Lägesrapport och förslag angående REB : uppdrag om utbildningar inom trädgård

Transkript

1 Underlag 07vi SM Lägesrapport och förslag angående REB : uppdrag om utbildningar inom trädgård Uppdrag: att inför läsåret 2015/16 föreslå åtgärder på kurs- och programnivå som stärker studentantalet på avancerad nivå inom trädgård/hortikulturområdet på SLU Uppdrag: att koordinera förändringar på avancerad nivå med det planerade utbildningssamarbetet med Lunds universitet inom ramen för PlantLink och SLUs fakultetsövergripande projekt inom växtbiologiområdet, samt med det nuvarande masterprogrammet Agroecology Hortonomprogrammet (300 hp) ger möjlighet till hortonomexamen samt kandidat- och masterexamen i biologi eller trädgårdsvetenskap. Ca 15 studenter börjar årligen i programmet. Trots lågt studentantal går årskurs 1-3 att genomföra smidigt för att programmet har ca 60 hp samläsning med trädgårdsingenjörer inom obligatoriet samt en kemikurs vid Lunds universitet. Kandidatarbeten är också samordnade med trädgårdsingenjörer. Först på årskurs 4-5 blir programmet lidande av lågt antal studenter, eftersom en del av studenter väljer utbytesstudier eller kurser vid SLU Ultuna, Lunds universitet eller annat lärosäte. Risken att kurser blir inställda är stor och skapar oro hos studenter. Valfriheten minskar när kurser ställs in. Institutioner har inte tillräcklig ekonomi att driva kurser med endast få studenter. Ett masterprogram inom trädgårdsvetenskap är nödvändigt för att synliggöra hortonomprogrammets avancerade kurser. Målgrupp för masterprogrammet är framförallt trädgårdsingenjörer och andra som har kandidatexamen i biologi (växtbiologi), trädgårdsvetenskap, lantbruksvetenskap (växtodling) eller motsvarande ämne. Lantmästare är också en potentiell målgrupp. Masterprogrammet skulle även underlätta för marknadsföring av enskilda kurser till potentiella utbytesstudenter. För att säkerställa avancerad nivå för befintliga hortonomstudenter är det viktigt att ett masterprogram kommer i gång snarast möjligt, helst 2015/16. Det finns bra kursunderlag i hortonomprogrammet redan i dag som speglar olika aspekter av trädgårdsvetenskap och som har potential att utvecklas till ett sammanhållet masterprogram. Flera kurser har ett holistiskt sätt att granska odlingssystem och växtskydd från ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt synsätt. Andra kurser är tydligt forskningsinriktade och ger möjligheten för studenter att fördjupa sig i utveckling av centrala

2 metoder. Internationella aspekter är väl representerade i kurserna. Att öka fokus på efterskördkvalitet diskuteras. Trädgårdsingenjörer är inte behöriga till alla hortonomprogrammets avancerade kurser, och därför kan några kurser från masterprogrammet i Agroecology tas med. Hittills har det varit ett antal studenter från trädgårdsingenjör- och hortonomprogrammen som valt enskilda kurser från Agroecology. År 1 kunde bestå av antingen 30 hp eller 60 hp obligatoriska kurser och år 2 av 30 hp valbara kurser samt 30 hp masterarbete. Åtminstone första terminen ska vara gemensam för alla studenter och första kursen behöver modifieras något, alternativt att skapa en ny kurs som startar programmet. Ett motsvarande exempel av programutveckling är masterprogrammet i landskapsarkitektur (LAM) som är baserat på åk 4-5 i landskapsarkitektprogrammet i Alnarp. Flera studenter från trädgårdsingenjör/design-programmet har fortsatt sina studier på LAM, Hållbar stadsutveckling eller Natur, hälsa, trädgård. Studenter på trädgårdsingenjör-odlingprogrammet har uttryckt intresse för ett masterprogram inom trädgårdsvetenskap. Tabell 1. Förslag till ett masterprogram i trädgårdsvetenskap Programnamn Språk Nivå Omfattning (hp) Dimensionering (antal platser) Behörighetskrav Urval Ev. inriktningar Examensmöjligheter Ort Master s Programme in Horticultural Science (arbetsnamn) Engelska Avancerad nivå 120 hp, 2 år totalt 20 platser, 10 antagna per läsår - studenter från hortonomprogrammet och delvis från masterprogrammet Agroecology samt utbytesstudenter förväntas att delta i kurser Kandidatexamen i trädgårdsvetenskap, biologi (växtbiologi), lantbruksvetenskap (växtodling), eller miljövetenskap eller motsvarande utländsk examen; engelska B Formuleras i samråd med SUS/antagningen. trädgårdsvetenskap eller biologi Masterexamen i trädgårdsvetenskap eller biologi (växtbiologi) Alnarp Samarbete med SLUs blivande masterprogram i växtbiologi och med Lunds universitet (PlantLink-samarbete) är möjligt genom att välja med de kurser som bäst motsvarar behovet i dessa program. Eventuella ändringar i huvudområden för generella examina vid SLU och på

3 längre sikt, eventuella ändringar i områdesbehörighet på kandidatnivå, kan dock påverka samarbeten med dessa tydligt biologi-inriktade program. Tabell 2. Exempel på ett möjligt ramschema i ett masterprogram i trädgårdsvetenskap. På årskurs 1 ska antingen första terminen eller hela läsåret vara obligatoriskt. Årskurs 2 består av 30 hp valfria kurser samt 30 hp masterarbete. Alla kurser i tabellen är befintliga kurser från hortonomprogrammet och masterprogrammet Agroecology. Klassning på kurser och en viss justering i innehållet och placering i programmet diskuteras. Bi biologi, TD trädgårdsvetenskap, LB lantbruksvetenskap, FÖ företagsekonomi, MX miljövetenskap, KE kemi, LK landskapsarkitektur Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 år 1 Management of Pests, Diseases and Weeds Horticultural Crop Physiology Environmental Economics and Management* LB/FÖ A1N Environmental Issues in Crop Production BI/MX A1N år 2 Agroecology Basics* LB/TD A1N Ecology of Production Systems* LB/BI A1N Landscape in Transition impacts of and adaptations to climate change** LK/BI A1N Urban Agriculture and Social Interactions LK/BI G2F Applied Plant Biotechnology Advanced Plant Breeding and Genetic Resources Insect Chemical Ecology BI/KE A1N Practical Research Training BI A1N MSc Thesis in Horticulture BI eller TD MSc Thesis in Horticulture BI eller TD 30 hp 30 hp A2E A2E *kurs från masterprogrammet Agroecology, **kurs i hortonom- och landskapsarkitektprogram

4 Uppdrag: att visa på för- och nackdelar med att, som alternativ till nuvarande trädgårdsingenjör: odling-kandidatprogram samt hortonomprogrammet, införa en gemensam ingång för dessa program samt ett nytt separat masterprogram med möjlighet till hortonomexamen I dagsläget är hortonomprogrammet ett femårigt yrkesprogram med en naturvetenskaplig områdesbehörighet (A11) och trädgårdsingenjör/odling ett kandidatprogram med en samhällsvetenskaplig områdesbehörighet (A14). En gemensam ingång trädgård skulle innebära att alla studenter antas till ett kandidatprogram som leder till trädgårdsingenjörsexamen, med fortsatt möjlighet att antas till ett masterprogram som ger möjlighet till hortonomexamen. En fördel skulle vara tydlig struktur (3+2 år) som skulle underlätta marknadsföring av trädgårdsprogrammen. En stor fråga är om en sådan förändring motsvarar arbetsmarknadens behov i framtiden. En större nackdel med en gemensam ingång är att bara en områdesbehörighet för antagning blir möjlig. Det får konsekvenser på grundnivå som i sin tur påverkar det masterprogram på avancerad nivå som med förslaget är tänkt att leda till en hortonomexamen. I dag är det bra sökandetryck till trädgårdsingenjör/odling som har den samhällsvetenskapliga områdesbehörigheten A14. Om man i framtiden har endast den naturvetenskapliga områdesbehörigheten (A11) till trädgårdsingenjörsprogrammet, blir rekryteringsbasen smalare och det finns en stor risk för färre sökande. Å andra sidan, att endast ha den samhällsvetenskapliga behörigheten som krav begränsar fördjupningsmöjligheter i naturvetenskap. Detta innebär en risk för framtida kompetensförsörjning inom flera ämnesområden, såsom växtförädling, bioteknik och växtskyddsbiologi. En möjlighet är att föreslå en områdesbehörighet som är mellan A11 och A14. Detta behöver granskas vidare. Man ska också komma ihåg att ändring i områdesbehörighet kan innebära konsekvenser för trädgårdsingenjör/design-kandidatprogrammet som i dag har samma tillträdeskrav som trädgårdsingenjör/odling (förutom antagningsprov) och som leder till trädgårdsingenjörsexamen samt kandidatexamen. På kandidatnivå finns i dag ca 60 hp samläsning mellan trädgårdsingenjör/odling och hortonom. I ett sammanslaget kandidatprogram skulle studenterna kunna läsa tillsammans ca 120 hp, dvs. i ca 2 år och ha valfrihet på åk 3. Under år 3 kunde ett spår vara fördjupning i naturvetenskap och ett annat spår fördjupning inom trädgårdsvetenskap. Jämfört med dagens hortonomprogram skulle detta innebära att ca 90 hp kurser från åk 1-3 (kemi, växtbiokemi, växtfysiologi, genetik, växtförädling, ekologi, statistik, produktlära, växtskydd, mikrobiologi) behöver reduceras till 45 hp. Valda delar kunde eventuellt flyttas för att ingå i ett masterprogram. Slutsats: Det är inte möjligt att genomföra en förändring till en gemensam ingång trädgård till läsåret 2015/16. Mer tid behövs för att 1) få klarhet i formella frågor om ändringar i yrkesprogram, behörighetsfrågor och ev. påverkan av möjligheten att utfärda yrkesexamen, 2) att granska och jämföra olika alternativ för områdesbehörighet i en gemensam ingång jämfört med möjligheten att fortsätta med två ingångar (A11, A14) och skapa ett masterprogram i trädgårdsvetenskap, samt 3) genomföra en konsekvensanalys med hjälp av

5 remiss från studenter, kårer, utexaminerade, institutioner och inte minst näringslivet. Ett masterprogram är möjligt att genomföra till läsåret 2015/16 och utesluter inte möjligheten för gemensam ingång. Tidigast möjliga start för en gemensam ingång trädgård kan vara läsåret 2016/17. Uppdrag: att koordinera förändringar på grundnivå med SLUs fakultetsövergripande projekt om ämnesbredd i kandidatexamina inom relevanta områden Vi är beredda att ta hänsyn till dessa när beslutet är taget. Uppdrag: att inför läsåret 2015/16 föreslå åtgärder för att tydligare profilera trädgårdsingenjör: design-kandidatprogram som ett trädgårdsdesignprogram, eventuellt genom ett namnbyte till trädgårdsdesigner-kandidatprogram, samt föreslå en ökad samordning mellan detta program och landskapsprogrammen Hur påverkar eventuella ändringar i trädgårdsingenjör/odling och hortonom trädgårdsingenjör/design-programmet? Programmet har i dag ca 60 hp samläsning med övriga trädgårdsprogram. Design-programmet ses som en länk mellan trädgård och landskap, och även i fortsättningen är det viktigt med tydlig koppling till både trädgård- och landskapsundervisningen. Ifall en gemensam ingång trädgård genomförs, kan en eventuell förändring i områdesbehörighet påverka design-programmet och möjligheten att nå trädgårdsingenjörsexamen. Vissa ändringar i design-programmets innehåll kommer att genomföras för ramschemat 2015/16. Framför allt finns ett behov för en kurs i markprojektering. Ökad metodträning inom trädgårdsdesign är också önskvärt. Det finns ganska bra valfrihet i programmet i dag, men en viss justering behövs i ramschemat. Det är viktigt att använda valfria kurser från landskapsprogram på ett ändamålsenligt sätt. Ändring av programmets namn verkar inte vara önskvärt enligt en snabbundersökning hos befintliga och utexaminerade studenter. Design-programmet, som startades 2005, håller på att bli känt på arbetsmarknaden. Etableringen gynnas inte av ett namnbyte. Man menar att yrkestiteln trädgårdsingenjör har en viss tyngd jämfört med trädgårdsdesigner som används brett av personer med olika utbildningar. Dock har också förslag som trädgårdsarkitekt nämnts. Ordet trädgård speglar programmets fokus. Diskussionen pågår och bredare undersökning behövs i denna fråga.