Bo Martinsson hälsade alla välkomna och därefter följde en kort presentation av deltagarna.

Transkript

1 Datum Vår referens Sida (8) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Gudrun Thelander Minnesanteckningar från referensgruppsmötet gällande internets styrning (RGIG) kl.13:00-16:00 1. Inledning Bo Martinsson hälsade alla välkomna och därefter följde en kort presentation av deltagarna. 2. Status i projektet om tid och frekvens på internet (Patrik Fältström, Netnod) Projektet, som till att börja med var ett utvecklingsprojekt, håller nu på att övergå till en driftsfas och drivs av Netnod och PTS tillsammans. Genom åren har Netnod drivit tjänsten till och från men det har varit svårt med finansieringen och inte funnits pengar. Tidigare köptes tid via GPS-mottagare eller 2 MHz signal från Telia. SAMFI slog fast att radio inte är något vi kan lita på för samhällets funktioner och att det svenska systemet för tid och takt måste förstärkas. PTS lade beställning till Netnod att bygga ett system för tid och frekvens och tjänsten är placerad vid Netnods knutpunkter och distribueras via fyra autonoma noder. SP i Borås utvecklar tid, frekvens och fas som man använder sig av och transmission köps från Sunet. Man har lyckats bra med stabiliteten och det är spårbart till UTC. Arbete för att ta fram metoder för att överföra tid pågår. Fel i satelliters banor har upptäckts och man arbetar nu tillsammans med andra för att ordna till det. Hittills har aktiv införsäljning bara skett mot mobiloperatörerna och försvarsmakten. Netnod arbetar tillsammans med operatörerna för att hitta Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Valhallavägen 117 Telefax: Stockholm pts@pts.se

2 2(8) kunder. I den här fasen kostar det inget att ansluta sig utan PTS står för kostnaden. PTS arbetar för att få fram en kommunikationsstrategi kring tid och frekvens, bl.a. har man försökt få SVT att göra ett program om detta, men just nu har arbetet gått lite i stå. I bifogade presentation visas strukturen för en nod och förklaring hur distributionen av tid och takt fungerar. 3. Diskussion kring aktuella frågor inom ICANN:s olika intressegrupper inför ICANN-mötet den juni i Helsingfors Det har hänt mycket under de senaste åren speciellt vad gäller IANAfunktionen. Det har gjorts saker på olika nivåer och det finns förslag i USA senat att försöka blockera möjligheten för NTIA att lämna ifrån sig kontrollen över IANA-funktionerna. På senaste mötet lämnades förslag och styrelsen har tagit beslut om förändring som nu ska implementeras på olika sätt. Utvärdering är gjord och i princip är det grönt ljus men slutligt resultat av utvärderingen väntas inom två veckor. En åsikt som framfördes på mötet var att ambitionen verkar vara att försena processen. Som replik på detta sas att det inte har varit några riktiga samtal från ICANN:s sida med de som vill försena utan man tror att man försöker skjuta beslutet tills efter presidentvalet i höst. GAC, Governmental Advisory Committee (Anders Hektor, Näringsdepartementet) Anders sa att man ser fram mot det nya mötesformatet som inte omfattar lördag och söndag. Det kommer att vara ett B-möte och inga krusiduller med öppningsceremonier m.m. Det har blivit lite paus inom GAC efter IANAöverlämningens arbetsbelastning. Några av de grupper som finns är publick safety group och next generation service nästa whois som kom med en omfattande rapport för något år sedan. Det finns riktigt knepiga frågor kring vilka som ska ha tillgång till den utökade informationen och det kommer bli en besvärlig diskussion. Policyutvecklingsfrågor kommer fortsätta. Det har varit konfliktfyllt att komma överens om GAC:s egna interna arbetsmetoder. En stor fråga är om det ska finnas ett oberoende GAC-sekretariat och hur det ska finansieras. Historiskt sett är det olika länder som stått för sekretariatet. Idag är det Brasilien, Norge och Nederländerna som finansierar men de har inte möjlighet att fortsätta i

3 3(8) samma utsträckning eller kanske inte alls. Eventuellt får man skapa en avgiftsstruktur mellan de 152 medlemsländerna. På frågan vad som händer om ingen betalar svarade Anders att man inte längre kan köpa tjänsten av konsulten och då får varje land självständigt ta fram sina underlag som förberedelse inför mötena. GAC kan bli mindre relevant om IANA-transiton går igenom. Det blir inte lika kritiskt vad som händer. ccnso, Country Code Names Supporting Organisation (Danny Aerts, IIS) Danny kommer att vara där onsdag-torsdag. Det är en tråkig avslagen agenda och han tror personligen inte att ccnso behöver ett sådant mellanmöte. Det har börjat dyka upp ett alternativt ICANN-möte också. Det andra av dessa möten var i maj i Amsterdam. Det första i Los Angeles. På vanliga ICANNmötena diskuteras policy och politik och på det nya business, kontrakt m.m. Hur mycket kostar hela cirkusen kan man göra på ett annat sätt? Innan man kan diskutera effektiviteten, hur mycket pengar man lägger på mötet, hur många personer som kommer och hur många är nya, måste ICANN släppa mer info. GNSO, Generic Names Supporting Organisation (Petter Rindford, Fenix Legal) Översynen om tvistlösningsproceduren är väldigt aktuell. Man tittar på olika system. Inledande frågor för arbetsgruppen är - vet man att det existerar och behövs det egentligen. I feb 2018 ska man börja titta på urp. Röda Korset är kallat till ett speciellt möte för att diskutera om skyddet för namnen och förkortningar. SSAC, Security and Stability Advisory Committee (Patrik Fältström, Netnod) Man har börjat förbereda för review vilket innebär mycket administrativt arbete. Arbete med processer har också påbörjats. Den egna interna processen för review fungerar inte.

4 4(8) RSSAC, Root Server System Advisory Committee (Patrik Fältström, Netnod) Man ska fortsätta implementera de dokument som släppts angående statistisk samt fortsätta att få igång maskineriet med administration. 4. Information från EuroDIG den 9-10 juni 2016 i Bryssel (Anders Hektor, Näringsdepartementet) Kommissionen har gjort omorganisation beträffande hur de hanterar internet governance frågorna. Tidigare task force har nu lagts ner och gått upp i andra verksamheter. Megan Richards befinner sig i limbo. Hon har fortfarande ansvaret för förvaltningen men har inga medarbetare. EuroDIG är viktigt och skulle saknas om det inte fanns. Man visar intresse för frågorna och det är ett lokalt prattillfälle. En av sakerna som pratades om på mötet var en NORDIG, nordisk dialog om internet governance. Nordiska länderna berättade vilka nationella IGF:er de har. Det finns krav från IGF hur en nationell IGF ska se ut - det får inte kosta något och ska vara öppet för alla. Sverige har inget då det inte funnits någon stor efterfrågan för ett nationellt IGF. Vi har istället haft Stockholm Internet Forum och varje år är det Internetdagarna samt att vi har nätverket RGIG som träffas flera gånger/år. Frågan som vi bör ställa oss här i gruppen är om det finns ett behov av nationellt IGF i Sverige. Om vi ska ha det måste det finnas ett sekretariat. Vid nästa IGF, och även på nästa EuroDIG, kommer det bli någon session som handlar om NORDIG. Vill vi ha ett NORDIG? Kanske ett NORDIG med ungdomsfokus? I så fall måste man coacha och inte bara ta dit ungdomar och sedan skicka hem dem. Representation är hela tiden väldigt svårt. De andra nordiska länderna tyckte inte att det fanns något tydligt behov av ett NORDIG. T.ex. Julia-gruppen är inte så aktiv trots att det finns aktuella frågor. Skulle ett NORDIG bli en belastning istället? Frågan är hur vi för processen vidare, hur ska vi facilitera? Det krävs engagemang utanför det här rummet. Finns det någon drivkraft därute? Några kommentarer från mötesdeltagare under diskussionens gång: - Kan se en nytta med NORDIG istället för nationellt IGF.

5 5(8) - Man måste skapa ett värde. Kanske skulle man kunna ha något i anslutning till Internetdagarna men då ligger det samtidigt som IGF. - Vid Internetdagarna är det alltid andra stora grupper. - Kanske finns en mening med att skilja sig från Internetdagarna det här ska vara på gräsrotsnivå. - Tror det skulle behövas då många är okunniga om vad vi gör. Många är helt omedvetna om infrastrukturen. Man skulle kunna börja med skolor. Rektorer kan inte så mycket och tycker någon annan ska kunna och det finns ungdomar som vill. - Skulle vilja att ISOC fick en möjlighet att stärka sig. - Det är intressant att se på det som ett bildningsuppdrag. Man skulle kunna vända sig till ungdomar, Medierådet, Surfa lugnt. - Ibland säger man dem och menar samhället lite diffust. Man hör även på internet att de borde. Man måste veta vad man menar när man säger de. - Man kanske skulle gå samman några stycken, minst tre, stakeholdergrupper och fundera på hur ett program skulle se ut och sedan bjuda in och se vilka som kommer och sedan utvärdera. - Emancipation var och en ska ha en möjlighet att mer förstå hur. På Bo Martinssons fråga hur vi går vidare svarade Anders Hektor att det inte kommer hända så mycket under sommaren men Anders tar med sig frågan hem och sår ett frö till vår nya politiska ledning om de vill vara med och driva och tror att man kan skaka fram pengar. Anders kommer också titta på IGF:s webbplats där det finns möjlighet att se hur möten ser ut. Och om någon annan vill så kan vi knyta ihop sen i höst. 5. Inför IGF-mötet den 6-9 december i Guadalajara, Mexico Programmet skapas nu så det är lite tidigt att säga något men det senaste som hörts är att man ska skicka in förslag till olika sessioner och sedan får man se vad som sägs om dem. 6. Information från RIPE 72 den maj 2016 i Köpenhamn (Nurani Nimpuno, Netnod) Mötet fortsätter att växa och 25 % av deltagarna var där för första gången. Transferpolicyerna diskuterades mycket och det var också het diskussion om the Last/8 policyn och hur de sista IPv4 adresserna delas ut därifrån. Det har diskuterats om att göra det lite lättare att få adresser men i princip landade man i att man låter det vara som idag. RIPE community skrev att IPv4 är slut vänligen använd IPv6.

6 6(8) I Cooperation working group var det en del diskussioner om vem som ska vara ordförande. En annan diskussion var hur representanterna i de olika grupperna väljs. ISOC har varit koordinerande för det men det måste finnas ett mer effektivt sätt. Ska man representera en community måste det finnas en tydlig transparent process. IETF vill hitta långsiktig lösning för att få en oberoende finansiering. Verkar som de kommer få pengar från RIRarna. RIPE är en rik organisation med många medlemmar som bestämmer hur budgeten ska användas och man gör många olika saker. Bl.a. driver en rotserver. 7. Information om hovrättens dom i Pirate Bay målet, avseende förverkande av domännamn. (Danny Aerts (IIS) Målet har pågått i tre år. Ett unikt fall där man inte kan säga att så blir det för andra med domännamn. Staten stämde den som man tyckte var ägaren och.se anklagades för medhjälp till brott. I hovrättens dom står många slutsatser och bedömningar som i IIS ögon är fastställda för första gången bl.a. att domännamn är en immateriell egendom. Tingsrätten konstaterade att stiftelsen har domännamn och har medverkat till brott men det är inte vad hovrätten säger. De säger att domännamn inte är IIS egendom. Fredrik Neij har överklagat igen så IIS kan inte verkställa beslutet. Mötesdeltagarna fick skriftligt ta del av de slutsatser IIS dragit från Hovrättens dom (B ). Dessa citeras nedan. Viktiga slutsatser från Hovrättens dom Enligt hovrättens bedömning är i stället rätten till ett domännamn, som bärare av ett möjligt förmögenhetsvärde, en slags immateriell egendom. Såväl uttryckligen som funktionsmässigt har domännamnen koppling till denna fildelningstjänst och bidrar därigenom till att den där olagliga verksamheten kan fortgå. Enligt hovrättens bedömning är dessa domännamn därför av sådan särskild beskaffenhet och omständigheterna i övrigt sådana att förutsättningarna för ett förverkande av rätten till domännamnen i dessa avseenden är uppfyllda. det saknas utrymme för en tolkning av begreppet föremål i 36 kap. 3 brottsbalken som går utanför dess språkliga innebörd. Eftersom immateriell egendom inte utgör föremål saknas därför lagliga förutsättningar för förverkande av rätten till domännamn med stöd av denna bestämmelse.

7 7(8) Stiftelsen endast har en administrativ roll inom domännamnssystemet en roll som står under tillsyn av en svensk myndighet. Vid sådana förhållanden drar hovrätten slutsatsen att Stiftelsen alltså inte har någon sådan förmögenhetsrättslig förfoganderätt över ett registrerat domännamn som utgör en sådan egendomsrätt som förverkandelagstiftningen förutsätter. Redan vid denna bedömning saknas förutsättningar för bifall till åklagarens förverkandeyrkande mot Stiftelsen med stöd av 53 a andra stycket upphovsrättslagen. Genom sin uttryckliga koppling till fildelningstjänsten TPB är det för hovrätten uppenbart att förverkande av rätten till domännamnen krävs för att förebygga brott. Följden av ett lagakraftägande avgörande om förverkande blir att rätten till domännamnen tillfaller staten. Staten kan i så fall välja att inte betala registreringsavgiften eller att begära avregistrering av domännamnen. Det kan då bli möjligt för annan att på nytt genom registrering få rätt till dessa domännamn om inte Stiftelsen, i enlighet med sina registreringsvillkor, bedömer att domännamnen eller användningen av dessa strider mot svensk författning. Vidare saknas det lagliga förutsättningar för att i samband med, eller i stället för, ett förverkande hos Fredrik Neij ålägga Stiftelsen att avregistrera och upphöra med tilldelning av domännamnen På frågan om domstolar har gjort motsvarande bedömningar med andra saker som inte är föremål svarade Danny att deras jurist säger att det finns om utsläppsrätter. I Norge kan man både förverka och beslagta domännamn. Det går att ändra lagstiftningen. Möjligheten att domännamnet återgår till IIS öppnas också och IIS får sedan bedöma om det ska ut på marknaden igen. IIS för en diskussion om att ev. sätta nya regler att förverkade domännamn inte släpps ut på marknaden igen. 8. Övriga frågor Danny Aerts (IIS) berättade om Nordiska domändagarna i Helsingfors. I samband med Internetdagarna förra året startade Domain Days som besöktes av registrarer, registrators, regulators m.fl. Ficora hörde av sig och frågade om de kunde ta nästa. Det är trevligt om man i de nordiska länderna vill ta stafettpinnen. Vad beträffar NIS-direktivet så vet IIS inte om de faller under direktivet eller inte men de har löpande kontakt med MSB i frågan. I juli arrangerar FN ett speciellt IGF möte i New York där man diskuterar de kommande 10 åren. Mötet ska vara fullständigt öppet. NETmundial initiative kommer att diskuteras. World economic forum

8 8(8) lämnar tillbaka till Brasilien som vill lämna till IGF. Kan NETmundialmodellen vara ett sätt för IGF att arbeta? IIS ska flytta till ny lokal, som håller på att byggas, i april Där ska man öppna innovations/internetcampus och även försöka få dit Makerspace, ett centrum för internet. Datahotell.se har man också initierat. Man ska även släppa zonfil som öppen data. 9. Nästa möte Nästa ICANN möte är i Indien 3-9 november. Veckan innan är det RIPE-möte så nästa RGIG-möte föreslås äga rum fredag 21 oktober kl