Sammanträdesprotokoll 1 (31)

Transkript

1 1 (31) Plats och tid Landstingssalen, Borgen, Frösön den 5 november 2008 kl Beslutande Enligt närvaroförteckning Utses att justera Gunnar Geijer och Björn Sandal (Bengt Bergqvist ) Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Paragrafer James Winoy Ordförande Justerande Hans Lundqvist Gunnar Geijer Björn Sandal Bengt Bergqvist BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Jämtlands läns landstingsfullmäktige Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Landstingshuset, Kyrkgatan 12, Östersund Underskrift Åsa Norlin

2 2 (31) NÄRVAROFÖRTECKNING Östersunds valkrets Robert Uitto Harriet Jorderud Björn Sandal, Karen Moe Jönsson Ruth Karlsson Anna Gundersson Mona Modin Tjulin Gudrun Olsson Kjell Karlsson Glenn Löfblad Thomas Andersson Marianne Larm-Svensson Inger Jonsson Yngve Hamberg Elisabeth Andersson Gunnar Hjelm Staffan Granström Lise Hjemgaard-Svensson Christina Eng Gert Norman Elin Hoffner Owen Laws Bodil Sihm Börje Frisk Per-Olov Olsson, Lars-Olof Eliasson Västra valkretsen Britt Carlsson Micael Hålén Stefan Wikén Helena Lassen Wikén Thomas Hägg Lena Bäckelin Jonny Springe Olle Arnsten, Bogna W Adolfsson Klass Hallman Berit Johansson Gunnar Engnér Lisa Sallin Jannike Hillding Monalisa Norrman Bo Danielsson Jan-Olof Dahlin, Sten Jansson, Ingrid Gustafsson Östra valkretsen Hans Lundqvist, ordförande Solveig Lövlie Gun-Marie Axelsson Bengt Bergqvist Sten Edvardsson Gunnar Geijer Göte Norlander Jan-Olof Andersson Margareta Gladh Kjell Nilsson

3 3 (31) 174 Sammanträdes öppnande Ordföranden förklarar landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat och hälsar samtliga välkomna. 175 Upprop av ledamöter Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 176 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde Anmäls att fullmäktiges ordföranden den 27 oktober 2008 utfärdat kungörelse i enlighet med arbetsordning för landstingsfullmäktige. S BESLUT Till protokollet antecknas att kungörelse skett i laga ordning. 177 Interpellation från Gunnar Engnér (m) om vårdgarantin (LS 1295/2008) ÄRENDEBESKRIVNING Gunnar Engnér hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en interpellation med följande lydelse: Den utvidgade nationella vårdgarantin gäller från november Vårdgarantin bygger på en överenskommelse mellan dåvarande regeringen och Landstingsförbundet om vissa tidsgränser inom vilka patienten ska erbjudas vård och behandling. Genom överenskommelsen har landstingen förbundit sig att efterleva vårdgarantins bestämmelser. En rad uppföljningar på nationell nivå har visat att Jämtlands läns landsting inte lever upp till vårdgarantins bestämmelser. För ett år sedan var vårt landsting sämst i landet tillsammans med ett par andra landsting. Den ansvarige för vårdgarantin på nationell nivå var kritisk och hävdade bl a att de landsting som inte lyckats har inte tagit tillräckligt stort ansvar för den omvälvande förändring som krävs för att klara vårdgarantin. De jobbar inte tillräckligt smart. Han hävdade att

4 4 (31) långa väntetider är ett tecken på att sjukvårdsproduktionen inte är modern. Det är inte resursbrist som är problemet utan svagheter i ledning, planering och organisation av verksamheten, ansåg han. Den besvärliga situationen i vårt landsting föranledde oss moderater att i november 2007 ställa en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande med följande frågor: 1. Vilka åtgärder har Du, som politiskt ansvarig för hälso- och sjukvården i vårt landsting, vidtagit för att våra patienter ska ha tillgång till en med övriga landet likvärdig vård? 2. När i tiden kan våra patienter räkna med att landstinget lever upp till vårdgarantins bestämmelser? Nu - precis ett år senare finner vi moderater anledning att på nytt ställa dessa frågor eftersom vi fortfarande inte kan skönja några stora förbättringar när det gäller tillgängligheten i vården hos oss. S BESLUT Interpellationen får ställas. 178 Fråga från Jan-Olof Andersson (m) om den ojämlika hörselvården (LS 1326/2008) ÄRENDEBESKRIVNING Jan-Olof Andersson (m) hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en fråga med följande lydelse: En färsk rapport om hörselvården i landstingen visar på anmärkningsvärda skillnader mellan olika delar av landet. Betydande skillnader föreligger både mellan landstingen och även mellan män och kvinnor: Nästan var femte invånare i vårt län är hörselskadad, i Stockholm endast var tionde invånare Andel hörselskadade i vårt län med hörapparat uppgår till drygt 23%, i Dalarna är motsvarande siffra drygt 50% Endast vårt län har en markant minskning av antalet personer som fått hörapparater 2007, i hela landet får allt fler invånare hörapparat, Andelen avancerade hörapparater som köps in uppgår i vårt län till 8%, näst lägst i landet, medan andelen i Skåne uppgår till 36%.

5 5 (31) Det här är endast några få fakta som hämtats ur rapporten. Bilden är entydig och ger anledning till många frågor, t ex: Är det viktigare att höra bra i Dalarna eller i Skåne än i Jämtland? Är det så att många hörselskadade drar sig för utprovning och inköp av hörapparater p g a vårdavgifterna i länet? Hälso- och sjukvårdslagen talar om en vård på lika villkor för hela befolkningen. I lagen slår man fast att alla landsting är skyldiga att erbjuda sina invånare habilitering, rehabilitering och hjälpmedel (HSL 3b). Mina frågor till Robert Uitto blir mot den här bakgrunden: 1. Anser du att den ojämlika hörselvården är acceptabel? 2. Vilka åtgärder avser du att vidta för att förbättra hörselvården i vårt landsting? S BESLUT Frågan får ställas. 179 Fråga från Gunnar Hjelm (m) om regionbildningen (LS 1146/2008) ÄRENDEBESKRIVNING Enligt uppgifter i olika medier har den s k regionbildningsgruppen vid ett sammanträde nyligen i Bräcke beslutat att en ideell förening ska bildas för att fortsätta arbetet med den s k Mitt-Sverigeregionen. Mina frågor till Robert Uitto blir mot den bakgrunden: 1. Vilka uppgifter ska föreningen ha? 2. Vilka stödresurser kommer föreningen att få? 3. Varifrån hämtas dessa stödresurser? 4. Om de hämtas från landstinget, vilka ordinarie arbetsuppgifter ska bortprioriteras? 5. På vilket sätt sker finansieringen av föreningens arbete? S BESLUT Frågan får ställas. Frågan ersätter den av Christer Siwertsson ställda frågan under 150/2008 som ej besvarades vid septembersammanträdet.

6 6 (31) 180 Ajournering Fullmäktige ajournerar sig för att åter sammanträda kl På initiativ från landstingets revisorer informerar Allan Andersson, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, om landstingets pensionåtagande Allmänhetens frågestund Robert Uitto (s) besvarar en fråga från Karin Karlsson, Östersund angående systemet med satellitpatienter (LS 53/2008) Karin Karlsson och Helge Jonsson (tjänsteman) yttrar sig. 182 Svar på medborgarförslag från Karl-Axel Ledung, Föllinge om resevärdar vid Länstrafiken (LS 143/2008) ÄRENDEBESKRIVNING Från Karl-Axel Ledung m fl har landstinget fått en framställan om att inrätta resevärdar, som kan serva med ledsagning mm i samband med resa på länstrafikens bussar. Förslagsställarna hemställer om följande: 1. Beakta behovet av resevärdar i samband med att budgeten för 2008 fastställs. 2. Då kollektivtrafiken upphandlas ska landstinget upprätta avtal med lokala utförare av ledsagning. 3. Resevärdar finns vid alla buss- och tågstationer i länet. 4. Landstinget inrättar en servicepool av resevärdar. 5. Sjukhus och stora vårdcentraler också förses med resevärdar. 6. Landstinget via olika kanaler medverkar till att ett nationellt telefonnummer för ledsagning inrättas. I medborgarförslaget skriver man också om befintliga resevärdar med anställning som plusjobbare och att dessa skulle försvinna vid årsskiftet. I Jämtland har länstrafiken inte haft

7 7 (31) några resevärdar anställda. Om det i övrigt funnits resevärdar har de varit anställda i Vägverkets regi. Personalkostnader för en resevärd uppskattas till ca 320 tkr. Om alla kommuncentra ska kunna servas behövs uppskattningsvis 10 resevärdar. Omfattningen av länstrafiken i länet är inte av den omfattningen att dessa resevärdar skulle ha full sysselsättning. Ett alternativ skulle då vara att köpa tjänsten från exempelvis något taxiföretag på orten. Eftersom landstinget idag har en väldigt besvärlig ekonomisk situation så är möjligheten att utöka Länstrafikens budget, för att trafiken ska kunna anställa resevärdar, i stort sett obefintlig. BESLUTSUNDERLAG Medborgarförslag LANDSTINGSSSTYRELSEN FÖRSLAG Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Medborgarförslaget avslås. YRKANDEN Harriet Jorderud (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Karl-Axel Ledung yttrar sig. Jan-Olof Andersson (m) yrkar att ärendet ska återremitteras. Berit Johansson (c), Lars-Olof Eliasson (kd) och Monalisa Norrman (v) yrkar bifall till återremissyrkandet. Owen Laws yttrar sig. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet och finner detta antaget. S BESLUT Ärendet återremitteras.

8 8 (31) 183 Medborgarförslag från Gustaf Onilsgård, om hänvisningsskyltning till sjukhuset vid infarter/avfarter (LS/459/2008) ÄRENDEBESKRIVNING Gustaf Onilsgård, Hällesjö, har lämnat ett medborgarförslag om förbättrad skyltning till sjukhuset vid avfarterna runt Östersund från de större vägarna. Ledningsstab Avtal har med sakstöd av Landstingservice tagit fram ett förslag på svar. BESLUTSUNDERLAG Medborgarförslag från Gustaf Onilsgård, om hänvisningsskylt till sjukhuset vid infarter/avfarter. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att ta kontakt med Vägverket och andra myndigheter för att förbättra skyltningen till sjukhuset. S BESLUT Enligt landstingsstyrelsens förslag. 184 Remiss av inkomna motioner, medborgarförslag m m S BESLUT På förslag av fullmäktiges presidium och efter antagna ändringar beslutar fullmäktige 1. Motion från Owen Laws (mp) om att landstinget ska erbjuda alla invandrare en kostnadsfri hälsoundersökning (LS 1218/2008) överlämnas till landstingsstyrelsen och ska behandlas av fullmäktige senast i juni Motion från Christer Siwertsson (m) om kvinnors ojämlikhet vad avser mammografiundersökningar (LS 1229/2008) överlämnas till landstingsstyrelsen och ska behandlas av fullmäktige senast i april 2009.

9 9 (31) 3. Motion från Finn Cromberger (fp) om att utreda en framtida placering av ett nytt sjukhus (LS 1238/2008) överlämnas till demokrati- och länsutvecklingsberedningen och ska behandlas av fullmäktige senast i april Medborgarförslag från Inger Hultgren, Östersund om förslag till placering av ett eventuellt nytt sjukhus (LS 1192/2008) överlämnas till demokrati- och länsutvecklingsberedningen och ska behandlas av fullmäktige senast i april Beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur beviljas förlängd tid till december 2008 för besvarande av följande medborgarförslag/motioner: om att landstinget slutar med inköp av torsk (LS 200/2008) om att ej upphandla livsmedel som innehåller transfetter (LS 240/2008) om att erbjuda fullmäktiges ledamöter utbildning om folkhälsoarbete (LS 398/2008) om konkreta mål för minskning av koldioxid (LS 508/2008) 6. Vård- och rehabiliteringsberedningen beviljas förlängd tid till december 2008 för besvarande av följande motioner: om att genomföra en genomlysning av den psykosociala enheten i Härjedalen(LS 500/2008) om att införa kostnadsfria vaccinationer mot influensa för ålderspensionärer m m (LS 1260/2007) 7. En särskild beredning tillsätts för att se över den politiska organisationen inför kommande mandatperiod. Beredningen ska bestå av en ledamot från varje parti i landstingsfullmäktige samt fullmäktiges presidium. Beredningen ska lämna förslag på politisk organisation till fullmäktige senast november Förslaget överlämnas till landstingsstyrelsen som i samråd med fullmäktiges presidium ska föreslå detaljerade direktiv och resurser för beredningen. Förslaget ska behandlas av fullmäktige i december 2008 (LS 948/2008). 8. Medborgarförslag från Margareta Normalm och Astrid Ward, Jämtlands läns Bröstcancerförening, om fri parkering för patienter som behandlas med cytostatika (LS 1311/2008) kommer ej att behandlas eftersom medborgarförslaget har inkommit från en förening och ej från enskilda medborgare. 9. Motion från Thomas Andersson (c) om fria bussresor till blodgivning (LS1336/2008) överlämnas till landstingsstyrelsen och ska behandlas av fullmäktige senast i april Landstingsstyrelsens rapport Landstingsplanerna för 2009 och 2010 Landstingsstyrelsens ekonomiutskott arbetar med förändringarna av landstingsplanen 2009 efter de nya förutsättningarna med skattehöjning, planeringsförutsättningarna för landstingsplan 2010 samt omställningsarbetet.

10 10 (31) Omställningsarbetet Alla verksamheter ska prioritera och redovisa de lägst prioriterade åtgärderna motsvarande 10 % av verksamhetsområdets nettokostnad. En styrgrupp med politiker från ekonomiutskottet och presidiet från etiska utskottet kommer att prioritera för hela landstinget. Totalkostnaden ska minska med fyra procent varav två skall användas till utveckling. Verksamheterna ska ha lämnat in sin redovisning till den 15 december och i april ska fullmäktige ta beslut. 186 Beredningarnas och revisorernas dialog med fullmäktige Demokrati- och länsutvecklingsberedningen Stefan Wikén informerar om att beredningen arbetar bland annat med att se över en policy för alternativa driftformer och konkurrensutsättning, fastighetspolicy samt regler för organisationsbidrag och motion om frivilligcentraler med beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur. Beredningen kommer att arbeta mera med mångfald och diskrimineringsfrågorna samt med frågor kring uranbrytning i länet. Beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur Owen Laws informerar om att beredningen arbetar med svar på ett stort antal motioner och policys för kultur och missbruk. Beredningen gör översyn av regler för organisationsbidrag och motion om frivilligcentraler med beredningen för demokrati och länsutveckling. 187 Fullmäktiges frågestund Robert Uitto (s), Harriet Jorderud (s) och Monalisa Norrman (v) besvarar frågor från Lars-Olof Eliasson (c) (papperslösas vård), Thomas Andersson (c) (interna mångfaldsarbetet), Klas Hallman (c) (IVPA), Inger Jonsson (c) (statsbidragen för rehabilitering), Jan-Olof Andersson (m) (länstrafik), Börje Frisk (fp) (tolkar för papperslösa), Thomas Andersson (c) (språkkunskaper hos personalen) och Inger Jonsson (c) (kommande läkarutbildningen i länet). 188 Örat - redovisning av uppdrag samt uppdrag till nästa fullllmäktigesammanträde Bogna W Adolfsson (c) och Bodil Sihm (mp) redovisar uppdraget att ta reda på vad länets invånare har för syn på folktandvården.

11 11 (31) Genom lottdragning utses Jannike Hillding (m), Britt Carlsson (s) och Yngve Hamberg (c) att göra en utvärdering av senaste utbildningsdagen samt ge förslag på utbildningens innehåll i fortsättningen. 189 Svar på interpellation om vårdgaranti av Gunnar Egnér (m) (LS 1295/2008) Robert Uitto (s) besvarar den av Gunnar Engnér lämnade och under 177 antecknade interpellationen och anför följande: De åtgärder som vidtagits för att uppnå vårdgarantin inom Jämtlands läns landsting är bland annat kopplade till Landstingsplanerna, de ekonomiska uppföljningarna och bokslutet. Ett antal beslut har tagits av landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen under de år som överenskommelsen mellan landets landsting och staten har funnits. Satsningar på att minska väntetider har genomförts med gott resultat, men det i sig räcker inte. Beslut har också fattats politiskt om processorienterat arbetssätt med olika processer för att skapa bättre vårdkvalitet och kortare tider. Dessa har varit lyckade, men de i sig räcker heller inte. Omställningsarbetet handlar mycket om att förändra arbetssätt och tankesätt så att vi kan använda befintliga resurser på bättre sätt, och få pengar till sådant som vi politiskt prioriterar inom vården. Mer vård för pengarna leder till kortare väntetider och uppfyllnad av vårdgarantin. Men omställningsarbetet i sig räcker heller inte. Den skattehöjning som kommer handlar om att ge mer vård för pengarna. Genom att få resurser till olika typer av investeringar i dyra utrustningar och anpassade lokaler kan vi lättare uppfylla vårdgarantin, och ge en bättre vård. Utan skattehöjningen skulle dessa investeringar få vänta längre tid innan de genomförs. Inte heller skattehöjningen i sig räcker för att klarar vårdgarantin. Det handlar om att var och en av oss i landstingets stora organisation varje dag har i åtanke att göra det bästa möjliga för de människor vi är här för att tjäna, nämligen länsinvånarna. Den andan börjar sprida sig, men det är ännu en stund kvar till dess att vi klarar detta fullt ut. Under hösten 2007 och våren 2008, har landstinget arbetat med att kvalitetssäkra de siffror som mäter väntetiderna i vården. Detta har inneburit att landstinget varit ute och informerat mottagningspersonalen om vikten av att ge medborgare/patienter rätt information om vårdgarantin och deras möjligheter. Personalen har också informerats om vikten av att dokumentera patientens val av att kvarstå i kön, eller att välja annat landsting för vården, då väntetiden överstiger vårdgarantins gränser. Från och med oktober 2008 kommer landstinget att kunna skilja ut de patienter som väljer att kvarstå i kön i förhållande till totalen, vilket också kommer att ge en bättre möjlighet till styrning och ledning. Många patienter väljer att stå kvar och vänta, trots möjligheten att åka till annat sjukhus. Till exempel patienter inom kirurgi och ortopedi.

12 12 (31) Remisshanteringen har också förbättrats genom att kontinuerligt kontrollera kvalitén på inkommande remisser. Detta för att säkerställa att patienterna är färdigutredda inom primärvården innan de kallas till specialiserade vården. Här finns ytterligare mycket att lära och önska, vilket landstinget arbetar vidare med. Landstingsdirektörerna har också under våren 2008 kontinuerligt träffat de verksamhetsområdeschefer som har haft behov av analys av sina köer, vid dessa träffar har både produktionsplanering och analys av remisshantering diskuterats. Den konkreta förändring som kan ses, från hösten 2007, till hösten 2008, är att landstinget minskat antalet väntande över 90 dagar. Men tyvärr har landstinget ändå många väntande totalt. Under våren har ett verktyg för att öka produktionen använts inom ögonenheten. Detta verktyg har visat sig vara framgångsrikt, vilket landstinget nu också hoppas se under hösten då detta provas även för ögonläkarna och deras bemanning. Ortopeden kommer också under hösten att inleda ett projekt, där elektiv vård sköts inom en speciell enhet, för att inte störas av den akuta verksamheten, samtidigt som det under våren planerats för en förstärkning av förändringsarbetet i det vardagliga arbetet, med att förbättra tillgängligheten, vilket landstinget hoppas se effekter av under Hörcentralen har genom kösatsningsmedel kommit ner i vårdgarantinivån, och håller också denna nu efter kösatsningen, vilket är mycket positivt. Gunnar Engnér, Marianne Larm-Svensson, Staffan Granström, Lars-Olof Eliasson och Harriet Jorderud yttrar sig. 190 Svar på interpellation från Marianne Larm-Svensson (c), Christer Siwertsson (m), Finn Cromberger (fp) och Lars-Olof Eliasson (kd) om majoritetens inställning till vårdval i primärvården (LS 1056/2008) Robert Uitto (s) besvarar den av allianspartierna lämnade och under 146 ( ) antecknade interpellationen och anför följande: Det finns redan idag valmöjligheter i primärvården. Varje patient får själv välja sin hälsocentral, oavsett om driften är entreprenad, intraprenad eller egen drift. Det vill vi fortsätta med. Den typen av vårdval vill vi fortsätta med. Det vi inte vill införa är fri etableringsrätt, där vem som helst får öppna en hälsocentral vart som helst, och landstinget ska bara betala. Det blir inte billigare eller bättre vård för invånarna i Jämtlands län. Hälsocentraler med litet patientunderlag och långa avstånd till Östersunds sjukhus riskerar att försvinna. Det ger inte glesbygdsborna bättre vård.

13 13 (31) Projektet som ska förbereda implementeringen av fri etableringsrätt ska se över ersättningen. Idag har Jämtlands läns landsting ett kapiteringssystem ( hälsocentrals-peng ) som är format så att hyreskostnaderna ligger utanför. Det ger alla hälsocentraler samma förutsättningar i att bedriva vård. Med fri etableringsrätt kanske det blir så att vi måste ändra det systemet, så att hyran ingår i hälsocentrals-pengen. Det skulle göra det ännu svårare för hälsocentraler med litet patientunderlag och på långt avstånd från Östersund att klara sig. Oavsett finansieringsmodell får ju JLL inte mer pengar att lägga på primärvård än idag. Därför är risken stor att med fri etableringsrätt läggs det mer pengar på lokaler, och mindre på vård. Vi i majoriteten vill ha mer vård för pengarna, inte mer lokaler. Landstinget inleder ett projekt för att förbereda implementering av valfrihetssystem i primärvården senast 1 januari Initiativ som behöver tas är redan tagna av tjänstemannaledningen. De följer de riksdagsbeslut som tas och som påverkar JLL. Om beslut måste fattas lokalt kommer tjänstemannaärenden satt skrivas fram. Konsekvensanalyser av JLLs ersättningsmodell ingår i tjänstemannautredningen. Projektets målsättning är att starta vårdvalsmodell i Jämtlands län den 1 januari Vi förtroendevalda engageras i beslutsfattande och prioriteringar, via beredningar, landstingsstyrelse, ekonomiska utskottet och landstingsfullmäktige. Riksdagsbeslut som tas i olika frågor gillas inte alltid av det lokala planet. Som lokal- och regionalpolitiker brukar vi, oavsett partifärg, vilja ha överenskommelser med staten om vad som ska utföras, för att sedan i bästa förmåga utföra dem på hemmaplan. Den modell som den sittande borgerliga regeringen använder sig av med lagstiftning och ekonomiska sanktioneringar, i stort och i smått, gynnar varken högerstyrda eller vänsterstyrda kommuner och landsting. Tyvärr. Det kommunala självstyret urholkas, och de lokala förutsättningarna förringas av en okänslig statsmakt. Därmed uppstår ett behov av lokala och regionala politiker att visa på att statens lösningar inte alltid är den bästa. Men lagar ska följas, och även JLL ska följa dem. Även om vi inte gillar dem. Marianne Larm-Svensson Lars-Olof Eliasson, Staffan Granström, Monalisa Norrman, Jan-Olof Dahlin, Gunnar Hjelm, Börje Frisk, Gunnar Engnér, Owen Laws, Lise Hjemgaard-Svensson, Mona Modin-Tjulin, Harriet Jorderud och Jan-Olof Andersson yttrar sig. 191 Svar på fråga från Jan-Olof Andersson (m) om den ojämlika hörselvården (LS 1146/2008) Robert Uitto (s) besvarar den av Jan-Olof Andersson lämnade och under 178 antecknade frågan och anför följande:

14 14 (31) För att svara på frågorna vill jag först ge en bakgrund med fakta om hörselvården i Jämtlands läns landsting. Hörselvården är inte bland de absolut bästa i landet, men heller inte bland de sämsta. Länets hörselvård kan upplevas ha en geografisk otillgänglighet. Idag finns vi enbart i Östersund vilket innebär att patienter med hörselrelaterade problem kan tycka att det är besvärligt att söka hjälp eftersom en hörapparatutprovning innebär flera besök och för personer i glesbygden långa resor. Vilken miljö personen lever i ställer olika krav på hörseln. Storstadsmiljö alternativt landsbygd ger olika ljudmiljöer vilket också innebär olika behov av hörseltekniska hjälpmedel. Tyvärr lever föreställningen kvar att vi har långa köer till hörselvården. Fortfarande är personer förvånade över den korta kötiden eftersom de förväntar sig en längre. Detta kan göra att personer inte tycker att det är någon idé att söka hjälp eftersom det tar så långt tid. Vi håller idag vårdgarantin. Åldersstrukturen i länet kan ha betydelse, åldrandet innebär för de allra flesta en nersättning av hörseln, det innebär ju också att fler upplever hörselrelaterade problem. Hörselgränsen på 40 db har försvårat för människor med hörselrelaterade problem att söka hjälp hos oss. I ett projekt riktat mot tre hälsocentraler undersöker vi möjligheterna att med nuvarande resurser ge fler, som upplever behov, hjälp med sin hörsel. Andersson skriver Endast i vårt län har en markant minskning av antalet personer som fått hörapparater 2007, i hela landet får allt fler invånare hörapparater. Hörselvården hade fram till år 2005 långa väntetider och fler väntade än vad verksamheten hade resurser till. Under åren utfördes en framgångsrik insats för att korta köerna inom hörselvården. Detta kan statistiskt se ut som att vi minskat utprovningarna under 2007 vilket inte är överensstämmande med verkligheten. Utprov ade hörapparate r Kökortning Hörcentral Antal utprovade hörapparater under 2008 är fram t o m 31 okt Kökortning

15 15 (31) Hörcentral Antal patienter Kökortning Hörcentral Antal patienter som fått hörapparat under 2008 är fram till 31 okt Kökortning Hörcentral Andersson skriver Andelen avancerade hörapparater som köps in uppgår i vårt län till 8 procent, näst lägst i landet, medan andelen i Skåne uppgår till 36 procent. Hörselvården strävar efter att varje individ skall få bra hjälp utifrån dennes behov. Tabellen som bifogas nedan visar att Jämtlands läns landsting har förskrivit färre avancerade hörapparater. Däremot ligger vi mycket högt i landet vid förskrivning av s k mellanapparater. Avgifter Kostnader för utprovning av hörapparat är 500 kr i Jämtlands läns landsting och i snitt byter man hörapparat vart femte år. Detta innebär en kostnad för brukaren i snitt på 100 kr/år. I övrigt har vi inga besöksavgifter. Om kostnadstaket på 3500 kr ska vara kvar utreds för närvarande. Ojämlik hörselvård Så länge respektive landsting har möjlighet att själv prioritera vården utifrån sitt läns behov, kommer vården i landet att skilja sig åt. I ett landsting förskriver man en hörapparat och patienten får betala den andra själv, i ett annat landsting är utprovningsavgiften 1500 kr. Det finns otaliga exempel på ojämlikhet inom landets hörselvård där Jämtlands läns landsting absolut inte har de sämsta förutsättningarna, men heller inte de bästa. Vad hörselvården gör bra i dag Projekt riktat mot tre hälsocentraler undersöker möjligheterna att med nuvarande resurser ge fler, som upplever behov, hjälp med sin hörsel. Jämtlands läns landsting håller vårdgarantin och har

16 16 (31) gjort så en längre tid. Vi tillhör bland de bästa i landet på att förskriva hörseltekniska hjälpmedel, dvs vi anstränger oss om att se helheten kring våra patienter. Jan-Olof Andersson yttrar sig. 192 Svar på fråga från Gunnar Hjelm (m) om regionbildningen (LS 1146/2008) Robert Uitto (s) besvarar den av Gunnar Hjelm lämnade och under 179 antecknade frågan och anför följande: Föreningens uppgifter är att ansvara för det utredningsarbetet som behöver göras inför regionbildningen. Utredningsarbetet handlar om att beskriva och räkna på organisation, verksamheter och ekonomi samt ge förslag på organisation. Föreningen kommer att få resurser motsvarande kronor under tiden oktober 2008 till september Utöver detta kommer de enskilda medlemmarna att stå för tjänstemannastöd och en särskild projektledare för utredningsinsatser efter behov. Landstinget kommer att bidra med kronor. Stora delar av arbetet kan anses ingå i det dagliga arbetet med att utveckla och se över landstingets verksamhet. Samordningen och formerandet av ny organisation får dock anses som extraarbete. Självklart kommer vi inte under tiden att kunna ta på oss nya stora utredningsuppdrag inom regional utveckling. Resurserna tas från landstingsdirektören med stab under 2008 och För 2010 tas det upp i landstingsplanen. Gunnar Hjelm yttrar sig. 193 Svar på fråga från Ingrid Gustafsson (kd) om satellitpatienter på sjukhuset (LS 959/2008) Harriet Jorderud (s) besvarar den av Ingrid Gustafsson inlämnade och under 147 ( ) antecknade frågan och anför följande: För närvarande finns ingen planering att systemet med satellitpatienter ska avvecklas.

17 17 (31) Under våren 2008 genomfördes en revision gällande vårdplatser vid Östersunds sjukhus. Specialistvården har av landstingsstyrelsen fått i uppdrag att svara revisionen. Detta svar kommer att redovisas vid landstingsstyrelsens sammanträde Yttersta ansvaret för sjukhusets organisation har alltid landstingsdirektören. Gällande kravet på medicinsk säkerhet tillvaratas det genom riktlinjer och riskanalyser vid hantering av satellitpatienter. Specialistvården tillämpas ett rutindokument för satellitpatienter vilket revideras årligen. Vikten av riskanalys är naturligtvis extra stor när en patient ej vårdas vid ordinarie klinik. Dokumentet syftar främst till att minimera medicinska risker genom att rätt patient hamnar som satellitpatient. Under 2008 framkom ett antal avvikelser i samband med vård av satellitpatienter. Erfarenheter från dessa har analyserats i olika former. Ingrid Gustafsson yttrar sig. 194 Delårsbokslut augusti 2008 (LS 445/2008) ÄRENDEBESKRIVNING De mål som landstinget satt upp för året bedöms i stor utsträckning kunna uppfyllas men väsentliga mål inom ekonomi och tillgänglighet/väntetider bedöms inte kunna infrias full ut. Arbete pågår för att förbättra värdena men om insatserna ska hinna leda till måluppfyllelse för året är ännu oklart. Trots riktade insatser och ett systematiskt arbete är tillgängligheten och väntetider fortfarande ett problem. Arbete pågår med förändring av arbetssätt med olika metoder inom kirurgi, ortopedi, ögon och öron. Primärvården har förbättrat sitt sätt att mäta telefontillgänglighet. Utöver det provar fyra hälsocentraler ett nytt arbetssätt med nytt IT-stöd för att öka tillgängligheten. Redovisningen kommer fortsättningsvis redovisas även könsuppdelad från väntetider i vården. Arbetet med regionbildningen har avancerat och landstinget har ansökt om att få bilda regionkommun från och med år 2011 tillsammans med Ånge och Sundsvalls kommuner. Dialogen med vissa gränskommuner fortsätter för att eventuellt åstadkomma en större region. Den arbetade tiden har ökat jämfört med samma period 2007 inom de flesta verksamhetsområden. Även kostnaden för nyttjande av inhyrda läkare har ökat. Sjukfrånvaron fortsätter att minska. Det bokförda resultatet för perioden visar ett ekonomiskt överskott på 23,5 mkr. Vid samma period föregående år var resultatet ett överskott på 71,7 mkr. Prognos för helår är -40,3 mkr. Detta är 54,8 mkr sämre än budgeterat resultat för helår som är +14,5 mkr. Av 17 verksamhetsområden prognostiserar 11 ett ekonomiskt utfall som är sämre än budget. I syfte att sänka kostnaderna och undvika ekonomiskt underskott beslutade landstingsstyrelsen i april 2007 att godkänna en handlingsplan med åtstramningsåtgärder för att komma i ekonomisk balans för resten av Beslut har fattats om att handlingsplanen ska gälla även för år Till och med augusti har kostnaderna för övertid och mertid, utbildning, personalomkostnader,

18 18 (31) bemanningsföretag, tjänsteresor och konsulter sänkts med 3,4 mkr jämfört med motsvarande period år Utöver detta beslutades i aprilbokslutet att verksamhetsområdena ska arbeta för sänkta kostnader för vårddygn, operation, bemanning, läkemedel och laboratorieprover. Ekonomiskt utfall av dessa åtgärder kan ännu inte påvisas. För att långsiktigt undvika ekonomiskt underskott i landstinget och möjliggöra utveckling inom prioriterade områden planeras nu ett genomgripande omställnings- och prioriteringsarbete inom landstingets samtliga verksamheter. Lönekostnader motsvarande 120 tjänster ska reduceras utöver de kostnadssänkningar som är möjliga att göra på lokaler, utrustning och förbrukningsmaterial. Landstingsdirektören bereder till nästa styrelse i november ett förslag för att säkra den politiska delaktigheten under omställningsprocessen. Kortsiktigt har verksamhetsområdena, utöver ovan nämnda åtgärder, lämnat förslag på åtgärder för år De åtgärder som ligger inom verksamhetsområdeschefernas och landstingsdirektörens beslutsmandat genomförs. Uppdragen till verksamhetsområdena som beslutades i landstingsstyrelsen ligger fast. BESLUTSUNDERLAG Delårsbokslut för Jämtlands läns landsting LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG tkr omdisponeras från Landstingsdirektör med staber till verksamhetsområde Ortopedi för att täcka merkostnader för köpt vård, exkl. riks- och regionsjukvård, under maj till augusti tkr beviljas som tilläggsanslag till verksamhetsområde PV Krokom för överskott tkr beviljas som tilläggsanslag till verksamhetsområde PV Åre för överskott Landstingsdirektören ska planera och genomföra ett genomgripande omställnings- och prioriteringsarbete för att därigenom långsiktigt anpassa verksamheten till de finansiella förutsättningarna. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Delårsbokslut per och prognos per godkännes. 2. Landstingsstyrelsen får, i avvaktan på att planerade åtgärder får effekt, överskrida budgeten för år 2008 till högst prognostiserat utfall (-40.3 mkr). ÄRENDEBESKRIVNING ( ) Vid tidpunkten för upprättande av bokslutet var det inte känt att emittenten för IPEN-obligationen till ett värde av 39,7 mkr, Sigma Finance, skulle begära sig i likvidation. I prognos i delårsbokslutet och i likviditetsrapporten per 31 augusti 2008 har angetts att obligationens värde skrevs ned med

19 19 (31) 21,2 mkr som en försiktighetsåtgärd, för den händelse att landstinget vid en förvärrad finanskris inte skulle få tillbaka hela det belopp som placerats i obligationen. (47% av nominellt belopp). IPEN-obligationen hade fortfarande en hög rating som låg inom kreditlimiterna för landstingets pensionsreglemente. Avsikten var att obligationen skulle behållas tills den förföll år I och med att Sigma Finance begärt sig i likvidation under oktober har hela värdet skrivits ned till 0 kronor. Detta försämrar landstingets resultat med ytterligare 18,8 mkr. Obligationen bedöms fortfarande ha ett visst värde med det är i dagsläget inte känt och värdet sätts härför, med hänvisning till försiktighetsprincipen, till 0 kronor. Om landstinget skulle få utdelning i samband likvidationen under året eller nästa år bokförs den som intäkt vid det tillfället. Med anledning av ovanstående föreslås att punkt två i bokslutsärendet till landstingsfullmäktige förändras så att landstingsstyrelsen begär hos landstingsfullmäktige att landstingsstyrelsen får, i avvaktan på att planerade åtgärder får effekt, överskrida budgeten för år 2008 till högst prognostiserat utfall i månadsuppföljning per september månad (-61,5 mkr). LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen får, i avvaktan på att planerade åtgärder får effekt, överskrida budgeten för år 2008 till högst prognostiserat utfall i september månad(-61,5 mkr). YRKANDE Marianne Larm-Svensson (c) yrkar följande ändring: Följande punkter gäller till och med andra tertialet Delårsbokslut per och prognos per godkänns och ligger som underlag till följande beslutspunkter. 2. Landstingsstyrelsen får överskrida budgeten för år 2008 med maximalt 50 miljoner, inklusive resultatpåverkande förluster orsakade av den internationella finanskrisen. Överskridandet skall återställas inom tre år samt skall styrelsen besluta om en åtgärdsplan för att komma dithän. 3. De beslut i besparingssyfte som landstingsstyrelsen fattade i april 2007 med uppföljande beslut i juni 2008 fortsätter att gälla. Detsamma gäller de åtgärder verksamhetsområdescheferna enats om under våren Landstingsdirektören skall omedelbart planera och genomföra ett genomgripande omställnings- och prioriteringsarbete, för att därigenom långsiktigt anpassa verksamheten till de finansiella förutsättningarna. 5. En så kallad farfarsmodell införs innebärande att alla nya kostnader måste innan de genomförs förankras hos närmaste högre chef. Alla pågående arbeten som sänker kostnaderna skall intensifieras samt skall alla kostnader stoppas som ej är oundgängligen nödvändiga för verksamheten. 6. Anställningstopp gäller sedan april Tillsättande vikariat längre än sex månader måste förankras hos landstingsdirektör. Vid sjukdom och tjänstledighet skall i första hand

20 20 (31) eftersträvas att lösa situationen inom befintliga personalresurser, om detta innebär ekonomiska besparingar. 7. Mycket stor restriktivitet vad gäller kurser, konferenser och resor både för anställda och förtroendevalda. Farfarsprincipen gäller. 8. Politiken skall under innevarande år om möjligt dra in minst en sammanträdesdag per organ samt i övrigt söka minimera sina kostnader så att överskott uppstår. Följande punkter är av mer långsiktig karaktär och gäller planperioden Vid rekrytering av chefer skall kunskap och intresse för ekonomi vara ett väsentligt urvalskriterium 10. Enheter med upprepade underskott ska särskilt genomlysas. 11. Speciell uppmärksamhet ska riktas mot att eliminera kvalitetsbristkostnaderna i vårt landsting. 12. Analysera varför hälsocentralerna i Hammerdal, Hede och Offerdal lyckas hålla budget liksom intreprenaderna i Åre och Krokom. 13. En genomlysning av all schemaläggning inom all verksamheter ska ske. Enklare och billigare schemaläggningssystem bör införas. 14. Göra en översyn av Folktandvårdens frivilliga vuxentandvård för att säkerställa att ingen subvention förekommer. 15. Ett analysverktyg för att mäta antal patientbesök per sysselsatt läkare/distriktssköterska skall tas fram för att om möjligt effektivisera genomflödet av patienter i vården 16. De budgetdokument som presenteras för de förtroendevalda skall vara begripliga, realistiska och genomförbara. Verksamhetscheferna och landstingsdirektören bekräftar med sina underskrifter att lagd budget är realistisk. Utan underskrift måste Landstingsstyrelsen omgående informeras. Styrelsen som är landstingets styrande och ledande organ måste ta sitt ansvar för att säkerställa att arbetet inte drar ut på tiden. 17. Fr.o.m 2009 minskas partistödet med 10 % då även politiken skall ta sin del av besparingarna. Även antal möten skall minska för att få ner kostnaden för den politiska verksamheten med minst 10 %. Arvodesmodellen förblir oförändrade. 18. Planera för och intensifiera arbetet med att införa vårdvalsreformen inom primärvården med start under Lars-Olof Eliasson (kd), Gunnar Engnér (m) och Börje Frisk (fp) yrkar bifall till Marianne Larm-Svenssons ändringsyrkande. Revisorernas ordförande, Mona Nyberg, redovisar revisorernas bedömning av resultatet. PROPOSITION Ordförande ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag under punkt 1 och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens ändrade förslag under punkt 2 och finner förslaget antaget.

21 21 (31) Ordförande ställer proposition på Marianne Larm-Svenssons ändringsyrkande och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på särskilda budgetberedningens förslag och finner förslaget antaget. S BESLUT 1. Delårsbokslut per och prognos per godkänns. 2. Landstingsstyrelsen får, i avvaktan på att planerade åtgärder får effekt, överskrida budgeten för år 2008 till högst prognostiserat utfall i september månad (-61,5mkr). 3. Patientnämndens och landstingets revisorers delårsbokslut godkänns. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Marianne Larm-Svensson, Thomas Andersson, Inger Jonsson, Yngve Hamberg, Elisabeth Andersson, Gunnar Geijer, Göte Norlander, Olle Arnsten, Bogna W Adolfsson, Klas Hallman, Berit Johansson (samtliga c), Gunnar Hjelm, Staffan Granström, Lise Hjemgaard-Svensson, Christina Eng, Jan-Olof Andersson, Margareta Gladh, Gunnar Engnér, Lisa Sallin och Jannike Hillding (samtliga m), Börje Frisk (fp) samt Lars-Olof Eliasson och Ingrid Gustafsson (båda kd). 195 Landstingsskatten 2009 (LS 1281/2008) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingsskatten fastställdes under fullmäktige i juni till 10:15 kronor. Sedan 2005 har länet tappat drygt 260 invånare. Skatteintäkterna till landstinget minskar med färre invånare och färre i arbetsför ålder. I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste prognos minskar landstingets inkomster med 30 miljoner kr jämfört med tidigare beräkningar. Hälso- och sjukvårdens kostnader ökar i betydligt snabbare takt än intäkterna. Underskottet beräknas bli 61,5 miljoner kronor för landstinget som helhet Hälso- och sjukvården utgör 93 procent av landstingets verksamhet. Det behövs investeringar i vården för att klara en trygg och säker vård till alla länsinvånare. Genom omställningsarbetet tas krafttag för att kunna ge länsinvånarna samma vård som i övriga landet. Omställningsarbetet ger effektiviseringsvinster och förbättrad kvalitet, men för att klara av nödvändiga sjukvårdsinvesteringar behövs mer resurser i form av ökade skatteintäkter. Ändringar i landstingsplanen som följd av ändrad skattesats kommer att föreslås under fullmäktige i december 2008.

22 22 (31) LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Beslut om landstingsskatt för år 2009 från fullmäktige upphävs. 2. Landstingsskatten fastställs till 10:60 kronor från och med YRKANDEN Robert Uitto (s), med instämmande av Jan-Olof Dahlin (mp), Gert Norman (v) och Björn Sandal (s), yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Marianne Larm-Svensson (c), med instämmande av Gunnar Hjelm (m), Gunnar Engnér (m) och Klas Hallman (c), yrkar avslag på landstingsstyrelsens förslag. Lars-Olof Eliasson, Börje Frisk, Owen Laws, Monalisa Norrman och Jan-Olof Andersson yttrar sig. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och på Marianne Larm-Svenssons yrkande och finner landstingsstyrelsens förslag antaget. VOTERING Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns: Den som bifaller landstingsstyrelsens förslag röstar ja, den som bifaller Marianne Larm-Svenssons avslagsyrkande röstar nej. Vid voteringen avges 30 ja-röster och 23 nej-röster. Två ledamöter var frånvarande.(se bif voteringsprotokoll). S BESLUT 1. Beslut om landstingsskatt för år 2009 från fullmäktige upphävs. 2. Landstingsskatten fastställs till 10:60 kronor från och med RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Marianne Larm-Svensson, Thomas Andersson, Inger Jonsson, Yngve Hamberg, Elisabeth Andersson, Gunnar Geijer, Göte Norlander, Olle Arnsten, Bogna W Adolfsson, Klas Hallman, Berit Johansson (samtliga c), Gunnar Hjelm, Staffan Granström, Lise Hjemgaard-Svensson, Christina Eng, Jan-Olof Andersson, Margareta Gladh, Gunnar Engnér,

23 23 (31) Lisa Sallin och Jannike Hillding (samtliga m), Börje Frisk (fp) samt Lars-Olof Eliasson och Ingrid Gustafsson (båda kd). 196 Beslut om att ärenden på dagens föredragningslista utgår och ska behandlas vid nästa sammanträde S BESLUT Följande ärenden utgår och ska behandlas vid fullmäktiges sammanträde den 9-10 december 2008: Nr 12: Jämlikhetspolicy för förtroendevalda Nr 15: Svar på motion från Christer Siwertsson (m) och Gunnar Engnér om översyn av landstingsfullmäktiges arbetsordning Nr 16: Svar på motion från Lena Bäckelin (s) om glasögonbidrag för barn Nr 17: Svar på motion från Göte Norlander (c) om fullmäktiges ansvarsprövning Nr 18: Svar på motion från Marianne Larm-Svensson (c) om att utreda möjligheterna till ökad gästdialys 197 Ideell förening för att bilda RegionMitt (LS/1139/2008) ÄRENDEBESKRIVNING Jämtlands läns landsting har lämnat in ansökan till regeringen att tillsammans med Sundsvalls och Ånge kommuner få bilda regionkommun i enlighet med det förslag Ansvarskommittén redovisat i sitt betänkande. Regionbildningen kommer att föregås av ett omfattande utredningsarbete där konkreta förslag till organisation, verksamheter, ekonomi m m tas fram och föreläggs landstingsfullmäktige och blivande regionfullmäktige för beslut. Den politiska arbetsgruppen som arbetat fram ansökan om att bilda region, förslår att en ideell förening bildas som ansvarar för utredningsarbetet. Medlemmar i föreningen föreslås vara Jämtlands läns landsting och de kommuner som kommer att ingå i regionen. Eftersom Västernorrlands läns landsting delas är det rimligt att Jämtlands landsting och Västernorrlands landsting delar på kostnaderna för den ideella föreningen i proportion till befolkningsfördelningen i landstingen.

24 24 (31) Kostnaden för föreningens arbete beräknas till 6,1 mkr (fr o m okt t o m sept 2010) varav kostnaderna för Jämtlands län beräknas till tkr. Därutöver står respektive medlem för förtroendemannakostnader och utredningsinsatser efter behov. BESLUTSUNDERLAG Förslag till stadgar för ideell förening för bildande av region MittSverige Förslag till budget för den ideella föreningen LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Jämtlands läns landsting bildar tillsammans med kommunerna i Jämtlands län samt Sundsvalls och Ånge kommuner, ideell förening för bildande av region MittSverige tkr anvisas för att täcka landstingets andel av föreningens driftkostnader för 4:e kv 2008 och åren 2009 och Kostnaderna för respektive kronor tas ur landstingsdirektörerna med staber. Kostnaderna för 2010 beaktas i arbetet med landstingsplanen för YRKANDEN Robert Uitto (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Jan-Olof Dahlin (mp), med instämmande av Gert Norman (v) och Owen Laws (mp) yrkar att ärendet ska avslås. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och på avslagsyrkandet och finner landstingsstyrelsens förslag antaget. S BESLUT Enligt landstingsstyrelsens förslag. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Jan-Olof Dahlin, Owen Laws och Bodil Sihm (samtliga mp) samt Gert Norman (v) till förmån för avslagsyrkande.

25 25 (31) PROTOKOLLSANTECKNING Gunnar Hjelm, Staffan Granström, Lise Hjemgaard-Svensson, Christina Eng, Jan-Olof Andersson, Margareta Gladh, Gunnar Engnér, Lisa Sallin och Jannike Hillding (samtliga m) antecknar till protokollet: Vi moderater har reserverat oss mot landstingets yttrande över Ansvarskommitténs slutbetänkande (september 2007) och mot landstingets beslut att ansöka hos regeringen om att få bilda region MittSverige (juni 2008). I våra reservationer utvecklas våra ställningstaganden utförligt. Vi står fast vid dessa ställningstaganden. Vi respekterar naturligtvis landstingets i demokratisk ordning fattade beslut vid dessa tillfällen. Vi ser därför ingen anledning av reservera oss mot landstingsfullmäktigs beslut att landstinget bildar en ideell förening för etablering av region Mittsverige. 198 Uppdrag angående speciallivsmedel (LS 724/2008) ÄRENDEBESKRIVNING Norrlandstingens Regionförbund har tagit fram förslag till regiongemensamma regler och avgifter angående speciallivsmedel, och fattade rekommendationsbeslut i ärendet. Regler för glutenintolerans: Att nuvarande förmån i form av förskrivna produkter tas bort i hela regionen för vuxna personer (från och med 16 år) med glutenintolerans tex celiaki. Till barn upp till fyllda 16 år sker förskrivning enligt läkemedelsförmånen i väntan på framtida nationellt beslut om eventuell ändrad lagstiftning. Regler för övriga speciallivsmedel och nutritionsprodukter: Gemensamma kriterier, hel-, halv- och tilläggsnutrition, införs inom regionen och det medicinska behovet avgör om en person ska erhålla speciallivsmedel (exkl gluten) och andra nutritionsprodukter. Att för personer från och med 16 år införs en egenavgift på 1500 kr/mån för helnutrition, 750 kr/mån för halvnutrition och 250 kr/mån för tilläggsnutrition. Egenavgiftsnivån justeras årligen utifrån Konsumentverkets beräkningar för livsmedelskostnader alternativt prisbasbelopp för ungdomar från 16 år till och med 19 år gäller samma regler som under 16 år, dvs avg 120 kr per uttag och praxis är 2-3 månaders förbrukning per uttag. Regler angående förskrivning: Att ordination och förskrivning av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter förskrivs till barn över 16 år och vuxna av dietist alternativt läkare med specialistkompetens. För barn under 16 år sker ingen förändring av förskrivning. De ekonomiska konsekvenserna för Jämtlands läns landsting är en ökad kostnad på ca 580 tkr/år, medan det för de andra norrlandstingen innebär en kostnadsminskning på ca 4,7 mkr.

26 26 (31) Regiongemensamma regler och avgifter anses viktiga och reglerna ger bättre följsamhet till dietisternas förskrivning varför regler och avgifter är väl motiverad för Jämtlands läns landsting trots kostnadsökning. Förbundsdirektionen ber också medlemslandstingen att pröva regiongemensam upphandling av speciallivsmedel. BESLUTSUNDERLAG Protokollsutdrag inkl beslutsunderlag från Norrlandstingens regionförbund Förbundsdirektionen. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att pröva regiongemensam upphandling av speciallivsmedel enligt den arbetsmetod som finns inom upphandlingssamverkan i regionen. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. De av Regionförbundsdirektionen förslagna reglerna och avgifterna avseende speciallivsmedel antas att gälla fr o m Kostnaden tas på resultatet. S BESLUT Enligt landstingsstyrelsens förslag. 199 Avtal Närvård Frostviken (LS/939/2008) ÄRENDEBESKRIVNING Sedan 2005 bedriver Strömsunds kommun och Jämtlands läns landsting närvård inom Frostvikenområdet i gemensam regi. I november 2007 beslutade landstingsfullmäktige, 207, att säga upp avtalet till omförhandling. Som underlag för beslutet fanns en rådgivningsrapport där en utvärdering av den gemensamma nämnden hade gjorts. Rapporten var framtagen av Öhrlings PricewaterhouseCoopers på uppdrag av landstinget och Strömsunds kommun. Ett nytt avtal Samarbetsavtal Gemensam Nämnd Frostviken har nu, i samarbete mellan landstinget och Strömsunds kommun, tagits fram. Avtalet föreslås gälla fr o m BESLUTSUNDERLAG Förslag till Samarbetsavtal Gemensam nämnd Frostviken inklusive 6 bilagor