsmiljö då den tar upp ljud precis ovanför marknivå. Likaså utgör den en viktig del i miljön för att skapa biologisk mångfald. En bussgata kommer att fungera som en stor resonanslåda. En ljudvall på sex meters höjd bakom de nya flerfamiljshusen mot järnvägen samt en bullerbarriär i glas mot järnvägen, Kristian II:s väg och till viss del skansgatan är inte tillräckligt för att reducera det ökade bullret. I utställningshandlingen framgår att den nu illustrerade utformningen av bebyggelsen syftar (ur bullerhänseende) till att dels så många lägenheter som möjligt ska få så goda ljudförhållanden som möjligt, dels till att skapa förutsättningar för en gårdsmiljö med så goda ljudförhållanden som möjligt. Om åtminstone några av husen och en hel del av lägenheterna inte kommer att uppfylla kraven på god boendemiljö vid nybebyggelse så är det rimligt att anta att bullerhanteringen inte är fullgod. Träd och vegetation är en viktig komponent i stadsbebyggelse för bl.a. bullerkontroll, biologisk mångfald, absorption av avgaser och utsläpp samt stadens estetik. Det finns mycket forskning som understödjer detta och det är en princip som används i all modern stadsplanering. De kräver att nya illustrationer på planområdet tas fram som på ett realistiskt sätt visar hur grönytorna kommer att bidra till ett grönt stadsrum. Då träd kräver lika stor yta under jord som dess kronas storlek ovan mark så kommer träd på det område som ska innehålla ett underjordiskt parkeringsgarage inte vara möjligt. Kommunen bortser helt från kopplingar med omgivande områden. Angela med sina cirka Il O lägenheter kommer att inhysa över 300 personer och därutöver tillkommer besökande samt personal som arbetar i affärslokalerna. Den ökade trafikbelastningen kommer att bli betydande, både för bilar och gång/ cykel trafik. Ingången till det underjordiska garaget är en direkt trafikfara. Den ligger i ett väldigt utsatt läge där Skansgatan både svänger och ska.gå rakt fram under järnvägen. De är starkt kritiska till bussgatan under järnvägen. Trafiken i området är redan idag synnerligen intensiv.

10 e BESLUT 4(12) Länsstyrelsen Skåne Dnr Problemet med parkeringssituationen i området är mycket allvarligare än frågan om man lyckas hitta en parkeringsplats nära sin bostad eller inte. Det största problemet är den stora säkerhetsrisk som uppstår när för många bilar är parkerade på en trång villagata där många cyklande och lekande barn uppehåller sig. Utryckningsfordon och sophanteringsfordon kan också ha svårt att ta sig fram. Parkeringssituationen i Epadalen och området runt Nypongatan och sjukhuset förvärras hela tiden. Sedan det blev avgift för att parkera på Södra sjukhuset har parkeringssituationen i området förvärrats. Det nya badhuset kommer ytterligare att tillföra trafik. Det parkeringshus som byggs kommer inte att lösa alla parkeringsbehov fullt ut. De ifrågasätter antalet parkeringsplatser som beräknats för de boende (en per lägenhet), besökare (0,05 per lägenhet) samt verksamheternas anställda och besökare (10 stycken). Det blir cirka 125 parkeringsplatser totalt och är alldeles för lite. Parkeringssituationen kommer att bli kaotisk. Enligt PBL ska ny bebyggelse anpassas till stads- och landskapsbilden, vara estetisk tilltalande, trafiksäker och inte medföra betydande olägenheter för grannar. Angela passar inte in med den befintliga bebyggelsen, vare sig det gäller estetiken eller volymer. En genomförandetid om l S år medför också betydande olägenhet för grannar. Ett 16-våningshus passar inte in i en småstad som Ängelholm och särskilt inte på en av stadens högsta punkter. De ifrågasätter bristen på platsförankring avseende volymen på projektet. Bengt Sävström (S) som har varit med i kommunfullmäktige och godkänt detaljplanen sitter som styrelsemedlem i flera av Riksbyggens styrelser. Som styrelsemedlem har han intresse av att Riksbyggen, som har vunnit markanvisningstävlingen, kommer igång med projektet. Med anledning av hans partiskhet borde han fått lämna lokalen under debatten och avstått från att rösta. De ifrågasätter starkt opartiskheten och anser att en jävssituation har uppstått. Trafikverket har den 12 juni 2014 inkommit med en skrivelse vari anges att verket återkallar sitt överklagande.

11 e BESLUT 5(12).. Länsstyrelsen Skåne Dnr Skäl ror beslutet Formalia Återkallande av överklagande Trafikverket har den 12 juni 2014 återkallat sitt överklagande. Med anledning härav finner länsstyrelsen att ärendet ska avskrivas från vidare handläggning i den del som avser Trafikverkets överklagande. Fråga om jäv l 6 kap. 25 kommunallagen (1991 :900), KL, anges följande. En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om l. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han själv är knuten till, 4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskbet i ärendet. Det har i överklagandena framförts att Bengt Sävsb öm varit jävig. Länsstyrelsen noterar att Bengt Sävström, som deltog i kommunfullmäktigebeslutet gällande projektet Angela, sitter med i styrelsen i fem bolag, varav två stycken är uppdrag i bostadsrättföreningar som förvaltas av Riksbyggen, nämligen Riksbyggens bostadsrättsförening Vikens Park (Helsingborg) och Riksbyggens bostadsrättsförening Celsiana Helsingborg. Bengt Sävströms engagemang i bostadsrättsföreningar i Helsingborg kan enligt länsstyrelsens mening, även om dessa bostadsrättföreningar förvaltas av Riksbyggen (som ocksä är exploatör i projektet Angela), inte på något sätt ur ett jävsperspektiv enligt KL anses päverka hans uppdrag i kommunfullmäktige i Ängelholm gällande projektet Angela.

12 BESLUT 6(12) Länsstyrelsen Skåne Dnr Prövnina i sak Det aktuella området, som sedan tidigare varit detaljplanelagt (stadsplan B61 och B203), är beläget i södra Ängelholm och är en länk för att stärka sambanden mellan nya stadsdelar i söder (Fridhem-Vilhelmsfålt) och de centrala delarna av staden. Planen syftar till att på det aktuella området uppföra flerbostadshus med cirka 11 O lägenheter och centrumändamål så som kontor, butik och service ut mot Kullavägen och Kristian Il:s väg samt markområde för anläggandet av ny gång- och cykeltunnel alternativt gång-, cykel-, och busstunnel i Södra vägens förlängning. Före 1970-talet fanns på platsen bebyggelse och en äldre sträckning av vägen mellan Helsingborg och Ängelholm. Området utgörs idag av storskalig trafikinfrastruktur samt vegetation av övervuxen sly. Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna till plan- och bygglagen (2010:900) som trädde i kraft den 2 maj 2011 ska bestämmelserna i den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, tillämpas för ärenden som påbörjats före den 2 maj Således ska ÄPBL tillämpas i detta ärende. Enligt 1 kap. 2 ÄPBL, är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten (det s.k. kommunala planmonopolet). Innebörden av det kommunala planmonopolet är att kommunen själv, inom vida ramar, har att avgöra hur marken ska disponeras och hur miljön ska utformas i den egna kommunen. Stor vikt bör således tillmätas de lämplighetsbedömningar som kommunen företagit. Vid en överprövning av kommunens beslut om antagande av detaljplan bör beslutet upphävas endast om kommunen i sin bedömning gjort en felaktig avvägning mellan motstående enskilda intressen eller motstående enskilda och allmänna intressen, eller i de fall då kommunen har begått fel vid handläggningen av planärendet. Länsstyrelsens prövning i ett ärende avseende en överklagad detaljplan avser i allt väsentligt frågor som är av betydelse för de klagande i deras egenskap av sakägare eller boende, dvs. frågor som rör de klagandes enskilda intressen Gfr l kap. 5 ÄPBL). Länsstyrelsen prövar vidare enbart de invändningar som har gjorts av klagandena i ärendet. Några förhållanden som ligger utanför de invändningar som framförts i ärendet kommer därför inte att beaktas i länsstyrelsens bedömning. Enligt l kap. 5 ÄPBL ska vid prövning av frågor enligt PBL både enskilda och allmänna intressen beaktas.

13 e.. BESLUT 7(12) länsstyrelsen Skåne Dnr ~14 Av 1 kap. 6 ÄPBL framgår att mark som ska fa användas för bebyggelse ska vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Enligt 2 kap. l ÄPBL ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn tui beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Vid planläggning ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken (1998:808), MB, tillämpas. I 2 kap. 2 ÄPBL föreskrivs att planläggning ska, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror ska främjas. Enligt 2 kap. 3 ÄPBL ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat de boendes och övrigas hälsa och säkerhet, möjligheterna att ordna trafik, möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. Enligt 3 kap. 2 ÄPBL ska byggnader placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. I 3 kap. l MB föreskrivs att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Länsstyrelsen ska enligt 12 kap. l ÄPBL överpröva en kommuns beslut att anta en detaljplan om det kan befaras att beslutet innebär att l. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB inte tillgodoses, 2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt, 3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. MB inte följs,

14 " BESLUT 8(12) Länsstyrelsen Skåne Dnr strandskydd enligt 7 kap. MB upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller 5. en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsen gör följande bedömning. Allmänna intressen Bebyggelse och grönytor Klagandena har invändningar om att detaljplanen inte tar hänsyn till den befintliga bebyggelsen, vare sig det gäller estetiken eller volymer. Vidare menar de att det inte finns tillräckligt med grönytor i området. De har också anfört att nya illustrationer måste upprättas på planområdet som på ett realistiskt sätt visar hur grönytorna kommer att bidra till ett grönt stadsrum. Med hänsyn till att området enligt kommunens översiktsplan är avsett för utvecklingsområde för bebyggelse samt med beaktande av det kommunala planmonopolet anser länsstyrelsen att vad de klagande anfört i denna del inte utgör grund för att upphäva detaljplanen. Säkerhet vid transport av farligt gods och avstånd till järnväg I fråga om invändningarna beträffande säkerhet vid transport av farligt gods samt avstånd till järnväg framgår det av samrådsredogörelsen att en specifik riskrapport "Riskhänsyn avseende transport av farligt gods på järnväg, område i södra Ängelholm" (Tyrens ) har tagits fram. Av kommunens samråds- och utställningsyttrande samt av planbeskrivningen framgår att kommunen har följt de åtgärder som krävs med anledning av de slutsatser som dragits i riskrapporten. Det är riktigt, så som klagandena påpekat, att länsstyrelsen tagit fram riktlinjer gällande riskhänsyn i samhällsplanering. Riktlinjerna utgör dock inte något krav på hur riskhänsyn ska tas i samhällsplanering utan de är snarare avsedda som hjälpmedel. Enligt planbestämmelserna ska, utöver bullervall och plank, en riskreducerande vall anordnas till en höjd av minst 3,0 meter över rälsens överkant, placerad med sin mitt inte närmare rälsen än 15 meter. Om en sådan vall anordnas blir, enligt riskrapporten det minsta avståndet till flerbostadshus 30 meter. Länsstyrelsen finner

15 i '..' BESLUT 9(12) Länsstyrelsen Skåne Dnr ingen anledning av att ifrågasätta riskrapporten. Vad som anförts av klagandena i denna del kan inte anses utgöra hinder för att anta detaljplanen. Invändningar har framförts gällande hur beräkningarna av buller har gjorts. Det har tagits fram en trafikbullerub edning (Tyr ens , reviderad ) som visar att man med föreslagna bulleråtgärder håller sig inom de nationella riktvärdena för trafikbuller. Så som framgår av planbeskrivningen redovisar utredningen såväl ekvivalent- som maxbuller, både vid uteplaster och fasad. *** Länsstyrelsen beslutade den 18 december 2013 att inte överpröva den aktuella detaljplanen. Detta innebär att länsstyrelsen redan tagit ställning till hur planen forhå1ler sig till de allmänna intressena enligt 12 kap. 1 ÄPBL och b dömt att detaljplanen är förenlig med bl.a. riksintressen. Länsstyrelsen har vidare bedömt att bebyggelsen inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet. Länsstyrelsen finner inte att det i överklagandena har kommit fram några omständigheter som nu ger skäl att göra en an?an bedömning. Enskilda intressen Det noteras att de invändningar som klaganden har gällande beskrivningen av det aktuella området, trafiksäkerhet och parkering är bemötta av kommunen i yttranden efter samrådsförfarandet och utställning av planförslaget. A v kommunens yttrande framgår bl.a. följande. Parkeringsutredning har tagits fram för förslaget (Ramböll ) och det saknas skäl att göra någon annan bedömning än vad som görs i utredningen. Eventuella upplevda parkeringsproblem på angränsande gator kan inte lösas inom ramarna för arbetet med detaljplanen. Detaljplanen reglerar inte specifika parkeringsbestämmelser utan detta görs i lokala trafikföreskrifter. Vidare har klagandena anfört att genomförandetiden om 15 år medför betydande olägenhet för dem. Länsstyrelsen bedömer att det är rimligt med en genomförandetid om 15 år för den typ av projekt som här är aktuellt. I samhand med byggandet av det aktuella projektet tas en miljöplan fram för miljöskyddsåtgärder, så som byggbuller, vari regleras störningar för kringliggande bebyggelse. Även om detaljplanen innebär en förändring för klagandena som bor i närheten av planområdet, främst ifråga om

16 e BESLUT 10(12) Länsstyrelsen Skåne Dnr förändrat närområde och trafik, finner länsstyrelsen sammanfattningsvis att det inte har visats att den förändring som detaljplanen innebär för de boende kan antas medföra sådana olägenheter att planen av det skälet inte kan godtas. *** Mot bakgrund av det ovanstående får den antagna planen anses uppfylla kraven på tillräckligt beaktande av allmänna och enskilda intressen. Med hänsyn till det ovan anförda och då det inte heller i övrigt har anförts någon omständighet som bör föranleda att det överklagade beslutet upphävs ska överklagandena avslås. Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt, se nedan. Beslut i ärendet har fattats av länsassessor Ann Westerdahl efter föredragning av länsassessor Johanna Persson. (/', ~~ V'Johanna Pdsson

17 e länsstyrelsen. Skåne BESLUT (12) Dnr Sändlista: F. delg. Trafikverket, C/o Anna Wildt-Persson, Box 366, Malmö Charlotte Åkesson Persson, Skansgatan 1 A, Ängelholm Hans Persson, Skansgatan 1 A, Ängelholm Helen Nilsson, skansgatan 1, Ängelholm Patrik Nilsson, Skansgatan 1, Ängelholm Anna Axelsson, Sjöhusgatan 2, Ängelholm Lennar~ Axelsson, Sjöhusgatan 2, Ängelholm Janet Gustafsson, Nypongatan 7, Ängelholm UlfEdefur, Nypongatan 7, Ängelholm Thomas Arnesson, Nypongatan 3, Ängelholm Ann-Charlotte Arnesson, Nypongatan 3, Ängelholm Jan Castello, Nypongatan 5, Ängelholm Marianne Bengtsson, Kullavägen 10, Ängelholm Ulf Hermansson, Kullavägen 1 O, Ängelholm Exp till: Kommunfullmäktige i Ängelholms kommun Lantmäteriet

18 e J. BESLUT 12(12) Länsstyrelsen Skåne Dnr HUR MAN ÖVERKLAGAR Om ni vill överklaga länsstyrelsens beslut ska ni sicriva till Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt. Överklagandet ska dock skickas till Länsstyrelsen Skåne, Rättsenheten, MALMÖ. Av överklagandet ska framgå vilket beslut ni överklagar (ange diarienummer) och hur ni vill att beslutet ska ändras. Ni bör också tala om varför ni anser att beslutet ska ändras. Skrivelsen ska undertecknas. Uppge även namn och telefonnummer. Om ni har handlingar eller annat som ni anser stöder er uppfattning bör ni skicka med detta. Länsstyrelsen måste ha fått ert överklagande inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet. Annars kan överklagandet inte tas upp till prövning. Om förenklad delgivning tillämpas gäller istället de regler som informerats om i samband med bekräftelsen på överklagandet. Behöver ni veta mer om hur ni ska göra kan ni kontakta länsstyrelsen,

19 ., - ' 1'1 = (' ttfi.~~ - 11 l SvERIGEs DoMsTOLAR ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR- DOM l MÅL SOM HAR ÖVER KLAGATS TILL MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sis ta sidan i domen. För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd. Det görs om: 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som markoch miljödomstolen har kornmit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars fmns synnerliga skäl att pröva överklagandet. skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om: l. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn, datum för domen samt målnummer, 2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd, 3. grunderna (skälen) för överklagandet, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Skrifdiga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.