Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Västra gymnasiet i Umeå kommun

Transkript

1 Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Västra gymnasiet i Umeå kommun

2 1(11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Västra gymnasiet Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktionsprogrammet under våren och hösten och Granskningen vid Västra gymnasiet i Umeå kommun ingår i detta projekt. Västra gymnasiet besöktes den maj Ansvariga inspektörer har Åsa Karlsson-Perez och Britta Seeger varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av utbildningen på språkintroduktion i gymnasieskolan genomförs i ytterligare 41 skolor. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en publikation. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Skolinspektionen har följt två elevers utbildning vid språkintroduktionsprogrammet i denna granskning. Elevnamnen Somchai och Zahir i denna rapport är fiktiva och används endast för att underlätta läsningen.

3 2(11) Bakgrundsuppgifter om Västra gymnasiet Vid den nystartade skolenheten Västra gymnasiet i Umeå kommun, förlades i maj 2016 två program; individuellt alternativ och språkintroduktionsprogrammet från det numera nedlagda Fridhemsgymnasiet. Under det att beslut om ordinarie lokaler fattas så är lösningen med Västra gymnasiet enligt huvudmannen tillfällig eller som längst tre år. Enligt redovisade uppgifter från huvudmannen finns det totalt 3372 elever vid de fyra kommunala gymnasieskolorna i Umeå. Vid dessa fyra gymnasieskolor finns det 304 elever på språkintroduktionsprogrammet. Läsåret 2015/16 har Västra gymnasiet 11 undervisningsgrupper för de cirka 150 eleverna på språkintroduktionsprogrammet och därtill finns det cirka 40 elever på individuellt alternativ. Föregående läsår hade Västra gymnasiet 128 elever vid språkintroduktionsprogrammet och under den senaste femårsperioden har de, läsåret 2012/13, som flest haft 230 elever. Det finns en pedagogisk samordnare och mentorer som var och en ansvarar för elever. Rektorn för språkintroduktionsprograrnmet på de fyra skolorna har sitt huvudkontor vid Västra gymnasiet. Resultat 1. Utformas utbildningen så att den är flexibel och anpassas efter elevernas skiftande förkunskaper och utbildningsbehov, med avseende på studietakt, omfattning och innehåll? Frågeställning fokuserar på i vilken omfattning huvudmannen, rektorn och skolpersonalen erbjuder eleverna en flexibel utbildning utifrån deras skiftande behov och förutsättningar. Det handlar om huvudmannens plan för utbildningen, kartläggning av elevernas kunskaper, den individuella studieplanen och hur den planen följs upp och omprövas. Forskning och identifierade framgångsfaktorer pekar på vikten av att riktlinjer finns för organisation och mottagande av nyanlända elever såväl som att en inledande bedömning genomförs av elevens kunskaper och erfarenhet. Framgångsfaktorer är också att utbildningen och undervisningen planeras och genomförs utifrån det bedömningen visar om elevens förutsättningar och behov samt att elevens utveckling mot utbildningens mål kontinuerligt utvärderas.' 1 Redovisning av plan för genomförande av insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov elever med annat modersmål än svenska, Regeringsuppdrag 2015 (Dnr 2015:779), Skolverket

4 Verksam hetsrapport 3(11) Flexibel utbildning Huvudmannen för språkintroduktion vid Västra gymnasiet i Umeå har inför granskningen inte inkommit med någon plan för utbildningen. Företrädaren för huvudmannen menar att de mål som finns för gymnasiet också gäller för språkintroduktionsprogrammet. Rektorn och lärarna arbetar utifrån riktlinjerna i enhetens programarbetsplan. I den planen beskrivs bland annat uppdrag, organisation, värdegrund och kvalitetsarbete. Rektorn uppger vidare att hon, utifrån utvecklingsarbetet på språkintroduktionsprogrammet, arbetar tillsammans med representanter från de fyra skolorna för att utveckla utbildningens mål. Företrädarna för huvudmannen och förvaltningen understryker att en plan för utbildningen ska finnas beslutad av ansvarig nämnd under höst-terminen I Umeå kommun böljar nyanlända sina studier på Unga nya i kommunen (Unik) där de under sex veckor får övergripande samhällsinformation och en introduktion i svenska språket. Enligt intervjuer med skolpersonalen och rektorn studerar eleverna på heltid. Utifrån en bedömning av kunskaperna i svenska flyttas eleverna från Unik till en lämplig nivå; antingen till läs- och skrivklass eller steg ett till fyra. Steg ett är en nybörjarkurs och därefter går man i steg två mot grundskolans årskurs tre, vidare i steg tre mot årskurs sex och slutligen på steg fyra mot betyg motsvarande årskurs nio. En elev kan också hoppa över steg om han eller hon uppvisat tillräckliga kunskaper. På steg två till fyra kan eleverna i större utsträckning också läsa fler skolämnen. Enligt ett huvudmannabeslut från 2011 ska språkintroduktionsprogrammet vara inriktat på de för gymnasiestudier behörighetsgivande grundskoleämnena. Enligt rektorn är det ovanligt att eleverna har behov av gymnasiekurser men Västra gymnasiet erbjuder ändå gymnasiematematik. Skolan har många gymnasiebehöriga lärare och skulle enligt lärarna själva kunna erbjuda fler ämnen på gymnasienivå. Såväl förvaltning som skolpersonal menar att avsaknaden av gymnasiekurser främst beror på organisatoriska svårigheter. Det kan handla om att det är för få elever som skall läsa en viss kurs för att det skall bli en grupp, att undervisningsgrupper på nationella program är fulla, att skolan nu ligger avsides i förhållande till andra gymnasieskolor eller andra schematekniska svårigheter. Till Västra gymnasiet kommer i första hand elever som placerats i steg två till fyra. Utöver svenska, matematik och engelska så erbjuds eleverna bild, idrott och hälsa, modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet, stödtimmar i grupp eller enskilt och vid behov praktik. Enligt rektorn studerar de flesta av eleverna också saluhålls- och naturorienterande ämnen. Elevernas studieupplägg styrs av hur mycket de behöver utveckla svenskan och vilka möjligheter de har att tillgodogöra sig andra ämnen. Samhälls- och naturorienterande ämnen kan därför läsas på en grundläggande nivå i så kallade SO- och

5 4(11) NO-bas eller mot ämnesbetyg motsvarande årskurs nio. De elever som Skolinspektionen träffat har studiehandledning på modersmålet. Litteratur på modersmålet eller bästa skolspråk har inte eleverna på Västra gymnasiet. Detta är något som skulle kunna gynna elevens progressionstakt på programmet. Många av studiehandledarna på modersmål har mycket av sin tid på skolenheten och känner väl till skolans rutiner. De deltar i arbetslagens arbete och uppfattas som kollegor. Detta bidrar enligt dem själva och lärarna till ett gott samarbete. Kartläggning Rektorn förklarar att språkintroduktionsprogrammet har egna rutiner för kartläggning och personal (den pedagogiska samordnaren och specialläraren) som har kartläggningen som ett särskilt uppdrag. På Unik så sker en första kartläggning av skolbakgrund och kunskaper i svenska. Kartläggning i andra ämnen sker först vid övergången från steg ett till två. Elever som kommer från grundskolan till gymnasiets språkintroduktion har överföringsdokumentation med sig men dessa elever träffar också den pedagogiska samordnaren när de kommer till gymnasiet. De får berätta om skolbakgrund och bästa skolspråk och när de börjar på Västra gymnasiet så får de göra ett så kallat inplaceringstest i svenska, engelska och matematik. Studie- och yrkesvägledaren (SYV) och mentor samtalar med eleven om behov av studiehandledning på modersmål, vilka ämnen eleven skall studera och elevens mål på kort och lång sikt. Därefter upprättar SYV och mentorer elevens individuella studieplan. Den fortlöpande bedömningen av elevens kunskaper görs sedan av lärare i de enskilda ämnena. Enligt förvaltningens representanter har man ingen erfarenhet av validering av betyg. Rektorn vid Västra gymnasiet säger att det händer att elevers gymnasiebetyg valideras men att deras erfarenhet av detta är liten. På grund av ökat elevantal och erfarenheten av att misslyckanden är vanligt och resulterar i elevers och lärares stress, så är man också restriktiva -till prövningar. Förkunskaper och behov I Västra gymnasiets formulär för individuella studieplaner finns utrymme för uppgifter om godkända betyg, nivåplacering i svenska, engelska och matematik samt pågående kurser. Det finns också utrymme för information om elevens drömyrke, vad studierna på språkintroduktionsprogrammet skall leda till och planer för kommande läsår. Avslutningsvis finns plats för övriga upplysningar. Zahir har sökt till yrkesgymnasiet nästa år och hans studieplan innehåller därför ingen information om kommande läsår. Den andra eleven, Som chai, påbörjade sin utbildning på språkintroduktionsprogrammet under hösten Planerat för nästa läsår syns endast svenska som andra språk mot årskurs nio.

6 Verksam hetsrapport 5(11) Det framgår inte varför Somchai endast har 14 studietimmar eller varför han med sina 14 grundskolebetyg inte erbjudits fler gymnasiekurser än matematik. Lärare och elevhälsa nämner att Somchais progression har diskuterats och han har bedömts behöva mer svenska och engelska för att klara gymnasiestudier. Somchai vill bli arkitekt och säger själv att han skulle vilja studera bildämnen men också musik och samhälls- och naturorienterande ämnen för att hålla sig å jour. Han säger att ingen har frågat om han vill läsa något mer men att han skulle själv kunna ta upp det med sin mentor. Uppföljning och utvärdering På Västra gymnasiet har eleverna mentorsträffar en gång i veckan och utvecklingssamtal en gång per termin. I dessa sammanhang sker många samtal om studier och framtid, både individuellt och i grupp. Utifrån de två elevernas individuella studieplaner och scheman som inkommit i samband med granskningen kan man inte utläsa om något reviderats under studietiden. Bortsett från att något ämne och någon schemaposition saknas så menar lärare och elever att dokumenten i övrigt är korrekta. Eleverna tycker sig känna igen sina individuella studieplaner men konstaterar att det inte är ett dokument de brukar titta på. Enligt skolpersonalen är elevernas studieupplägg individuellt utformade. De menar också att upplägget med bas- och betygskurser, regelbundna tester, prövningstillfällen och fyra avstämningar per år främjar elevernas möjligheter att enkelt byta svårighetsnivå och ämnen när de tagit ett kunskapsmässigt kliv framåt. Byte av steg, exempelvis från steg två till tre, sker dock bara vid terminsstarterna. Det är lärarna som avgör när en elev är klar i ett ämne. Är det fullt i andra undervisningsgrupper så kan man stanna i sin grupp och där följa ett annat upplägg. Skolpersonalen beskriver att många elever har en hög ambitionsnivå och vill snabbt gå vidare. Både skolpersonalen och rektorn tycker att det är svårt att förmedla till eleverna hur språkutvecklingen styr deras studieupplägg. De elever som Skolinspektionen träffat menar att det inte är så flexibelt som skolpersonalen beskriver. Zahir hävdar exempelvis att lärarna inte alltid ger eleverna möjligheter att gå vidare och att de inte erbjuder prövningar eftersom de har liten tilltro till eleverna. När det gäller Somchai som exempelvis vill läsa bild på gymnasienivå så förklarar SYV att "det ställer till det" då det ger luckor i schemat när eleven börjar på nationellt program. Den pedagogiska samordnaren förklarar att det är positivt att på nationellt program få ingå fullt ut i en klass, läsa samma kurser som alla andra och där få känna sig duktig. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att utbildningen till stora delar är flexibel och anpassas efter elevernas skiftande förkunskaper och behov, avseende studietakt, omfattning och innehåll. Granskningen visar dock att det

7 6(11) finns vissa begränsningar, exempelvis i möjligheter till prövningar, flytt mellan undervisningsgrupper och möjligheter att läsa gymnasiekurser. Granskningen visar också att alla elever inte har heltidsstudier. På skolenheten finns former för att arbeta med uppföljning och utvärdering av elevens utbildning. Formerna används dock inte fullt ut för att stärka elevens progressionstakt och möjligheter att snabbt komma vidare i utbildningssystemet Avslutningsvis visar granskningen att huvudmannen saknar en plan för utbildningen och saknar därigenom, till vissa delar, uppföljningsbara mål som rör utbildningens syfte, längd och innehåll. 2. Får eleverna studie- och yrkesvägledning som en integrerad del av deras utbildning, så att de stödjs och vägleds inför deras framtida utbildnings- och yrkesval? Frågeställning fokuserar på om eleverna får studie- och yrkesvägledning av skolpersonalen som en integrerad del av deras utbildning, så att de får kunskap om och kan göra medvetna och självständiga val om sin studie- och yrkesinriktning. Det handlar alltså om att personalen på skolan ska informera och ge eleverna vägledning inför de val av kurser som erbjuds, om möjligheterna till fortsatta studier i och utanför gymnasieskolan och om framtida yrkesval och att den studie- och yrkesvägledning som elevernas får är en integrerad del av deras utbildning. En del av detta vägledningsarbete handlar också om att ge eleverna stöd i att formulera mål för sina studier. Vidare handlar det om att eleverna ska öka sin förmåga till studieplanering och att ta ställning till sin studie- och yrkesinriktning. Forskning visar på vikten av ett nära samarbete med omgivande samhälle för att utveckla utbildningen och dess kvalitet.2 Personal Västra gymnasiet har sedan årsskiftet 2015/16 en heltidsanställd SYV. Den person som tidigare hade uppdraget bistår idag SYV och koordinerar elevhälsans arbete. Rektorn förklarar att den stora tillströmningen av elever har lett till ett behov av att koordinera studie- och yrkesvägledningen och elevhälsan för att garantera likvärdighet vid de fyra skolorna. 2 Redovisning av plan för genomförande av insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov elever med annat modersmål än svenska, Regeringsuppdrag 2015 (Dnr 2015:779), Skolverket

8 7(11) Vägledning På Västra gymnasiet har SYV sitt arbetsrum mitt i skolan. Hon menar att det skall vara lätt att komma in till henne även om hon också ser till att finnas i korridorer och går ut i alla -undervisningsgrupper. SYV har ett särskilt uppdrag för praktiksamordning och att administrera skolbesöksveckor och besök på nationella program. Vid intervjutillfället berättar hon att hon nu främst är inriktad på de elever som skall lämna skolan och att planera för de nya som kommer. Under intervjuerna med skolpersonalen framgår att också mentorer och lärare ger vägledande samtal och att samarbetet mellan dem och SYV är gott. Exempelvis diskuterar man ofta frågor rörande elevernas studier, lärarna uppmanar elever att träffa SYV och ibland kan de boka tid för en enskild elev. Medvetna och självständiga val De för granskningen inkomna individuella studieplanerna innehåller endast begränsad information om elevernas mål. Rektorn menar att även om sådan information inte syns i en elevs individuella studieplan så förekommer samtal om mål vid andra tillfällen, exempelvis vid utvecklingssamtalet. Lärarna menar att eleverna har olika utgångsläge för att tränas i att göra medvetna och självständiga val. För en elev som Zahir, som inte har någon utanför skolan som stöttar och motiverar, så blir skolan viktig för att utveckla kompetensen att göra medvetna och självständiga val. Lärarna menar att det är viktigt att eleverna förstår att "det man gör på språkintroduktion har betydelse för vad man kan göra sedan". Skolpersonalen menar att generellt så behöver eleverna på språkintroduktionsprogrammet bli bättre informerade. Exempelvis är det svårt att förklara det svenska skolsystemet och även då information ges på elevernas bästa skolspråk så upplever lärarna att eleverna inte förstår. Integrerad del av utbildningen I intervjuer med såväl rektorn och SYV som med lärarna och elevhälsan ges en samstämmig bild av att studie- och yrkesvägledning ges som en integrerad del av utbildningen. SYV besöker undervisningsgrupperna, deltar vid elevhälsoteamets träffar, arbetsplatsmöten och besöker arbetslagen. Lärarna kan signalera om de behöver hjälp och ibland är SYV även med vid utvecklingssamtalen. Samarbetet mellan skolans olika kompetenser bekräftas också i elevintervjuerna. Zahir berättar att han efter samtal med SYV och koordinator fått hjälp med att lägga till kurser som kunde vara bra för vidare studier mot sitt drömyrke som ambulansförare. Sonichai berättar att han nog skulle vända sig till mentor, lärarna eller rektorn om han hade frågor som rör studierna. Han har också pratat med koordinatorn om hur han skall ta sig vidare i studierna och nyligen med SYV angående sommarjobb.

9 8(11) Rektorn påpekar att flytten till Västra gymnasiet i samband med att Fridhem lades ner har inneburit att samverkan med nationella program och elevernas inblick i vad sådana program innebär har försvårats. Vidare uppger rektorn att kontakten med andra aktörer, som exempelvis Ungdomstorget (kommunal samordning för ungdomars utbildning och arbete) är viktig för att kunna driva projekt för eleverna och för att tiden efter språkintroduktion skall bli bra. Som exempel på detta nämns en vårdinriktad utbildning som är under utarbetande. Genom denna satsning ska eleverna få studier och praktik integrerat och syftet är att väcka ett intresse för studier och arbete inom vården. Eleverna bekräftar bilden av god tillgång till studie- och yrkesvägledning genom att beskriva hur de inte bara haft kontakt med SYV utan också med lärare, mentorer och koordinator för att tala om studier och framtid. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att eleverna har god tillgång till studie- och yrkesvägledning. Det finns ett gott samarbete med skolans övriga personal vilket tillsammans med god tillgång till kompetenserna utgör en god grund för att eleverna skall kunna utveckla förmågan att göra medvetna och självständiga val. 3. Bedriver elevhälsan ett hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbete i nära samarbete med skolans övriga personal? Frågeställning fokuserar på i vilken grad elevhälsan arbetar hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande, och i detta arbete samverkar med övriga personalgrupper på skolenheten. Tillgången till elevhälsa bedöms på huvudmannanivå. Frågan om hur elevhälsan arbetar gentemot eleverna bedöms på skolenhetsnivå. Forskning och en identifierad framgångsfaktor pekar på vikten av att det finns samsyn i förhållningssätt där all personal tar ett gemensamt ansvar och att de nyanlända eleverna är hela skolans angelägenhet.3 Tillgång Samtliga kompetenser som elevhälsan ska omfatta finns att tillgå vid Västra gymnasiet. På skolan finns skolsköterska, kurator och speciallärare på heltid och en psykolog på ungefär 10 procent av heltid. Läkare finns att tillgå vid behov. Var tredje till var fjärde vecka träffas elevhälsan och då deltar också rektor och SYV. 3 Redovisning av plan för genomförande av insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov elever med annat modersmål än svenska, Regeringsuppdrag 2015 (Dnr 2015:779), Skolverket

10 9(11) Elevhälsan, SYV och lärarna uttrycker samstämmigt att elevhälsan inte räcker till då eleverna är många och behoven är stora och komplexa. Prioriteringar på grund av tidsbrist har exempelvis lett till att skolsköterskan inte hunnit träffa elever på individuellt alternativ, att det blir kö till vissa av kompetenserna och att tiden inte räcker för att hjälpa alla elever som enskilt söker upp elevhälsan. Psykologen beskriver sitt arbete som splittrat, att han mest används konsultativt och att han inte kan ha täta elevkontakter. Han handleder ibland kurator och skolsköterska, exempelvis i utredningar om sömnproblematik. Företrädaren för huvudmannen menar att tillgången till elevhälsans kompetenser är god. Han känner till att eleverna på språkintroduktionsprogrammet har ett stort behov och uppger att han förstår att personalen kan känna att det är svårt att räcka till. Förvaltningens företrädare delar bilden av ett stort behov och förklarar att de alltid lägger dubbelt så mycket i resurser för elevhälsa för dessa elever. Hälsofrämjande arbete Rektorn berättar att hälsobesök genomförs på Unik och att alla elever på Västra gymnasiet har haft ett hälsobesök. Skolsköterskan har under det innevarande läsåret främst arbetat med vaccinationer och med att ta emot spontanbesök. Skolan arbetar utifrån ett årshjul med återkommande hälsofrämjande aktiviteter. Initiativ kan komma från elevhälsan, lärare och mentorer men det kan också komma från exempelvis gode män som tar upp något de oroar sig över. Exempel på sådana hälsofrämjande satsningar är "sömnskolan" och "tjej- och killgrupp" där man exempelvis talar om sex och samlevnadsfrågor. Det finns också en schemaposition som elevhälsan och lärarlaget äger tillsammans. På den tiden kan man till exempel genomföra studiebesök. Förebyggande arbete Skolpersonalen på Västra gymnasiet menar att mycket arbete är såväl främjande och förebyggande som åtgärdande. På frågan om förebyggande arbete nämner de ändå temat "kärleksvecka" och ett arbete med respekt och mänskliga rättigheter. Elevhälsan uttrycker en oro över det som de kallar "den jämnåriga integrationen" som de tycker har "fått stryka på foten" i samband med att Fridhem evakuerades och att språkintroduktionsprogrammets elever flyttade till Västra gymnasiet. Den nuvarande geografiska placering uppges motverka det förebyggande arbetet med integration och elevernas språkutveckling när de inte på samma vis omges av det svenska språket i skolvardagen.

11 Verksam hetsrapport 10(11) Åtgärdande arbete Rektorn och skolpersonalen anser att det åtgärdande arbetet på skolan fungerar bra. Lärarna betonar i intervjuerna att de får återkoppling från elev-hälsan när det är något som är relevant för det pedagogiska arbetet. Rektorn menar dock att det också finns utvecklingsbehov och nämner som exempel elevernas studieteknik. Lärarna och elevhälsan lyfter också några brister som försvårar ett åtgärdande arbete och nämner i sammanhanget avsaknaden av verktyg för diagnostisering av nyanländas lärande och utveckling. Avsaknaden innebär att det kan dröja innan problem som rör språkutveckling, exempelvis dyslexi, blir kända och kan åtgärdas. Elevhälsans samarbete med skolans personal Såväl rektorn som skolpersonalen beskriver att elevhälsan och skolans övriga personal har ett fungerande samarbete. Kommunikationen dem emellan beskrivs som smidig och det fungerar bra när de behöver samarbeta kring någon elev. Elevhälsan är med vid arbetslagens träffar och besöker undervisningsgrupperna. Omvänt händer det också att lärare deltar vid elevhälsans träffar. Elevhälsan menar dock att trots gott samarbete så händer det att de inte får varningssignaler som rör vissa elever. Lärarna och studiehandledarna på modersmål uttrycker att de skulle vilja ha mer -samarbete men betonar att de känner till att elevhälsan 'har ont orri tid. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att elevhälsans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete är väl fungerande och i nära samarbetet med skolans övriga personal. Utveckling av arbetssätt och fördjupat samarbete begränsas dock utav att elevhälsans tid inte räcker till. Skolinspektionen konstaterar att eleverna har tillgång till samtliga kompetenser som elevhälsan ska innehålla men elevernas behov av elevhälsa tillgodoses inte fullt ut. Det finns exempelvis köer till vissa av kompetenserna och till vissa delar hinner personalen enbart med rutinmässiga arbetsuppgifter, såsom vaccinationer. Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om elevernas utbildningsbehov på språkintroduktion tillgodoses, och om eleverna på detta program får stöd och vägledning under sin utbildning och inför fortsatta studier och yrkesliv.

12 11(11) För att uppfylla detta syfte ska följande frågeställningar besvaras: 1) Utformas utbildningen så att den är flexibel och anpassas efter elevernas skiftande förkunskaper och utbildningsbehov, med avseende på studietakt, omfattning och innehåll? 2) Får eleverna studie- och yrkesvägledning som en integrerad del av deras utbildning, så att de stödjs och vägleds inför deras framtida utbildningsoch yrkesval? 3) Bedriver elevhälsan ett hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbete i nära samarbete med skolans övriga personal? Metod och material Granskrtingsdesignen utgår från två elevers skolsituation på språkintroduktionsprogrammet Information till granskningen samlas in genom dokumentstudier i form av verksamhetsredogörelse och annan dokumentation från skolenheten som belyser arbetet inom språkintroduktionsprogrammet Dokumentstudier kompletteras med intervjuer med elever, pedagoger, elevhälsa, handledare, studie- och yrkesvägledare, rektor samt representanter för huvudmannen. Skolinspektionen har inför granskningsbesöket begärt att få ta del av den dokumentation som finns kring eleverna i form av plan för utbildningen, individuell studieplan samt underlag av bedömningar av elevens kunskaper för upprättande av planen samt elevernas schema. Skolinspektionen har också begärt få in dokumentation av gymnasieenhetens systematiska kvalitetsarbete avseende språkintroduktionsprogrammet samt eventuell information avseende språkinformationsprogrammet på skolan som kan vara av vikt för granskningen.