Arter i Våneviks gammelskog

Transkript

1 Foto: Wikimedia Berguven gillar gammelskogen! Arter i Våneviks gammelskog

2 Fåglar Foto: Peter Trimming, Wikimedia Foto: Wikimedia Berguv Bubo bubo klassad som nära hotad (NT). En av världens absolut största ugglearter med ett vingspann på upp till 170 cm. Har ett mycket karaktäristiskt läte som hörts i området helt nyligen. En synnerligen imponerande fågel! 2

3 Fåglar Foto: Adrian, Flickr Foto: Ryan Cheng, Wikimedia Kungsfiskare Alcedo atthis klassad som sårbar (VU). Siktas ofta vid havsstranden. De grunda vikarna med stilla vatten och utstickande trädgrenar är idealiska fiskevatten för denna tropiskt praktfulla jägare. 3

4 Fåglar Foto: Wikimedia Foto: Arnstein Rønning, Wikimedia Mindre hackspett Dendrocopos minor klassad som nära hotad (NT). Sveriges minsta hackspett, i storlek ungefär som en bofink. Kraftigt missgynnad av de monokulturer av barrskog som präglar dagens skogsbruk. Vill däremot ha just den mosaik med olika lövträd främst lind, björk, al och ek som finns i Våneviks gammelskog. Gärna med inslag av al- och björkkärr som också finns här. Göktyta Jynx torquilla En hackspett som inte hackar ut egna bohål, vilket gör den beroende av gammal skog med gott om hålträd. Göktytan har ett märkligt beteende om den blir skrämd eller hotad. Med slakt hängande hals vrider den huvudet fram och tillbaka i en ormliknande rörelse. Arten är på stark tillbakagång. 4

5 Fåglar Foto: Bernard Stam, flickr Foto: Dozon, Wikimedia Hornuggla Asio otus Häckar i området som har gott om lämpliga boplatser för den. Inte direkt utrotningshotad, men dess ödsligt entoniga hoande nattetid gör gammelskogen mystisk och spännande. Något alla barn borde få uppleva! Spillkråka Dryocopus martius klassad som nära hotad (NT). Som alla andra hackspettar är spillkråkan gynnsam för bostadssituationen i gammelskogen. Inte minst för pärlugglan som gärna flyttar in i gamla spillkråkebon. Den trivs i Våneviks gammelskog, men generellt är denna ståtliga hackspettsart dessvärre på tillbakagång i Sverige. 5

6 Fåglar Foto: Bent Christensen, Wikimedia Foto: Denali National Park and Preserve Pärluggla Aegolius funereus En av våra minsta ugglearter, men med ett desto starkare läte. Kan höras både långt och i flera timmar under vårnätterna. Är hålbyggande och häckar i gammelskogen. Inte sällsynt, men missgynnas av det moderna skogsbruket. Blir den lilla pärlugglan störd under dagvilan kan den burra upp sig för att verka större. Fungerar inte det, kan den göra den sig extremt smal för att likna en avbruten gren! 6

7 Kräldjur och groddjur Foto: Christian Fischer, Wikimedia Forto: Rainer Theuer, Wikimedia Hasselsnok Coronella austriaca Omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv 92/43/EEG. klassad som sårbar (VU). En sällsynt och helt ofarlig orm som gynnas av just de miljöer som finns i Vånevik gammelskog. Lever bland annat av andra ormar, t.ex. huggorm! Har påträffats i området men ännu inte inventerats. Större vattensalamander Triturus cristatus Omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv 92/43/EEG. Betydligt mer krävande och sällsynt än sin kusin, den mindre vattensalamandern. Behöver både lämpliga vatten- och landmiljöer i nära anslutning till varandra, eftersom den förökar sig i vatten men är landlevande resten av året. Båda dessa miljöer finns i gammelskogsområdet. Populationen av större vattensalamander har ännu inte inventerats. 7

8 Insekter Foto: Simon A. Eugster, Wikimedia Ekoxe Lucanus cervus Omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv 92/43/EEG. Ekoxen är beroende av gamla ekar och död ved. Den är Europas största skalbagge med en längd på cirka åtta centimeter. Sällsynt, säregen och praktfull. Helt ofarlig men en upplevelse för var och en som stöter på den på skogspromenaden! Påträffas då och då i området och bör inventeras. Foto: Marit Stigsdotter 8

9 Insekter Bild från Yakobson Beetles of Russia, Wikimedia Foto: Wikimedia Reliktbock Nothorhina muricata klassad som nära hotad (NT). Larvutvecklingen sker inne i den tjocka skorpbarken på mycket gamla, levande och solexponerade tallar. Skalbaggen själv syns sällan. Däremot ger den upphov till karaktäristiska ovala kläckhål när den färdiga insekten kryper ut. Reliktbocken hotas av att de grövsta och äldsta tallarna i landskapet successivt försvinner. Bitbock Spondylis buprestoides Även den en imponerande skalbagge som faktiskt kan bita till rejält. Behöver döda tallar för utvecklingen av larverna. Finns på de torra hällmarker som är en del av gammelskogen. 9

10 Insekter Foto: Wikimedia Större timmerman Acanthocinus aedilis Hör till gruppen långhorningar och hannarna har spektakulärt långa och karaktäristiskt randiga antenner. Vacker, märklig och beroende av gammelskogens döda tallar för larvutvecklingen. Foto: Wikimedia 10

11 Kärlväxter Foto: Wikimedia Foto: Wikimedia Knärot Goodyera repens klassad som nära hotad (NT). Signalart. Som alla vilda orkidéer är den fridlyst i hela landet. Knärot är en lågvuxen orkidé som förekommer i mossrika barrskogar med lång kontinuitet. ArtDatabanken skriver att den missgynnas kraftigt av modernt skogsbruk. Knäroten har rik förekomst i delar av området. 11

12 Kärlväxter Foto: Olivier Pichard, Wikimedia Foto: Bernd Haynold, Wikimedia Grönvit nattviol Platanthera chlorantha Som alla vilda orkidéer är den fridlyst i hela landet. Större och mer robust än sin nära släkting nattviolen. Den är dessutom något ovanligare, men finns i gammelskogsområdet. Doftar inte fullt så mycket som nattviolen, men lockar ändå till sig nattaktiva svärmare. En del av dessa stora nattfjärilar suger nektar ur blommans långa sporre i flykten, på samma sätt som kolibrier i tropikerna. Kattfot Antennaria dioica Allt mer sällsynt. Årets växt 2012*). En av de fyra i Sjösala vals gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Tyvärr har den minskat drastiskt i hela landet sen visan skrevs men förekommer i området kring gammelskogen. En kär växt väl värd att skydda för framtida generationer! *) Svenska Botaniska Föreningen utsåg kattfoten till Årets växt Det var ett led i deras arbete att uppmärksamma och skydda hotade växtarter. 12

13 Mossor Foto: Marit Stigsdotter Blåmossa Leucobryum glaucum Omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv 92/43/EEG. Signalart. Blåmossan är i sig inte direkt sällsynt. Däremot växer den långsamt och kan över lång tid bygga upp imponerande stora och vackert välvda tuvor. Där det finns gott om stora tuvor, som i vissa delar av Våneviks gammelskog, är den en signalart som visar på stora naturvärden och ger lätt skogsvandraren en känsla av att stiga in i en John Bauer-tavla. Foto: Marit Stigsdotter 13

14 Svampar Foto: Marit Stigsdotter Foto: Wikimedia Tallticka Phellinus pini klassad som nära hotad (NT). Signalart. Kan se oansenlig ut, men är både sällsynt i sig själv och en indikation på att skogen är mycket gammal. Finns på gamla levande tallar, upp mot 150 år eller äldre. Minskar i hela landet. Har en till synes livskraftig population i Våneviks gammelskog vilket är ett tydligt tecken på att skogen varit orörd under lång tid. Motaggsvamp Sarcodon squamosus klassad som nära hotad (NT). Signalart. Flerårig svamp som lever i symbios med tall. Behöver gammal tallnaturskog där skogen fått stå kvar mycket länge. Kan då bli långlivad, men brukar försvinna för gott efter slutavverkningar. På tillbakagång i stora delar av landet. 14

15 Svampar Foto: James Lindsey, Wikimedia Foto: Jason Hollinger, Wikimedia Tegelticka Daedaleopsis confragosa Sällsynt. Växer på döda, ännu stående stammar av olika lövträd, helst sälg. Gynnas därför av gammal blandskog som fått vara orörd länge. Tegeltickan är en atlantisk art som är sällsynt i östra Sverige. Finns dock i Våneviks gammelskog. Undersidan av tegeltickan med svampens sporbildande lameller uppvisar ett fantastiskt, labyrintliknande mönster! 15

16 Svampar Foto: Marit Stigsdotter Ekticka Phellinus robustus klassad som nära hotad (NT). Signalart. Ektickan kan bli mycket gammal och det finns dokumenterat att enskilda fruktkroppar som blivit över 70 år! Den är beroende av gamla ekar och även om ekbeståndet i Sverige är i växande finns det för få tillräckligt gamla ekar. Ektickan minskar därför kontinuerligt. 16

17 Arter som kanske finns Foto: Danielle Schwarz, Wikimedia Hasselmus Muscardinus avellanarius Omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv 92/43/EEG. Hasselmusen är skygg och inte lätt att få syn på men intagande näpen. Den skulle mycket väl kunna finnas i Våneviks gammelskog eftersom den påträffats på flera lokaler inom ett par mils radie. Områdets ålder och rikt varierade natur gör det lämpligt för hasselmusen. I mars 2015 gjordes ett intressant fynd: Ett bo av gräs vars uppbyggnad, storlek och platsen det hittades på antyder att man inte kan utesluta att det är ett hasselmusbo. Fler observationer skulle vara av stort värde. Foto: Marit Stigsdotter 17

18 Arter som bör eftersökas Foto: Wikimedia, Christoph Caina Foto: Rob Hille, Wikimedia Sandödla Lacerta agilis Omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv 92/43/EEG. klassad som sårbar (VU). En ovanlig och smaragdskimrande ödla som påträffats ett par kilometer norr om Vånevik. Den har flera lämpliga biotoper i gammelskogsområdet, där den också kan tänkas förekomma. Tvåblad Neottia ovata Signalart. Som alla vilda orkidéer är den fridlyst i hela landet. En orkidé som inte är så vanlig utanför de kalkrika områdena i Sverige. För några år sen fanns den i norra delen av gammelskogsområdet. Väl värd att eftersöka. 18

19 Arter som bör eftersökas Pipistrell, Pipistrellus pipistrellus Foto: Wikimedia Foto: Agneta Anderson Fladdermöss Fridlysta i hela landet. Sverige har närmare tjugo olika fladdermusarter. Flera av dem är mycket sällsynta och de är överlag dåligt kända och utforskade. De gynnas av varierade miljöer med gömslen och gamla hålträd där de vilar under dagen och skogsbryn, dungar och strandlinjer där de jagar insekter nattetid. Våneviks gammelskog har flera lämpliga biotoper för dem och området bör definitivt inventeras. Vintertagging Irpicodon pendulus klassad som nära hotad (NT). Signalart. En vedsvamp på gamla döda eller döende tallar. På nära håll med vackra, nästan stalaktit-liknande taggar på undersidan. Vintertagging är en spännande svampart som man med fördel letar med kikare(!) då den inte sällan sitter rätt högt upp i gamla halvdöda träd. Bästa tiden att leta är mellan oktober och april. 19

20 Foto: Public Domain Images Alla de djur, växter och svampar som återstår att upptäcka! Genom sin ålder och sina varierande biotoper har området med tiden blivit mycket artrikt. Det finns all anledning att förmoda att här kan finnas ännu oupptäckta rariteter. Gammelskogen bör därför inventeras av kunniga biologer, men inte minst är den spännande för alla naturintresserade. Här finns möjligheter att göra fina och ovanliga fynd. 20

21 Detta är kampanjen att rädda Våneviks gammelskog Vi som värnar om Vånevik startades på initiativ av boende i området i maj 2014, efter att exploateringsplanerna blivit kända. En skrivelse lämnades till kommunstyrelsen i juni. Många har skrivit på namnlistor mot planerna och naturföreningarna i Oskarshamn stödjer kampanjen. Facebook Vi som värnar om Vånevik Blogg Våneviks Gammelskog Kontakt vaneviksgammelskog@gmail.com GAMMELSKOG RÄDDA VÅNEVIKS GAMMELSKOG RÄDDA VÅNEVIKS STÖRRE VATTENSALAMANDER GAMMELSKOG RÄDDA VÅNEVIKS EKOXE ORKIDÉ KNÄROT Vi står bakom kampanjen att rädda Våneviks gammelskog Skogsgruppen i Oskarshamn Döderhults Naturskyddsförening Biologiska Sällskapet i Oskarshamn Oskarshamnsbygdens Fågelklubb Döderhult 21