Växjö Stad Riksintresse för kulturmiljön

Transkript

1 Växjö Stad Riksintresse för kulturmiljön

2 Riksintresse för kulturmiljön Växjö stad (G 27) Motivering: Stifts- och residensstad av medeltida ursprung med dominerande domkyrkoområdet och successivt framvuxen rutnätsplan som speglar stadsutvecklingen under och 1800-talen. (Skolstad). Uttryck för riksintresset: Kyrkomiljön med den medeltida domkyrkan, Gamla gymnasiet och andra skolbyggnader, biskopsgården Östrabo i avskildhet från och förening med staden samt fd domprostgården tals staden med gatunätets grunddrag, tomtstruktur och spår av den tidigare västra infarten. Senempirestadens utvidgningar och låga, ofta putsade bebyggelse samt det sena 1800-talets esplanadstad med tillväxt mot söder, väster och norr. Fondbyggnader som markerar rutnätets avslutning vid olika tidpunkter, torg och öppna platser, utblickar, parker och grönstråk. Offentliga byggnader och annan bebyggelse som hör samman med förvaltningsstaden. Gamla infartsvägar och stadens direkta övergång i öppen landsbygd i öster. Offentliga byggnader, parker och järnvägsområdet.

3

4 Riksintresset - Spår av historien Viktiga att vårda för framtida generationers förståelse för stadens uppkomst och utveckling

5 Under förhistorisk tid var Växjö en samlingsplats för människorna i det gamla folklandet Värend. Växjö stad växte på medeltiden upp invid den förhistoriska marknadsplatsen där vägarna strålade samman vid sjön vid gränsen mellan Kinnevalds, Konga och Norrvidinge härad. På 1000-talet uppfördes en träkyrka. Växjö stift inrättades omkring 1170 och från denna tid härrör domkyrkans äldsta delar. På 1200-talets slut inrättades domkapitlet fick Växjö sina första stadsprivilegier. Staden har sedan dess fram till industrialismen varit ett handels- och hantverkscentrum, kyrkligt centrum, lärdomssäte och sedan Kronobergs län inrättades 1634 centrum för den statliga administrationen.

6 Bränderna formade staden Växjö har vid tolv tillfällen brunnit ner helt eller delvis. Särskilt två bränder har påverkat stadens uppbyggnad och utseende. Den första 1658 som ödelade större delen av staden väster om Guldsmedsbäcken ledde till att Lantmätaren Hans Ruuth fick uppdraget att reglera den eldhärjade staden. Det gav 1658 års rutnätsplan. Den andra var branden 1843 då hela 80 av stadens gårdar lades i aska och över 1000 person blev utan hem. Nästan hela staden brann ner förutom några kvarter utefter Sandgärdsgatan väster om Snickarbäcken (Båtsmansområdet), bebyggelsen kring kyrkan och biskopskvarteret samt enstaka byggnader i stadens utkant. En ny stadsplan upprättades av kaptenen J Kleen och 1844 inrättades en ny byggnadsordning för Växjö stad där brandsäkerheten var en viktig del. Det var en ljus och öppen stad som växte fram med mellanrum mellan husen som användes till odlingar och planteringar. På 1870-talet utvecklades idéerna ytterligare och efter modell från Paris anlades fyra esplanader i staden. Inte bara stadsplanen utformades för att ge en så brandsäker miljö som möjligt. Viktigt var även byggnadernas utformning. Föreskrifter om att byggnaderna inte fick uppföras i mer än 2, 5 våning och byggas i sten har präglat stadens utseende. Stenbyggnaderna blev inte så många men träbyggnaderna fick putsade fasader.

7 Stadsplanerna Växjö hade från början en oregelbunden medeltida plan där vägar, kvarter och bebyggelse växte fram utifrån de topografiska förutsättningarna. Vägarna ledde in mot samlingspunkten, torget/marknadsplatsen som var en utvidgning av vägen mot Kronoberg, idag Kronobergsgatan. På 1600-talet bestämde den svenska kungamakten att kungens och rikets mäktighet skulle framträda genom representativa, välordnade städer med raka enhetliga gator och ståtliga torg där de förnämsta offentliga byggnaderna var samlade. Staden inordnades därför, och som ett resultat av branden samma år, i ett rätvinkligt gatusystem i 1658 års plan. Dagens Växjö har ett centrum som bygger på och har utvidgats utifrån 1600-talets rutnätsplan. Rutnätsplanen omges av exempelvis västra och östra stadsdelarna präglade av trädgårdsstadens oregelbundna stadsplan.

8 Byggnadshöjden För att säkra mot bränder var även byggnadernas utformning viktig. Föreskrifter om att byggnaderna inte fick uppföras i mer än 2, 5 våning och byggas i sten har präglat stadens utseende. Stenbyggnaderna blev inte så många men träbyggnaderna fick putsade fasader. På bilden överst ser vi hur domkyrkan är den enda byggnaden som höjer sig över stadens bebyggelse. I dagens Växjö där stadsplanen tillåter 3,5 våning höga byggnader har domkyrkan ändå kvar sin dominerande höjd.

9 Karta ritad av H Ruuth Domkyrkan och kyrkogården, 3. Skolan, 4. Kyrkans tomt som används av lektorerna, 5. Kyrkans tomt obebyggd, 6. Biskopsgården, 7. Biskopens bostad, 8. Östergården, A och 9. Hospitalet, 10. En bäck, 13. En gammal klostermur förfallen. 14. Ett fångehus. 16. Gamla kyrkoherdegården, 17. Ett gärde för kyrkoherdegården, 18. Ett sankt karp dike till kyrkoherdegården. 5 7 A 8 9 Staden före branden 1658 Staden var vid denna tid begränsad till ett område som idag gränsar mot Växjösjön och Domprostgården i söder, biskopsgården i öster, Västergatan i väster och Nygatan i norr. Runt omkring tog landsbygden vid.

10

11 Spår från tiden före 1658 Kyrkans platser är till stor del de samma idag. Guldsmedsbäcken har till viss del återuppstått i kanalen som anlades i Östra Esplanadens förlängning. Vid Askelyckan finns spår av västra infartsvägen kvar.

12 Domkyrkan Guldsmedsbäcken Vägen mot Öhr

13 Rutnätsplanen Staden fick 1658 ett rätvinkligt gatusystem enligt idéer som kom från renässansens stadsplanetänkande. Torget utvidgades västerut och fick en regelbunden form. Domkyrkan fick en mer framträdande plats i stadsbilden som fond i Kyrkogatan (nuvarande Sandgärdsgatan). Det var först på 1870-talet som staden utvidgades och växte. Västerut, över gärdena och Spetsamossen, och söderut, på andra sidan järnvägen.

14

15 Spår av rutnätsplanen Växjö centrum har till stor del samma gräns och gatorna samma sträckning som i den första rutnätsplanen. Fondbyggnader. För att förstå hur litet Växjö var vid den här tiden kan man fundera över bilden ovan. Den visar Pestkyrkogården från 1710-talet som då placerades långt utanför staden. Idag ligger den vid Tegnérgatan på Söder inte alls långt från järnvägen.

16 Domkyrkan som fondbyggnad Rutnätsplanen från 1658

17 Esplanader och 1877 års stadsplan Efter 1874 års byggnadsstadgar för rikets städer och förebild från Paris anlades långa, raka tvåfiliga trädplanterade paradgator, s k esplanader hade Kanalgatan (Linnégatan) och Västra Esplanaden anlagts. Den Norra Esplanaden trädplanterades omkring sekelskiftet På fotot syns Norrtullskolan längst till höger. Foto: Smålands museums arkiv.

18

19 Spår av Esplanaderna Esplanaderna finns kvar. Norra Esplanadens träd i gatans mitt höggs ned av trafiksäkerhetsskäl. De övriga har kvar sin form. Bilden visar Tegnérgatan på Söder som är en förlängning av Västra Esplanaden och rutnätsplanen.

20 Linnégatan Norra Esplanaden

21 Foto ur Smålands museums arkiv. Fondbyggnader Ett karaktäristiskt drag i Växjös gatubild är fondbyggnaderna. På bilden nederst ser ni stationshuset som är placerad i Kungsgatans fond. Andra fondbyggnader är församlingshemmet (Baumgartenska gården), fd fängelset, teatern och domkyrkan. På den översta bilden ser ni Domkyrkan som är den första medvetet planerade fondbyggnaden som tillkom redan i den första rutnätsplanen.

22

23 Spår av fondbyggnaderna Fondbyggnaderna står kvar i gatubilden och berättar om stadens utveckling. Där domkyrkan är den äldsta och resecentrumet det senaste tillskottet.

24 Baumgartenska gården Fängelset Teatern

25 Här ser vi biskopsgården, en vy som vi fortfarande idag har kvar och som är ett spår från tiden då sambandet Stad och Land var viktigt och tydligt. Foto: Smålands museums arkiv Mötet Stad och Land Staden var omgiven av landsbygden. Inte förrän på 1800-talets slut och 1900-talets början togs områden runt själva stadskärnan i bruk. Söder började bebyggas tiden efter järnvägens anläggande. Västra och östra stadsdelarna på talets början och de fick då en helt annan typ av planform trädgårdsstadens med slingrande gator och villor.

26 Stad och Land På kartbilden ser man staden som ligger vid sjön och på alla håll omges av landsbygd. Kartan är från 1697 och framtagen av A Rohman och P Hamnel.Till kartan finns en beskrivning där varje tomt och dess ägare, åker, äng och hage är nämnd. I staden bodde guldsmeden, skomakaren, sämskmakaren, borgare, magistrar, rådmän, landshövdingen med flera. Utanför stadens kärna ligger stadens åker, äng och hagar. Lite väster om Solberget ser man en väderkvarn. Längs stadens västra infartsväg ligger kålgårdar i rad. Staden var beroende av land och sjö för sin försörjning. Kartan är ur Hyltén Cavallius-föreningens årsbok 1933

27 Spår av mötet mellan stad och land Den tydligaste platsen är Östrabo med den gamla åkermarken som fortfarande finns kvar och idag delvis odlas som kolonilotter. Stadens parker är även de gröna områden som planerats på mark som tidigare brukades som åker och ängsmark.

28 Stiftstad Växjö har varit stiftstad sedan tiden omkring Från den tiden härrör de äldsta delarna i domkyrkan. På 1200-talets slut inrättades domkapitlet. Än idag är detta en viktig del av Växjö stad och många byggnader och platser finns. Domkyrkan, biskopsgården Östrabo, församlingshemmet, gamla komministerbostaden, f d domprostgården osv. På kartan ser vi domprostgårdens ägor som låg vid Växjösjöns strand strax söder om järnvägen.

29

30 Domprostgården Gamla domprostgården. Till höger i bilden syns stationshuset. Bilden är ur boken Gamla domprostgården i Växjö. Byggnadsminnen i Kronobergs län av Christer Knutsson, 2000.

31 Biskopsgården Biskopsgården, Östrabo, har varit belägen på samma plats sedan 1700-talets slut då huvudbyggnaden uppfördes.

32 Spår av stiftstaden Domkyrkan Biskopsgården Östrabo med omgivande marker Domprostgården Gamla Gymnasiet Tegnérkyrkogården Sankt Sigfrids källa och många andra platser.

33 Biskopsgården Domkyrkan Komministergården Domprostgården

34 Residensstad Den moderna statliga förvaltningen på regional nivå med landshövding och länsstyrelse i spetsen skapades genom 1634-års regeringsform. Landsregeringen delades in i hövdingedömen varav ett, det sjunde, bestod av i stort sett nuvarande Kronobergs och Jönköpings län med residenset på Kronobergs slott. Förvaltningen flyttade så småningom till Kronobergs kungsgård där Landshövdingen även hade sin bostad. Vägen från Kronoberg in till staden gick norr om staden förbi Solberget. Redan på 1640-talets slut började man bygga ett landshövingehus vid torget i Växjö. Men i den stora branden 1658 brann även denna byggnad ned. På 1670-talets andra hälft byggdes en ny byggnad upp som även den brann ned vid en eldsvåda Den byggnaden syns på skissen till höger. Dagens residens byggdes 1848.

35

36 Spår av Residensstaden Residenset Kronobergs kungsgård och slottsruinen Kronobergsgatan - vägen mot Kronoberg

37 Residenset Kronobergsgatan

38 Skolstad Växjö är känt som skolstad. Stadens äldsta skolbyggnad är f d gymnasiet som ligger vid domkyrkan. På bilden nedan till höger ser ni Ringsbergsskolan som byggdes som Småskolseminarie. Andra skolor som funnits i staden är Flickskolan, Realskolan, Dövstumsskolan, Blindskolan och ett flertal folkskolor. Flera av skolbyggnaderna finns kvar även om användningen är en annan. Många skolbyggnader är placerade i ett kransområde kring den centrala staden.

39

40 Spår av skolstaden Katedralskolan, Norrtullskolan, Gamla Gymnasiet, Dövstumskolan, Flickskolan, Bäckaslövsskolan och flera andra. Sjung om studentens lyckliga da r! Norrtullskolan

41 Gamla gymnasiet Norrtullskolan Flickskolan

42 Järnvägen Här syns järnvägsområdet i bakgrunden med stationen, godsmagasin, järnvägsrestaurangen mm.

43 Norra Järnvägsgatan. Bakom järnvägsparkens snötyngda träd syns järnvägsstationen. Fotot är ur Smålands museums arkiv. Fotograf: Ivan Persson, Växjö, ca 1915.

44 Gångbron Järnvägsstationen Spår av järnvägen Järnvägsområdet har sedan den anlades 1874 utgjort en viktig del av stadens kommunikationer. Området har under åren förändrats. Smalspåret och mellanspåret har lagts ner. Byggnader har tillkommit och andra har rivits. Busstrafiken har fått större utrymme. Ett öppet stort område med enstaka lägre byggnader. Från staden ser man det högre belägna Söder där Smålands museum utgör ett riktmärke. Järnvägen skiljer två av stadens delar från varandra.

45 Före Stiftstaden Skolstaden Fondbyggnader Residensstaden Järnvägen