NSPH:s yttrande över Klagomålsutredningens slutbetänkande Fråga patienten! Nya perspektiv i klagomål och tillsyn SOU 2015:102
|
|
- Elisabeth Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialdepartementet Stockholm S2015/08100/FS NSPH:s yttrande över Klagomålsutredningens slutbetänkande Fråga patienten! Nya perspektiv i klagomål och tillsyn SOU 2015:102 Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) är ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. Nätverket har idag 12 medlemsorganisationer. Dessa organisationer är RFHL, RSMH, Riksförbundet Attention, Sveriges Fontänhus, Balans, Schizofreniförbundet, Frisk & Fri, SPES, SHEDO, Svenska OCD-förbundet, ÅSS och FMN. Vi ser patienter, brukare och anhöriga som en oumbärlig resurs genom deras unika kunskap och anser att deras perspektiv och erfarenheter bör ha ett större inflytande över beslut och insatser som berör dem både på individ- och systemnivå. NSPH har inbjudits att lämna synpunkter på slutbetänkandet och vill med anledning av detta anföra följande. Inledning NSPH delar utredningens bedömning kring dagens klagomålssystem som otydligt och inte tillräckligt ändamålsenligt för vare sig patienten eller vårdgivarna. Att klagomål hanteras på ett systematiskt och rättssäkert sätt är viktigt för att patienter som upplever felaktigheter i vården kan få en förklaring eller upprättelse, men också för vårdgivarna som en möjlighet att förbättra sitt arbete. NSPH ställer sig bakom utredningens beskrivning av ett ändamålsenligt klagomålssystem som en hantering som utgår från patienternas behov, bidrar till ökad patientsäkerhet och är resurseffektiv. Vi delar utredningens ambition av ett mer lättförståeligt system som resulterar i snabbare, tydligare svar till patienten, såväl från vårdgivaren som IVO, där tillsynen är patientcentrerad och det som framkommer i klagomålen används för att förbättra vården, men ställer oss mer frågande till hur utredningens goda idéer kommer att fungera i praktiken. Vilka klagomål fångas upp? NSPH ser att det behövs en konsekvensanalys för hur detta nya system påverkar patientens möjlighet att våga klaga på vården. Patienter inom psykiatrin är på många sätt en utsatt grupp. Förutom de svårigheter som ligger i patientrollen som sådan (relationen till vårdapparaten), gör de psykiska problemen att individen är särskilt utsatt i mötet med vården. Den som mår psykiskt dåligt kan av naturliga skäl ha svårare att göra sin röst hörd, att hävda sin rätt och att ställa krav på vården. Många säger också till oss att man inte vågar
2 klaga, av rädsla för repressalier av något slag från en vård som man är beroende av. Patienter i denna Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH). Kansliets adress: Tjurhornsgränd 6, Johanneshov. Tfn (vxl) E-post: info@nsph.se Hemsida: målgrupp har också ofta en långvarig, ibland livslång, kontakt med vården, vilket skapar en annorlunda position jämfört med patienter som får vård i mer begränsade tidsepisoder. Här kan brukarorganisationerna utgöra en viktig part då de tar del av patienterfarenheter som kanske aldrig kommer fram som klagomål på grund av denna utsatta situation. Som betonats i NSPH:s yttrande till delbetänkandet kan också fri anmälningsrätt vara att föredra vid psykiatriskt tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, där patienten kanske inte vågar eller orkar anmäla själv, och där missförhållandena därmed kanske aldrig kommer fram. Här kan även vänner och patientorganisationer med insyn i ärendet vara viktiga aktörer, men det måste först klargöras hur en sådan rätt skulle se ut utan att kompromissa individens autonomi och integritet. 7 Patientens ställning stärks 7.1 Vinster för patienten NSPH anser att en utvärdering av det nya klagomålssystemet ska ske utifrån huruvida det har bidragit med de vinster som var avsedda för patienterna, inte bör ske såsom utredningen skriver. Vi ser att det blir viktigt att granska vilka klagomål som finns i glappet mellan Patientnämnden och IVO, dvs. fångas alla klagomål upp eller finns det klagomål som inte på ett tillfredsställande sätt kan hanteras i direktkontakt med vårdgivaren med hjälp av Patientnämnden men som inte heller kvalar in för utredning hos IVO? Även risken för att patienter i mindre utsträckning vågar anmäla, behöver analyseras. I en sådan utvärdering bör patient, anhörig- och brukarorganisationerna involveras, såväl i utformningen av utvärderingen som i genomförandet och i analysen Patientens klagomål hamnar rätt NSPH tillstyrker förslaget att ansvaret läggs på vårdgivaren att överlämna ett klagomål till rätt instans om det har lämnats fel. 7.3 Patienter får tydlig och enhetlig information NSPH tillstyrker förslaget att vårdgivare ska vara skyldiga att informera om möjligheten att framställa klagomål i de fall som en vårdskada förekommit, men menar att detta inte är tillräckligt. Vi anser att även personer som inte drabbats av skador bör få information av vårdgivaren om denna möjlighet. Vi vill också kommentera utformandet av ett nationellt enhetligt informationsmaterial. Det behöver utformas på ett sätt som är tillgängligt, vara lätt att hitta och lätt att förstå, beskriva hur klagomålet kommer att hanteras, skapa rimliga förväntningar på utfall och uppmuntra till att inkomma med klagomål som en form av kvalitetssäkring. Klagomålssystemet kan idag upplevas som ett lapptäcke av olika instanser, och samtliga insatser behöver förklaras i ett sammanhang, däribland även Patientförsäkringen, Patientskadenämnden och JO. I utformandet av informationen är det viktigt att patienter och anhöriga görs delaktiga. Vilken information är det som önskas? Framgår den på ett begripligt sätt?
3 7.4 Ökat stöd från Patientnämnderna till patienterna NSPH instämmer i utredningens bedömning att Patientnämndernas mer flexibla och obyråkratiska arbetssätt möjliggör ett mer patientcentrerat arbete i klagomålshanteringen än IVO:s formella arbetssätt. Det utgör också en möjlighet att snabbare ge information och lösa problem som uppstår i kontakt med vårdgivaren. I och med att Patientnämnden får ett utökat uppdrag är det viktigt att de får resurser som möjliggör ett arbete som uppfyller det. Idag föreslås ökningen av resurser ske utifrån den ökning i klagomål som förväntas ske baserat på om fördelningen av klagomål som uppstår i det nya systemet. Dock är det sannolikt att Patientnämnderna kommer få ett ökat antal klagomål, dels eftersom nationellt enhetlig information kommer spridas, vilket ökar individers kunskap om sin möjlighet att klaga och sin rätt till stöd i denna process. Dels då det finns ett större förtroende för Patientnämnderna än för IVO i dagsläget, vilket kan föranleda att personer som skulle vilja klaga men idag inte gör det kan komma att göra det i det nya systemet. Risken är därför att förslaget är underfinansierat. Det kan i sin tur leda till att de brister vi idag ser hos IVO återskapas på lokal nivå. Preciserat uppdrag NSPH tillstyrker också utredningens preciserande av Patientnämndernas uppdrag i att stödja patienten. Det är viktigt att skapa rimliga förväntningar av vad patienten kan förvänta sig få stöd med, och på vilket sätt. Det är också viktigt att detta blir enhetligt över landet. Vi anser att en nationell metodbok för Patientnämndernas arbete bör utarbetas, detta i samarbete med patient-, brukar- och anhörigorganisationerna. Kompetensbreddning Liksom angavs i yttrandet för delbetänkandet består vår åsikt att om patientnämnderna får ett nytt och utökat uppdrag behöver ny personal rekryteras. Idag består majoriteten av patientnämndernas personal av personer som tidigare arbetat inom hälso- och sjukvården. De har viktig kunskap som behövs när man ska utreda klagomål, men handläggarnas ensidiga sammansättning kan leda till att tanken låses in i ett professionsperspektiv där man identifierar sig med läkare eller vårdpersonal. Att sätta sig in i patienternas situation blir svårare. Inte minst gäller det de mest utsatta patientgrupperna t.ex. långtidssjuka med komplexa problem eller långvarigt tvångsvårdade patienter. Ett förslag för att få en bättre balans i patientnämndernas personalgrupper är att även personer med erfarenhetskunskap rekryteras till tjänster på patientnämnderna. Ett annat förslag är att patient- brukar- och anhörigföreningar - med sin aggregerade kunskap kontinuerligt medverkar i utbildning av patientnämnders personal. Internationellt sker en utveckling mot att använda personer med egen erfarenhet i olika delar av vården, exempelvis Nottinghams arbete med peer supporters, vilket skulle kunna tas in i Patientnämnderna Särskilt stöd till barn NSPH tillstyrker förslaget att det i lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården ska anges att nämnden, om patienten är ett barn, särskilt ska beakta barnets bästa. Vi vill framhålla att det är viktigt att den informationen som ges barnet för att det ska kunna tillvarata sina intressen anpassas och görs tillgänglig för barnet samt att det finns en lyhördhet i bemötandet av barnet. Vi erfar att barn ofta inte vet att de har rätt att klaga på den vård som de får. Det är därför viktigt att det finns tydlig information riktad till barn som förklarar vad man kan göra om man är missnöjd och hur man kan gå till väga för att 3
4 klaga. Denna information behöver också finnas där barnet befinner sig, bl.a. hos vårdgivaren. Vi vill också framhålla vikten av att det finns kunskap om hur man talar med och möter barn utifrån deras olika förutsättningar. Exempelvis barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) kan ha en annorlunda kommunikation och kan behöva stöd i samband med förmedlandet av sina erfarenheter. 1 Vi ser att barn med funktionsnedsättning/psykisk ohälsa kan behöva mer stöd än andra i en klagomålsprocess. Barn tar ofta på sig skuld och är i beroendeställning till vuxna. Sammanfattningsvis ser vi att det behövs utvecklas en specialistkompetens för att stödja barn med NPF/psykisk ohälsa i samband med en klagan. Vi ser positivt på utredningens förslag. Men för att komma tillrätta med de problem vi ser idag med att barn och unga inte ens klagar bedömer vi att förslaget inte är tillräckligt Patientnämnderna ska ha en självständig ställning NSPH anser att det är bra att självständigheten i Patientnämndens ställning stärks genom förslaget, men ställer oss tveksamma till om det är tillräckligt med en organisatorisk åtskillnad. Vi ser att det är av yttersta vikt att patienten känner tillit till att nämnden kan vara en självständig och oberoende aktör samt att klagomålen som lämnas inte ska kunna ha en negativ konsekvens i den vård som patienten får. Vi bedömer därför att Patientnämnderna inte bör befinna sig inom samma förvaltning som hälso- och sjukvården Patientklagomål ska bidra till vårdens utveckling NSPH tillstyrker utredningens bedömning att patientklagomål i större omfattning behöver användas på aggregerad nivå för att arbeta med kvalitetsförbättring i vården. Dock vill vi betona patient-, anhörig- och brukarorganisationernas roll i detta. Utredningen nämner att ett sådant analysarbete kan göras i samverkan med dessa organisationer. Vi menar att det är en nödvändighet att involvera dessa instanser för att skapa ett så effektivt och relevant kvalitetsarbete som möjligt. Det behöver därför framgå att sådan samverkan ska ske Nämnderna har varierande resurser Utredningen lyfter fram hur olika situationen kan se ut för Patientnämnderna runt om i landet, inte minst resursmässigt. Förslaget är att ge ökade resurser för de nya uppgifterna som tillkommer i det nya systemet, men att inte kompensera för den ojämlikhet som redan föreligger. Det är viktigt att det stöd som ges genom Patientnämnderna är enhetligt över landet och håller en god kvalitativ nivå. Det stöd som patienten ska ha rätt att få ska inte bero på var personen råkar vara bosatt eller ha fått vård. För att på bästa sätt skapa en enhetlighet och jämlik nivå i Patientnämndernas arbete så vill NSPH, såsom också framhölls i yttrandet till delbetänkandet, föreslå en nationell samordningsfunktion som också kan ha tillsynsansvar för Patientnämndernas arbete. En sådan instans kan också ha möjlighet att förbereda principiellt viktiga frågor om det framkommer sådana genom de klagomål som Patientnämnderna tar del av men som IVO väljer att inte utreda. 1 Se Katrin Lainpeltos forskning om hur rättsväsendet bemöter barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). 1
5 7.4.7 Inget utökat stöd till grupper som inte omfattas av patientnämndens uppdrag NSPH anser att det bör vara samma ärendegång och möjligheter till stöd vid klagomål i hälso- och sjukvård, oavsett var vården ges. Vi ser att patienter inom Kriminalvård och personer som vårdas på SIS-institutioner befinner sig i en särskilt utsatt position och har, som utredningen beskriver, små möjligheter att vända sig till en annan vårdgivare. Att IVO inte utrett några ärenden, eller bara en viss sorts ärenden, kring hälso- och sjukvård i dessa instanser behöver inte vara liktydigt med att klagomål inte finns. Den målgrupp som befinner sig inom Kriminalvård och SIS-institutioner har ofta en bakgrund av utanförskap och låg kunskap om sina rättigheter och möjligheter till stöd i samhällssystemet. Snarare bör mer fokus läggas på att öka kunskapen om möjligheten till klagomål i dessa instanser, eftersom klagomålen utgör en form av kvalitetssäkring och kan bidra till vårdens utveckling. 8 En patientcentrerad tillsyn NSPH välkomnar förslaget om en patientcentrerad tillsyn som ger större utrymme åt en riskbaserad tillsyn och inspektioner på plats och som beaktar patienters erfarenheter. 8.3 Vissa inspektioner ska vara oanmälda NSPH ser positivt på förslaget att det tydliggörs att inspektioner kan vara oanmälda såväl som anmälda. NSPH vill betona vikten av att oanmälda inspektioner görs i större utsträckning och i synnerhet inom den psykiatriska slutenvården, men också inom SiSboenden. Vi anser därför att det i lagen ska framgå att inspektioner också bör vara oanmälda. Vi vill framhålla att inspektioner i högre utsträckning bör äga rum även vid andra tidpunkter på dygnet än på dagtid Patienterfarenheter ska ligga till grund för riskanalyser NSPH tillstyrker förslaget om att det i patientsäkerhetslagen införs en bestämmelse som anger att IVO ska säkerställa att patienterfarenheter fortlöpande används som underlag för beslut om tillsynens inriktning och att myndigheten ska samverka med patientnämnden. Vi ser att IVO i större utsträckning än idag skulle kunna använda sig av den kunskap som brukarorganisationerna innehar om patientgrupperna och deras erfarenheter, exempelvis att i förberedelserna inför en inspektion ta in synpunkter och erfarenheter från organisationerna. Tidigare har också företrädare för brukarorganisationer deltagit i inspektioner, vilket för med sig flera positiva aspekter då de kan bidra med andra perspektiv. Det finns flera sätt som möjliggör ett större utnyttjande av brukarorganisationernas unika kunskap Patienter ska höras i tillsynen NSPH ser positivt på förslaget om att det i patientsäkerhetslagen införs en bestämmelse som reglerar att IVO inom ramen för sin tillsyn ska höra patienter och anhöriga om de förhållanden som tillsynen rör, men ställer oss tveksamma till skrivningen att det inte ska göras om det är olämpligt eller obehövligt. Vi vill framhålla att en patientcentrerad tillsyn förutsätter att det förs en regelbunden dialog kring begreppen olämpligt och obehövligt där patientperspektivet väger tungt Tillsyn över klagomålshanteringen NSPH anser att IVO, sedan klagomålssystemet trätt i kraft, ska genomföra en särskild tillsynsinsats för att granska vårdgivarnas klagomålshantering. Utredningen formulerar att en sådan bör genomföras. Vi anser att det är mycket viktigt att en sådan tillsynsinsats genomförs, bl.a. med anledning av att vårdgivarna med utredningens förslag får ett större ansvar än tidigare att själva hantera klagomål. Sådana granskningar bör genomföras 5
6 regelbundet för att säkerställa att bestämmelserna i patientsäkerhetslagen efterlevs och att klagomålssystemet fungerar som tänkt. En sådan granskning bör också omfatta vårdgivarnas arbete för en patientcentrerad vård, vilket utredningen lyfter som en förutsättning för ett ändamålsenligt klagomålssystem. 8.4 Patientcentrerad utveckling av tillsynen NSPH tillstyrker förslaget om att regeringen bör ge IVO i uppdrag att utveckla en patientcentrerad tillsyn. Utredningen framhåller att en viktig del i förändringsarbetet kan vara att involvera personer med patienterfarenheter i ett sådant arbete. NSPH instämmer i det och menar att det är avgörande att involvera personer med patienterfarenhet i ett sådant arbete. 8.5 IVO:s utredningsskyldighet begränsas NSPH ser de problem som finns idag och som utredningen lyfter fram, men ställer oss tveksamma till förslaget att IVO:s utredningsskyldighet bör begränsas, i synnerhet innan man har tryggat möjligheterna att klaga i ett nytt system. Vi anser att det bör göras en konsekvensanalys innan en så drastisk begränsning genomförs. Vi ser också att brist på tillit är ett stort problem inom hälso- och sjukvården. Vi tror att det ökande antalet anmälningar bland annat är ett tecken på detta tillitsproblem. NSPH anser att ett klagomålssystem där man har möjlighet att vända sig till en oberoende och kompetent aktör som bedömer om vårdgivaren handlat felaktigt är en grundbult för att skapa sådan tillit IVO behöver inte utreda klagomål som inte först framställts till vårdgivaren eller patientnämnden NSPH är tveksam till förslaget i förhållande till patienter inom psykiatrin. Vi ser att det behövs en konsekvensanalys för hur detta nya system påverkar patientens möjlighet att våga klaga på vården. Patienter inom psykiatrin är på många sätt en utsatt grupp som ofta är i beroendeställning. Många säger också till oss att man inte vågar klaga, av rädsla för dåligt bemötande, repressalier av olika slag eller, om man vårdas frivilligt, att överföras till tvångsvård exempelvis då man riskerar att bli tvångsintagen på samma enhet som man klagat på. Förutom de svårigheter som ligger i patientrollen som sådan (relationen till vårdapparaten), gör de psykiska problemen att individen är särskilt utsatt i mötet med vården. Den som mår psykiskt dåligt kan av naturliga skäl ha svårare att göra sin röst hörd, att hävda sin rätt och att ställa krav på vården. Patienter i denna målgrupp har också ofta en långvarig, ibland livslång, kontakt med vården, vilket skapar en annorlunda position jämfört med patienter som får vård i mer begränsade tidsepisoder Gränsen för IVO:s utredningsskyldighet Gällande den grupp av särskilda ärendetyper som utredningen föreslår alltid ska utredas av IVO (under förutsättning att klagomålet först framställts till vårdgivaren som fått möjlighet att besvara klagomålet) ser NSPH positivt på att klagomål från tvångsvårdade ingår i den, dock ser vi behov av att klagomål från patienter inom psykiatrin alltid ska utredas. Eftersom psykiatrin har rätt att tvångsvårda förekommer det inte sällan ett så kallat informellt tvång, d.v.s. att det förekommer påtryckningar om att patienten ska medverka i den behandling och de åtgärder som vården föreslår, med risk att annars överföras till tvångsvård. Patienter med missbruks/beroendeproblematik som ingår i substitutionsbehandling är en annan utsatt grupp som är i stark beroendeställning till vården och vars klagomål också alltid utredas bör utredas.
7 7 Vi ställer oss tveksamma till det undantag som föreslås, d.v.s. att klagomål från tvångsvårdade alltid ska utredas om det inte är uppenbart obefogat. Vi behöver se en tydlig definition av vad som menas med uppenbart obefogat. I betänkandet anges att det till exempel kan handla om att klagomålet har ett uppenbart psykotiskt innehåll. I övrigt analyseras det inte särskilt. Detta undantag riskerar att komplicera bedömningen och göra hanteringen oförutsägbar och orättssäker. Vi ser att en risk finns att fokus flyttas från sak till person och att patienter känner rädsla för att framföra klagomål. Vi ser även tolkningssvårigheter med begreppen vårdskada, ringa och väsentligt ökat vårdbehov. De kan leda till att patienter får svårt att veta vilken instans de ska vända sig med sina klagomål. Vi ser också att det finns fog att reglera en skyldighet för IVO att även utreda risk för vårdskada. Ska man behöva vänta på att skadan inträffar innan man kan få en oberoende prövning av sin klagan? 8.8 IVO behöver endast kommunicera handlingar i ärenden som utreds Utredning föreslår att kommunicering till anmälaren inte behöver ske i ärenden som inte kommer att utredas. Vi ser behov av att anmälaren får vetskap om på vilka grunder IVO inte kommer att ta upp ett klagomål för utredning, så att anmälaren har möjlighet att inkomma med kompletteringar. Som utvecklas nedan kan personer med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning ha kognitiva svårigheter och vara i behov av stöd i samband med ett klagande. Sådant stöd kan behöva ges också vid en klagan hos IVO. Att det finns möjlighet att inkomma med kompletteringar kan vara av avgörande betydelse. Vi ser behov av att det finns riktlinjer för kommunikation med anmälaren innan ärenden avskrivs. NSPH anser att det är problematiskt att det inte finns möjlighet att överklaga IVO:s beslut och att utredningen bör utreda och överväga en sådan möjlighet. Utredningen föreslår inte heller någon möjlighet att överklaga beslut från IVO om att inte ens utreda frågan. Behovet av ett mer praktiskt stöd även i kontakten med IVO Utredningen föreslår att nämnderna ska vara ett stöd för en enskild patient som vill framföra klagomål till patientnämnden mot en vårdgivare. NSPH välkomnar ett sådant stöd som beskrivs i avsnitt Personer med psykisk funktionsnedsättning har ofta svårt att ta del av eller utkräva sina rättigheter. Det är inte ovanligt att man inte klarar av att uppfylla de villkor som ställs i samband med ansökningar av olika slag. Depression, ångestproblematik eller en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan ge upphov till kognitiva svårigheter såsom nedsättningar inom de exekutiva förmågorna, vilket kan göra det svårt att ta sig till eller komma i tid till möten eller passa en tid/deadline samt fylla i blanketter. Man kan också behöva anpassad information för att kunna ta till sig en text eller en instruktion. Personer med psykisk funktionsnedsättning kan vara i behov av ett mer handgripligt stöd såsom beskrivs i ovan nämnt avsnitt. De kan också behöva motsvarande stöd även i en klagan framförd till IVO. Tyvärr kan vi inte se att utredningen föreslår det, vilket är en brist.
8 9. Hälso- och sjukvården behöver bli mer patientcentrerad Denna del är, liksom utredningen lyfter, avgörande för att förändringar i regelverk och lagar ska resultera i faktiska vinster för patienten. Det är därför viktigt att vårdgivare ges tydliga ramar för hur detta arbete ska bedrivas, vilka olika verktyg som finns tillgängliga i arbetet och stöd i att skapa en struktur så att arbetet inte blir beroende av eldsjälar. NSPH ger ett antal exempel på sätt att arbeta med brukarinflytande längre fram i yttrandet. För att det här ska få genomslag ser vi att det är viktigt att man tillför resurser, utbildningsinsatser och eventuellt nationellt mobiliseringsansvariga för detta arbete. 9.1 Patientcentrerad vård bidrar till en ändamålsenlig klagomålshantering NSPH håller med utredningens beskrivning av att en patientcentrerad vård krävs för ett ändamålsenligt klagomålssystem, där klagomålen måste tas emot på det sätt som patienten beskriver sin upplevelse, och där kulturen inom vården behöver lägga mer värde vid patienternas erfarenheter. Inte minst bör systemet utformas så att så många klagomål som möjligt kan förebyggas och aldrig behöva bli klagomål bland annat genom att skapa systematiska sätt att ta del av patienters erfarenheter på olika sätt. Vi anser också att vårdgivaren bör åläggas att redovisa samtliga mottagna klagomål till Patientnämnderna för att analysen av de aggregerade klagomålen ska bli heltäckande. Vad leder till tillfriskande eller återhämtning vid en psykisk sjukdom? Hopp, egenmakt, delaktighet och delat beslutsfattande En människa som har hopp har också vilja och beslutsamhet att nå sina mål. Och även olika strategier för att nå målen. Hoppet betyder mycket för förmågan att lösa problem. Det är enklare att kontrollera och ta makt över sina psykiska symtom och sina eventuella återfall när man har hopp om framtiden, som bidrar med vilja, beslutsamhet och strategier för att nå sina mål. Egenmakt innebär att patienten själv formulerar sina mål. Målen måste vara realistiska och möjliga att nå och vårdpersonalen ska stödja i att formulera målen. En vårdplan där patienten är delaktig har största förutsättningar för att realiseras. Ett av målen med psykiatrisk vård är att patienten ska få tillbaka ansvar över sitt liv. Forskningen visar att patienter med psykos eller psykosnära diagnoser både vill vara delaktiga och kan fatta goda och välgrundade beslut. Delat beslutsfattande går till så att det tydliggörs att ett beslut behöver fattas. Patienten får berätta hur han eller hon vill vara med i beslutsfattandet. Sedan går patienten och vårdpersonal igenom de olika alternativen och för- och nackdelar med dem. Det är viktigt att patienten förstår informationen och att vårdpersonalen känner till patientens tankar och förväntningar. Till slut fattar man ett beslut och planerar tillsammans hur man går vidare och man ska följa upp beslutet. Genom dessa processer skapas goda förutsättningar för tillfrisknande eller återhämtning. Vi ser behov av att stärka ovan beskrivna aspekter för att uppnå patientcentrering i dagens psykiatriska vård. Den individuella vården behöver i mycket högre grad bedrivas och upplevas så att den stärker patienten. 9.3 Flera hinder för en patientcentrerad vård Som utredningen konstaterar är patientinflytandet eftersatt i svensk vård. Patienter i den psykiatriska vården har ännu svårare att vara delaktiga i planeringen och genomförandet av sin vård. Den asymmetriska maktrelationen är större på grund av vårdens beslutanderätt om friförmåner och inskränkningar och den kognitiva förmågan kan vara nedsatt pga psykiska störningar, funktionsnedsättningar och läkemedel. Utöver detta har patienter påfallande ofta svårt att bli betrodda av läkare och vårdpersonal, särskilt när patienten och personalen står långt ifrån varandra eller vid konflikter om hur vården bör bedrivas. Tillvaron för den andel av patienter som saknar goda relationer till personalen präglas
9 9 därför i hög utsträckning av avsaknad av tillit, en ovilja och oförmåga att söka hjälp för sina problem och en rädsla för konsekvenser. NSPH håller också med om utredningens beskrivning av att ha ett bredare fokus av vårdupplevelsen; allt från att hitta information om mottagningen till att boka sitt första besök, hela vårdkontakten och avslutet av vården då det kan finnas klagomål såväl på individuella som kollektiva aspekter av vården. 9.4 Styrsystem och ledarskap behöver utvecklas mot en patientcentrerad vård NSPH håller med utredningens bedömning om att styrsystem, ledarskap, stöd till vårdpersonal och patientinvolvering är viktiga aspekter att arbeta med för att nå en patientcentrerad vård. Vi ser att kulturförändringar behövs - på det kollektiva planet. Det krävs att sjukhusledningen inser värdet av att vara lyhörd och ödmjuk och accepterar patienternas upplevelser. Ledningen behöver sätta an inriktningen i den patientcentrerade vården för att detta ska ske på ett jämlikt sätt. Det är nödvändigt att skapa forum t.ex. patientråd där ledningen kontinuerligt inhämtar patienters kollektiva synpunkter. Vårdgivaren behöver arbeta proaktivt för att patientråd inte dör ut så fort en drivande patient skrivs ut eller drabbas av ett sämre mående. Vår erfarenhet av patientråd i rättspsykiatrin är att med rätt förutsättningar och rutiner delar patienter med sig bra synpunkter som kan förbättra situationen för såväl patienter som vårdgivare. För att bibehålla intresse och engagemang hos patienterna är det viktigt att ledning agerar utifrån klagomålen. Brukarorganisationernas roll Utredningen genomsyras av tanken att patienten ska sättas i centrum i tillsynsverksamheten och vid hanteringen av klagomål. En sådan inriktning har också stöd i lagar, regelverk och policydokument som styr hälso- och sjukvården. Utredningen säger dock mycket lite om hur detta ska gå till och underlåter nästan helt att nämna patient-, brukar och anhörigorganisationernas viktiga roll i en sådan process. Vår erfarenhet är att den utveckling som utredningen vill se inte kommer att komma till stånd utan brukarorganisationerna. De måste medverka som en etablerad och kunskapsbärande part i arbetet med att förbättra tillsynen och vårdens kvalitet. Utvecklingen av patientcentrerad vård och tillsyn kommer inte av sig själv. Metoder och kunskaper om hinder, framgångsstrategier, processer osv. finns inom brukarrörelsen och verksamheter för forskning och utveckling men används idag sparsamt. Koncept för att förbättra tillsyn och vårdkvalitet genom brukarmedverkan som framgångsrikt prövats i andra länder utvecklas långsamt eller betraktas med skepsis i Sverige. Konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning ställer i en rad paragrafer långtgående krav på hur samhällets samverkan med intresseorganisationer bör gå till. Dagens klagomåls- och tillsynsverksamhet lever inte upp till dessa krav och utredningen har till stor del missat behandla detta område. De modeller för samråd och som samverkan som hittills har använts av IVO och Patientnämnderna har inte fungerat bra. Om man tittar några år bakåt finns däremot exempel på hur patient-, brukar- och anhörigorganisationer medverkat i tillsynsarbetet. Man har exempelvis haft möten med organisationerna och inhämtat synpunkter inför en planerad tillsynsaktivitet eller så har representanter för organisationerna bjudits in att delta vid tillsynsbesök.
10 Vi beskriver här några av de metoder inom tillsyn och klagomålshantering som NSPH anser bör introduceras och utvecklas i Sverige. 1. Kontinuerlig samverkan mellan brukarorganisationer och IVO respektive Patientnämnder - differentierad för olika medicinska specialiteter. Samverkansformerna kan anpassa efter olika behov och exempelvis bestå av olika typer av arbetsgrupper eller referensgrupper, representation i kommittéer, samrådsorgan eller beslutsforum samt medverkan i utbildning. Detta skulle förbättra relevansen och kvaliteten i det kontinuerliga analysarbete som IVO och patientnämnderna ska bedriva. 2. Brukarrevisioner kan genomföras inom verksamheter, områden eller inom vårddimensioner där mycket klagomål har framförts. 3. Partssammansatta (chef, profession, brukare och anhöriga) utvecklingsgrupper är ett bra sätt för vårdgivarna att förbättra kvalitet eller komma till rätta med missförhållanden. 4. Brukarpaneler kan dels väcka egna frågor utifrån information om klagomål som samlas inom brukarrörelsen och dels besvara eller reflektera över frågor som man får från IVO eller patientnämnder. En brukarpanel kan vara en resurs för handläggare inom tillsyn och klagomålshanteringen som erbjuder andra vinklingar på ett ärende. Man kan se det som ett komplement till de professionella vårdgivare eller experter som man annars har som konsulter eller dialogpartners. 5. Samverkan och dialog inför tillsynsaktiviteter samt medverkan vid tillsynsbesök. Vid möten med chefer och profession finns inga sekretessmässiga hinder för företrädare för organisationer att medverka så länge man inte tar upp enskilda ärenden. En intressant kompletterande aktivitet vid tillsynsbesöket (en slags kontrollgrupp) vore att låta patienter som själva vill träffa företrädare förbrukarorganisationerna. Övriga synpunkter Behov av förbud om repressalier vid anmälan NSPH ser ett behov av att det införs en bestämmelse som innebär förbud mot repressalier. Patientförsäkringen Utredningen har inte i uppdrag att utreda Patientförsäkringen och berör därför inte dessa frågor. Vi anser att man i samband med de föreslagna förändringarna även bör utreda hur patientförsäkringssystemet fungerar då vårdskador är en del av klagomålshanteringen. En ny funktion som patientinformatör Inom den psykiatriska vården finns ambitioner att bli öppnare och mer transparent. Trots detta upplever patienter, närstående och allmänheten vården som sluten och svår att kommunicera med. I psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård är det ovanligt att utomstående personer kommer in på vårdenheter. Informella besöks-grupper från ideella organisationer förekommer i enstaka fall men man kan inte säga att det finns insyn. NSPH anser att en ny funktion som patientinformatör bör inrättas i den psykiatriska tvångsvården och rättspsykiatrin. Det skulle vara personer med en tydlig fristående ställning, till vårdgivare och myndigheter, som kontinuerligt besöker vårdenheter som bedriver psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård. Patientinformatörens ställning påminner om Personligt ombud (PO), med fristående ställning och ett arbetssätt som utgår ifrån patientens behov och önskemål, alternativt bli en utökning av POs uppdrag. Även långvarigt tvångsvårdade patienter bör kunna få en stödperson, men eftersom de är inlåsta på vårdinstitutioner händer detta ytterst sällan.
11 11 Deras uppgift ska vara att tillhandahålla information och stöd vid enheter som bedriver psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård. Patienterna skulle då få tillgång till en oberoende person som man kan vända sig till och som vara ett stöd när man inte är nöjd med vården och vill få kontakt med patientnämnden. Patientinformatören ska regelbundet besöka enheter som bedriver tvångsvård, och där finnas till hands för brukare och närstående som har frågor eller vill framföra klagomål. Patientinformatörerna skulle kunna förordnas av Patientnämnderna, som då blir deras huvudman. Ett annat alternativ är att informatörerna kopplas till brukarorganisationerna, vilket skulle förstärka deras oberoende ställning, förslagsvis är detta personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa vilket anknyter till det tidigare nämnda konceptet "Peer Support". Regionala tillsynsråd NSPH anser, som tidigare föreslaget, att regionala tillsynsråd bör inrättas för att förbättra tillsynen inom psykiatrisk hälso- och sjukvård. Tonvikten bör till en början ligga på att bevaka mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och kvalitet i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatri. Det finns flera områden som behöver granskas och genomlysas och på sikt skulle tillsynsrådens verksamhet kunna utvidgas. I tillsynsråden ska ingå jurister, professionella från hälso- och sjukvården samt representanter för patienter, brukare och anhöriga. Tillsynsrådens arbetsformer skulle kunna vara att besöka och inspektera vårdenheter, fånga upp missnöje och klagomål, genomlysa frågor som berör rättssäkerhet, integritet och autonomi samt bevaka mänskliga rättigheter. Att genomföra brukarrevisioner och medverka i kvalitetsutveckling är andra viktiga uppgifter. Förslaget är inspirerat av de norska Kontrollkomissionerna. De gör skillnad och anses vara en motor i arbetet med att förbättra kvaliteten och rättssäkerheten inom den norska tvångsvården och rättspsykiatrin Översyn av stödpersonsuppdraget I samband med att Patientnämndernas uppdrag och verksamhet förändras bör en översyn och förbättring av stödpersonsverksamheten genomföras. NSPH:s bild är att det skett en förskjutning av stödpersonernas uppdrag och arbetsuppgifter som först var att stå för insyn i den psykiatriska tvångsvården och rättspsykiatrin men uppdraget har mer och ner förskjutits till andra funktioner som socialt stöd att vara som en kompis till patienten. Ett annat exempel på att tonvikten har förskjutits är att stödpersoner inte längre kommer in på vårdavdelningarna utan får träffa patienter i särskilda besöksrum. Utvecklad journalföring Patienter inom psykiatrin lider en betydande nackdel i förhållande till patienter som erhåller somatisk vård då skador eller risk för skador är svåra att bevisa. För att ge patienter inom psykiatrin en bättre möjlighet att påtala brister i vården bör man därför skapa en journalföring som gör patienten mer delaktig och som gör det möjligt för patienten att följa vårdprocessen bakåt i tiden. Journalföringen bör omfatta patientens inställning, delaktighet och vilken information som givits till patienten vad gäller behandlingsalternativ, eventuella biverkningar och överväganden. I förhållande till kontroversiella behandlingar borde det även finnas skriftliga samtycken. Dels skulle vårdprocessens gång bli tydligare för patienten, speciellt då minnesstörningar kan förekomma, men även vårdgivaren skulle gagnas av detta då man skulle slippa misstankar i fall som endast består av en missvisande minnesbild om vad som hänt. På så
12 sätt skulle många missförstånd kunna avvärjas, och för dem som alltjämt anser sig felbehandlande skulle det också finnas något att använda som stöd vid ett eventuellt klagomål. Koppling mellan psykisk ohälsa och sämre somatisk vård Personer med psykisk ohälsa är mer drabbade än andra av somatiska sjukdomar. Socialstyrelsen har konstaterat att personer med psykisk sjukdom löper avsevärt högre risk än andra att dö i förtid i hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och diabetes. Samtidigt får personer med psykisk ohälsa, inte sällan, sämre bemötande, vård och behandling när de söker somatisk vård. Vi ser behov av en fördjupad genomlysning av detta. Yttranden från JO och försöksverksamheten med markörbaserad journalgranskning pekar ut detta som ett område med stora risker. Det är viktigt att det framtida tillsynssystemet fokuserar på sådana problemområden såväl hos enskilda vårdgivare som hos de instanser som hanterar klagomål inom vården då detta också resulterar i högre dödlighet för denna patientgrupp i relation till dessa hälsotillstånd, vilket utgör en allvarlig diskriminering. Inom detta område ser vi också att patient-, brukar- och anhörigmedverkan är nödvändig. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa Ann-Kristin Sandberg Samordnare NSPH
Samverkansstruktur för IVO och patientnämnderna
2016-04-06 registrator@ivo.se Diarienummer 7.1-24006/2015 NSPH:s yttrande över remiss avseende Uppdrag att skapa en långsiktig samverkansstruktur för analys och återkoppling av klagomål till berörda aktörer
NSPH:s yttrande över Klagomålsutredningen delbetänkande Sedd, hörd och respekterad - SOU 2015:14
1 2015-06-18 s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Regeringen Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM NSPH:s yttrande över Klagomålsutredningen delbetänkande Sedd, hörd och respekterad
HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se
HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem
Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-03-13 S2015/1547/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU
Sedd, hörd och respekterad
Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården Delbetänkande av Klagomålsutredningen Stockholm 2015 SOU 2015:14 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress:
HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Fråga patienten (SOU 2015:102)
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-04-12 Dnr.nr: S2015/08100/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Fråga patienten
NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna
2016-06-07 S2016/02521/SF s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Socialdepartementet 103 33 Stockholm NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering
Temadag om det nya klagomålssystemet
Temadag om det nya klagomålssystemet Marie Åberg Petra Carlbaum Inspektionen för vård och omsorg 13 december 2017 Förändrad klagomålshantering 1 januari 2018 IVO Vårdgivaren Patientnämnden Ändamålsenlig
Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14
2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU
Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli
1(7) Förvaltningsnamn Avsändare Verksamhetsplan 2019 2020 för patientnämnden och patientnämndens kansli Inledning Tanken med denna verksamhetsplan är att den ska skapa fokus och riktning för de två kommande
Yttrande över Fråga patienten Nya perspektiv i klagomål och tillsyn (SOU 2015:102)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Yttrande över remiss "Sedd, hörd och respekterad", delbetänkande klagomålsutredning (SOU 2015:14)
2015-05-06 Dnr 2015/0251 Landstingsdirektörens stab Patientsäkerhetsavdelningen Gulli Malmborg tel 0455-73 4114 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remiss "Sedd, hörd och respekterad", delbetänkande
Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården
Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU16 Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ett mer ändamålsenligt klagomålssystem
Klagomål inom hälso- och sjukvård förändringar från 1 januari 2018
Klagomål inom hälso- och sjukvård förändringar från 1 januari 2018 Eva-Lena Petersson Inspektör och processutvecklare Emelie Karlsson Utredare 21 maj 2018 Bakgrund till förändringen? Vad innebär förändringen?
Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (2015:14).
Nina Alander Riksförbundet för Barn, Unga och REMISSVAR Vuxna med utvecklingsstörning, FUB 2015-05-28 Socialdepartementet Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och
NSPH:s yttrande över promemorian Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet Ds 2016:26
2016-10-18 Ku2016/01778/DISK ku.remissvar@regeringskansliet.se Kulturdepartementet Enheten fo r diskrimineringsfra gor NSPH:s yttrande över promemorian Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande
Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälsooch sjukvården. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälsooch sjukvården Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 26 januari 2017 Gabriel Wikström Lars Hedengran (Socialdepartementet)
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Kommittédirektiv. En mer ändamålsenlig hantering av klagomål mot hälso- och sjukvården. Dir. 2014:88. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014
Kommittédirektiv En mer ändamålsenlig hantering av klagomål mot hälso- och sjukvården Dir. 2014:88 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska se över den nuvarande
Sundbyberg 2013-11-11 Dnr.nr S2013/4872FS Vår referens Maryanne Rönnersten s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Ansvarsfull hälso- och sjukvård, :44 Handikappförbunden
Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas
Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH
Stockholms läns landsting 1 (3)
Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-10-22 LS 1408-0956 Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård
Verksamhetsplan patientnämnden och patientnämndens kansli
1(8) Förvaltningsnamn Avsändare Verksamhetsplan 2017 2018 patientnämnden och patientnämndens kansli Inledning Den bärande tanken med en verksamhetsplan är att skapa fokus och riktning för kommande år.
Betänkandet Fråga patienten! Nya perspektiv i klagomål och tillsyn (SOU 2015:102)
REMISSVAR 2016-04-22 Dnr 3.9:0030/16 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Fråga patienten! Nya perspektiv i klagomål och tillsyn (SOU 2015:102) (S2015/08100/FS) Inledning Barnombudsmannen yttrar
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659); SFS 2012:957 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i
Regeringens proposition 2016/17:122
Regeringens proposition 2016/17:122 Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården Prop. 2016/17:122 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 mars 2017 Stefan
Revidering av reglemente avseende patientnämnden med anledning av ny lag 4 LS
Revidering av reglemente avseende patientnämnden med anledning av ny lag 4 LS 2017-1185 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-11-22 LS 2017-1185 Landstingsstyrelsen Revidering av reglemente avseende
Er referens 2471/2016 S2015/08100/FS
2016-04-21 Dnr Er referens 2471/2016 S2015/08100/FS Myndigheten för vård- och omsorgsanalys remissyttrande över betänkandet Fråga patienten: Nya perspektiv i klagomål och tillsyn (SOU 2015:102, S2015/08100/FS)
Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48
Sundbyberg 2017-10-20 Dnr.nr: S2017/03403/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se, s.fs@regeringskansliet.se Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48
RSMH:s yttrande över slutbetänkandet Nya perspektiv i klagomål och tillsyn (SOU 2015:102)
Handläggare: Anna Quarnström 1 2015-04-15 S2015/08100/FS. s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Regeringen Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM RSMH:s yttrande över slutbetänkandet
Patientsäkerhet - Vad har gjorts? Vad behöver göras? (SOU 2008:117) Remiss från Socialdepartementet
PM 2009: RVII (Dnr 001-168/2009) Patientsäkerhet - Vad har gjorts? Vad behöver göras? (SOU 2008:117) Remiss från Socialdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande
FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv
FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv NSPH ett dynamiskt nätverk NSPH är ett nätverk av 13 patient-, brukaroch anhörigorganisationer inom psykiatrin. Vi delar ett antal grundläggande
Patientnämndens verksamhetsberättelse
Patientnämndens verksamhetsberättelse 2016 1 Verksamhetsberättelse 2016 2 Sammanfattning Under året har Region Kronoberg fattat ett formellt beslut om att arbeta mot en mer personcentrerad vård vilket
NSPH:s yttrande över promemorian Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete, Ds 2017:9
2017-05-17 S2017/01743/SF s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Socialdepartementet 103 33 Stockholm NSPH:s yttrande över promemorian Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete,
Stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården (2017:372) (Prop. 2016/17:122)
Stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården (2017:372) (Prop. 2016/17:122) Bakgrundsfakta Region Norrbotten 80 60 40 20 0 Synpunkter/klagomål registrerade i verksamheten Patient/närstående - klagomål/synpunkt
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Delbetänkandet SOU 2015:14 Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården
REMISSVAR 2015-06-18 Dnr 10.1-8703/2015 1(11) Socialdepartementet Delbetänkandet SOU 2015:14 Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (dnr S2015/1547/FS) Övergripande
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4
NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST
1 2016-10-14 Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster S2016/01918/FST Ansvarig handläggare på RSMH - Anna Quarnström Riksförbundet för Social och Mental hälsa, RSMH, lämnar härmed remissvar
Handläggare Carina Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Remissvar Socialnämnden Handläggare Carina Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: 2016-02-08 Dnr: Regeringskansliet Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se
Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)
Remissvar 1 (5) Datum Vår beteckning 2018-04-23 SBU2018/53 Regeringskansliet Socialdepartementet Er beteckning S2018/00232/FS Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn
Yttrande över slutbetänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)
1 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över slutbetänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) Inledningsvis vill Patientnämnden poängtera att nämnden endast kommer att
Socialstyrelsens yttrande över delbetänkandet Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)
2015-06-16 Dnr 10.1-8272/2015 1(7) Avdelningen för regler och behörighet Jessica Storm jessica.storm@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande
Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete
Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete Seminarium i Göteborg 22 november 2011 FoU i Väst Kjell Broström Bakgrund NSPH Nätverk under Nationell psykiatrisamordning
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL
Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL Vårdskada Utredningar av vårdskadorv Lex Maria Enskildas klagomål Händelse som inneburit en vårdskada? Exempel? Hur vet man att det är en händelse som ska rapporteras
PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET
PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2016-07-01 POLICY Uttrycker
Vårdgivarens klagomålshantering Lagändringar
Vårdgivarens klagomålshantering Lagändringar Lagar Patientsäkerhetslagen ( 2010:659) (PSL) Patientlagen (2014:821) (PL) Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården (KL) Träder i kraft
NSPH:s yttrande över betänkandet Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer, SOU 2017:21
2017-09-29 S2017/02040/FST s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Socialdepartementet 103 33 Stockholm NSPH:s yttrande över betänkandet Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och
Riktlinjer vid kränkande särbehandling av anställda vid Högskolan i Borås
HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT Sid 1 Riktlinjer vid kränkande särbehandling av anställda vid Högskolan i Borås Detta dokument (dnr 515-16) ersätter tidigare dokument (dnr 602-14 och 692-10). Rektor har
NATIONELL SAMVERKAN FÖR PSYKISK HÄLSA
NATIONELL SAMVERKAN FÖR PSYKISK HÄLSA Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH är samarbetsorganisation för patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området Nationell Samverkan
Fråga patienten. Nya perspektiv i klagomål och tillsyn. Slutbetänkande av Klagomålsutredningen. Stockholm 2015 SOU 2015:102
Fråga patienten Nya perspektiv i klagomål och tillsyn Slutbetänkande av Klagomålsutredningen Stockholm 2015 SOU 2015:102 SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters
Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon
REMISSVAR 2017-10-04 Dnr 10.1-22558/2017 1 (5) Socialdepartementet Kunskapsstödsutredningens betänkande (SOU 2017:48) Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Regional kvalitetsregisterkonferens
Göteborg den 5 oktober 2014 Regional kvalitetsregisterkonferens Patientmedverkan i kvalitetsregisterarbetet Kjell Broström, NSPH Kan reflektionerna kring psykiatrins register vara av intresse för andra
Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Bilaga 3. Kvalitetspolicy. Gäller från och med 2012
Bilaga 3 Kvalitetspolicy Gäller från och med 2012 Uppdaterad januari 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 1 STYRNING... 3 1.1 LAGAR... 3 1.2 REGLEMENTE... 3 1.3 EXTERNA SAMVERKANSAVTAL... 3 1.4 ÖVRIGT...
Dnr PN Patientnämndens Verksamhetsplan 2019
20160101 Dnr PN-2018-1100 Patientnämndens Innehållsförteckning 1. Vision/verksamhetsidé... 1 2. Medborgarperspektivet... 2 3. Processperspektivet... 2 4. Ekonomiperspektivet... 3 5. Nyckelindikatorer...
Rutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Information om patientsäkerhetslagen
Information om patientsäkerhetslagen Inflytandesamordnare för patienter och närstående Inflytandeombud för patienter och närstående Barnsamordnare. Barnombud Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen
Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård
Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU15 Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen
Reglemente för patientnämnden
Ärende 17 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten 2017-09-08 Diarienummer 170589 Landstingsfullmäktige Reglemente för patientnämnden Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner
Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning
2016-01-20 Patientnämnden Annika Lundgren, Carina Rissvik, Ingrid Sivermo 1 Verksamhetsberättelse 2015 2 Sammanfattning I januari infördes den nya patientlagen som syftar till att stärka och tydliggöra
Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Psykiatrisk tvångsvård Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. VAD HÄNDER NU? Meningen med tvångsvård är att du ska må bättre så att du slipper vårdas med hjälp av tvång.
Uppföljning av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården delredovisning av regeringsuppdrag (S2017/07302/RS)
Uppföljning av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården 2018 delredovisning av regeringsuppdrag (S2017/07302/RS) Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis
Inledande synpunkter. Tel
1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka
Minnesanteckningar från IVO:s dialogforum den 21 maj 2018 med organisationer som företräder patienter, brukare och/eller anhöriga
2018-06-04 1(5) Minnesanteckningar från IVO:s dialogforum den 21 maj 2018 med organisationer som företräder patienter, brukare och/eller anhöriga Deltagare: Program: Presentationsbilder: Deltagarlista
Remissvar avseende Framtidens biobanker (SOU 2018:4), dnr S2018/00641/FS
2018-06-27 Dnr 10.1-10747/2018-2 1(5) Avdelning öst Caroline Sundholm caroline.sundholm@ivo.se s.remissvar@regerinskansliet.se ss.fs@regerinskansliet.se Remissvar avseende Framtidens biobanker (SOU 2018:4),
Lagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)
Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Ellinor Englund. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg
Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter
Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Vad är psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja? Vård oberoende av vilja innebär att du vårdas på ett psykiatriskt
Patientnämnden ett stöd för dig som är patient. Carina Liljesand ordförande, patientnämnden Göteborg
Patientnämnden ett stöd för dig som är patient Carina Liljesand ordförande, patientnämnden Göteborg Patientnämndens uppdrag Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. Utifrån synpunkter och klagomål
HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-05-25 Dnr.nr: S2016/00212/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s. r e gis trätor @re ger ingska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Effektiv vård (SOU
Patientens rättigheter
Patientens rättigheter Patienters rättigheter finns beskrivna i flera olika lagar inom hälso- och sjukvårdens område. I denna skrift ligger tonvikten på: Patientsäkerhetslagen (2010:659) Hälso- och sjukvårdslagen
Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.
Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer
Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning
Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,
Årlig granskning Patientnämnd-Etisk nämnd. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Årlig granskning Patientnämnd-Etisk nämnd Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV46 2(7) Sammanfattning Vår bedömning är att Patientnämnd-Etisk nämnds verksamhet har bedrivits på ett
Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen
Granskning år 2015 av patientnämnden
Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...
/2018 1(5) Socialdepartementet
2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett
Patientnämnderna i Västra Götalandsregionen Anne-Kathrin Schneider, sektionschef
Patientnämnderna i Västra Götalandsregionen Anne-Kathrin Schneider, sektionschef Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården (proposition 2016/17:122) ersätter Lag ( 1998:1656) om patientnämndsverksamhet
1. den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som bedrivs av landstinget eller enligt avtal med landstinget,
Reglemente för landstingets patientnämnd Allmänna bestämmelser 1 Patientnämnden har i enlighet med lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. till uppgift att stödja och hjälpa patienter inom 1. den
Delbetänkande SOU 2017:40 För dig och för alla
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-10-13 Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Delbetänkande SOU 2017:40 För dig och för alla Sammanfattning I delbetänkandet presenteras
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad
Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Patientnämnden i det nya klagomålssystemet
Patientnämnden i det nya klagomålssystemet Patientnämndsverksamheten vilar på tre ben Den politiska nämnden Synpunkter/klagomål Stödpersoner Synpunkter/klagomål via patientnämnden Synpunkter/klagomål skickas
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-02-09 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Anita Saldén Enérus. Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem
Patientlagen och informationsplikten 2014:821
Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård
Patientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också
Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 28-38
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 28-38 Tid: 2016-04-06, kl 08:00-09:50 Plats: Sal C, Regionens hus 32 Remiss Fråga patienten! Nya perspektiv i klagomål och tillsyn (SOU 2015:102)
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav