En förening i varje by fotboll för alla

Transkript

1 En förening i varje by fotboll för alla När lanthandeln slår igen finns inget mer kvar än fotbollsföreningen.

2 Utvärderingen av landsbygdsprojektet: En förening i varje by fotboll för alla 2007 startade Svenska Fotbollförbundet (SvFF) sitt landsbygdsprojekt En förening i varje by fotboll för alla. Det drevs fram t o m 2011 då det övergick till reguljär verksamhet inom förbundet. Utvärderingen av projektet har gjorts av Björn Hellqvist, konsult AB. 13 distrikt av 24 har hittills deltagit i projektet och ytterligare fyra är på väg in. Orter med mindre än invånare har kunnat ingå i projektet och 411 föreningar har deltagit och 216 har varit aktiva fullt ut. Ekonomiskt har distrikten kunna söka EUmedel via länsstyrelserna och föreningarna har i ett senare skede kunnat genomföra s k Leader-projekt med ekonomiskt stöd från Leader-kontoren. SvFF har tillsammans med EON skapat en Energifond på 4,5 milj kr, som under 2011 och 2012 delats ut till 216 energiprojekt i lika många landsbygdsföreningar. Tre insatsområden Projektet har fokuserat på tre insatsområden: 1) Fotbollens roll som bygdeutvecklare och fotbollföreningens roll i framtiden. Vad har landsbygdsföreningarna dragit för nytta av projektet? Svar: 9 distrikt svarar att projektet haft stor betydelse för föreningarna. Det har tänkts många positiva tankar och nya idéer har fötts. Många föreningar har släppt sitt fotbollsorienterade tunnelseende och börjat se sig i rollen som bygdeutvecklare. Fotbollsföreningen har tagit kontakt med andra föreningar på orten och diskuterat framtidsfrågor och skapat gemensamma projekt. Samverkan har blivit en framgångsfaktor. 2

3 2) Utveckling av landsbygdsföreningarnas egna fotbollsanläggningar. Vilka effekter kan vi se under projektet? Svar: En grundläggande analys 2010 visade att elen var den största kostnaden för föreningarnas egna anläggningar. Gamla lokaler och uppvärmningssystem med mycket direktel dominerade. En Energifond kunde skapas av Svenska Fotbollförbundet och samarbetspartnern EON på 4,5 milj kr som under delats ut till 216 projekt, som avsåg sammanlagt 26 milj kr. Max belopp från fonden har varit kr. Energifonden har som sponsorprojekt fått första pris av UEFA (Europeiska fotbollsförbundet) och även ett svenskt sponsorpris Gyllene Hjulet. Ett utbildningspaket Energismart Förening har tagits fram. 3) Flexiblare tävlingsformer som anpassas till landsbygdens villkor. Vilka förändringar har gjorts och vilka har effekterna varit? Svar: 11 av distrikten har introducerat nya flexiblare tävlingsformer, vilka ska leda till att det blir enklare att driva ungdomsfotboll på landsbygden. Framgångsfaktorer Information, kommunikation och dialog har varit framgångsfaktorer liksom kontinuitet och tålamod. Att möta föreningarna på deras hemmaplan och ge dem mycket tid har varit viktigt. Bra kontakt mellan distriktens projektledare och Leader-kontoren har betytt mycket. SISU Idrottsutbildarna har spelat en aktiv och kompetent roll. Utökat samarbete med andra lokala föreningar och företag. Lokal coachning av föreningar. Ekonomiskt projektutvecklingsstöd har varit lyckosamt för att få i gång nya kreativa lösningar. 3

4 Bristfaktorer I vissa fall brist på spelare då bl a många högstadielever vid övergång till gymnasiet väljer en stadsklubb. I andra fall brist på ledare men tillgång till många barn. Kvinnliga och unga ledare måste engageras mer. Föreningarna behöver hjälp för att skriva ansökningar till Leader-kontoren om stöd till lokala utvecklingsprojekt. Startsträckan är lång när man arbetar med ideella organisationer. Slutsatser: Landsbygdsprojektet har varit en proaktiv insats från SvFF för att möta den pågående urbaniseringsprocessen i samhället. Satsningen har varit mycket relevant och angelägen. Länsstyrelsernas ekonomiska stöd har varit helt nödvändigt. Samhället måste ta tillvara den utvecklingskraft som finns i den samlade fotbollsrörelsen. Fotbollsdistrikten måste fortsätta att stötta landsbygdsföreningarna med kompetens och uppmuntrande stöd. Energisatsningen har lett till att föreningarna kunnat minska sina energikostnader. De regionala aktörerna måste förstå de små föreningarnas förutsättningar såsom att de leds av ideella krafter, som ofta är aktiva kvällar och helger, att de styrs i demokratisk ordning, lever med små ekonomiska resurser och byter styrelseledamöter relativt ofta. Rekommendationer Ge distrikten möjligheter att stödja enskilda föreningar. Ta fram utbildningsmaterial i samverkan med SISU. Satsa på områden som entreprenörskap, jämställdhet, integration och hälsa. Se över definitionen av landsbygdsförening. Tydliggör informationen om landsbygdsfrågorna på förbundets hemsida. Bredda och fördjupa kontakterna med centrala, regionala och lokala aktörer som aktuella departement, Jordbruksverket, länsstyrelser, regionförbund, Leaderkontor, LRF, Hushållningssällskap, kommuner m fl 4

5 Urbaniseringen och svensk fotboll Landsbygdsflykt kö till storstäder Den stora befolkningsomflyttning som pågår i Sverige påverkar även svensk fotbolls förutsättningar. I Stockholm förväntas länets befolkning växa med två busslaster varje dag fram till Konsekvensen för fotbollen i de större städerna av detta blir att det saknas anläggningar och föreningar som kan ta hand om inflyttningen. Å andra sidan medför flytten från landsbygden problem för landsbygdsföreningarna då man saknar spelare och ibland ledare. Fina gräsplaner på landsbygden står ibland outnyttjade. Många föreningar verkar dock på tätortsnära landsbygd där man kan dagspendla mellan byn och den större tätorten. Svensk fotboll vill bibehålla och utveckla möjligheterna att träna och spela fotboll på små orter samtidigt som fotbollsföreningen kan bidra till att hela det lokala samhället utvecklas. Fotbollen kan genom sin ordinarie verksamhet bidra till den lilla ortens attraktionskraft och tillväxt. Bra ungdomsverksamhet är ett viktigt motiv för barnfamiljer när de väljer var de vill slå ned sina bopålar. Bredd och elit kännetecknar nationalsporten fotboll. De allra flesta landslagsspelare kommer från landsbygdsföreningar. Genom väl fungerande samspel mellan stad och land kan fotbollen upprätthålla sin status som nationalsport. (Se skiss) Spelare, domare, ledare Mellanstora föreningar Elitföreningar Mellanstora föreningar Många små landsbygdsföreningar med breddverksamhet Mellanstora föreningar Inspiration, motivation Genom att erbjuda bra barn- och ungdomsfotboll, möjlighet till tävlingsspel på lägre nivåer och genom att samverka med andra lokala krafter är fotbollen en motkraft till den starka urbaniseringen. Den lokala fotbollsanläggningen är en viktig del av den lokala infrastrukturen även för övrig offentlig verksamhet. Svenska Fotbollförbundet kommer från 2013 att fortsätta jobba med dessa områden i sitt landsbygdsarbete: Distriktsstöd Anläggningsutveckling Flexiblare tävlingsformer Aktiv kommunikation Bygde- och föreningsutveckling Strategiskt samarbete 5

6 Det innebär bl a följande aktiviteter: Regelbundna styrgruppsmöten. Medverka i beslutsgrupper. Stöd och rådgivning till distrikten. Fortsätta samarbetet med departement, Jordbruksverket, EON, LRF, Hela Sverige Ska Leva m fl Arbeta med utbildningspaketet Energismart förening. Utveckla flexiblare tävlingsformer. Ge ut regelbundna nyhetsbrev. Sprida kunskap om Leader och andra möjligheter till stöd för lokala utvecklingsprojekt. Arrangera mötesplatser centralt och regionalt. Utveckla utbytet lokalt mellan stadsföreningar och landsbygdsföreningar. Starta en dialog om fotbollens förutsättningar och möjligheter i storstäderna med bl a gemensamma nyckeltal. Fotbollen i de tre storstäderna tar större ansvar för utsatta grupper i tuffa områden. Aktuella hemsidor:

7 37 föreningar deltog i Västergötland Västergötlands Fotbollförbund startade sitt landsbygdsprojekt Fotbollen som bygdeutvecklare Målet var att föreningar skulle engageras kunde man konstatera att 37 föreningar deltagit och att 22 startat projekt, att tre var klara med sina. Från 2010 kunde föreningarna söka s k utvecklingscheckar på kr och 27 har beviljats. Levene-Skogslunds IF rustade idrottshall Föreningen finns i närheten av Vara och har 350 medlemmar och 12 lag och driver två anläggningar Asavallen och Björkevi. När kommunen skulle rusta upp skolan ville föreningen att man även skulle rusta upp idrottshallen från 60-talet med måtten 10x16 m. En projektgrupp på ett 20-tal personer från näringsliv, föreningsliv, hantverkare, företagare, skola, ungdomar och pensionärer bildades och dess besked till kommunen var: Ge oss de pengar ni har tänkt satsa på renoveringen och lika mycket till ska ni få något som är värt fyra gånger så mycket kommunala miljoner blev alltså 12 milj kr. Hallen har nu godkända mått och läktare för personer. För driften bildades ett arenabolag där bl a 240 aktieägare satsade kr. Axvall satsar på allaktivitetshus Axvall ligger i närheten av Skara och har ca 800 invånare. Axvalls IF har 500 medlemmar och 11 aktiva fotbollslag och driver den egna anläggningen Axevalla IP med bl a en rejäl klubblokal. Föreningens pensionärer sköter gräsklippningen åt kommunen och jobbar övrig tid på anläggningen. När möjligheterna dök upp att få samhällsstöd via Leader inventerade de tio föreningarna sina behov och kom fram till att man främst behövde ett allaktivitetshus. Men vägen från beslut till verkställighet har varit lång då kommunen först fått diskutera markfrågor med försvaret och även med en folkhögskola. Läget i dag är att man håller på att ta fram ritningsförslag och söka samhällsstöd för bygget. Föreningarna nöjda med VFF Gustaf Karlsson på Statens Lantbruksuniversitet i Uppsala har i en uppsats utvärderat de två föreningarnas insatser. Engagemanget, förmågan att organisera sig och det sociala kapitalet har varit nyckelroller för föreningarna. Kommunikationen med och stödet från VFF har hela tiden fungerat bra. För föreningarna var det viktigt med bekräftelse och uppmärksamhet kring det man gjorde. De har trott på framtiden och inte sett tillbaka på det som varit och därför kunnat gå från tanke till handling. Gemenskapen inom föreningarna byggs starkare. Citat från Stig Larsson i Axvalls IF: Man måste våga satsa någonting annars kommer man ingenstans. 7

8 37 föreningar aktiva i Östergötland 60 landsbygdsföreningar i Östergötland har ingått i projektet som pågått av dem har aktivt deltagit. 10 föreningar har medverkat i ett lokalt Leaderutvecklingsprojekt. Sex skärgårdsföreningar har drivit ett gemensamt utvecklingsprojekt. Ett 20-tal föreningar har genomfört energieffektiviseringsinsatser på sina anläggningar. De enskilda föreningarna har haft stort behov av stöd och råd att forma sina Leaderansökningar. Kontakterna med Leader-kontoren har varit positiva och produktiva. Konstgräsplan i Väderstad Väderstad IK har tillsammans med byalaget, PRO, svenska kyrkan, skolan, hembygdsföreningen m fl genom ingående diskussioner enats om att satsa på ett omfattande projekt. Det har innehållit en sjumanna konstgräsplan för fotboll, en motorikbana invid skolan, upprustning av den gamla dansbanan Enga. Föreningarna fick sina idéer och en budget på ca 1,5 milj kr godkända av Leader Folkungaland i samverkan med Östergötlands Idrottsförbund och Väderstads IK. Näridrottsplats i Fornåsa En näridrottsplats med utomhusgym samt grillplats har byggts och är tillgänglig En näridrottsplats med utomhusgym samt grillplats har byggts och är tillgänglig för alla åldrar i bygden. Samverkande föreningar är Fornåsa IF, Fornåsa Tennisklubb, Bygdegårdsföreningen, Betelförsamlingen, Svenska kyrkan, Hembygdsföreningen, ungdomsgården, syföreningen och skolan. Projektkostnaden har uppgått till ca 1,7 milj kr. 8

9 Stad och Land Två fotbollsföreningar i Linköping Hemgårdarnas BK i stadsdelen Skäggetorp och Brokinds IF några mil utanför staden inledde under våren 2012 ett vänutbyte Stad- Land med en gemensam aktivitetsdag på idylliska Kindavallen. Förutom att träna fotboll åt man gemensamma måltider och hade olika sociala aktiviteter. Barnen från Hemgårdarna fick också övernatta i Brokinds klubbstuga. Utbytet har fortsatt med cupspel och andra träffar. En rubrik i lokaltidningen Corren var: Som ett vaccin mot rasism. SK Storm byggde om skola till övernattningshotell Ett exempel på ett lyckat projekt i Västerbotten är SK Storm som beviljades en Leaderansökan på kr för att ta över skolan i Sandfors utanför Boliden och bygga om den till övernattningshotell för gruvnäringen. Skolan inrymmer förutom hotellrum även förskola och fritids. Gymnastiksalen ska byggas ut med ett gym och en cateringmatsal utvecklas. Föreningens ekonomi förväntas förbättras ordentligt och därmed kan de egna anläggningarna underhållas bättre. Många föreningar har visat stort intresse för detta projekt då Västerbottens inland har gott om nedlagda skolor. Ett projekt med många vinnare som föreningen, kommunen, byborna, företagen men framför allt barnen och ungdomarna tack vare förskolan, fritids- och idrottsanläggningarna. Hotellet drivs i bolagsform där ev vinst ska tillfalla hela bygden. 2,7 milj kr har satsats hittills. Gemensamt föreningskansli i Östervåla Östervåla IF från Uppland har tillsammans med det lokala Utvecklingsrådet skapat ett gemensamt föreningskansli. Det ska erbjuda en bred föreningsservice för alla föreningar på orten och ha tre anställda. Leadermedel på ca 1 miljon kr har finansierat. 9

10 Centrala röster om landsbygdsfotboll Marita Ljung, statssekreterare på Näringsdepartementet: Jag ser Svenska Fotbollförbundet som en viktig aktör i arbetet med att göra våra regioner mer attraktiva. Det arbete som Fotbollförbundet hittills bedrivit är en viktig inspiration för flera förbund och idrotter. Jag vill ta ett handslag med svensk fotboll om dess medverkan till en attraktivare landsbygd. En familj som bor på landet vill ha livskvalitet och då behövs bl a den lokala idrotten. Karl-Erik Nilsson, ordförande i Svenska Fotbollförbundet: Fotbollen förtjänar epitetet nationalsporten i Sverige. Många landslagsspelare kommer från de små föreningarna. Fotbollen bidrar till en positiv landsbygdsutveckling genom att satsa på de små anläggningarna, arbeta framgångsrikt med integration, inspirera landsbygdens fotbollsledare och skapa tävlingsformer som gör det lättare för landsbygdsföreningarna. Carl-Fredrik Lööv, ämnesråd på Landsbygdsdepartementet: Fotbollsföreningen är oerhört viktig ute i de små byarna, Den kan ge en bygd identitet. Livaktiga föreningar på landsbygden tar stort ansvar. Landsbygden har sämre utsikter utan fotbollen. Christina Thörnvall, sponsoransvarig EON: Energifonden har varit ett fantastiskt projekt som både sparat energi och förbättrat miljön hos landsbygdsföreningarna. De har kunnat sänka sin energiförbrukning och kostnader med upp till 40 procent. Peter Melin, ordf Landsbygdsnätverket, Jordbruksverket: Fotbollen är en ambitiös kraft inom landsbygdsutvecklingen och är med i nationella nätverkets centrala styrgrupp, där bara 13 av 175 medlemmar är med. 10

11 Föreningscitat: När lanthandeln slår igen finns det inget mer kvar än fotbollsföreningen Fotbollsföreningen var den arena och den samlade kraften när vi bestämde oss för att nu fick det vara nog. Varför engagerar sig svensk fotboll i landsbygdsutveckling? Inspirerar landsbygdens föreningsledare Anläggningsutveckling hos föreningarna stärker landsbygden Svensk fotboll ökar sin status vidgar perspektiven Svensk fotboll synliggör landsbygdsfrågorna och möjliggör erfarenhetsutbyte Svensk fotboll får ta del av samhällsresurser Stärker den framtida spelar- och ledarrekryteringen Skapar nya möjligheter att utveckla landsbygdsfotbollen Stimulerar föreningarna till ett bredare perspektiv Denna broschyr är utgiven av Svenska Fotbollförbundet och dess styrgrupp för landsbygdsfrågor. 11

12 Svenska Fotbollförbundet svenskfotboll.se