Jämtlands län mobiliserar för ökad trygghet

Transkript

1 Fyllekörning Tobak Tillsammans gör vi skillnad! Jämtlands län mobiliserar för ökad trygghet Langning Droger Brottsförebyggade Föräldrastöd Riskbruk av alkohol Barn i missbrukarmiljöer Programförklaring 2014 Programförklaring Mobilisering 2014_ver1.indd :54

2 För en ökad framtidstro och en attraktiv region r en ökad fram för oss alla. ttraktiv region Programförklaring Mobilisering 2014_ver1.indd :54

3 Sedan hösten 2006 pågår en kraftsamling mobilisering mot alkohol, narkotika, dopning, tobak och brottslighet i Jämtlands län. Mobilisering mot droger är en bred samverkan mellan ansvariga myndigheter, arbetsmarknadens parter, frivilliga/idéburna organisationer m.fl. Kraftsamlingen är nödvändig eftersom många i vårt län redan har eller riskerar att få en försämrad livskvalitet på grund av sitt eget eller andras missbruk. Vi vet också att många, framför allt unga kvinnor men även unga män, känner en stor otrygghet på grund av hot och våld. För att ge våra unga en bra start i livet är det viktigt att vi skapar och utvecklar alternativa miljöer fria från alkohol, tobak och narkotika. mtidstro och för oss alla. Det här arbetet kan inte drivas av ett fåtal. Det berör alla. Mobilisering mot droger handlar om att bidra till att utveckla Jämtlands län till en attraktiv, trygg och trivsam region för en ökad framtidstro bland våra länsinvånare. Utgångspunkter för arbetet är att verka för att de överenskommelser som tecknats mellan kommunerna och polisen för att minska brottsligheten och öka tryggheten efterlevs samt ett målinriktat arbete för att nå den nationella ANDT-strategins övergripande mål; ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Tillsammans gör vi skillnad! Programförklaring Mobilisering 2014_ver1.indd :54

4 Du är vår viktigaste spelare! Bild: Pelle Höglund Fyllekörning Tobak Oavsett om du jobbar inom kommun, landsting, frivilligorganisation, företag eller idrottsförening är du oerhört viktig i arbetet med att göra Jämtlands län till en attraktiv, trygg och trivsam region att växa upp och leva i, vilket är vårt gemensamma övergripande mål. Detta ska ske genom att bl.a. göra Jämtlands län fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Langning Hösten 2006 gick startskottet för Mobilisering mot droger. Det är en kraftsamling som handlar om varje människas rätt till ett tryggt liv varje dag, och om att skydda våra ungdomar mot alkohol, tobak och droger samt den brottslighet som missbruket medför. Droger Brottsförebyggade Föräldrastöd Riskbruk av alkohol Barn i missbrukarmiljöer Under de här sex åren har vi fått bevis på att både de förebyggande insatserna och satsningarna inom vård och behandling ger effekt. Men samverkan och samarbete kan förstärkas så att vi når ut bredare och gör ännu fler delaktiga. Vår förhoppning är att frivilliga/idéburna organisationer, till exempel nykterhetsrörelsen, idrottsrörelsen, samfunden, nattvandrarna och Föräldraföreningen mot narkotika, får en större delaktighet i vårt fortsatta arbete tillsammans med arbetsmarknadens parter. Under 2013 har vi bland annat fokuserat på problemen med langning till minderåriga, fyllekörning, skolans drogpolicyarbete och påbörjat ett arbete för gymmens dopningsförebyggande insatser. Det arbetet kommer att fortsätta under Samtidigt som alkoholdrickandet minskar, ökar cannabisbruket bland unga i Sverige. En liknande utveckling ser man i många andra länder i Europa och i USA. Målet är att tillgängligheten ska begränsas och att vi förbättrar möjligheterna till att tidigt upptäcka och ingripa vid cannabisanvändning hos ungdomar. Vårdoch stödinsatserna ska bli mer tillgängliga. Under 2014 vill vi dessutom fortsatt förbättra samordningen mellan alla aktörer, både lokalt och regionalt. Vi strävar efter att basera vårt arbete på bästa tillgängliga kunskap och målgruppsanpassa våra informationsinsatser. Under 2014 vill vi dessutom fortsatt förbättra samordningen mellan alla aktörer, både lokalt och regionalt. Programförklaring Mobilisering 2014_ver1.indd :54

5 Därför behövs Mobilisering mot droger Många unga i vårt län mår dåligt och får en försämrad livskvalitet på grund av sitt eget eller andras missbruk. Många känner också en stor otrygghet, på grund av hot om våld eller misshandel, när de är ute sent på kvällar och helger. Statistik från Statens folkhälsoinstitut visar att det finns tydliga samband mellan riskbruk av alkohol, cannabisanvändning, tobaksbruk och riskabla spelvanor. Det är ofta samma grupper som har flera olika beroendeframkallande levnadsvanor. Samtidigt som alkoholdrickandet minskar är ett växande problem att allt fler yngre använder droger. Polisen rapporterar om ett ökat bruk av cannabis och syntetiska droger bland unga i länet. Så här vill vi jobba Attitydförändring. Vi ska jobba tillsammans för en bred attitydförändring hos både unga och vuxna och att ingen under 18 år ska kunna få tag på alkohol eller tobak och att man inte tar bilen när man har druckit alkohol. Därför är det nödvändigt att vi får föräldrar att förstå vikten av att vara restriktiva med att bjuda på alkohol. Vi bör också förse dem med starka och tydliga argument mot den utbredda legaliseringsdebatten om användandet av alkohol och narkotika bland ungdomar och unga vuxna. Föräldrastöd. En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för alkoholmissbruk, drogbruk, rökning, fetma, ohälsosamma matvanor, olycksfallsskador och hjärt-/kärlsjukdom. Insatser som inriktas på att utveckla ett positivt samspel mellan barn och föräldrar ger det tydligaste effekterna. Därför är det viktigt att generella föräldrastödsinsatser fortsatt utvecklas och är tillgängliga. Vid den senaste årliga drogvaneundersökningen bland ungdomar i Strömsunds kommun och Härjedalens kommun kunde man se en koppling mellan föräldrastödjande insatser, i form av en föräldramötesmetod, och ett minskat bruk av alkohol. Riktade insatser. De generella insatserna bör kompletteras med ändamålsenliga riktade insatser för de barn, ungdomar och vuxna som behöver ett särskilt stöd. Begränsa tillgängligheten. Fortsatt implementering av metoden Ansvarsfull alkoholservering som syftar till att minska det restaurangrelaterade våldet. Det görs genom att arbeta för att minska berusningsgraden inne på krogarna och att hindra alkoholservering till minderåriga. Även den så kallade Kronobergsmodellen begränsar tillgängligheten genom att polisen beslagtar och förstör alkohol från minderåriga ungdomar och kontaktar deras föräldrar. En annan åtgärd är att identifiera och ingripa mot kända langare. Det här sättet att arbeta på har visat sig vara verkningsfullt. Kommunernas tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen är en viktig del i det förebyggande och tillgänglighetsbegränsande arbetet. Samarbete. Ett gott förebyggande arbete kräver dialog, nära samverkan och samarbete och kunskap om varandras uppdrag och roller. I Jämtlands län strävar vi efter att få med hela länet; de kommunala verksamheterna, föreningslivet, näringslivet, byalagen, föräldrar och politiker. Därför handlar mycket av vårt arbete om att fortsätta stödja och stärka länets kommuner i det långsiktiga, förebyggande arbetet, samt att utveckla samarbetet ytterligare. Det kan till exempel handla om att den lokala livsmedelsbutiken eller bensinstationen tillämpar och följer gällande alkohol- och tobakslag. Det här gör vi 2014 Förebyggande arbete i skolan. Det är allmänt känt att det förekommer narkotika på våra högstadie- och gymnasieskolor runt om i länet. Vi kan i den senaste drogvaneundersökningen se att gymnasieelever i allt större utsträckning har prövat narkotika och att tillgången till narkotika är stor. Under 2013 initierades Skolor mot knark för en narkotikafri skola i samarbete med Riksförbundet narkotikafritt samhälle (RNS) och Centralförbundet för narkotikaupplysning (CAN). Arbetet syftar till att att öka kunskaperna om cannabis och dess effekter bland yrkesverksamma i skolan och att både elever och personal ska kunna känna sig säkra och trygga i skolan som arbetsmiljö. Målet är att man tidigare ska kunna upptäcka cannabisanvändning och erbjuda hjälp och stöd och att tillgängligheten ska begränsas som ett led i skolans ANDT-förebyggande arbete. Under 2014 genomförs arbete med att ge skolor råd och stöd kring hur undervisning om alkohol, narkotika, dopning och tobak kan integreras i den ordinarie undervisningen i olika ämnen. Barn till missbrukare. Enligt Statens folkhälsoinstitut känner fyra till fem elever i varje klass oro över sina föräldrars drickande. För vårt läns del innebär det att cirka 5000 barn riskerar att växa upp under förhållanden där vuxna dricker för mycket alkohol. De här barnen känner sig ensamma, oroar sig mycket och några av dem far riktigt illa. Vi genomför aktiviteter i hela länet för att uppmärksamma dessa barn, och för att visa att det finns hjälp för dem att få. Under 2014 vill vi öka kännedomen om stödgruppsverksamheter i länet och nå både barn till föräldrar med missbruk men även erbjuda föräldrarna själva stöd i deras föräldraskap. Ökad trafiknykterhet. I Jämtlands län omhändertar polisen cirka 370 personer per år, alltså drygt en person per dag, för rattoch drogfylleri. Att alla dessa finns på vägarna skapar en stor otrygghet för oss som vistas i trafiken. För att minska mängden drog- och rattfylla har ett samarbete inletts mellan polisen, beroendeenheten och socialtjänsten i form av samverkansmetoden Programförklaring Mobilisering 2014_ver1.indd :54

6 SMADIT (samverkan mot alkohol och droger i trafiken) där den som åker fast för rattfylleri snabbt kan erbjudas professionell hjälp. Stoppa langning års drogvaneundersökning i Jämtlands län visade att vuxna, men även äldre kompisar/syskon, fortfarande förser minderåriga med alkohol. I Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings årliga undersökning (Skolelevers drogvanor 2013) uppger fem procent av 16-åringarna i landet att de fått alkohol med lov av sina föräldrar. För tre år sedan var motsvarande siffra tolv procent. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med att göra föräldrar och andra vuxna medvetna om sin roll som förebilder och gränssättare. All forskning visar att barn till föräldrar som är restriktiva med att bjuda på alkohol hemma skjuter upp sin alkoholdebut och dessutom dricker mindre. Om fler föräldrar sätter gemensamma gränser kring alkohol och tobak skulle ungdomarnas alkoholkonsumtion och tobaksbruk minska. På så sätt minskas också risken för direkta konsekvenser som våldsbrott, stölder, försämrat skolresultat samt risken att de unga utvecklar ett beroende längre fram i livet. Därför måste vi fortsätta arbetet med att ingen under 18 ska kunna få tag på alkohol eller tobak. Fördjupad samverkan. Genom ökad samverkan kan vi förhindra att kriminella gäng får fäste i länet. Polisen och länets kommuner har under namnet Samverkan Polis kommun enats kring vilka metoder som ska tillämpas för att försvåra nyrekrytering bland ungdomar i riskzonen. Därför vill vi uppmuntra att arbetsmetoden En social insatsgrupp sprider sig i länet. Det är ett individbaserat och samordnat arbete kring barn och ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell livsstil. För att lyckas med ambitionerna inom Mobilisering mot droger krävs ett brett lokalt engagemang. Där är Grannsamverkan, Nattvandring och Polisens volontärer är en bra utgångspunkt för att göra lokala insatser som bland annat har minskat villainbrotten. Vi behöver också engagera den lokala livsmedelsbutiken, bensinstationen, kiosken, skolan, föreningen, fritidsgården och det lokala näringslivet. Vi vill också utveckla Mentorsverksamhet, där Svenskt näringsliv tillsammans med engagerade vuxna arbetar förebyggande kring våld och droganvändning bland våra ungdomar. Här har Härjedalens kommun mycket kunskap att bidra med. Därför vill vi uppmuntra att arbetsmetoden En social insatsgrupp sprider sig i länet. Det är ett individbaserat och samordnat arbete kring barn och ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell livsstil. Riskbruk minska skadlig alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion kan kopplas till ett sextiotal olika sjukdomar och hälsoproblem. Vid riskbruk finns ibland tecken på, men inga tydliga bevis för, att alkoholrelaterad skada har uppkommit. Det motiverar att hälso- och sjukvårdspersonal rutinmässigt ställer frågor om alkoholkonsumtion till dem som uppsöker hälso- och sjukvården. Målsättningen är att alla blivande föräldrar ska få information, och vid behov även rådgivning, om de skador som alkohol, narkotika, dopning och tobak kan orsaka på foster och små barn och att färre barn ska födas med skador till följd av detta. Därför måste insatserna inom primärvård och barn- och mödrahälsovård för att uppmärksamma hög eller riskabel alkoholkonsumtion och tobaksbruk fortsätta att uppmuntras. Dit hör även ungdomsmottagningens, skolhälsovårdens och företagshälsovårdens arbete. Det är lika angeläget att insatserna för anhöriga uppmärksammas. Dopning är ett ökande samhällsproblem i vårt land. Vi behöver utveckla ett aktivt samarbete mellan aktörer i lokalsamhället (polis, gymägare, vårdpersonal, socialtjänsten, skola, idrottsrörelsen, föräldrar etc.) för att minska tillgången på anabola androgena steroider och andra dopningspreparat. Under året kommer ett samarbete att inledas med nationellt samverkansprojekt PRODIS Prevention av dopning i Sverige som arbetar för att förebygga användningen av anabola androgena steroider och andra dopningspreparat. Tobaksförebyggande. Tobak är idag den enskilt största förebyggbara orsaken till sjukdom, lidande och för tidig död i vårt land. Både rökning och snusning påverkar hälsan negativt. Ju tidigare tobaksdebuten sker, desto större är risken att fastna i ett beroende. Idag visar statistik att tre av fyra rökare och mer än varannan snusare vill bryta sitt nikotinberoende och många uppger att de behöver hjälp för att klara detta. Det professionella tobaksavvänjningsstödet bör utökas så att fler får möjlighet att sluta röka och/eller snusa. Därför ska vi också förstärka det tobaksförebyggande arbetet genom att minska tillgängligheten för minderåriga. Utbildning, samarbete och aktiv tillsyn är viktiga delar i det fortsatta arbetet. Målet vi aldrig släpper ur sikte... Målet med Mobilisering mot droger är att Jämtlands län ska ha Sveriges lägsta brottslighet och störst upplevda trygghet. En mätning som Brottsförebyggande rådet gjorde under 2011 visar att vårt län hade just landets lägsta brottslighet och störst upplevda trygghet. Låt oss värna om det och ta det som ett tecken på att vårt arbete gör skillnad! Det har hittills gjorts flera kraftfulla insatser runt om i länet och det finns en väl fungerande struktur för ett långsiktigt arbete med föräldrastöd, riskbruksarbete, tillgänglighets- och efterfrågebegränsande insatser. Det visar att vi är på rätt väg och att vi även i fortsättningen behöver engagemang för att komma vidare. Den årligt återkommande Spridningskonferensen ger tillfälle till erfarenhetsutbyte på lokal, regional samt nationell nivå. Programförklaring Mobilisering 2014_ver1.indd :54

7 Gemensam grafisk profil och Ett attraktivt leva i. tt a tryggt län duplicera.nu Br före ottsbygg ade! gör vi skillnad Tillsammans bruk Risk kohol av al Barn bruka i missrmiljö er d stö ldra Förä av alkohol. ingar om droge ett riskbruk väma sann en vuxen har Några obek hushåll där har någon barn lever i 2 på gymnasiet > Vart femte na i årskurs Lang av ungdomar ning > 13 procent burkar t narkotika. varje år 72 gång använ rs 9 dricker g flicka i årsku snittli sprit. > En genom t bland 4,5 helflaskor elt så vanlig starköl eller ränt är dubb i riket. nen av hemb ands län än > Konsumtio rs 9 i Jämtl lleri. ger årsku i rattfy ungdomar Dro person för as minst en omhändert förenings> Varje dag företagare, Du förälder, tta strävan vi ändra på. tig i vår fortsa Det här vill ka. Bli delak tivt! medmännis t och attrak ledare och säker t, trygg län att göra vårt Toba k utvecklar skapar och föreviktigt att vi tempot i det t i livet är det te därför öka er eller en bra star våra unga miljöer. Vi mås or som använder drog För att ge tobaksfria nisk alkohol- och upp de män a fång t helt drog-, tidig arbetet och mtion. byggande onsu holk ylld alko län: har en riskf ol i Jämtlands r och alkoh g nin kör Fylle För att förstärka effekten av den breda samverkan mellan kommunerna, landstingets, regionförbundets, länsstyrelsens och polisens kraftsamling kommer vi även i fortsättning att använda en gemensam grafisk profil. Det innebär att allt som görs inom ramen för samverkansformen Mobilisering mot droger, d v s informationsmaterial, inbjudningar, utskick, affischer och reklam i media utformas på ett samordnat och likartat sätt. QR-KOD Skanna koden one med din smartph och läs mer! är en bred mot droger Mobilisering tillsammans samverkan nerna i myndighets a organisatio med de frivillig län. Jämtlands isering.nu du på mobil mer info hittar KORTVERSION AV VÅRDPROGRAMMET riskbruk av alkohol inom primärvården i Jämtlands läns landsting Identifiera och behandla riskfylld alkoholkonsumtion inom primärvården. kg sju Ymn ast Ens rol l MMET RDPROGRA ION AV VÅ ol inom av alkoh riskbruk en i Jämtlands rd primärvå ing läns landst KORTVERS kfylld handla ris a och be inom barnidentifier n nsumtio en. lko ho rd l alko ol rahälsovå sr och möd Ba rn mo rs ka n Webbplatserna mobilisering.nu och riskbruk.se och andra sociala medier kommer att utvecklas löpande och ska ses som värdefulla redskap för både allmänheten och den yrkesverksamme. Programförklaring Mobilisering 2014_ver1.indd :54

8 Det handlar om våra unga vi ger oss inte! Mobilisering mot droger är en länsövergripande samverkansform för att utveckla Jämtlands län till en attraktiv, trygg och trivsam region. Arbetet utgår från regeringens samlade strategi för alkohol-, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT). Mobiliseringen mot droger leds under 2014 av Maria Söderberg (Regionförbundet Jämtlands län), Anna-Caren Sätherberg (Polismyndigheten i Jämtlands län), Stephen Jerand (Polismyndigheten i Jämtlands län), Susanna Löfgren (Länsstyrelsen i Jämtlands län) och Robert Uitto (Landstingsstyrelsen). Med stöd av evidens- och kunskapsbaserade arbetsmetoder, kraftsamling från ansvariga myndigheter, arbetsmarknadens parter, frivilliga/idéburna organisationer, samfund och politiska prioriteringar hoppas vi att den goda trenden ska växa sig allt starkare och att vi ska uppnå våra mål. Vi hoppas också att den här programförklaringen ska vara ett stöd för kommunernas prioritering av insatser under Slutord Nu fortsätter vi vår gemensamma satsning för att minska den skadliga alkohol- och tobakskonsumtionen, narkotikamissbruket och den narkotikarelaterade brottsligheten. Det handlar om att utveckla Jämtlands län till en attraktiv, trygg och trivsam region med landets lägsta brottslighet och störst upplevda trygghet. Stephen Jerand Polismyndigheten i Jämtlands län Maria Söderberg Regionförbundet Jämtlands län Susanna Löfgren Länsstyrelsen i Jämtlands län Anna-Caren Sätherberg Polisstyrelsen i Jämtlands län Robert Uitto Jämtlands läns landsting Snabbfakta om Mobilisering mot droger Mobilisering mot droger har som övergripande mål är att göra Jämtlands län till en attraktiv, trygg och trivsam region att växa upp och leva i, Jämtlands län ska vara fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Mobilisering mot droger är en bred samverkansform mellan myndigheter, arbetsmarknadens parter, frivilliga/idéburna organisationer, samfund som leds av förtroendevalda från Regionförbundet Jämtlands län, Jämtlands läns landsting och Polismyndigheten i Jämtlands län tillsammans med länspolismästaren. Arbetet samordnas av Regionförbundet Jämtlands län och Jämtlands läns landsting. Målet är att Jämtlands län ska behålla sin topposition som en attraktiv, trygg och trivsam region med landets lägsta brottslighet och störst upplevda trygghet. Arbetet utgår från målen med den nationella ANDT-strategin. Tillsammans gör vi skillnad! duplicera.nu Programförklaring Mobilisering 2014_ver1.indd :55