Rapport från planeringsuppdrag 3c - Masterprogram inom växtbiologi

Transkript

1 Rapport från planeringsuppdrag 3c - Masterprogram inom växtbiologi Planeringsgruppens sammansättning Planeringsgruppen har bestått av följande personer: Peter Anderson, Inst. för växtskyddsbiologi, LTV-fakulteten Anders Kvarnheden, Inst. för växtbiologi, NJ-fakulteten (projektledare) Karin Ljung, Inst. för skoglig genetik och växtfysiologi, S-fakulteten Arbetsprocess Uppdraget har varit enligt: Uppdrag för planering av gemensam utbildning på grund- och avancerad nivå vid SLU (rektorsbeslut ): SLU ska göra en gemensam översyn och samordning av masterutbildningen med syfte att kunna erbjuda ett tydligt, intressant och resurseffektivt utbud av masterprogram. Uppdraget är att analysera förutsättningar och föreslå möjligt masterprogram med fokus på växtbiologi med utgångspunkt i de unika forskningsmiljöer som finns inom SLU. Det förutsätts att kompetens från flera fakulteter samverkar i ett planerat programgenomförande. Kan förslaget ersätta nuvarande program inom området? Konsekvenser i förhållandet till nuvarande utbildningsprogram och externa samarbeten måste beskrivas. Vilken målgrupp av studenter och vilket syfte har den föreslagna utbildningen? Vilka för- och nackdelar skulle det föreslagna upplägget innebära ur ekonomiska och kvalitetsmässiga perspektiv? Planeringsgruppen har haft tre möten via Skype. Anders Kvarnheden har också haft ett individuellt möte med Peter Anderson och ett med Karin Ljung. Olika versioner av rapporten har under arbetets gång sänts för kommentarer till studentrepresentanten Jonna Wiklund (mark/växtagronomstudent), lärare vid de tre involverade SLU-fakulteterna och samarbetande universitet. Bakgrund I uppdraget ges följande bakgrund: SLU:s nuvarande utbildningsutbud är komplext. För närvarande erbjuds ca 20 utbildningsprogram på avancerad nivå, många i samverkan med andra lärosäten. Dessutom medverkar SLU i ett antal masterprogram inom Erasmus Mundus. Utbildningsutredningen "On the education at SLU" framför kritik mot att SLU:s programutbud är svårt att överblicka med alltför många ingångspunkter och otydlig struktur. Avancerad utbildning i växtbiologi bedrivs på de tre SLU-orterna Umeå, Ultuna och Alnarp. I detta avsnitt ges en överblick över denna utbildning. I det följande avsnittet beskrivs resultaten av vår utredning. Masterutbildning Umeå I Umeå ges mastersprogrammet Plant and Forest Biotechnology sedan 2007, Programmet ges i samarbete med Umeå Universitet, och vänder sig till studenter med skoglig, biologisk eller bioteknik bakgrund. Första årets kurser är obligatoriska för alla studenter, och består av 15 hp kurser i cell-och molekylärbiologi, växters tillväxt och utveckling, bioteknologi och molekylär förädling samt biologi och bioteknik i skogliga produktionssystem. Andra året kan 1

2 studenterna välja kurser i funktions-genomik, beräknings- och systembiologi samt projektbaserade kurser. Programmet har tagit emot masterstudenter via Atlantis-programmet (Transatlantic Master s Degree in Forest Resources, internationella studenter via Erasmus-avtal samt s.k. free movers. Masterutbildning Ultuna SLU i Uppsala har haft ett masterprogram i växtbiologi sedan 2007: Programmet har byggt på de kurser i växtbiologi som getts för mark/växtagronomer och på samarbeten med lärosäten i regionen (Uppsala universitet, Stockholms universitet och Södertörns högskola) och i Norden (Helsingfors universitet, Köpenhamns universitet och Norges miljö- och biovetenskapliga universitet). För närvarande ingår i masterprogrammet avancerade växtbiologikurser i genetik och växtförädling, växtodling, växtpatologi och forskningspraktik som ges av SLU samt kurser vid Uppsala universitet (växternas tillväxt och utveckling) och Stockholms universitet (molekylära växt-mikrobinteraktioner). Programmet ges i nära samarbete med dessa universitet: Masterutbildning Alnarp I Alnarp ges ett antal kurser i växtbiologi eller ämnen som anknyter till växtbiologi inom hortonomprogrammet. Det finns också kurser i växtbiologi inom Mastersprogrammet i Agroekologi. Ett arbete har inletts för att se över kursutbudet på masternivå i Alnarp för att skapa bättre möjligheter för hortonomer, men också för trädgårdsingenjörer och lantmästare som vill gå vidare efter Bachelorexamen. Diskussioner förs också med Lunds Tekniska högskola och Lunds Universitet om införandet av ett gemensamt masterprogram i växtförädling/växtbioteknik via plattformen Plant Link. Resultat 1. Struktur på föreslagen utbildning Huvudförslaget är ett gemensamt program med tre inriktningar, en inriktning vid varje studieort och med olika profil: Umeå skogligt inriktad, Uppsala inriktad mot jordbruk, Alnarp inriktad mot hortikultur. Alternativet är att ha tre separata program som samarbetar och som har gemensam övergripande titel. Valet av alternativ är till viss del beroende av vilket som är mest praktiskt administrativt sett. Varje studieort har under det första året fasta kurser, och under år två har studenterna möjlighet att välja kurser från alla orter inom programmet. De tre inriktningarna har dessutom lokala samarbeten med andra lärosäten som måste tas hänsyn till vid förändringar. 2. Samordning av kurser mellan orter Det finns kurser med liknande innehåll det första året där det skulle vara möjligt att ha gemensamma föreläsningar med videokonferensteknik, t.ex. i växtförädling, bioteknik och växtskydd/växtpatologi. Det skulle också ge möjligheter till att både bredda och fördjupa kursinnehållet på de olika orterna. Man kan på så sätt också utnyttja specialkompetens på en ort inom samtliga inriktningar. Även moment för generiska kompetenser lämpar sig för samordning genom distansundervisning och utbyte av lärare mellan orterna. Laborationer och övningar kan ges på respektive campus enligt inriktningen, möjligen med redovisningar eller gruppdiskussioner mellan campus via videolänk. Valfria kurser med olika inriktningar kan erbjudas under år två av utbildningen, vilket också möjliggör eventuella utbytesstudier. 2

3 Om möjligt bör kurser eller kursmoment under det första året med liknande innehåll vid de tre orterna kunna samordnas med avseende på innehåll så att det inte påverkar valbarheten under det andra året och att det inte finns hinder för studenter att läsa kurser på de andra orterna. 3. Kan förslaget ersätta nuvarande program inom området? Ja, om de tre existerande eller planerade masterprogrammen på de tre orterna går ihop till ett. Det är då viktigt med tydlighet så att studenterna vet vad och var de söker. 4. Konsekvenser i förhållande till nuvarande utbildningsprogram och externa samarbeten Konsekvenserna av det ökade samarbetet mellan orterna skulle vara positiva eftersom SLU:s masterutbildning inom växtbiologi synliggörs bättre. Genom samordning kan kompletterande utbildningar i växtbiologi planeras för de tre orterna och konkurrens undvikas. SLU:s långa yrkesprogram behöver förstärkning på avancerad nivå för att kunna garantera hög kvalitet och valmöjligheter. Det är också viktigt att kunna erbjuda fortsatta studier av hög kvalitet för kandidatstudenter. De externa samarbetena påverkas inte och för dem är det positivt om SLU kan attrahera fler studenter till de gemensamma utbildningarna. 5. Målgrupp av studenter Vid samtliga orter är målgruppen både SLU-studenter och externa studenter (från de lokala samarbetena och helt externa). Ett samordnat tydligt utbud av kurser i växtbiologi är också värdefullt för studenter utanför masterprogrammet som kan ta delar av det. Det kan vara t.ex. andra SLU-programstudenter eller utbytesstudenter (Erasmus eller andra utbyten). Man kan också använda delar av masterutbildningen i växtbiologi för speciella externa utbildningssamarbeten, som det pågående samarbetet med Brasilien eller det tidigare samarbetet i Umeå med USA (Atlantis). I Umeå är jägmästarstudenterna målgrupp för att läsa hela eller delar av programmet. Dessutom finns civilingenjörs- och biologikandidatutbildningar vid Umeå universitet. De interna studenterna i Alnarp är hortonomer, trädgårdsingenjörer och lantmästare. Dessutom finns civilingenjörs- och biologikandidatutbildningar vid Lunds universitet. De interna studenterna i Uppsala är mark/växt-agronomer och biologikandidater. Dessutom finns biologikandidatutbildningar vid universiteten i Uppsala och Stockholm. EU/EES-studenter behöver inte betala någon studieavgift och är därför en viktig målgrupp. För att attrahera externa studenter är det viktigt att programmet marknadsförs på bästa sätt genom riktade satsningar och att SLU satsar ekonomiska medel för detta under en länge period, t.ex. 5 år. 6. Syfte med den föreslagna utbildningen Syftet är att ge en högkvalitativ utbildning inom växtbiologi och attrahera fler studenter inom växtbiologi till SLU. SLU har en extra styrka genom sin nära koppling till tillämpningar och näringen. Både den grundläggande och den mer tillämpade forskningen i växtbiologi är också mycket framgångsrik vid de tre orterna vilket ger möjlighet till utbildning med starkt forskningsanknytning. Ett attraktivt masterprogram i växtbiologi är dessutom av stor vikt för att trygga kompetensförsörjningen för SLU inom området. Den föreslagna utbildningen kommer att ge samordningsfördelar mellan orterna genom att bättre utnyttja tillgänglig kompetens och ge SLU-studenter tillgång till ett större kursutbud. 7. Förankring inom SLU och på andra lärosäten. Utbildningen är av gemensamt intresse för de tre SLU-orterna, vilka vinner på en samordning. Förslaget har diskuterats internt samt med samarbetande universitet. De sistnämnda är 3

4 positiva eftersom det skulle öka möjligheten att attrahera studenter, vilka också då läser kurser vid samverkande universitet. 8. Vilka för- och nackdelar skulle det föreslagna upplägget innebära ur ekonomiska och kvalitetsmässiga perspektiv? Fördelarna är främst kvalitetsmässiga med ett samordnat kursutbud och bättre utnyttjande av SLU-kompetens. Dessutom finns möjlighet till gemensamma föreläsningar mellan orterna och därmed mer kostnadseffektiv undervisning, vilket skulle frigöra medel för kvalitetshöjande åtgärder. Eventuella nackdelar som kan uppstå är otydlighet för studenterna och en ökad administration, vilka borde kunna undvikas genom en god planering. För att programmet ska kunna drivas framgångsrikt är det viktigt att centrala medel avsätts för att planera och genomföra samordning, samläsning och pedagogisk utveckling. Bilaga 1: Översikt över kurser inom befintliga mastersprogram inom SLU eller avancerade fristående kurser, som vi bedömer kan vara av generellt intresse för studenter inom ett gemensamt Mastersprogram i Växtbiologi, alternativt ges som valbara kurser inom befintliga program. 4

5 Bilaga 1. Översikt över kurser inom befintliga mastersprogram inom SLU eller avancerade fristående kurser, som vi bedömer kan vara av generellt intresse för studenter inom ett gemensamt Mastersprogram i Växtbiologi, alternativt ges som valbara kurser inom befintliga program. HT 15 ECTS (september-nov) HT 15 ECTS (november-januari) VT 15 ECTS (januari mars) VT 15 ECTS (mars juni) Project based advanced course in biology at the Department of Forest Genetics and Plant Physiology, Umeå. Project based individual course where the student, in cooperation with the supervisor, identifies a suitable problem and accomplishes an individual project with support from the supervisor. The course can be taken any time during the year (also during summer). Functional Plant Genomics, Umeå. Functional genomics analyses using gene sequencing and array analysis, proteomics and metabolomics analyses, bioinformatics. This course is given within the Plant and Forest Biotechnology programme in Umeå, but it is not mandatory. Plant Biotechnology and Molecular Breeding, Umeå. Transformation, tissue culture, plants as production systems, plant breeding, population genetics and natural variation. Patenting and GMO (this is a separate part of the course). This is a mandatory course within the Plant and Forest Biotechnology programme in Umeå. Biology and Biotechnology in Forest Production Systems, Umeå. Optimization of forest production, forest biotechnology, wood development, wood chemistry, somatic embryogenesis, forest plant production. Some parts of the course have also been given as PhD courses. This is a mandatory course within the Plant and Forest Biotechnology programme in Umeå. Management of Pest, Diseases and Weeds, Alnarp. Sustainable management of pests, diseases and weeds in crops that are practical and possible to adopt by farmers; The environmental impact of different pest management strategies Advanced Plant Breeding and Genetic Resources, Alnarp. Genetic resources and plant breeding for sustainable plant growing; Genetic variation and gene erosion; DNA markers; Genomic selection; Biotechnological tools Insect Chemical Ecology, Alnarp. Plant-insect interactions; Multitrophic interactions; Applications in chemical ecology; Sensory physiology Environmental Issues of Crop Production, Alnarp. Training in how to formulate, solve and analyze environmental issues, renewable and non-renewable resources; Methods for describing, analyzing and evaluating environmental effects; Environmental and resource conflicts Applied Plant Biotechnology, Alnarp. Tissue culture, in particular in vitro shoot and root culture; Genetic transformation; Gene cloning; Bioinformatics; GM; Regulations and intellectual property. Horticultural Crop Physiology, Alnarp. Advanced plant physiology of horticultural crops; Sustainable production; Quality aspects; Technical solutions for measuring of growth and development; Geographical aspects; Abiotic and biotic growth factors; Knowledge transfer

6 Agroecology Basics, Alnarp. Principles of systemic thinking and systems analysis; On farm implementation of Participatory Rural Appraisal; natural conditions for the design sustainable land use; Environmental, social and economical factors that influence the sustainability of crop production and livelihood of farmers Plant Pathology, Ultuna This course gives the student a thorough foundation in the principles of plant pathology. A key component is a study of the biological processes that lead to disease in plants. Students learn about the interactions of plants and pathogens on a variety of integration levels (from the subcellular to populations). Research Training, Ultuna The student participates in regular activities within industry, public administration or academic research. The student should under supervision or independently participate in work relevant to the education. (period I eller II) Ecology of Production Systems, Alnarp. Agroecological. principles; Systemic perspective and theories of production systems; Interactions between agricultural production components; Interactions within social and economic settings Genetic Diversity and Plant Breeding, Ultuna. The course covers topics such as evolution, domestication, systematics, and influence of various environmental factors. Genetic and molecular genetic practices together with breeding strategies are other important elements. International aspects and various regulations will be discussed. Plant-Microbe Interactions, Ultuna. The course deals with interactions between plants and microbes for both pathogenic and symbiotic interactions. Infection mechanisms, plant defence and ecological consequences are covered. The intention is to explain the mechanisms and interactions all the way down to the molecular level Biology and Production of Agricultural Plants, Ultuna. The primary direction of the course is towards crops adapted to temperate climate and offers deepening synthesis of knowledge within crop production science. The course gives a base for research within the field as well as training for the student s job career.