Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 3 - mars 2016

Transkript

1 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 3 - mars

2 Innehåll BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Martina Karlsson VÄRMLAND Ansvarig Aktuellt Sid 3-5 Koll på Soc Sid 6 Första åren avgörhälsan Sid 7 Möta barn på flykt Sid 7 Barn familjehemligheter Sid 8 Barn & familjehälsan Sid 9 Frågor & Svar Sid 9 Två frågor ang EPDS Sid 10 BHV-journalen i Cosmic Sid 11 Projekttjänster Sid 12 Projekt sunda solvanor Sid 13 Fortbildning Sid Lästips Sid 16 Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Isabel Lindgren, Enhetschef. isabel.lindgren@liv.se Staffan Skogar, BHV-öl staffan.skogar@liv.se Cristina Gillå, samordnare cristina.gilla@liv.se Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, jannette.veragarjardo@liv.se Anna Bodin, samordnare FC anna.bodin@liv.se Martina Karlsson, assistent martina.karlsson@liv.se Glad påsk önskar barnhälsovårdsenheten! 2

3 Aktuellt Resebrev från Mchukwi, Staffan Skogar, barnläkare Den fullastade Land Cruisern gungar fram över den röda jorden. Byn dyker upp bland de små jordlotterna där majs och kasava står sida vid sida i långa rader. Med ett ryck stannar den tunga bilen under mangoträdet och alla väller ut i den klibbiga hettan. Äldsta barnmorskan Helena styr och visar studenterna var allt ska stå. Vågen hängs upp i lämplig gren och i rätt höjd så att de äldre barnen får hänga själva i kroken utan att stöta i marken. Tjocka luntor för statistik plockas fram och burkarna med A-vitamin får inte glömmas. Kylväskan är ordentligt packad och tas varligt omhand. Vår bil har skymtats och nu går upplysningen från mun till mun och platsen börjar fyllas. Från alla håll kommer kvinnorna, färgprakten från alla vackra tyger lyser och de minsta barnen hänger tryggt på sina mödrars ryggar. Den ende mannen som dyker upp är cykelförsäljaren som breder ut en plast på marken för att lägga upp sina varor av underkläder och armband. Ett myller av barn och förväntan i luften. Inga skrik utan istället många nyfikna blickar på främlingen i annan hudfärg. Helena tronar i mitten och med värme och fasthet börjar hon delge kvinnorna månadens hälsoinformation. Kolera finns i området och om barnens diarré blir tunn som risvatten är det fara och färde. Erbjudande om preventivmedel och sprutorna ligger redo i väskan. I det mustiga myllret bildas grupper och under trädet börjar kvinnorna trä på de medhavda vägpåsarna runt barnens ben. Upp i luften och fäst i kroken, sprattel i benen och darr i pilen. Bestäm dig fort och ropa till den som antecknar i den vältummade journalen. Näste man på tur! Skräck i ögat hos vissa när den vite mannen lyfter upp en i luften och muntra leenden från vita tänder i vackra ansikten. Nästa station, A-vitaminkapslarna klipps av i änden och dropparna far ned i gapande munnar. Kryss i journalen och kön går framåt. Sjuksköterskestudenten drar varligt upp vaccinet i sprutan och modern plockar fram bröstet som tröst åt barnet. Poliodroppen i munnen och sprutan i benet. De otäcka smittorna får inte få fäste i de magra kropparna. Åskvädret rullar in och regndropparna blir till sjöar på marken. Hastigt skydd för alla under taket i den lilla dispensären och oro i blickarna när blixtarna far och dundret slår lock i öronen. Ryktet har spridits snabbt att gårdagens oväder i grannbyn dödade tre människor och den höggravida kvinnan svimmar i trängseln. Sakta avtar trummandet mot plåttaket och arbetet för dagen är till ända. Allt plockas ihop och den gravida kvinnan får åka med till sjukhuset. Motorns ljud och ojämnheterna på vägen är sövande, alla sitter tätt packade och kropparna trycker mot varandra. Värmen och gemenskapen är påtaglig och utanför bilen sluter sig det gröna havet av träd och växter. 3

4 Barnhälsovårdsöverläkaren har nu kommit åter till skön kyla och lagstadgad fika. Efter en mycket intressant och givande tid vid Mchukwi Mission Hospital i Tanzania är jag nu åter i tjänst. BVC verksamheten studerades givetvis noggrant och jag skickar med ett resebrev så att ni kan få en liten uppfattning om hur vardagen ser ut. Kolera, malaria och tyfoidfeber förvisso men att byta perspektiv och se vår livsstil och sjukvård ur ett annat perspektiv berikar verkligen. Det tanzaniska ordspråket att skynda sig ger ingen välsignelse säger en del om kulturskillnaderna mellan våra länder och detta ska jag själv försöka ta fasta på. Om önskemål finns berättar jag gärna vid tillfälle mer om barnens liv och hälsa i detta gästvänliga land. Staffan Skogar 4

5 Till Landstinget i Värmlands Barnmorskor och BVC-sjuksköterskor! TACK! Jag vill verkligen tacka för den här tiden! Att ha fått möjlighet att lära sig så mycket av så många kloka människor har verkligen varit ett privilegium. Det är först på senare tid jag tycker att jag börjat förstå lite mer om graviditet och vilket spännande och roligt område detta är. Också bekymmer i det tidiga föräldraskapet tycker jag att jag fått en större förståelse för ju längre tid jag varit på mottagningen. Den bas jag har och har haft är min kunskap om barns tidiga utveckling, något jag upplevt har varit en viktig förutsättning i jobbet. Arbetet på Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård har också bidragit till att göra arbetet stimulerande och många gånger ganska utmanande. Jag hoppas att den ökade förståelse jag fått där kring Barnmorskans och BVC-sjuksköterskans arbetssituation åtminstone i någon mån kunnat hjälpa er i ert viktiga och många gånger svåra arbete. Det känns självklart ledsamt att inte se något annat alternativ än att sluta på ett arbete som på så många sätt varit stimulerande och upplevts utvecklande. Men du som Barnmorska eller BVCsjuksköterska ska veta att jag är mycket tacksam mot dig för de här 3 ½ åren. Ta fortsatt god hand om Värmlands gravida och småbarnsföräldrar och fortsätt ert goda arbete med Värmlands barn! Sköt om er! Lars Kullenberg 5

6 Socialstyrelsen och Barnombudsmannen lanserar ny webbplats om socialtjänsten: Koll på soc Socialstyrelsen och Barnombudsmannen har på regeringens uppdrag utvecklat en nationell webbplats Koll på soc med anpassad information till barn och unga om socialtjänsten och vad socialtjänsten ska erbjuda barn och unga i behov av stöd och skydd. Efter att ha sett tendenser till att barn och ungdomar saknat kunskap om socialtjänsten gav regeringen 2013 Barnombudsmannen och Socialstyrelsen i uppdrag att öka kunskapen bland barn och ungdomar. På webbsidan hittar besökaren filmer som förklarar vad socialtjänsten är och vad den gör. Där finns också en funktion för att hitta närmaste socialtjänstkontor. På finns också filmer där barn berättar sina egna berättelser om hur de har haft det och hur det gått för dem. Nu ska Barnombudsmannen och Socialstyrelsen skicka ut små böcker med information om vad socialtjänsten gör till alla barnavårdscentraler. Tillsammans med föräldrainformation ska detta lämnas ut vid ett barns hälsobesök vid 2½ eller 3 år. De kommer också att skicka ut affischer med teman anpassade efter ålder till skolor. FN:s konvention om barnets rättigheter < En lättläst skrift > Artikel 9 handlar om att barn alltid, när det går, ska få vara hos sina föräldar. Om föräldarna skiljer sig har barnet rätt att träffa både mamma och pappa. Men ibland är det bäst för barnet att inte bo hos föräldarna. Och ibland är det bäst för barnet att inte träffa den ena föräldern. Det kan vara om föräldrarna slår barnet eller inte kan ta hand om sitt barn. 6

7 Första åren avgör hälsan Sydsvenskan Publicerad 7 november En mängd medicinska studier har tidigare visat sambandet mellan hur barn mår i livmodern och under sina första år i livet och hur deras hälsa ser ut senare. Nu har Mats Persson, doktor i ekonomisk historia, undersökt vilka faktorer som påverkar sjukskrivningar och förtids-pensioner från början av 1980-talet till början av talet. I tidskriften Social Science and Medicine visar han och forskarkollegan Jonas Helgertz att människor som utsätts för sämre hälsovillkor i början av livet har större sannolikhet att bli sjukskrivna när de kommer upp i medelåldern eller senare. Kopplingen finns kvar även om personen utbildar sig och får en hög inkomst. Allt tyder på att tidiga insatser inom exempelvis barnhälsa ger mest nytta, och inte minst att de ska riktas mot de grupper som är mer utsatta. Att satsa på hälsoinsatser tidigt är mer effektivt än satsningar på utbildning och hälsa mitt i livet, konstaterar Mats Persson. Forskarna har jämfört syskon som fötts med några års mellanrum från 1930 till 1960-talet. Även människor som fötts i andra länder har tagits med. Spädbarnsdödlighet har använts som ett mått på hälsa, eftersom det finns stora variationer mellan länderna och över tid när det gäller tidiga dödsfall. Slutsatsen är att mödrahälsovård och barnhälsovård är viktiga för folkhälsan. Men Mats Persson tycker även att det med stöd av andra studier går att visa att barn bör gå i förskola tidigt. Man kan fundera över de barn som inte går i förskolan eftersom föräldrarna inte har jobb. I många kommuner har man inte rätt till mer än några timmar i veckan. Den slutsatsen kan man inte dra av avhandlingen, konstaterar han, men han tycker ändå att politikerna borde fundera över att förskolor kan vara viktiga för folkhälsan, eftersom barnens 10 första levnadsår har så stor betydelse senare i livet. Rekommendationen han kan ge är att det är viktigt att satsa på barn i familjer med låg inkomst och där föräldrarna har låg utbildning, många av dem har utländsk bakgrund.i den skånska primärvården får människor med hög ohälsa mer stöd. Möta barn på flykt Text: Hämtat från förordet i handboken Utgångspunkten för var och en i mötet med ett barn bör vara bestämmelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter, och särskilt de grundläggande principerna om skydd mot diskriminering,barnets bästa, rätt till utveckling och respekt för barnets åsikter. Vi tackar samtliga som bidragit med texter och synpunkter till handboken, dessutom helt utan ersättningsanspråk, och särskilt Lars H Gustafsson som initierat arbetet. Vår förhoppning är att handboken blir ett redskap vid mötet med barn på flykt där förhållningssättet är att se varje enskilt barn. UNICEF SVERIGE Véronique Lönnerblad Generalsekreterare Handboken finns att läsa på Rikshandbokens hemsida. Klicka här för att komma direkt till handboken 7

8 Barns familjehemligheter Text: BHV-information, Landstinget i Dalarna. Mars :e februari 2016 anordnade Rädda Barnen, Länsstyrelsen i Dalarna och Folkuniversitetet en konferens om Barns familjehemligheter. Konferensen var en del i den Uppmärksamhetsvecka kring barn som lever i familjer där det förekommer missbruk, våld eller psykisk ohälsa som kommunen anordnar tillsammans med flera aktörer i kommunen och länet. Steven Lucas, Med dr, BHVöl, Uppsala talade kring Utsatthet tidigt i livet- vad får det för konsekvenser? Allt fler internationella studier visar att barn som utsätts för en typ av våld ofta är utsatta för andra typer av våld. Många av barnen som barnhälsovården kommer i kontakt med på grund av misstänkt barnmisshandel eller sexuella övergrepp, har således även varit utsatta för andra typer av våld. I studier framkommer också en tydlig koppling mellan utsatthet tidigt i livet och fysisk och psykisk ohälsa senare i livet. Våld är ett allvarligt samhällsproblem och folkhälsoproblem. För att lindra framtida lidande är det avgörande att på ett så tidigt stadium som möjligt upptäcka när barn utsätts för våld. Barn har en fantastisk förmåga att återhämta sig. RESILIENCE- Återfjädringsförmåga, jmf en kvist som böjs men återgår till ursprungsläget när man släpper den. De flesta barn klarar sig! De flesta har inte sämre hälsa, varför? Det är här vi inom BHV (m.fl.) kan göra skillnad! Barn som varit utsatta för fysisk, psykisk och sexuellt våld eller försummelse hamnar i större utsträckning i självskadebeteende, missbruk med s.k. självmedicinering och mobbning (både son mobbare och som offer ). En person som blir utsatt för våld blir ofta utsatt för fler typer av våld. Flickor blir slagna lika ofta av mamma som av pappa Pojkar blir slagna av pappa i större utsträckning Upp till 60 % av barn som har en mamma som blir slagen blir själva utsatta för våld Mobbning är vanligt förekommande bland ungdomar och är tydligt kopplad till våld i hemmet Barn som utsätts för våld kan uppvisa samma/liknande symtom som vid ADHD. Symtom vid ADHD och PTSD (Posttraumatisk Stressyndrom) överlappar varandra. Viktigt att ta reda på bakomliggande orsaker då behandlingen för ADHD och PTSD är helt olika. Kopplingen mellan att vara utsatt för våld som barn och få hälsoproblem i vuxen ålder ligger på samma nivå som kopplingen mellan rökning och lungcancer! 8

9 Frågor & Svar BVC-Sjuksköterska: Upptäcker när jag läser om ett barn som ska komma till mig att det har gått lite för länge sedan den senaste vacc. Barnet är född xxxxxx och har kommit som asylsökande från Ukraina. Var helt ovaccinerad när de kom till Sverige. Man påbörjade vacc med Infanrix hexa , fick den andra dosen och skulle därefter ha haft sin tredje dos (boosterdosen) febr. -15 men den har hon inte fått upptäcker jag nu. Är det okej att ge den nu? När kan 5 års sprutan ges sedan, är det om 3-5 år? Barnet har fått MPR och BCG Anders Berner - TF Barnhälsovårdsöverläkare Ja du bör ge den tredje dosen nu. Dos IV kan ges precis som du skriver efter 3-5 år. BVC-Sjuksköterska: Har ett nyinflyttat barn som nu är 2½ år. Har försökt få tag på barnets BVC journal i Skönsmon, men på något sätt finns den inte. Föräldrar har inga papper på vaccinationer och inget är registrerat i Svevac. Detta är en familj som är svår att få tag på samt uteblivit från många besök. Mamma vet att barnet har fått sin första vaccination, osäker på om hon har fått två. Hur rekommenderar du att vi går vidare med vaccination? Anders Berner - TF Barnhälsovårdsöverläkare I dylika fall brukar vi säga att man ska börja om från början. Ge också MPR nu samtidigt med dos I hennes nya vaccinationsschema. Får hon stora lokal-reaktioner av Infanrix-Hexa eller Synflorix, kan man anta att hon vaccinerats tidigare, och då får man ordinera om. BVC-sjuksköterka: Kan jag använda tetraxim efter att det har gått ut i datum? Staffan Skogar - Barnhälsovårdsöverläkare: Nej, nytt vaccin finns att besälla. Om vaccin finns kvar kan det skickass tillbaka till apoteket för kassation. Info från barn och familjehälsan Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Under våren framförallt april och maj är det mycket få psykologer i tjänst, hälften av vad det brukar vara. Knappt 4 heltidstjänster. Orsaken är föräldraledigheter och sjukdom, och att en tjänst ännu inte tillsatts. Under sommaren och höst återkommer fler psykologer från föräldraledigheter. Det här gör att våra väntetider blir betydligt längre än brukligt. Alla patienter får information om längre väntetider, också de som idag står på väntelistan får ett brev. De får också information om rådgivningtelefonen. Passar på att berätta att den används flitigt, alla tider sex per vecka har nyttjats 100 % under januari och februari. Trenden är att det fortsätter. Ett utmärkt sätt att få snar kontakt och hjälp med sina frågor och funderingar. Kontakta gärna mig om ni har frågor och synpunkter. Lena Granath Verksamhetschef 9

10 Två frågor till BHV angående EPDS Den första frågan handlar om man ska göra EPDS även om man inte har gått utbildningen? Svaret på den frågan är att det ska man inte, för ytterligare fördjupning om frågan se Rikshandboken: EPDS-Psykisk-halsa/ Det som konkret beskrivs som krav är följande: För att införa screening med EPDS fordras: Fortbildning till BVC- sjuksköterskor. Fortbildningen bör ge kunskap om psykisk ohälsa och depression post partum; träning i att använda EPDS och göra en psykosocial bedömning; träning i att ge stödsamtal enligt s.k. personcentrerad coun selling (14). Tillgång till MHV-BHV-psykolog för konsultation/diskussion/ kring enskilda föräldrar. Möjlighet till snar bedömning av läkare eller psykolog. Säker tillgång till behandlingsinsatser i vårdkedjan vid utfall. Den andra frågan handlar om EPDS ska administreras till asylsökande? Svaret är att det ska man inte, då möjligheten att följa upp och ta hand om den information man får ofta är begränsad. Följande text skrevs i Lilla Livet nr , sidan 17, för att belysa den frågan: EPDS och asylsökande I frågan om man ska genomföra EPDS vid asyl hamnar BVC ofta i svåra bedömningar, då man behöver väga in hur hela livssituationen påverkar de enskilda familjerna. Det blir oerhört viktigt med en god kunskap om familjernas situation och hur vi tillämpar våra etiska principer i vardagen. Det är viktigt att värdera på vilket sätt det finns stöd och möjlighet att omhänderta familjerna på bästa möjliga sätt, vilket inte alltid är tillfället. Detta kan innebära att vi inte väljer att använda EPDS under dessa omständigheter. Då får mammasamtalet ha ett fokus på hur mamma uppfattar sin möjlighet till omhändertagande av barnet. Självklart kan man fortfarande använda delar av eller alla EPDS frågorna som stöd i samtalet. Att använda EPDS frågorna som stöd innebär inte att dela ut formuläret utan att ha ett eget stöd för att få en uppfattning om hur omsorgen om barnet fungerar. Ett kortare avsnitt om psykosocialt arbete med flyktingfamiljer finns i Rikshandboken: Lars Kullenberg Leg psykolog 10

11 BHV-journalen i Cosmic: Inkomna frågor från BVC och svar från Allmänmedicins Cosmicgrupp Fråga: Reagerat på att det inte känns helt logiskt när man söker på rökning eller uppfödning och inte kan se, om man inte markerar tillfrågad först. Kanske finns något knep som inte jag vet om. Svar: Tidigare fanns rökning och uppfödning i tabeller, vilket många var missnöjda med. Av denna orsak ska nu dessa uppgifter dokumenteras i dynamiska mallar istället. De dynamiska mallarna är inte öppna, för att BHV-mallen inte ska vara för lång. Således är nuvarande utseende resultatet av önskemål från ett stort antal användare. Historikknappen kan vara bra att använda om man vill se tidigare inlagda värden. Fråga: Funderar hur det ska vara när ex pappa tolkar till mamman. Om det ska stå platstolk? Eller göra en ny att välja som står annan där vi nu väljer telefontolk eller platstolk. Är lite missvisande då det tidsmässigt tar mer tid vilken sorts tolk man än använder. Platstolk kanske alltid är när LIV betalar för tolkningen? Även om jag skriver i fritext att far tolkar, kommer det ju inte fram i statistiken på samma sätt. Jag har kanske frågat om detta tidigare, men jag tycker det känns fel, när ca två av fem besök tolkas av annan än platstolk eller telefontolk Svar: Sökordet tolk med alternativen telefontolk och platstolk används i fler mallar än BHV-mallen. Vårt råd är att skriva Pappan tolkar eller något liknande i fritextfältet. Fakturering för tolk registreras ju på något annat sätt Fråga: Tidbok endast, slopa att man måste gå in i anlänt listan. Bokningsunderlaget för mycket klickande. Journalmallen kunde vara bättre med sökorden inne i mallen. Skriva ut kuvert med namn.. Svar: Vår rekommendation är att arbeta utifrån besökslistan. Bokningsunderlagets utseende kan vi tyvärr inte göra så mycket med. Använd fönsterkuvert, eller skriv för hand. Fråga: Tabeller syn och hörsel är lätt att missa/krångligt då man måste klicka till tabeller sinnesfunktioner. Skulle vara enklare om det fanns inlagt som sökord i besöksmallen. Svar: Skulle kunna göra detta lättare att hitta genom att lägga dessa tabeller i särskilda mappar, så som det var förut. Ett alternativ är att ha dessa uppgifter i PDF-blankett, speciellt hörselundersökningen skulle då bli mycket snyggare presenterad. Nackdelen är att det - åtminstone i nuvarande läge - inte skulle gå att hämta ut data. Fråga: Skulle uppskatta om Cosmic kunde räkna ut hur många barn man har per årskull, krångligt att sitta och räkna hela årskullar. Svar: Det vore bra. Rapport är beställd. Cosmicgruppen kommer fortsättningsvis att ha möten, så om ni har synpunkter/frågor gällande Cosmic, skicka dem till mig. /Cristina Gillå 11

12 Projekttjänster, Primärvårdens FoU-enhet Primärvårdens FoU-enhet utlyser 1-åriga projekttjänster Vi vänder oss till dig som arbetar i primärvården och som har en idé till eller har ett pågående utvecklings- eller forskningsarbete. Projekttjänsterna är på 10 eller 20 % och ersätts med samma lönesumma som grundanställningen. För att söka medel behöver du skriva en projektplan i ansökningsformuläret (se länk nedan). Du ska själv huvudsakligen utföra projektet och under projekttiden aktivt delta i FoU-enhetens månadsseminarier. Har du tidigare erhållit medel behöver du skriva en rapport över uppnådda resultat under föregående år, vilket redovisas i ansökningsformuläret. Primärvårdens FoU-enhet bistår med diskussion kring projektplan, vetenskaplig handledning och utbildning i seminarieform. Tillträde 1 september 2016 eller efter överenskommelse. En förutsättning är att motsvarande tjänstledighet erhålls från ordinarie arbetsplats. Formella krav för projekttjänst: Sökande skall vara anställd inom Hälsoval Värmland. Ett öppet hus för dig som har frågor kring ansökan och projektidé, ordnas under förmiddagen den 25 april kl på primärvårdens FoU-enhet, Vc Kronoparken. Där kan du träffa forskningsledare för att diskutera kring din projektidé. Ansökningsformuläret hittar du på Researchweb ; Projekttjänst Primärvårdens FoUenhet (Registrera dig/logga in och klicka på blå knapp långt ned på sidan; Ansök om medel. Välj Projekttjänst - Primärvårdens FoU-enhet under Aktuella ansökningsformulär ) Välkommen med din ansökan senast den 15 maj Beslut meddelas i mitten på juni Kontaktpersoner: Kersti Theander, tfn kersti.theander@liv.se Mats Arne, tfn mats.arne@liv.se Fredrik Carlstedt fredrik.carlstedt@liv.se Alternativt funktionsadress primarvardensfou@liv.se Kontakta gärna BHV-enheten om du har frågor ang projekttjänster! 12

13 Projekt Sunda Solvanor 1 maj - 1 juli 2016 Sunda solvanor är ett framgångsrikt projekt som genomförts och utvärderats i både Västra- och Sydöstra sjukvårdsregionen. Nu är även vår region på gång i samarbete med Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro. Projektets syfte är att uppmärksamma familjer om vikten att skydda barn från allt för mycket sol. Detta eftersom malignt melanom är starkt kopplat till att bränna sig i solen i barndomen. Under våren kommer ni alla att få mer information om projektet, affischer att sätta upp samt kylskåpsmagneter att dela ut till alla familjer som besöker BVC. Projektet pågår 1 maj - 1 juli Ett handledningsmaterial i form av Frågor och svar kommer också att delas ut till alla BVC. Det nya informationsmaterialet, som är framtaget är till stor del baserat på Pernilla Stalfelts bok En bok om solen, är utarbetat i samarbete med Strålsäkerhetsmyndigheten. Länk till boken finns på Rikscancercentrums hemsida. Hudklinikens föräldragruppsinformation fortsätter som ett komplement till detta. 13

14 Fortbildning/ Utbildning Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla LiVet stödjs av BHVenheten. Vid deltagande bör förankring med närmaste chef göras. Fortbildning/ utbildning som är markerad med * är obligatorisk. Barnhälsovårdsenheten anordnar olika fortbildningar för dig som arbetar på BVC. Vi planerar nu att ha kontinuerig utbildning/fortbildning inom olika ämnesområden. De riktar sig till dig som är verksam inom barnhälsovården oavsett yrkesgrupp, som är nyanställd eller behöver fylla på kunskapsförrådet. På BHV-enhetens hemsida under fortbildning har vi lagt ut olika ämnen som du kan anmäla ditt intresse till. Vi tar gärna emot förslag på andra ämnen och områden. Tider, platser och inbjudan kommer att annonseras. Klicka här för att komma till BHV-enhetens fortbildningar (Livlinan) EPDS-Utblldning våren 2016 Följande datum är planerade för vårens EPDS-utbildning. 20/4 kl /5 kl /6 kl Fortbildningsdag - Våld i nära relationer Den 17 maj kommer det hållas en fortbildningsdag om våld i nära relationer - att fråga om våld på BMM och BVC. Det blir en heldag för BVC och under förmiddagen blir det gemensamt med BMM då Kerstin Almqvist föreläser, program kommer senare. Anmälan görs via webropol: Länk till anmälan Länk till anmälan finns även under: BVC-fortbildning Hälsningar Yrkesvisa nätverksträffar Nätverksträffar planeras i maj och juni. Inbjudan kommer. Linnea Bergek & Lisa Bodland 14

15 LÄNK TILL ANMÄLAN 15

16 I samarbete med Ulrika Sortelius, sjukhusbiblioteket Lästips för barn, föräldrar & personal Busiga Bebben ska bada Av Thomas Svensson Busiga Bebben ska bada. Texten är uppbyggd genom frågor. Vad ska Bebben bada i? Vad ska Bebben tvätta sig med? Och hur ska Bebben bli torr igen? Det handlar om det lilla barnets vardag med nära ting som är spännande att upptäcka och förstå. Illustrationerna är enkla och rena. 0-3 år. Rassel Prassel Puss : poesi för nybörjare Av Hanna Lundström och Maija Hurme Den här boken kan man läsa när man har sitt barn i famnen och låta de vackra orden bilda fin poesi. Det är vardagliga händelser och miljöer som barnet känner igen och som kan locka till att se ord som en njutning. Det är t.ex. Dammsugaren som hungrar efter damm, såpbubblan som är lycklig i sin färd mm. 3-6 år. Lea Lejontämjaren och översovningen Av Lotte Lannerberth I natt blir det spännande. Och lite läskigt för Lea ska sova över i djungeln bland alla vilda djur. Som tur är följer Elliot med. Han är stor och modig, han har Downs syndrom. Men Lea är också ganska tuff. När ett lejon angriper deras tält är det hon som vågar sig ut i mörkret. 3-6 år. Simon mot Jakob Av Jörn Jensen Texten är mycket enkel och de som just lärt sig läskoden klarar av den här boken. Den handlar om två kompisar som älskar fotboll. I den här boken gör Simon ett självmål och då undrar man vem som har vunnit? Illustrationer i tydliga härliga färger leder läsaren genom berättelsen. 6-9 år. 16