ARBETSMATERIAL. Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi

Transkript

1 Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi

2 Utbildningsplan för Klinisk Fysiologi 1. Inledning enna utbildningsplan och utbildningsbok för Klinisk Fysiologi baseras på den målbeskrivning som är fastslagen av Socialstyrelsen (SoS FS 2008:17): Målbeskrivningen för ild och Funktions medicin kan hämtas här: llmän information avseende nya ST-utbildningen och de blanketter och intyg som ska skickas in till Socialstyrelsen efter fullgjord ST-utbildning kan hämtas på Klinisk Fysiologi är en grenspecialitet till ild och Funktionsmedicin där minimitiden för STutbildningen är 5 år med ytterligare minst 1 år för grenspecialisering. Specialistutbildningen i ild och Funktionsmedicin och Klinisk Fysiologi kan utföras parallellt med valfri ordning på de kliniska placeringarna. ock måste enligt nuvarande författning specialistexamen först tas ut till ild och Funktionsmedicin. Utbildningsplanen i ild och Funktionsmedicin beskrivs i separat utbildningsbok. Klinisk fysiologi är en medicinsk specialitet inom vilken man på ett integrativt och vetenskapligt sätt mäter, analyserar, och bedömer fysiologiska och patofysiologiska förlopp i patientens sjukdomsbild. etta sker med användande av funktions- och bildgivande undersökningsmetoder i diagnostiskt-, prognostiskt- och behandlande syfte. Kärnan i en klinisk fysiologisk bedömning och värdering av undersökningsresultat, är beaktande av dynamik och tidsförlopp. rbetet är genomgående problemlösande till sin karaktär och sker i nära samarbete med andra specialiteter. Specialiteten klinisk fysiologi innefattar också kunskap om mätutrustning och dess bakomliggande fysikaliska, tekniska, matematiska och statistiska principer. Med patienten i centrum ingår även metodutveckling och vetenskaplig problemlösning i kompetensområdet. För specialistkompetens i klinisk fysiologi krävs kunskaper och färdigheter för att behärska arbetet kring de vanligaste undersökningarna i klinisk fysiologi. etta innebär att man behärskar indikationer och initial prioritering vid de vanligaste undersökningarna inom klinisk fysiologi såväl som att ha kunskap att bedöma dess undersökningsresultat. essutom krävs kännedom om behandling och intervention inom kunskapsområdet. Vidare krävs kunskaper om det praktiska genomförandet av de vanligaste bild- och funktionsanalyserna inom klinisk fysiologi, så väl som metodkunskap, framför allt med inriktning på analysernas fördelar och begränsningar, vilket medför kunskap om medicinsk nytta och risk. Krav för specialistkompetens i klinisk fysiologi inkluderar även att man har kunskap om den medicinska handläggningen, vården och behandlingen av de patienter som genomgår undersökningar inom klinisk fysiologi, vilket ger ett perspektiv på vad undersökningsresultaten får för konsekvenser för patienten. För specialistkompetens i klinisk fysiologi krävs också att man behärskar att ändamålsenligt och medicinsk korrekt dokumentera och kommunicera resultat från undersökningar, och kan sätta resultatet i ett fysiologiskt och patofysiologiskt sammanhang och därmed ge underlag till optimering av den medicinska bedömningen och omhändertagandet av patienter. Man ska dessutom ha kunskap om risker med i kunskapsområdet ingående diagnostiska och terapeutiska metoder, kunna till

3 området relaterad fysik inkluderande strålningsfysik och strålskydd, samt ha kännedom om relevant lagstiftning som berör verksamheten. Man ska ha kunskap om fysikaliska, tekniska, matematiska och statistiska principer avseende de vanligaste metoderna, om metodernas styrkor och svagheter samt om medicinsk och teknisk kvalitetssäkring av undersökningsdata. Man ska behärska anatomi, fysiologi och patofysiologi med relevans för klinisk fysiologi. 2. Teoretiska Kunskapsmål: Klinisk Fysiologi är en specialitet där kunskap om de fysiologiska och patofysiologiska är central. essutom är Klinisk Fysiologi en diagnostisk specialitet där kunskap om de olika metodernas teoretiska bakgrund, styrkor och svagheter är viktig för att kunna bedöma undersökningsresultaten. Nedan följer en checklista på kunskaper som är centrala för STläkaren att tillgodogöra sig under ST-utbildningen Teoretisk kännedom om fysiologiska principer: Hjärtfysiologi: Pumpfysiologi och kännedom om trycknivåer och volymsvariationer i hjärtrummen under hjärtcykeln Hjärtsviktens patofysiologi Elektrofysiologi rytmiernas patofysiologi theroskleros och ischemisk patofysiologi Hemodynamik och cirkulationsfysiologi: irkulationsfysiologi lodtrycksreglering i stora och lilla kretsloppet Medelartärtryck, perfusionstryck och stealfenomen Patofysiologi vid arteriell insufficiens Patofysiologi vid venös insufficiens Lungfysiologi Ventilationsreglering Ventilationsfysiologi Lungmekanikens fysiologi Patofysiologin vid obstruktiva lungsjukdomar Patofysiologin vid restriktiva lungsjukdomar Patofysiologin vid diffusionshinder och lungemboli Njurfysiologi Glomerulär filtration Tubulär sekretion Njurens roll i reglering av osmolalitet, urinvolym, ph och blodtryck Patofysiologiska mekanismer vid nedsatt njurfunktion Gastrointestinal fysiologi Gastrointestinal motilitet Ventrikelns syrasekretion

4 2.2 Teoretisk kännedom om metodik: 2.2.1Signalbehandling EKG Signalregistrering Medelvärdesbildning/Filtrering Tryckmätning Volymsmätning Ultraljud Tekniska Principer oppler Vinkelfel ernouilles förenklade ekvation, Kontinuitetsekvationen Nuklearmedicin Radiofarmaka Gammakamera PET Magnetisk Resonanstomografi Röntgentekniker Röntgenröret Genomlysning atortomografi Strålskydd LR principen Stråldosnivåer ildbehandling, filtrering och rekonstruktionsmetoder Högpass och lågpassfilter Iterativ rekonstruktion, filtrerad bakåtprojektion MPR, MIP och Volume rendering edömning av diagnostiska metoder, statistik Statistisk signifikans och konfidensintervall Sensititivitet/specificitet/NPV/PPV Korrelation/regression land-ltman analys Pretest och posttest sannolikhet, ayes teorem 2.3 Handledning En handledare för ST-läkaren skall utses av studierektor eller medicinskt ansvarig läkare. Handledaren ska ha specialistkompetens inom Klinisk Fysiologi samt ha genomgått utbildning i handledning. ST-läkaren och handledaren utarbetar en utbildningsplan som ska följas upp regelbundet. Om måluppfyllelse inte har nåtts får planen revideras. Om måluppfyllelse inte nås under planerad tid förlängs ST utbildningen. Observera att ST-läkaren även skall ha en handledare med specialistkompetens i ild och Funktionsmedicin eller Medicinsk Radiologi med ansvar för ST-utbildningen i ild och Funktionsmedicin. 3. Metoder för lärande för medicinsk kompetens

5 3.1 Klinisk tjänstgöring Specialistutbildningen i klinisk fysiologi bör huvudsakligen genomföras genom klinisk tjänstgöring på enheter som bedriver Klinisk Fysiologi. en kliniska tjänstgöringen bör inkludera en längre tjänstgöringsperiod på universitetssjukhus, åtminstone 3 månader. SFKF anser det vara en viktig del av ST-utbildningen att se hur olika Kliniska Fysiologiska avdelningar utför undersökningar. ärför är det även av värde att ST-läkare på universitetssjukhus gör en längre tjänstgöringsperiod på annat sjukhus. Vid denna tjänstgöring bör ST-läkaren ingå i den ordinarie verksamheten med möjlighet att lära sig undersökningar som ej utförs på hemmakliniken. 3.2 ehandlingskonferens Under ST-utbildningen ska ST-läkaren delta i behandlingskonferenser. Efter handledning skall ST-läkaren under ST-utbildningen självständigt kunna demonstrera undersökningsresultat från klinisk fysiologiska undersökningar vid behandlingskonferenser. 3.3 Sidoutbildning Sidoutbildning på behandlande klinik relevant för klinisk fysiologi. I första hand rekommenderas internmedicinsk avdelning med kardiologisk och/eller lungmedicinsk inriktning under åtminstone 3 månader. 3.4 Kurser Flera kunskapsmål är lämpliga att inhämtas med SK-kurser och kurser som anordnas inom ramen för Klinisk Fysiologi tillsammans med självstudier. Kurser som ST-läkaren i Klinisk Fysiologi har nytta av är: Kurs i kardiovaskulär fysiologi Kurs i lungfysiologi Kurs i arbetsfysiologi Kurs i nuklearmedicinsk teknik, strålfysik och strålskydd Kurs i bildbehandling, IT, mät och datateknik Kurs i myokardscintigrafi Kurs i ekokardiografi Kurs i kärldiagnostik Kurs i kardiologi Kurs i lungmedicin 3.5 Internationell konferens Under ST-utbildning bör ST-läkaren beredas möjlighet att delta i åtminstone en internationell konferens. 3.6 Litteratur et bör finnas tid för självständiga litteraturstudier under ST-utbildningen. e böcker som givits ut av SFKF är lämpliga i respektive ämnen. Rekommendationer från internationella professionella och vetenskapliga organisationer för diagnostik är en viktig del av studielitteraturen. Litteraturlistan kommer uppdateras kontinuerligt. öcker: Klinisk Fysiologi, Jonson och Wollmer Kärldiagnostik, Jogestrand Njurfysiologi, Granerus

6 et kliniska arbetsprovet, Pahlm EKG i klinisk praxis, Pahlm Internationella rekommendationer: EKG: Kligfeld et al. irculation 2007;115; rbetsprov: Gibbons et al. H/ Myokardscintigrafi: Hesse et al. Eur J Nucl Med Mol Imaging (2005) 32: Kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete 4.1 Kommunikation och ledarskap Kompetens inom kommunikation och ledarskap tillägnas kontinuerligt under utbildningen genom klinisk tjänstgöring under handledning. essutom bör ST-läkaren delta i de kurser och utbildningar som anordnas lokalt av sjukvårdshuvudmannen. 4.2 Vetenskapligt arbete Med anledning av specialitetens karaktär, där ett granskande och analytiskt arbetssätt är centralt, bör ST-läkaren genomföra ett medicinskt vetenskapligt arbete. etta är betydelsefullt även på grund av den snabba utvecklingen inom metodologi inom klinisk fysiologi. Projektet kan även avhandla andra ämnesområden såsom kvalitetsutveckling, metodutveckling, patientsäkerhetsarbete eller sjukvårdsorganisation. Projektarbete bör planeras i ett tidigt skede av ST-utbildningen och påga kontinuerligt ST-utbildningen. et vetenskapliga projektarbetet skall genomföras under handledning. Handledaren bör vara disputerad men behöver ej vara samma person som ST-läkarens ordinarie handledare. et vetenskapliga arbetet skall presenteras som abstract på nationell konferens såsom Läkarstämman, Kardiovaskulärt Vårmöte eller Nuklearmedicinskt Vårmöte. ST-läkaren deltar i kursverksamhet som anordnas lokalt av sjukvårdshuvudmannen där följande moment bör ingå: artikelsökning, vetenskapsetik och etikprövning, epidemiologi och grundläggande statistik. En doktorsexamen får tillgodoräknas som sex månaders tid under ST-utbildningen. 4.3 Förbättrings- och kvalitetsarbete en specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättrings- och kvalitetsarbete. Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten. ST-läkaren ska kontinuerligt under utbildningen delta i förbättrings- och kvalitetsarbete under handledning av kvalitetsansvarig på kliniken.

7 Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Klinisk Fysiologi är en diagnostisk specialitet där en stor del av ST-utbildningen utgörs av att lära sig att handlägga olika patientbundna undersökningar. Nedan listas de undersökningar som utförs inom klinisk fysiologi och vilken nivå ST-läkaren skall tillägna sig kunskap om undersökningarna under utbildningen. e nivåer som anges i författningen behärska, ha kunsap om och ha kännedom om definieras nedan. I de fall ett antal anges är detta det minimiantal som ST-läkaren skall se under utbildningen. I de fall en tjänstgöringstid anges är detta ett riktmärke för hur lång klinisk tjänstgöring som är rimligt för att tillgodose kunskapsmålen. enna tjänstgöringstid behöver ej vara kontinuerlig, då verksamhetens karaktär i flera fall innebär att ST-läkaren arbetar med flera undersökningar samtidigt. Till exempel kan en ST-läkare utbildas inom arbetsprov och EKG samtidigt. Utbildningen i nuklearmedicin ingår som en del i den gemensamma kunskapsbasen i ild och Funktionsmedicin. : ehärska, d.v.s. fullständigt kunna bedöma och handlägga utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och att fullständigt kunna använda för området relevanta tekniker : Ha kunskap, d.v.s. genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig vetande och insikter inom ett område : Ha kännedom, d.v.s. genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig visst vetande inom ett område : Ingår i specialiteten men krävs ej för att kallas specialist

8 Nivå Undersökning Undersökningsantal/tid ELEKTROFYSIOLOGI Vilo-EKG EKG-registrering edöma kvaliteten på EKG-registreringen Felkällor vid EKG-registrering EKG-tolkning normalvarianter EKG-tolkning ischemi EKG-tolkning arytmi Pacemaker-EKG Pediatriskt-EKG ntal 1000 st 3 månader Långtids-EKG ntal 200 st, 3 månader Esofagus-EKG Vektor-EKG RETSFYSIOLOGI rbets-ekg Ischemitecken under/efter arbete rytmi under/efter arbete lodtrycksreaktion Hjärtfrekvensreaktion rbetsprov med pulsoximetri Ergospirometri / kontinuerlig analys av syrgas och koldioxid under arbete rbetsprov med analys av artärblodgaser rbetsprov med analys av laktat Ischemiskt arbete med laktatanalys HEMOYNMIK mbulatorisk blodtrycksmätning Högersidig hjärtkateterisering Ortostatiskt prov och TILT-test ntal 500 st 6 månader KÄRLFYSIOLOGI Perifer blodtrycksmätning nedre extremitet ntal 100 st, 1 månad Perifer blodtrycksmätning fingrar uplex av halsens artärer ntal 200 st, 1,5 månad uplex av nedre extremitetens artärer ntal 200 st, 1,5 månad uplex av nedre extremitetens vener djup ntal 100 st, 1 månad ventrombos uplex av nedre extremitetens vener venös ntal 100 st, 1 månad insufficiens uplex V/dialys-fistlar inklusive graft

9 Transkraniell doppler uplex njurartärer uplex bukaorta EKOKRIOGRFI Transthorakal ekokardiografi Praktiskt genomförande vgöra om normalfynd eller ej Kammarfunktion bilateralt Patologi som kan leda till hemodynamiskt instabila tillstånd Översiktlig vitiediagnostik eräkning av tryckgradient enligt ernouille, kontinuitetsekvationen, beräkning av slagvolym och ejektionsfraktion edömning av perikardexudat edömning av embolikälla/endokardit Körkort steg 1 enligt Svenska Hjärtförbundets riktlinjer Transesophageal ekokardiografi obutamin stress ekokardiografi Perfusions ekokardiografi oronarflödesmätning med TTE TTE vid medfödda hjärtfel samt GUH-diagnostik TTE för tumör/tromb diagnostik LUNGFUNKTION Spirometri ynamisk Statisk Effekt av bronkdilatantia iffusionskapacitet för O Luftvägsmotstånd Spirometri med bronkialprovokation (farmakologisk alternativt fysikalisk på gångmatta eller med torrluft) Lungmekanik i vila rbetsprov med analys av flöde-volym kurvor alternativt Lungmekanik i arbete nalys av respiratorcentrums känslighet för O2 N2-utskjöljningstest ndningsmuskelfunktion Sömnapnéutredning Lungscintigrafi Ventilation Perfusion iagnostik av lungemboli Sidofördelning av perfusionen iagnostik av intrapulmonell shunt ntal 500 st. 6 månader ntal 300 st 2 månader

10 learance för TP NUKLERKRIOLOGI Myokardscintigrafi Vila Scintigrafi vid arbete Scintigrafi vid farmakologisk provokation gated SPET Radionuklidangiografi för shuntdiagnostik MUG för kammarfunktion KRIELL MGNETRESONNSTOMOGRFI NJUR OH URINVÄGSFYSIOLOGI Renografi (dynamisk njurscintigrafi) inklusive med E-hämmar provokation Statisk njurscintigrafi Plasmaclearance ntal 300 st 3 månader 2 månader ntal 100 st 1 månad Miktionsanalys ystometri lås och miktionsscintigrafi GSTROINTESTINL FYSIOLOGI Esophagusmanometri 24-timmars ph-mätning lödningsscintigrafi Scintigrafi av Meckels divertikel Ventrikeltömningsscintigrafi holescintigrafi NUKLERMEIIN Skelettscintigrafi Thyroideascintigrafi Scintigrafi med tumörsökande radiofarmaka Somatostatinanaloger MIG PET med FG Leukocytscintigrafi Sentinel Node 2 månader 3 månader