Sammanträdesprotokoll 1 (26)

Transkript

1 1 (26) Plats och tid Landstingssalen, Borgen, Frösön den 24 september 2008 kl Beslutande Enligt närvaroförteckning Utses att justera Justeringens plats och tid Bernt Söderman och Bengt Bergqvist Underskrifter Sekreterare Paragrafer James Winoy Ordförande Hans Lundqvist Justerande Bernt Söderman BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Bengt Bergqvist Organ Jämtlands läns landstingsfullmäktige Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Landstingshuset, Kyrkgatan 12, Östersund Underskrift Åsa Norlin

2 2 (26) NÄRVAROFÖRTECKNING Östersunds valkrets Abbe Elhachimi Harriet Jorderud Ruth Karlsson Karen Moe Jönsson Carina Akay Anna Gundersson Ingemar Olsson Alvi Berglund Björn Karlsson Glenn Löfblad Marianne Larm-Svensson Inger Jonsson Yngve Hamberg Elisabeth Andersson Christer Siwertsson Annelie Bengtsson Lise Hjemgaard-Svensson Staffan Granström Gert Norman Elin Hoffner Owen Laws Bodil Sihm Finn Cromberger, Gunilla Selander, Per-Olov Olsson Lars-Olof Eliasson Västra valkretsen Britt Carlsson Micael Hålén Stefan Wikén, Judith Hult, Ann-Marie Johansson Thomas Hägg Lena Bäckelin Jonny Springe Bernt Söderman Bogna W Adolfsson Berit Johansson Gunnar Hjelm Gunnel Hennebo Monalisa Norrman, Hans Bergström, Bo Danielsson Jan-Olof Dahlin Agneta Gabrielsson Lillemor Brandum, Östra valkretsen Hans Lundqvist, ordförande Solveig Lövlie Gun-Marie Axelsson Bengt Bergqvist Siw Lundqvist Gunnar Geijer Göte Norlander Jan-Olof Andersson Kjell Nilsson

3 3 (26) 141 Sammanträdes öppnande Ordföranden förklarar landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat och hälsar samtliga välkomna. 142 Upprop av ledamöter Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 143 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde Anmäls att fullmäktiges ordföranden den 15 september 2008 utfärdat kungörelse i enlighet med arbetsordning för landstingsfullmäktige. S BESLUT Till protokollet antecknas att kungörelse skett i laga ordning. 144 Interpellation från Bernt Söderman (c) om besparingskalkyl för ambulansverksamheten i Backe (LS 1035/2008) Bernt Söderman hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en interpellation med följande lydelse: Vid fullmäktige i februari begärde jag i en interpellation en redovisning av besparingarna i och med neddragningen av ambulansverksamheten i Backe. Landstingsstyrelsens ordförande presenterade en besparingskalkyl som totalt visade ge cirka tre miljoner kronor på helår. Den visade 2,8 miljoner i sänkta personalkostnader, övriga omkostnader skulle ge besparing på kronor och eventuellt kronor i sänkta lokalkostnader. Utifrån detta ställer jag följande frågor:

4 4 (26) Har någon ekonomisk uppföljning av besparingskalkylen gjort? Om det gjorts - följer den besparingskalkylen? S BESLUT Interpellationen får ställas. 145 Interpellation från Berit Johansson (c) om resultat av läkemedelsgenomgångar (LS 1051/2008) Berit Johansson hade till ansvarigt landstingsråd lämnat en interpellation med följande lydelse: I media sista tiden har det uppmärksammats att många demenssjuka äldre medicineras i onödan och därmed felaktigt behandlas med psykofarmaka. Detta är enligt många forskare en helt felaktig och skadlig behandling vilken kan leda till kraftiga biverkningar samt onödigt lidande. Jämtlands läns landsting har under de senaste åren, tillsammans med de åtta kommunerna ett gemensamt projekt som innebär att läkemedelsgenomgångar gjorts på de personer som bor på de särskilda boendeformerna och korttidsboenden. Jag undrar om landstingets läkemedelsgenomgångar har utvärderats? Finns det något som visar på att psykofarmaka ordineras på samma sätt här i Jämtlands län? Finns det planer på att implementera metoder och arbetssätt som säkersätller att detta inte kommer att fortsätta ske? S BESLUT Interpellationen får ställas.

5 5 (26) 146 Interpellation från Marianne Larm-Svensson (c), Christer Siwertsson (m), Finn Cromberger (fp) och Lars-Olof Eliasson (kd) om majoritetens inställning till vårdval i primärvården (LS 1056/2008) Gruppledarna för allianspartierna hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en interpellation med följande lydelse: Utredningen om Vårdval i Sverige har nyligen remissbehandlats. Det är en viktig vårdpolitisk utredning. Där skisseras en reform av hälso- och sjukvården av mycket stor betydelse. Den handlar främst om patientens självbestämmande, om kvalitet i vården och om mångfald i vården. Allians för Jämtlands län presenterade redan i fjol ett förslag om Vårdval Jämtland, som liknar den aktuella utredningens förslag. Därför är det naturligt för oss att välkomna förslagen i den statliga utredningen. Det framgår av det yttrande som Allianspartierna i landstinget lämnat. Du har som styrelsens ordförande avlämnat ett yttrande för landstingets räkning som avvisar utredningens förslag. Samtidigt noterar vi att primärvårdsöversynen, som behandlades i fullmäktige så sent som i juni konstaterar att vårdval har kommit till den svenska primärvården för att stanna. Socialministern har nyligen aviserat att regeringen avser att förelägga riksdagen ett förslag som innebär att vårdval införs i hela landet under år En proposition läggs fram i slutet av året och reformen genomförs under Enligt uttalanden i olika medier får vi intrycket att Du och flera andra företrädare för s-landsting avser att trotsa ett kommande riksdagsbeslut, alternativt fördröja dess genomförande. Med anledning av detta ställer vi följande frågor till Robert Uitto: 1. Vilken är Din och majoritetens inställning till vårdval i primärvården mot bakgrund av de motstridiga besked som lämnats av majoriteten i primärvårdsöversynen och i Ditt yttrande över vårdvalsutredningen? 2. Vilken beredskap har landstinget för att genomföra en kommande vårdvalsreform? 3. Vilka initiativ avser Du att ta i denna fråga? Vilken tidplan gäller? 4. På vilket sätt kommer vi förtroendevalda att engageras i arbetet med vårdvalsreformens genomförande i vårt landsting? 5. Vilka kommentarer har Du till uppgifter i massmedia att ledande s-politiker i flera landsting kommer att trotsa eller fördröja en kommande lagstiftning på detta område? S BESLUT Interpellationen får ställas och kommer att besvaras av landstingsstyrelsens ordförande vid fullmäktigesammanträdet den 5 november.

6 6 (26) 147 Fråga från Ingrid Gustafsson (kd) om satellitpatienter på sjukhuset (LS 959/2008) Ingrid Gustafsson hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en fråga med följande lydelse: På sjukhuset finns ett system att vid vårdplatsbrist utnyttja vårdplatser på annan klinik än den egna, dvs genom att lägga ut patienter som satellitpatienter. Definition av begreppet satellitpatient: En patient som blir inlagd inom annan specialitet än moderklinik/område/specialitet. Kan vara patient som direkt vid inläggningstillfället läggs som satellitpatient eller patient som flyttas från moderklinik till annan klinik beroende på platsbrist. Till den senare patientgruppen hör utskrivningsklara patienter. Ansvarig läkare avgör vilka patienter som kan satellitas. I vården av en satellitpatient innebär det att personalen är specialister på ett annat område än den diagnos satellitpatienten har. Omvårdnaden av patienten är naturligtvis densamma oavsett var patienten vårdas men den medicinska vården skiljer sig markant. Patienten rondas inte på avdelningens rond utan läkare från moderkliniken tillkallas för att ronda patienten. Systemet med satellitpatienter är ett medicinskt risktagande ur alla aspekter. Den etiska aspekten är under all kritik. Förutom vården av patienten krävs också en organisation där man håller reda på vilka som är satellitpatienter och var de vårdas samt att de också rondas. Det ser också ut som att antalet avvikelserapporter angående satellitvården ökar. Den enda positiva aspekten är ett effektivt utnyttjande av vårdplatser. Med anledning av detta frågar jag: - hur länge ska systemet med satellitpatienter fortgå? - pågår det från den politiska majoritetens håll planering för översyn av antalet vårdplatser på Östersunds Sjukhus? - vem tar det yttersta ansvaret när det i sjukhusets organisation finns inbyggt ett system som inte tillvaratar kravet på medicinsk säkerhet? S BESLUT Frågan får ställas. Eftersom frågeställaren inte är närvarande kommer frågan att besvaras vid fullmäktigesammanträdet den 5 november.

7 7 (26) 148 Fråga från Lise Hjemgaard-Svensson (m) om genomlysning av psykiatrin (LS 1144/2008) Lise Hjemgaard-Svensson hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en fråga med följande lydelse: Hösten 2007 presenterades rapporten Genomlysning av den psykiatriska vården i Jämtlands läns landsting. Rapporten innehåller en gedigen genomgång av den psykiatriska vården i länet. Här finns en väl avvägd analys av läget med styrkor och svagheter i verksamheten. Här finns också en rad värdefulla förslag för utveckling och förändring av psykiatrin i länet. Genomlysningen behandlades av landstingsstyrelsen i mars Då gällde frågan vilka åtgärder som skulle genomföras på kort sikt. Av protokollet framgår att landstingsdirektören skulle återkomma efter fullständig analys med prioriterade åtgärder ur ett längre tidsperspektiv. Enligt uppgift har betydande belopp avsatts i Landstingsplan till följd av genomlysningen av psykiatrin. Mina frågor till Robert Uitto blir därför: Vilka belopp finns avsatta i Landstingsplan till följd av genomlysningen av psykiatrin och hur ska de användas? När får fullmäktige en redovisning av landstingsdirektörens uppdrag enligt styrelsens protokoll i mars 2008? S BESLUT Frågan får ställas. 149 Fråga från Staffan Granström (m) om beredningarnas uppgifter i samband med Landstingsplanen (LS 1145/2008) Staffan Granström hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en fråga med följande lydelse:

8 8 (26) Landstingsfullmäktiges beredningar har bl a som uppgift att medverka med underlag till arbetet med landstingets verksamhetsstyrning. Den här uppgiften har beredningarna hittills inte ägnat särskilt mycket kraft åt, troligen p g a otydliga roller gentemot landstingsstyrelsen/ekonomiutskottet.. Vid ett möte i slutet av juni månad med gruppledarna och landstingsråden m fl diskuterades den här frågan. Beredningarnas uppgifter i samband med Landstingsplanen har beskrivits i en särskild promemoria. Uppgifterna stämmer väl överens med idéerna bakom landstingets politiska organisation. Ett nytt möte med gruppledarna och landstingsråden har nyligen hållits. Det har funnits oklarheter om beredningarnas uppgift i samband med Landstingsplanen. Så sent som den 28 augusti diskuterades frågan i demokrati- och länsutvecklingsberedningen utan att tydliga besked kunde lämnas. Mot den bakgrunden ställer jag följande frågor till landstingsstyrelsens ordförande Robert Uitto: 1. Vilka konkreta uppgifter har beredningarna i arbetet med Landstingsplan ? 2. Vilket sakstöd kan beredningarna räkna med från förvaltningen? S BESLUT Frågan får ställas. 150 Fråga från Christer Siwertsson (m) om regionbildningen (LS 1146/2008) Christer Siwertsson hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en fråga med följande lydelse: Enligt uppgifter i olika medier har den s k regionbildningsgruppen vid ett sammanträde nyligen i Bräcke beslutat att en ideell förening ska bildas för att fortsätta arbetet med den s k Mitt-Sverigeregionen. Mina frågor till Robert Uitto blir mot den bakgrunden: 1. Vilka uppgifter ska föreningen ha? 2. Vilka stödresurser kommer föreningen att få? 3. Varifrån hämtas dessa stödresurser? 4. Om de hämtas från landstinget, vilka ordinarie arbetsuppgifter ska bortprioriteras? 5. På vilket sätt sker finansieringen av föreningens arbete?

9 9 (26) S BESLUT Frågan får ställas och kommer att besvaras av landstingsstyrelsens ordförande vid fullmäktigesammanträdet den 5 november. 151 Fråga från Jan-Olof Andersson (m) om byggandet av nytt sjukhus (LS 1148/2008) Jan-Olof Andersson hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en interpellation med följande lydelse: I de senaste årens Landstingsplaner har under rubriken God ekonomi angivits, med likalydande formulering, att planeringsarbete för byggandet av ett nytt sjukhus har påbörjats och ska intensifieras under planperioden. På vilket sätt har planeringsarbetet påbörjats och hur långt har arbetet fortskridit? S BESLUT Frågan får ställas. 152 Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag m m S BESLUT Efter förslag från fullmäktiges presidium beslutar fullmäktige 1. Motion från Marianne Larm-Svensson (c), Christer Siwertsson (m), Finn Cromberger (fp) och Lars-Olof Eliasson (kd) om att inrätta ett pris för bästa lärande organisation (LS 968/2008) överlämnas till demokrati- och länsutvecklingsberedningen i samarbete med fullmäktiges presidium och ska behandlas av fullmäktige senast i april Motion från Lena Bäckelin (s) om möjlighet för Härjedalens befolkning att bli remitterade till Akademiska sjukhuset i Uppsala (LS 1019/2008) överlämnas till landstingsstyrelsen och ska behandlas av fullmäktige senast i april 2009.

10 10 (26) 3. Beredningen för vård och rehabilitering beviljas förlängd tid till november 2008 för besvarande av medborgarförslag från Karin Skoglund, SPF om att införa kostnadsfria vaccinationer mot influensa för ålderspensionärer m m (LS 1260/2007). 4. Landstingsstyrelsen beviljas förlängd tid till november 2008 för besvarande av motion från Marianne Larm-Svensson (c) om att utreda möjligheterna till ökad gästdialys i länet (LS 81/2008). 5. Landstingsstyrelsen beviljas förlängd tid till november 2008 för besvarande av motion från Lena Bäckelin (s) om glasögonbidrag för barn (LS 1377/2007) 6. Landstingsstyrelsen beviljas förlängd tid till december 2008 för den redovisning av uppdrag till verksamhetsområden och enheter, som enligt landstingsplanen skulle ha redovisats till fullmäktige i oktober. 7. Demokrati- och länsutvecklingsberedningen får i uppdrag att se över IT-policyn. Ärendet ska behandlas av fullmäktige senast i november Motion från Berit Johansson (c) om att landstinget inrättar frivilligcentraler - en mötesplats för gemenskap och frivilliga insatser (LS 1052/2008) överlämnas till beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur i samarbete med demokrati- och länsutvecklingsberedningen och ska behandlas av fullmäktige senast i juni Uppdrag till demokrati- och länsutvecklingsberedningen att utarbeta en övergripande policy för frågor rörande funktionshinder Alla på lika villkor. Policyn ska behandlas av fullmäktige senast i juni Policyn ska genomföras enligt fullmäktiges presidiums direktiv. 10. Vård- och rehabiliteringsberedningen beviljas förlängd tid till december 2008 för besvarande av motion från Klas Hallman (c) om IVPA (LS 659/2007) 11. Landstingsstyrelsen beviljas förlängd tid till februari 2009 för uppdragen som ingår i ärendet Primärvårdens uppdrag, struktur och finansieringsformer (LS 306/2007) 12. Motion från Owen Laws (mp) om att landstinget underlättar för anställda att ta cykeln till och från arbetet (LS 1171/2008) överlämnas till landstingsstyrelsen och ska behandlas av fullmäktige senast i juni Landstingsstyrelsens rapport Regionfrågan Regiongruppen träffades den 12 september. Man beslutade att bilda en ideell förening som ska arbeta med frågan. Medlemmar ska vara landstinget, kommunerna i Jämtlands län, Ånge och Sundsvall. Andra intresserade kommuner kan ansluta sig. Nästa styrelse i landstinget kommer att behandla föreningen. Man ska skapa en tjänstemannaorganisation med en projektledare. Man ska

11 11 (26) dela på kostnaderna med Västernorrland. De andra norrlandskommunerna har gjort likadant. Man har varit i Härnösand och Nordanstig och diskuterat regionen. Gruppens nästa möte är den 11 november. Regionalsystemanalys Norra regionen har tillsammans med länsstyrelserna lämnat in ett förslag på en regional systemanalys över kommunikationerna i regionen för perioden Man föreslår satsningar på totalt 90 miljarder kronor. Då är behoven kring malmen, skogen och turismen bevakade. Hälsa och arbetsmiljö Landstinget arbetar intensivt med arbetsmiljön för personalen. Hälsans år startade den 16 september med inbjudan till att gå Hälsans stig. 200 personer gick och 500 var på seminarierna samma dag. Hållbara åtgärder Karin Strandberg Nöjd beskriver åtgärderna för att få en ekonomi som är hållbar. Landstinget använder idag en kostym som är större än den inkomst man har. Skillnaden motsvarar 120 tjänster eller 50 miljon kronor. Kostnadsutvecklingen har varit 4,4 % men det finns utrymme för 2,7 %. Kommande år får landstinget mindre statsbidrag. Landstinget kommer att arbeta mera med öppna prioriteringar och bygga mer på det som kom fram i Karolinaprojektet. Förbättringsarbetet ska bli bättre och det ska bli effekter av detta förbättringsarbete. Tyngdpunkten ska ligga på områden där landstinget inte ligger bra till i jämförelserna. Västerbottens sätt att jobba med prioriteringar ska användas. Det innebär att man ska ta fram de tio procent som är lägst prioriterade och se över detta. Horisontella prioriteringar ska ske i ledningsgruppen. Tidplan på detta kommer att presenteras den 26 september. 154 Beredningarnas och revisorernas dialog med fullmäktige Beredningen för vård och rehabilitering Berit Johansson informerar om det studiebesök beredningen haft i Linköping (Östergötland) för att bland annat titta på kompetens inom geriatrik. Där ser man att framgångsfaktorerna är att arbeta i team och ha god kunskap. Beredningen kommer att ha ett tema om äldres hälsa på fullmäktige i december och kommer att lägga fram ett förslag på åtgärder under Anna Gundersson informerar om landstingets i Östergötland styrmodell som bygger på behovsanalyser och behovsperspektivet. Man arbetar med en 3-årsbudget och styrkort. Beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur Owen Laws informerar om aktuella motioner.

12 12 (26) Demokrati och länsutvecklingsberedningen Gunnar Geijer informerar om aktuella motioner och policys samt om att beredningen diskuterar om man kan göra något kring attityder till invandrare och flyktingar. Landstingets revisorer Mona Nyberg beskriver revisorernas uppdrag och att man tittar på vårdgarantin för primärvården, läkemedel, vårdplatser, mål/styrning/uppföljning med hjälp av bl a enkäten som var ute före sommaren. 155 Svar på medborgarförslag från Ove Jacobsson, Åsarna om att landstinget ska upphöra med utgivning av väggkalendern fr o m 2009 (LS 103/2008) Ove Jacobsson har lämnat ett medborgarförslag till landstinget om att upphöra med utgivning av landstingets väggalmanacka som han anser inte fyller någon funktion och är en onödig kostnad. Ledningsstab för information har tagit fram ett förslag på svar på medborgarförslaget. BESLUTSUNDERLAG Svar på medborgarförslag om att upphöra med väggalmanack LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Medborgarförslaget besvaras med utarbetat yttrande med i styrelsen antagen ändring. S BESLUT Enligt landstingsstyrelsens förslag. 156 Fullmäktiges frågestund Harriet Jorderud (s) och Jan-Olof Dahlin (mp) besvarar frågor från Marianne Larm-Svensson (c) (vårdval), Staffan Granström (m) (landstingsstyrelsens begäran om förlängd tid för uppdragen i primärvårdsutredningen), Annelie Bengtsson (m) (alternativ medicin), Jan-Olof Andersson (m) (sjukvårdspartiets skuld till landstinget).

13 13 (26) 157 Örat - uppdrag till nästa fullmäktigesammanträde Genom lottdragning utses Bodil Sihm (mp), Carina Akay (s) och Bogna W Adolfsson (c) till uppdraget att ta reda på vad länets invånare har för syn på folktandvården. Uppdraget om att redovisa allmänhetens åsikter i regionfrågan utgår eftersom ingen av de ledamöter som fått uppdraget är närvarande. 158 Svar på interpellation från Bernt Söderman (c) om besparingskalkyl för ambulansverksamheten i Backe (LS 1035/2008) Harriet Jorderud (s) besvarar den av Bernt Söderman lämnade och under 144 antecknade interpellationen och anför följande: Ingen ekonomisk uppföljning av besparingskalkylen har ännu gjorts då förändringen skedde och det är för litet underlag för att göra en relevant uppföljning. Området följer utvecklingen av verksamheten, för att vid årets slut kunna presentera en mer detaljerad uppföljning både beträffande ekonomi och ambulanstillgängligheten. Bernt Söderman yttrar sig. 159 Svar på interpellation från Berit Johansson (c) om utvärdering av landstingets läkemedelsgenomgångar (LS 1051/2008) Harriet Jorderud (s) besvarar den av Berit Johansson lämnade och under 145 antecknade interpellationen och anför följande: 1. Utvärdering av läkemedelsgenomgångar: För närvarande pågår fortfarande läkemedelsgenomgångar i ett antal kommuner och från Apoteket AB:s sida beräknar man att vara helt färdig med dessa under första kvartalet Totalt kommer då ca läkemedelsgenomgångar under tidsperioden att ha genomförts i länet, främst i särskilt boende.

14 14 (26) Ett av kraven för att få nyttja stimulansmedlen 1 för läkemedelsgenomgångar är att de ska vara multiprofessionella med bl a farmaceutmedverkan. Kommunerna ansvarar för att teckna avtal med Apoteket AB och landstinget bidrar med läkarmedverkan. I avtalet ingår att en rapport tas fram för respektive kommun där en sammanställning och utvärdering av uppnådda resultat redovisas. Landstinget kommer att få ta del av detta material och därutöver kommer kompletterande utvärdering att göras under Riktlinjerna för denna utvärdering håller för närvarande på att planeras av landstingets läkemedelsekonom, projektkoordinator stimulansmedel och Apoteket AB. 2. Ordination av psykofarmaka: Frågan kan inte besvaras i nuläget, då genomgång görs nu enligt punkt 1 ovan. 3. Implementering av metoder och arbetssätt: Landstinget håller på att bearbeta flera olika områden inom läkemedelsgenomgångar. En av intentionerna med stimulansmedlen är att landsting och kommuner ska ges möjlighet att hitta arbetsmetoder som är hållbara med befintliga resurser. Ett av utvärderingskriterierna för landstingets räkning är, att utifrån de resultat som uppvisas efter avslutade läkemedelsgenomgångar, fastställa rutiner och riktlinjer för framtiden. Utanför stimulansmedlen pågår ett arbete med att titta på vårdövergångar från specialistvården till primärvård och till kommunerna. Det är lika viktigt utifrån patientens säkerhet och trygghet. Så småningom utarbetas en landstingsstrategi utifrån alla resultat som nu kommer fram. Denna strategi ska innehålla tydliga handlingsplaner för hanteringen av läkemedelsgenomgångar och vårdövergångar. Berit Johansson (c) yttrar sig. 160 Svar på fråga från Lise Hjemgaard-Svensson (m) om genomlysning av psykiatrin (LS 1144/2008) Harriet Jorderud (s) besvarar den av Lise Hjemgaard-Svensson lämnade och under 148 antecknade frågan och anför följande: Fråga 1: Vilka belopp finns avsatta i Landstingsplan till följd av genomlysningen av psykiatrin och hur ska de användas? 1 Statliga stimulansmedel för att utveckla vården och omsorgen om de mest sjuka äldre.

15 15 (26) I Landstingsplan finns på sidan 33 beskrivet att psykiatrin får utöver ramuppräkning 9 miljoner kr extra efter genomlysningen. Dessa fördelas 4 miljoner kr 2008 och 5 miljoner kr Därutöver tillkommer 7 miljoner kr vardera året 2010 och 2011 samt 5 miljoner kr för Det gäller att ha en långsiktighet i detta arbete och därför förstärks psykiatrin med totalt 28 miljoner kr under åren Underlaget för hur dessa pengar ska användas är tjänstepromemorian LS/1254/2007 samt planeringsförutsättningarna 3.5 sidan 16 och 17 i landstingsplanen I landstingsplanen kan man läsa följande: En genomlysning av psykiatrin i landstinget har genomförts under Utredarna uttrycker att det finns ansatser till många goda verksamheter som det går att bygga vidare på. Bland annat en väl fungerande äldrepsykiatri och en välutbyggd slutenvård. ( ) De identifierade förbättringsområdena inom psykiatrin i landstinget gäller i stor utsträckning resurser för öppen specialistvård inom psykiatri. Genomlysningen uttrycker även behov vad gäller samarbete mellan vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri och primärvård. Det behövs även en lösning för hur beroendevården ska vara utformad Fråga 2: När får fullmäktige en redovisning av landstingsdirektörens uppdrag enligt styrelsens protokoll i mars 2008? På ett kommande landstingsfullmäktige under styrelsens rapport avser styrelsen att ge en rapport om genomlysningen av psykiatrin, vad den kom fram till och vilka åtgärder som nu har och ska påbörjas. Lise Hjemgaard-Svensson yttrar sig. 161 Svar på fråga från Staffan Granström (m) om beredningarnas uppgifter i samband med Landstingsplanen (LS 1145/2008) Landstingsfullmäktige beslutar att ordföranden får besvara frågan. Hans Lundqvist (s) besvarar den av Staffan Granström lämnade och under 149 antecknade frågan och anför följande: 1. Vilka konkreta uppgifter har beredningarna i arbetet med landstingsplanen ? Beredningarnas arbete styrs av fullmäktiges arbetsordning. Sedan beredningarna infördes har en diskussion pågått om hur beredningarna ska arbeta med de frågor som faller inom beredningarnas ansvarsområden. I underlaget för beslutet om den politiska organisationen 2002 framgår att beredningarna ska vara delaktiga när landstingsplanen ska tas fram. Beredningarna har ansvar för de långsiktiga frågorna inom sina verksamhetsområden och det är därför beredningarna som ska svara

16 16 (26) för underlag till de långsiktigt strategiska frågorna som berör landstingsplanen. Under det senaste året har en diskussion angående detta förts bland annat vid fullmäktiges utbildningsdagar men också vid träffar med presidierna. Diskussionerna har utmynnat i att det inte behövs några ändringar i arbetsordningen för att beredningarna ska kunna delta i arbete med landstingsplanen. Det är fullmäktiges presidium som har ansvaret för samordning av beredningarnas arbete. Det är därför fullmäktiges presidium som borde svara på frågan. Som jag har förstått det är beredningarnas uppgift i arbetet med landstingsplanen för att ta fram ett underlag till landstingsstyrelsen till avsnittet Planeringsförutsättningar i landstingsplanen. Beredningarna ska utifrån känd kunskap beskriva hur länet ser ut på lång sikt inom de områden som påverkar landstinget, till exempel förändringar i befolkningen, sjukdomsmönster, medicinsk teknik och näringsliv. Beredningarnas underlag ska vara ett inspel till styrelsens arbete med landstingsplan. Eftersom det är första året med detta upplägg så prövar vi oss fram. Fler är inblandade i arbetet vilket ställer krav på samordning och samarbete. De erfarenheter vi kan vinna i årets arbete får påverka upplägget av arbetet med nästa landstingsplan. 2. Vilket sakstöd kan beredningarna räkna med från förvaltningen? Det är landstingsdirektören som har ansvaret för tjänstemannaorganisationen och fördelar resurserna utifrån behov. Som bekant har vi inte obegränsat med resurser, men jag utgår ifrån att beredningarna kan ha tillgång till de resurser som finns för arbetet med landstingsplanen. Någon utökning av resurserna är inte möjlig. Även här får vi dra lärdom av årets arbete vid planeringen av arbetet med kommande års landstingsplanearbete. Staffan Granström yttrar sig. 162 Svar på fråga från Jan-Olof Andersson (m) om byggandet av nytt sjukhus (LS 1148/2008) Bengt Bergqvist (s) besvarar den av Jan-Olof Andersson lämnade och under 151 antecknade frågan och anför följande: Landstingsdirektören har utsett en arbetsgrupp som arbetar med frågan. Kontakt har tagits med kommuner för olika lokaliseringar av en eventuell nybyggnad. Jan-Olof Andersson yttrar sig.

17 17 (26) 163 Förändring av gränsen för direktupphandling inom landstinget (LS/905/2008) Landstinget har nyligen antagit en ny upphandlingspolicy. I policyn sägs bland annat att upphandling skall göras på ett kostnadseffektivt sätt. Den nyss antagna lagen om offentlig upphandling, som gäller från och med januari 2008, innehåller inte någon beloppsgräns för direktupphandling utan lagen talar, liksom tidigare lag, om lågt värde eller att synnerliga skäl föreligger. Varje myndighet fastställer beloppsgräns för lågt värde. Direktupphandling är avsedd att användas vid sådana upphandlingar där ett normalt anbudsförfarande skulle innebära alltför stora administrativa kostnader i relation till potentiell besparing. Kostnaden för själva upphandlingsförfarandet skulle således överskrida möjlig besparing för upphandlingen ifråga. En kontroll bland landstingen och statliga myndigheter i Sverige har visat att direktupphandlingsbeloppets gräns varierar. Några har bara ett par prisbasbelopp (pbb) som gräns medan andra har tio eller ännu flera pbb som övre gräns. (Prisbasbeloppet är kr för 2008 enligt lag (SFS 1962:381) om allmän försäkring. Jämtlands läns landsting har nu 5 pbb som direktupphandlingsgräns. Detta medför att landstinget inte hinner göra det antal upphandlingar som vore önskvärt, både ur funktionell synpunkt men framför allt ur kostnadssynpunkt. Att det blir så beror i huvudsak på att antalet upphandlingsuppdrag är större än tillgängliga resurser. Att införa 10 pbb innebär att flera upphandlingar kan göras med oförändrade resurser, vilket också innebär lägre kostnader för landstinget. Direktupphandlingar för tio pbb skall hanteras på samma sätt som de mellan två och fem pbb idag, dvs de ska godkännas av chefen vid ledningsstab Avtal och en fördjupad marknadsundersökning ska göras. LANDSTINGSSTYRELSEN FÖRSLAG Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Beloppsgränsen för direktupphandling vid lågt värde fastställs till 10 prisbasbelopp. S BESLUT Enligt landstingsstyrelsens förslag.

18 18 (26) 164 Certus - Upphandling av städtjänster (LS/866/2008) En av grundtankarna i Certus-projektet är samverkan mellan ingående parter. I nuläget finns ett antal aktiva arbetsgrupper med uppgift att utveckla former för och komma överens om hur samverkan ska ske inom olika områden såsom t ex krisledning, lokaler, teknik, kommunikation och service. Inom serviceområdet bearbetas frågor om samverkan inom områden såsom reception, post- och godshantering, upphandling, transporter, fordonsverkstad, garage, vaktmästeri, städning och avfallshantering. En ambition i detta sammanhang är att överlåta utförandeansvar för gemensamma stöd- och serviceverksamheter till underleverantörer. Enligt kommunallagen är kommunala myndigheter förhindrade att utföra stöd- och servicetjänster för andra än den egna verksamheten. Om stöd- och serviceverksamheter ska utföras av extern leverantör är respektive myndighet enligt LOU skyldig att upphandla denna verksamhet. Det är dock möjligt att uppdra åt någon av ingående myndigheter att, genom fullmakt från övriga myndigheter, upphandla varor och tjänster för allas räkning. Gemensam upphandling av städtjänster föreslås. Konsekvensbeskrivning Städning av berörda landstingsverksamheter sker för närvarande i egen regi. Berörda verksamheter är folktandvården Odensala och Allégatan, SVR samt HC Z-gränd. Omfattning av denna städservice motsvarar 1,0 tjänst, i nuläget fördelade på fyra personer. Vid ett överförande av städning till extern leverantör kan en övertalighet motsvarande 1,0 tjänst kunna uppstå under första kvartalet Några uppsägningar kommer troligen inte att behövas eftersom det finns möjlighet till att planera vakanshållning av befattningar. Om det mot förmodan skulle uppstå övertalighet inom landstingets städorganisation hanteras detta enligt gällande lagstiftning av landstingsservice verksamhetschef. Samverkan kring föreslagen förändring har skett i landstingsservices verksamhetskommitté. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Städning av landstingets lokaler inom Certus-projektet kan utföras av extern entreprenör. S BESLUT Enligt landstingsstyrelsens förslag.

19 19 (26) I beslutet deltar inte Glenn Löfblad (s). 165 Samordning av samhällsbetalda resor (LS/404/2006) Vid sitt sammanträde i november 2007, 209, beslutade landstingsfullmäktige om samarbetsavtal och uppdragsavtal för samordning av samhällsbetalda resor. Landstinget och kommunerna Bräcke, Ragunda och Åre har tecknat ett samarbetsavtal. Till samarbetsavtalet finns även ett uppdragsavtal mellan landstinget, berörda kommuner och Länstrafiken i Jämtlands län AB. För att förenkla arbetet med administrationen av patienternas egna patientavgifter föreslås en ändring i bilaga 1, Avtalsbilaga till Uppdragsavtal samordning av samhällsbetalda resor för Jämtlands läns landsting. Bilaga 1 justeras under avsnitt Omfattning enligt följande:.transporttjänster samt utbetalning och administration av bidrag till patienters egna sjukresor. I bilaga 6, Regelverk och ersättningsgrunder för sjukresor, pkt 7 angiven omprövning ska göras av VD Länstrafiken i Jämtland AB. I avtalstexten Uppdragsavtal om samordning av samhällsbetalda resor punkt 2 Uppdragsbeskrivning föreslås följande komplettering i andra stycket:.upphandlas i konkurrens eller i egen regi. Texten blir då följande: Verksamheten skall bedrivas med hjälp av entreprenörer som upphandlas i konkurrens eller i egen regi. BESLUTSUNDERLAG Uppdragsavtal om samordning av samhällsbetalda resor Avtal om samordning av samhällsbetalda resor i Jämtlands län LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Föreslagna justeringar under punkt 2 i Uppdragsavtal om samordning av samhällsbetalda resor och i bilaga 1 uppdrag för Jämtlands läns landsting godkänns. S BESLUT Enligt landstingsstyrelsens förslag.

20 20 (26) 166 Ägardirektiv 2009, ALMI Mitt AB (LS/873/2008) Demokrati- och länsutvecklingsberedningen har gjort en översyn av ägardirektiv för Almi Företagspartner Mitt AB för år Samråd har skett med moderbolaget och landstinget i Västernorrland. BESLUTSUNDERLAG Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Mitt AB Protokollsutdrag från demokrati- och länsutvecklingsberedningen , 88/2008 DEMOKRATI- OCH LÄNSUTVECKLINGSBEREDNINGENS FÖRSLAG Beredningen föreslår landstingsfullmäktige Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Mitt AB, år 2009, fastställs enligt upprättat förslag. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen tillstyrker beredningens förslag. Thomas Hägg och Bogna W Adolfsson yttrar sig. S BESLUT Enligt beredningens förslag. 167 Svar på motion från Jonas Andersson (s) om ungdomars hälsa i (LS 438/2007) Beredningen för folkhälsa livsmiljö och kultur har av landstingsfullmäktige fått uppdraget att utreda en motion från Jonas Andersson (s) om ett förslag att landstinget tar initiativ till att genomföra en undersökning om ungdomars hälsotillstånd i länet och att undersökningens resultat tas med i utredningen om primärvården ( ). Beredningen har arbetat fram ett förslag till svar på motionen tillsammans med ledningsstab utveckling.

21 21 (26) Arbetet med motionen har lett till en kunskapssammanställning som omfattar dels större studier som gjorts i landet och länet, analyser som gjorts, slutsatser som dragits och åtgärder som rekommenderats, dels exempel på verksamheter i landet som arbetar för att minska problematik kring ungdomars hälsa och dels verksamheter i Jämtlands läns landsting som arbetar för att minska denna problematik. Beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur kommer att arbeta vidare med sammanställningen, som också kommer att överlämnas till beredningen för vård och rehabilitering. Om den undersökning som föreslås i folkhälsopropositionen inte kommer till stånd kommer beredningen att återuppta frågan om en undersökning. BESLUTSUNDERLAG Motion från Jonas Andersson (s) om ungdomars hälsa i länet. Protokollsutdrag 48, beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur FÖRSLAG FRÅN BEREDNINGEN FÖR FOLKHÄLSA, LIVSMILJÖ OCH KULTUR Beredningen föreslår landstingsfullmäktige Socialstyrelsen kommer att genomföra en nationell undersökning av ungdomars psykiska hälsa. En stor undersökning kan ge större möjligheter att analysera faktorer och orsaker till psykisk ohälsa, varför det är mer angeläget att delta i den nationella undersökningen än att genomföra en egen. Fastän det inte finns ett undersökningsresultat att ta med i primärvårdsutredningen så finns det ett flertal undersökningar med som tydligt visar att ungdomars psykiska hälsotillstånd försämras. Därför har beredningen tagit initiativ till att utvecklingsenheten samlar in exempel på framgångsrika projekt som har främjat förbättrad psykisk hälsa. När dessa exempel är sammanställda vill beredningen att fullmäktige får ta del av dem. Därmed anses motionen besvarad. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Motionen avslås med hänvisning till att Socialstyrelsen kommer att genomföra en motsvarande enkät. YRKANDEN Owen Laws (mp) yrkar bifall till beredningens förslag. Harriet Jorderud (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Jonny Springe (s) yttrar sig. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på beredningens förslag och på landstingsstyrelsens förslag och finner landstingsstyrelsens förslag antaget.

22 22 (26) S BESLUT Motionen avslås med hänvisning till att Socialstyrelsen kommer att genomföra en motsvarande enkät. 168 Svar på motion från Bernt Söderman (c) om redovisning av ansvarsförbindelsen i bokslutet (LS 16/2008) Bernt Söderman hemställer i en motion till landstingsfullmäktige att landstinget i Jämtlands län övergår till att redovisa även ansvarsförbindelsen i nästa års bokslut med nedanstående motivering: Landsting och kommuner redovisar enligt lag sina pensionsskulder enligt den s.k. blandmodellen, vilket innebär att de pensioner som tjänats in före 1998 inte behöver redovisas. Nu har Finansinspektionen räknat ut att pensionsskulderna ökar betydligt eftersom vi lever längre och eftersom räntan stiger. Men den del av ökningen som beror på tiden före 1998 behöver vi fortfarande inte redovisa. Principen innebär att vi visar ett årsbokslut som inte redovisar det verkliga ekonomiska läget för landstinget. Fler och fler kommuner överger denna modell och tar in även den så kallade ansvarsförbindelsen i bokslutet. Det ger tillfälligt ett sämre resultat men visar å andra sidan ett rättvist resultat. Sveriges Kommunalekonomers styrelse har samma uppfattning. Jämtlands läns landsting redovisar pensionsåtagandet enligt blandmodell i enlighet med Lagen om kommunal redovisning (1997:614) 5 kap 4, 6 kapitlet 11 samt rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning. Värdering och beräkning av skulden görs av KPA (Kommunernas Pensions AB). All pension som intjänats före år 1998, inklusive löneskatt, tas inte upp som avsättning i balansräkningen utan redovisas istället som ansvarsförbindelse inom linjen. För Jämtlands läns landsting uppgår ansvarsförbindelsen inkl. särskild löneskatt till mkr i bokslutet De pensionsåtaganden som tjänats in efter 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. I januari 2008 genomförde SKL en enkät riktad till styrelseordföranden i landets kommuner och landsting med följande tre frågeställningar: - Vilken redovisningsmodell tillämpas hos er? - Hur bör kommuner och landstingssektorn redovisa pensionskostnaderna? - Bör SKL verka för att en statlig översyn görs över pensionsredovisningen? Resultatet av enkäten visar att en överväldigande del av landets kommuner och landsting idag redovisar pensionskostnaderna enligt blandmodellen.

23 23 (26) Sammantaget är det fler kommuner och landsting som förespråkar fullfondering än blandmodell men det är ingen klar majoritet. Det är dock en klar majoritet som förordar en statlig översyn av pensionsredovisningen. Jämtlands läns landsting svarade på enkäten att man förordar en redovisning enlighet med dagens regelverk men att man gärna ser en statlig översyn av pensionsredovisningen. BESLUTSUNDERLAG Motion från Bernt Söderman om redovisning av ansvarsförbindelse i bokslut LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Motionen avslås. YRKANDE Bernt Söderman(c) yrkar att motionen ska bifallas. Harriet Jorderud (s) och Bengt Bergqvist (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Jan-Olof Dahlin yttrar sig. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsen förslag och Bernt Södermans yrkande och finner landstingsstyrelsens förslag antaget. VOTERING Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns: Den som bifaller landstingsstyrelsens förslag röstar ja, den som bifaller Bernt Södermans yrkande röstar nej. Vid voteringen avges 30 ja-röster och 21 nej-röster. Fyra ledamöter är frånvarande. (Se bif voteringsprotokoll). S BESLUT Motionen avslås. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Bernt Söderman, Marianne Larm-Svensson, Inger Jonsson, Yngve Hamberg, Elisabeth Andersson, Gunnar Geijer, Göte Norlander, Bogna W Adolfsson och Berit

24 24 (26) Johansson (samtliga c), Christer Siwertsson, Annelie Bengtsson, Lise Hjemgaard -Svensson, Staffan Granström, Jan-Olof Andersson, Gunnar Hjelm och Gunnel Hennebo (samtliga m), Finn Cromberger, Per-Olof Olsson och Agneta Gabrielsson (samtliga fp) samt Lars-Olof Eliasson och Lillemor Brandum (båda kd) till förmån för Bernt Södermans yrkande. 169 Svar på motion från Ungdomstinget om arbeten i glesbygd (LS/402/2008) Beredningen för demokrati och länsutveckling har fått i uppdrag att besvara en motion från ungdomstinget. Motionen handlar om att det borde satsas mer på att skapa jobb i glesbygd för att stoppa utflyttningen. Det skulle kunna handla om att skapa fler jobb i offentliga sektorn eller att flytta ut jobb i glesbygden. Beredningen har tagit fram ett förslag till svar. BESLUTSUNDERLAG Motion nr 3 från Ungdomstinget. Arbeten i glesbygd Protokollsutdrag demokrati- och länsutvecklingsberedningen 81/2008 FÖRSLAG FRÅN BEREDNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH LÄNSUTVECKLING Beredningen föreslår landstingsfullmäktige Motionen anses besvarad med hänvisning till utarbetat förslag och antagen ändring. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen tillstyrker beredningens förslag. S BESLUT Enligt beredningens förslag.

25 25 (26) 170 Svar på motion från Ungdomstinget om utbyggnad av omklädningsrum vid Åsbygdens Naturbruksgymnasium (LS 401/2008) Under ungdomstinget i februari 2008 beviljades en motion om utbyggnad av omklädningsrum på Torsta. Landstingsservice Fastighet har gjort en utredning om vad som kan göras för att förbättra situationen på Torsta. Det finns två alternativ på lösning. Ena förslaget är att hyra in baracker för kronor per år. Det andra förslaget är att bygga om befintliga omklädningsrum för kronor. Båda förslagen kommer att behandlas i landstingets lokalgrupp i augusti för prioritering till investeringsplanen för Beslut om när det är möjligt att lösa problemet tas av fullmäktige i november Under 2008 finns baracker inhyrda. BESLUTSUNDERLAG Motion nr 6 från Ungdomstinget om utbyggnad för omklädningsrum Underlag till svar på ungdomstingsmotion om omklädningsrum på Torsta LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Motionen från ungdomstinget anses besvarad med hänvisning till utarbetat yttrande. Bengt Bergqvist (s) och Lillemor Brandum (kd) yttrar sig. S BESLUT Enligt landstingsstyrelsens förslag. 171 Länsrätten i Jämtlands län, övriga mål: Fyllnadsval av nämndeman för tiden t o m för Christer Siwertsson (m) som avsagt sig uppdraget S BESLUT På förslag av valberedningen utses Nämndeman Gunnel Hennebo (m) Börtnan 721, Åsarna

26 26 (26) 172 Länsrätten i Jämtlands län, fastighetstaxeringsmål: Fyllnadsval av nämndeman för tiden t o m för Sofia Olsén Johansson (c) som avsagt sig uppdraget S BESLUT På förslag av valberedningen utses Nämndeman Jenny Lindman (c), Färjemansgatan 13 B, Östersund 173 Kulturinslag Under förmiddagen informerar Annelie Bengtsson, Mica och Gustav Kling, Länskulturen om Teater Barda som består av funktionshindrade och förståndshandikappade. Teatergruppen visar prov på den föreställning som är på turné i länet.