Bliwa Livförsäkring Årsredovisning 2012

Transkript

1 Bliwa Livförsäkring Årsredovisning 2012

2 Innehåll Det här är Bliwa 1 Bliwakoncernen Vd har ordet 4 Sammhällets skydd räcker inte till 6 Nyttan av försäkring i grupp 7 Affärsområde gruppförsäkring 8 Affärsområde sjukvårdsförsäkring 9 Affärsområden riskförsäkring inom tjänstepension och TGL 10 Affärsområde inkomstförsäkring 11 Bliwas affärsmodell 12 Nu vill Bliwa hjärtsäkra hela Sverige 14 Bliwastipendiet 15 Förvaltningsberättelse 16 Femårsöversikt, koncernen 20 Femårsöversikt, moderbolaget 21 Finansiella rapporter, innehållsförteckning 23 Styrelsens underskrifter 76 Revisionsberättelse 77 Granskningsrapport 78 Ledningen 79 Styrelsen 80 Försäkringsnämnd 81 Revisorer 81 Fullmäktige företräder försäkringstagarna 82 Definitioner och nyckeltal 83 Ordlista 84

3 Det här är Bliwa Specialist på personriskförsäkring för grupper Bliwa Livförsäkring (Bliwa) är ett av få svenska försäkringsbolag som under 60 år specialiserat sig på personriskförsäkring för grupper, de senaste 10 åren under namnet Bliwa. En grupp försäkring i Bliwa kan bestå av liv-, sjuk-, olycksfalls- och barnförsäkring samt sjukvårdsförsäkring och erbjuds till anställda i företag och medlemmar i organisationer. Vi utvecklar försäkringar och tjänster i takt med att kundernas förutsättningar och behov förändras. Ett kundägt försäkringsbolag Försäkringstagarna är Bliwas ägare. Det innebär att våra kunder har möjlighet till in flytande och del av resultatet. Bliwas överskott går tillbaka till försäkrings tagarna genom premierabatter och förbättrade villkor. Försäkringar för livet Bliwas försäkringar ger trygghet om något oförutsett inträffar. Bliwa ger också hälsofrämjande stöd för att förebygga ohälsa. För Bliwas kunder innebär det friskare medarbetare, förbättrat verksamhetsresultat, ökad konkurrenskraft och lägre försäkringspremier. BLIWA LIVFÖRSÄKRING, ÖMSESIDIGT BLIWA STIFTELSEN BLIWA SKADEFÖRSÄKRING ab BLIWA FÖRSÄKRINGstjänst ab Dotterbolagen och Bliwa Stiftelsen Bliwa Skadeförsäkring AB erbjuder inkomstförsäkring vid arbetslöshet för organisationer på den svenska arbetsmarknaden och deras medlemmar. Bliwa Försäkringstjänst AB administrerar premieförmedling av ITPK-val och liknande pensionsval inom vissa avtalsområden.styrelsen i Bliwa Försäkringstjänst AB har gjort bedömningen att det saknas lönsamma tillväxtmöjligheter för bolaget. Styrelsen har därför fattat beslut om att avveckla verksamheten 31 januari Bliwa Stiftelsens syfte är att stödja arbetet kring stärkt hälsa och rehabilitering för i första hand tjänstemän och företagare. 1

4 Bliwakoncernen 2012 Finansiell styrka Bliwa står väl rustat för fortsatt tillväxt. Kapitalbasen* uppgick till 998 miljoner kronor och solvenskvoten* uppgick till 6,0 vilket är 6 gånger större än vad regelverket kräver. Solvensgraden* uppgick till 352 procent, vilket är en av de högsta bland svenska livbolag. * Se definitioner sidan 83. Resultat det försäkringstekniska resultatet uppgick till 90 miljoner kronor. 24 miljoner kronor lämnades i återbäring till försäkringstagare, huvudsakligen i form av premierabatter. Tillväxt Bliwakoncernen har haft en stabil tillväxt sedan 2003 och successivt byggt upp en affär som är väl diversifierad avseende produkter, grupper och risksammansättning. Flera nya stora kunder tillkom under året och affären breddades gentemot befintliga företag och organisationer. Kunderna utgörs av cirka företag varav ett drygt 30-tal av Sveriges 100 största samt 12 organisationer på den svenska arbetsmarknaden. Trygghet och hälsa Under 2012 fortsatte Bliwas långsiktiga samarbete med Hjärt-Lungfonden. Målet är att minska dödligheten i plötsligt hjärtstopp genom information, stöd till forskning samt bidrag till utbildning och utplacering av hjärtstartare på svenska arbetsplatser. Inför 2013 utvecklades samarbetet, läs mer på sidan 14. Besökarantalet på som är Bliwa Stiftelsens verktyg för stöd till chefer med ansvar för det praktiska rehabiliteringsarbetet ökar stadigt. Under 2012 besöktes sidan av i snitt personer i månaden. Bliwa Stiftelsen delar varje år ut Bliwastipendiet till en forskare eller praktiker som genomför målinriktade forsknings- eller utbildningsinsatser inom förebyggande eller rehabiliterande hälsoarbete års stipendium på kronor gick till ett forskningsprojekt med målet att minska risken för stroke, läs mer på sidan 15. MSEK Bliwakoncernens utveckling sedan nya företag tecknade tjänstegrupplivförsäkring (TGL) Nu har personer sin TGL i Bliwa, en ökning med 27 procent från föregående år. Premieinkomsten i koncernen ökade med 8 procent och uppgick till 297 miljoner kronor Kapitalbas Försäkringstekniska avsättningar Premier

5 27% ökade antalet TGL-försäkrade 24 miljoner kr i återbäring Premieinkomsten ökade med 8% drygt 30 av Sveriges största företag och 12 organisationer är kunder i Bliwa Solvensgrad 352% 3

6 Om fullt friska personer har svårt att förstå sina försäkringar hur krångligt är det då inte för den som just drabbats av en stroke, har mist sin livskamrat, eller skadats allvarligt i en olycka? 4

7 VD har ordet Det ska vara enkelt för kunden! Bliwa har som övergripande mål att allt vi gör ska vara till nytta för våra kunder. Att vara försäkrad i Bliwa ska vara enkelt och skapa trygghet. Så har vi alltid tänkt och jobbat, för oss är det självklarheter. Men på den årliga Bliwadagen blev det uppenbart att branschen som helhet har en bit kvar innan försäkring verkligen upplevs som en trygghet och inte som en snårig och svårgenomtränglig djungel. Bliwa bjuder årligen in till en seminariedag för kunder och samarbetspartners. Vid 2012 års Bliwadag hade vi bjudit in Renée. Hon stod där på scenen och berättade så att det gick rakt in i hjärtat om hur det kändes att som 27-åring drabbas av en stroke. Hon berättade också om hur det är att hantera alla försäkringsrelaterade frågor när man har fullt upp med att bara försöka överleva och komma tillbaka till livet, ett liv som dessutom aldrig kommer att bli sig riktigt likt igen. Renées starka historia lämnade ingen av oss som lyssnade oberörd. Vi som försäkringsgivare blev dessutom bryskt påminda om att försäkringar kan upplevas som väldigt krångligt. Om fullt friska personer har svårt att förstå hur man ska fylla i blanketter, hur försäkringskassans regelverk fungerar eller hur man får veta vilka försäkringar man har rätt att få ersättning ifrån hur krångligt kan det då inte bli för den som just drabbats av en stroke, har mist sin livskamrat, sitt barn eller har skadats allvarligt i en olycka? Vi på Bliwa har bestämt oss för att vi aktivt vill bidra till att förenkla denna hantering. Som kundägt försäkringsbolag är den ansatsen självklar. Vi finns till för våra försäkringstagare som också är våra ägare och nyttan för försäkringstagarna ska vara ledstjärnan i allt vi gör. I alla de mål som vi sätter upp för bolaget, nedbrutet på verksamhetsnivå och på den enskilde medarbetaren, ska vi ställa oss frågorna: På vilket sätt är det här till nytta för kunden? Hur kan vi ytterligare förenkla och underlätta kundens hantering av sin försäkring?. Kreativiteten är stor hos Bliwas personal och det känns oerhört stimulerande att se hur nya sätt att arbeta och utveckla tjänster och service successivt växer fram utifrån den här ambitionen. Att få arbeta med ett tydligt kundperspektiv är extra roligt som kontrast till den enorma arbetsinsats som pågår i försäkringsbranschen till följd av ökade, men ännu delvis oklara, regelverkskrav. Regler som ursprungligen syftade till att förbättra kundskyddet samt bidra till billigare försäkringsskydd, har alltmer visat sig kräva komplexa metoder och processer samt omfattande rapportering, med ökade kostnader som följd. Kostnader, som i många fall kommer att leda till högre premier, men med mycket begränsad direkt nytta för försäkringstagarna. En del av de ökade kraven, framför allt vad gäller ett mer systematiskt arbete med risk- och företagsstyrning, är positiva och på Bliwa har vi fortfarande ambitionen att det vi gör för att anpassa oss till kraven ska komma till nytta för våra kunder. Risken är dock stor att många försäkringsbolag kommer att tvingas till anpassningar av verksamheten som leder till suboptimering och stigande kostnader utan någon som helst kundnytta. Detta inte minst i ljuset av otydligheter kring såväl tidpunkt för införande som tolkning och tillämpning av nya regelverk. Målet är nöjda och trygga kunder Bliwas årliga kundenkät visade än en gång att vi har mycket nöjda kunder. Nöjda kunder är vår viktigaste marknadsföringskanal för att fortsätta att växa och utvecklas. Vi är oerhört stolta och glada för det förtroendet, men vi vill inte bara ha nöjda kunder utan också trygga kunder. Därför har vi under de senaste åren arbetat tillsammans med Hjärt- Lungfonden för att hjärtsäkra våra kunders arbetsplatser, ett arbete som nu har utvidgats med målet att hjärtsäkra hela Sverige, våra kunder befinner sig ju i hela samhället. Genom att öka antalet hjärtstartare i samhället och satsa på information och utbildning hoppas vi kunna skapa trygghet så att fler kan och vågar agera om någon i ens närhet drabbas av plötsligt hjärtstopp. Tack till alla kunder, samarbetspartners och medarbetare för ett mycket bra samarbete under Nu går vi in i 2013, Bliwas tionde verksamhetsår, med fortsatt höga ambitioner. Vi är stolta över vad vi har åstadkommit under Bliwas första 10 år och ödmjuka inför framtida möjligheter och utmaningar. Med lyhördhet för våra kunders behov, kommer vi att fortsätta utveckla Bliwas verksamhet med en förhoppning om att bli den självklara gruppförsäkringsgivaren för stora företag och organisationer på den svenska marknaden. Stockholm i maj 2013 Kristina Åkerstrand Vd Bliwa Livförsäkring 5

8 Samhällets skydd räcker inte till Om samhället inte klarar av att leverera ett fullgott skydd och individen samtidigt känner osäkerhet kring vilket skydd han eller hon behöver, vem ska då ta ansvaret? Här har många arbetsgivare och fackförbund gått in som upphandlare av försäkringsskydd. De hjälper den anställde eller medlemmen att få tillgång till behovsanpassade och kvalitetssäkrade försäkringar som tack vare att de tecknas i grupp kan hålla ett bra pris, säger Johan Gunnarson, vice vd och marknadschef på Bliwa Livförsäkring. Varannan tjänsteman anser att samhällets skydd vid sjukdom, olycksfall och arbetslöshet är otillräckligt. Enligt en nyligen genomförd undersökning anser tjänstemän i Sverige att det är nödvändigt med ett privat försäkringsskydd vid oförutsedda livshändelser. Undersökningen är utförd av Demoskop på uppdrag av Bliwa Livförsäkring och tjänstemän mellan 25 och 65 år i Sverige är tillfrågade. Resultaten visar att cirka 50 procent av de tillfrågade anser att samhällets skydd vid sjukdom, olycksfall och arbetslöshet är otillräckligt. Runt 13 procent anser att samhället ger ett gott skydd. När det gäller ersättningen till anhöriga vid dödsfall anser 42 procent att skyddet är otillräckligt och hela 29 procent svarar att de inte vet. Osäkerheten kring samhällets skydd är också stor när det gäller ekonomisk ersättning till ett barn som råkar ut för en sjukdom eller olycka som gör att barnet inte kommer att kunna arbeta. 27 procent av dem som har barn vet inte om samhällets skydd är tillräckligt medan 46 procent anser att det är otillräckligt. Bara en tredjedel helt nöjda med planerad sjukvård När det gäller akut sjukvård ser det ljusare ut. 48 procent anser att skyddet från samhället är gott, medan bara 15 procent bedömer det som otillräckligt. Den planerade sjukvården (utredning, behandling eller operation) anses samhället klara sämre. 33 procent tycker att skyddet är gott medan 20 procent bedömer det som otillräckligt. De flesta tecknar privat försäkringsskydd Utifrån dessa resultat är det kanske inte så konstigt att de flesta väljer att teckna privata försäkringar för att täcka upp om något skulle hända. 86 procent av tjänstemännen uppger att de har olycksfallsförsäkring, 71 procent har livförsäkring, 54 procent har sjukförsäkring, 50 procent har inkomstförsäkring, 26 procent har sjukvårdsförsäkring och hela 89 procent av de tjänstemän som är föräldrar med barn under 19 år uppger att de har barnförsäkring. Arbetsgivare och fack tar ansvaret I många fall väljer man att teckna försäkringarna via sin arbetsgivare eller sitt fackförbund. 40 procent uppger att de tecknar liv- och olycksfallsförsäkring via arbetsgivare eller fackförbund, sjukförsäkring 67 procent och sjukvårdsförsäkring 77 procent. Inkomstförsäkring tecknar 66 procent via sitt fackförbund. 6

9 Nyttan av försäkring i grupp Bliwa är specialist på personriskförsäkringar för grupper av individer. Grupperna består oftast av anställda i ett företag eller medlemmar i en organisation. Gruppförsäkring är då ett omtänksamt erbjudande från en arbetsgivare eller en medlemsorganisation som ger var och en av de försäkrade möjlighet till prisvärda försäkringar efter sina behov. Bliwas gruppförsäkringar kan även ingå som en del i andra försäkringsgivares erbjudanden till sina kunder, till exempel olycksfallsförsäkring i en tjänstepensionsplan eller livförsäkring i en tjänsterese försäkring. I en gruppförsäkring delar alla medlemmarna i gruppen på riskerna. Det innebär att försäkring i grupp ofta har mer förmånliga premier för den enskilde, jämfört med individuellt tecknad försäkring. Den förenklade riskprövningen gör det även möjligt att få försäkringen för personer som annars skulle ha svårt att få ett försäkringsskydd till en överkomlig kostnad. 7

10 Affärsområde Gruppförsäkring Försäkringar för livet När man blir sjuk eller råkar ut för en olycka ger samhället ett visst ekonomiskt skydd. En del har också ett kollektivavtalat försäkringsskydd via sin anställning. Men de allra flesta behöver ändå se över och komplettera sitt försäkringsskydd ytterligare eftersom nivåerna kan vara relativt låga och vissa delar saknas helt. Många upptäcker att de inte är tillräckligt försäkrade först den dagen något händer. Via sin arbetsgivare eller sitt fackförbund kan man ha en gruppförsäkring som kan ge ytterligare försäkringsskydd. Gruppförsäkringen ger möjlighet att välja ett skydd som ger ekonomisk trygghet vid till exempel olycksfall, sjukdom, arbetslöshet eller dödsfall. I Bliwas gruppförsäkring väljer den försäkrade själv vilka försäkringar han eller hon vill teckna. Behoven beror bland annat på familjesituationen. De flesta kan behöva en olycksfallsförsäkring som hjälper dig ekonomiskt om du råkar ut för en olycka. Ett alternativ till olycksfallsförsäkringen är en sjuk- och olycksfallsförsäkring, en utökad olycksfallsförsäkring som även kan ge ersättning vid invalidiserande sjukdomar. Sjukförsäkringen och förtidskapitalförsäkringen hjälper dig ekonomiskt vid en längre tids sjukdom. Har du en livspartner och/eller barn kan en livförsäkring vara en trygghet för familjen om du skulle avlida. En barnförsäkring kan ge ekonomisk ersättning om barnet drabbas av sjukdom eller olycksfall. 8

11 Affärsområde Sjukvårdsförsäkring Sjukvårdsförsäkring handlar om att få rätt vård snarare än snabb vård Hjälp med att komma till rätt vård i rätt tid förbättrar den sociala och fysiska livssituationen. Sjukvårdsförsäkring är ett sätt att få stöd i vårdprocessen. Men det bygger förstås på att det finns hög kompetens hos försäkringsgivaren och kunskap om vilka vårdgivare som är bäst lämpade i varje enskild vårdsituation. Det här är en kunskap som måste byggas upp, men som också måste underhållas. Att komma rätt direkt Ewa Broms är produktansvarig för sjukvårdsförsäkring på Bliwa Livförsäkring. Hon har ett förflutet som sjuksköterska inom akutsjukvården och har arbetat 14 år med sjukvårdsförsäkring. Ewa trycker på vikten av att den försäkrade hamnar rätt direkt. Har du problem med ett knä skickas du till en ortoped. Men det finns ortopeder som specialiserat sig på knän och andra som är bättre på armbågar. Kommer du till fel ortoped blir resultatet inte lika bra, kanske måste göras om, och vi har slösat med ditt välmående, tid och våra gemensamma pengar. Jag vill påstå att vi är ensamma om vår nivå av kvalitetssäkring. Vi tycker nämligen att det är fullständigt avgörande att veta vilken vårdgivare som är bäst lämpad att hjälpa den försäkrade i varje specifik situation. Det sparar såväl lidande som tid och pengar. Läge för nytänkande Sjukvårdsförsäkring är en helt ny produkt i Bliwas sortiment. Beslutet att gå in på en marknad som präglats av tillväxt men även av dålig lönsamhet bygger på övertygelsen om att Bliwas sjukvårdsförsäkring erbjuder ett välbehövligt nytänkande. Utifrån de befintliga kundernas behov och önskemål, och med lärdom av andras misstag, har Bliwa utvecklat en sjukvårdsförsäkring som sticker ut på ett antal viktiga punkter: Kvalitetssäkrat nätverk Bliwa har kartlagt Sveriges privata vårdgivare inom samtliga specialområden och därefter valt att arbeta med ett mindre nätverk av noggrant utvalda vårdgivare utan att ge avkall på geografisk täckning. Det innebär att Bliwa har stor kunskap om respektive vårdgivares kompetens och specialinriktning. En kunskap som uppdateras löpande. Förebyggande insatser hjärta/kärl Vår tids största hälsoproblem är sjukdomar i hjärta och kärl. En tidig upptäckt av ohälsa kan leda till vårdinsatser på ett tidigt stadium vilket ofta innebär mindre avancerade insatser för individen. Därför erbjuds de försäkrade en livsstilsguide som innefattar riskidentifiering, stöd för förändring och återkommande uppföljning. I vissa produkter ingår dessutom hjärt-kärlundersökning. Jag tycker egentligen att alla borde ha en sjukvårdsförsäkring. Genom att ta fram en försäkring med relevant innehåll som har ett överkomligt pris och erbjuda den till företag som kan ansluta all personal, kan Bliwas sjukvårdsförsäkring bli en viktig hjälp för många fler, säger Ewa Broms. Avskalad produkt I det traditionella sjukvårdsförsäkringsutbudet finns försäkringar med kostnadskrävande och mindre relevant innehåll som exempelvis ersättning för patient avgifter i den offentliga vården, hemhjälp och parkeringsavgifter. I grundutförandet har Bliwa skalat bort dessa delar och lagt till remisskrav eller självrisk men för den som önskar kan Bliwa erbjuda ytterligare produktval. Kostnadseffektiv administration Bliwa har utvecklat egna effektiva system för hantering av bokning, ärenden och dokument men även effektiviserat samarbetet i avtal med vårdgivarna för att underlätta den försäkrades väg genom vård och behandling. 9

12 Bliwa gör det enklare för kunden Vi kommer att fortsätta att lyssna på våra kunders och samarbetspartners förutsättningar och behov för att ta fram enkla, tydliga och kundanpassade produkter, säger Fredrik Jaensson, ansvarig för affärsområdena tjänstegrupplivförsäkring och riskförsäkring inom tjänstepension samt chef för affärsstöd på Bliwa. Affärsområde Riskförsäkring inom tjänstepension Bliwas tjänstepensionsförsäkringar ingår som en del i en tjänstepensionsplan och ger ersättning vid sjukdom eller dödsfall. Exempel på sådana riskförsäkringar är premiebefrielseförsäkring, ITP-liknande sjukförsäkring, kompletterande sjukförsäkring och efterlevandepension. Bliwas kunder inom detta område är arbetsgivare som tecknar riskförsäkring direkt med Bliwa, alternativt genom samarbetspartners som försäkringsbolag eller förmedlare. Ökad transparens och ökad konkurrens har inneburit att premier, villkor och riskregler har blivit mer konkurrensutsatta. För större arbetsgivare, förmedlare för större grupper av företag och även för avtalsparter inom kollektivavtalade avtalsområden finns det pengar att tjäna på att handla upp riskförsäkringar separat. Det har lett till ett ökat fokus på kostnadseffektiv administration. Bliwa har utvecklat lösningar och produkter i samarbete med kunder och samarbetspartners. Flera av Bliwas kunder anlitar externa administratörer för IT, löner, pensioner och andra förmåner. Bliwas tekniska gränssnitt gör det möjligt att effektivt och säkert utbyta information med dessa. Bliwa erbjuder även webblösningar som ger individer och företag bättre kontroll över sitt eller sin grupps försäkringsskydd. Den senaste tiden har Bliwa etablerat flera nya samarbeten på affärsområdet riskförsäkring inom tjänstepension. En huvudanledning är Bliwas arbete med kundanpassade strukturer och olika modeller för kostnadseffektiv administration av riskförsäkringar. Affärsområde Tjänstegrupplivförsäkring Tjänstegrupplivförsäkring, TGL, är en livförsäkring som många arbetsgivare tecknar och betalar för sina anställda. Försäkringen har sin grund i kollektivavtal och gäller för i stort sett alla privatanställda tjänstemän mellan 18 och 70 år. När en försäkrad avlider får de efterlevande en summa pengar från försäkringen. Pengarna betalas ut som ett engångsbelopp. Även inom detta område har Bliwa den senaste tiden vunnit allt fler upphandlingar och även här är en viktig anledning Bliwas administrativa lösningar som underlättar arbetet för kunderna. 10

13 Affärsområde Inkomstförsäkring Rätt tid för inkomstförsäkring Som arbetslöshetsförsäkringen är utformad idag är en inkomstförsäkring avgörande för många människors förmåga att upprätthålla en fungerande tillvaro under kortare perioder av arbetslöshet, säger Titti Engvall Gerlofstig, vd för Bliwa Skadeförsäkring. Dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring erbjuder sedan 2005 inkomstförsäkring vid arbetslöshet. Den 31 december 2012 hade bolaget nio gruppavtal med organisationer på den svenska arbetsmarknaden: Ledarna, FTF, Kyrkans Akademikerförbund, Journalistförbundet, Fackförbundet ST, Finansförbundet, Säljarnas Riksförbund, Vision och Farmaciförbundet. Totalt hade då cirka personer Bliwas inkomstförsäkring. Ökat intresse och höga förväntningar Inkomstförsäkring påverkas i hög grad av förändringar i det allmänna försäkringssystemet och av svängningar i konjunkturen som påverkar arbetslösheten. Konjunkturläget har inneburit en ökad efterfrågan på inkomstförsäkring som medlemsförmån eftersom den gör stor skillnad för den som drabbas av tillfällig arbetslöshet. I den allmänna debatten läggs just nu också stort fokus på arbetslöshetsförsäkringens framtida utformning. Den finansiella oron och lågkonjunkturen med växande arbetslöshet har inneburit att kraven och förväntningarna har ökat på inkomstförsäkringen och på de försäkringsgivare och organisationer som tillhandahåller inkomstförsäkring. Det vilar idag ett tungt ansvar på försäkringsgivare och organisationer på den svenska arbetsmarknaden för människors försörjning under arbetslöshet, säger Titti Engvall Gerlofstig, vd för Bliwa Skadeförsäkring. Affärsmodell som bygger på delaktighet Den växande arbetslösheten under de senaste fyra åren har lett till ökade skadekostnader för Bliwa Skadeförsäkring. Vår affärsmodell kännetecknas av nära samarbete och ett stort mått av inflytande för kunden. Tillsammans utvecklar vi försäkringen med utgångspunkt i de försäkrades behov men också utifrån arbetsmarknadens utveckling, den politiska utvecklingen samt den egna skadeutvecklingen. Det är en affärsmodell som har visat sig fungera mycket väl under perioder av såväl låg som hög arbetslöshet, säger Titti Engvall Gerlofstig, vd för Bliwa Skadeförsäkring. 11

14 Bliwas affärsmodell Bliwas viktigaste uppgift är att ge ersättning till försäkrade som råkar ut för en skada som täcks av Bliwas försäkringar. I det arbetet ska vi vara snabba och rättvisa. Bliwas kunder, främst större företag och organisationer, ska märka att Bliwa är lyhörda för deras behov och förutsättningar och i samverkan med kunder och samarbetspartners utvecklar vi kontinuerligt vår verksamhet och våra produkter. På så sätt uppnår vi ett långsiktigt och ömsesidigt lönsamt samarbete och de försäkrade får ett bra grundskydd i livets olika skeden. Men det räcker inte. Bliwa vill dessutom arbeta förebyggande för att skador så sällan som möjligt ska uppstå. Det lönar sig för alla det blir billigare för gruppen, arbetsgivaren får ökad konkurrenskraft genom friskare medarbetare och individen mår bättre. Det lönar sig även för Bliwa vilket innebär bra villkor och lägre premier till alla våra kunder. Vi stödjer därför på olika sätt våra kunders strategiska hälso arbete. Några exempel: Stöd till utvärderingen av NCCs projekt Röd till grön med syfte att i ett tidigt skede fånga upp och erbjuda stöd till individer i riskzonen för ohälsa. Bliwas sjukvårdsförsäkring med inriktning på hjärta/kärl erbjuder alla försäkrade en livsstilsguide. Läs mer om sjukvårdsförsäkringen på sidan 9. Bliwas samarbete med Hjärt- Lungfonden för att hjärtsäkra Sverige, läs mer på sidan 14. Samarbetet har hittills lett till att 40 arbetsplatser bland Bliwas kunder har hjärtsäkrats och att 600 individer har genomgått hjärt-lungräddning. Rehabverktyget, ett webbaserat verktyg för stöd till chefer med rehabiliteringsansvar. Verktyget finns gratis tillgängligt på Bliwamodellen Bliwa personriskförsäkringar & stöd för strategiskt hälsoarbete Kund arbetsgivare eller organisation som bedriver ett strategiskt hälsoarbete 1Trygga medarbetare/ medlemmar tack vare ett anpassat försäkringsskydd med stort inflytande för kunden. Positiva effekter som gynnar alla parter i form av friskare medarbetare, bättre resultat, ökad attraktionskraft, återbäring, 3lägre premier och bättre villkor 2Stöd för strategiskt hälsoarbete genom mötesplatser, seminarier, verktyg, kunskapsspridning förebygger skador 12

15 Jag förespråkar reservationsanslutning som ett enkelt sätt att ge ett grundskydd till en grupp människor där alla kanske inte annars skulle ha kunnat omfattas av för säkringen. Men det är viktigt med tydlig information, säger Marianne Larsson, affärsområdes ansvarig på Bliwa. Bliwas kunder väljer distributionssätt Distribution av tjänster och produkter är en central del av Bliwas verksamhet. Huvuddelen av Bliwas större kunder har valt att arbeta direkt med Bliwa, utan mellanhand. Det är här som Bliwa har sin största konkurrensfördel i form av kundanpassade affärsmodeller med hög servicegrad, stöd i försäkringshanteringen, möjlighet till insyn och påverkan samt stöd i kundernas strategiska hälsoarbete. Direktkontakt underlättar också riskdelning som pooling* och återförsäkring till captive*. För de kunder som anlitar försäkringsförmedlare arbetar Bliwa på motsvarande sätt gentemot förmedlaren med en anpassad affärsmodell i syfte att underlätta för kunden och undvika dubbelarbete. Ju fler som är med, desto bättre försäkring För att en gruppförsäkring ska fungera som bäst är det viktigt att så många som möjligt i en grupp är med och delar på risken. Ett sätt att få fler att ansluta sig till Bliwas försäkringar är genom informationskampanjer där individerna förväntas ansöka om försäkring efter eget behov. En annan väg att gå är reservationsanslutning. Reservationsanslutning innebär att en person automatiskt ansluts till en försäkring genom att inte aktivt tacka nej till den inom en viss period. Under denna period är försäkringen kostnadsfri. Om personen inte har tackat nej skickar försäkringsbolaget därefter ut en räkning. Den som får en sådan räkning har ingen skyldighet att betala, och i så fall upphör försäkringen. Under reservationstiden är det försäkringsgivarens skyldighet att tydligt informera om vad som gäller. Genom reservationsanslutning blir antalet försäkrade i gruppen oftast betydligt fler än då alla måste ansöka aktivt om försäkringen. Det innebär att färre personer riskerar att stå utan försäkring och att premien kan vara lägre, säger Marianne Larsson, affärsansvarig på Bliwa. Under 2012 genomförde Bliwa 7 kampanjer gentemot företagskunder för frivillig gruppförsäkring, 6 av dem krävde aktiv egen ansökan, 1 var med reservationsanslutning. Kampanjerna som krävde egen ansökan gav en anslutningsgrad på mellan 2 och 8 procent, kampanjen med reservationsanslutning gav en anslutningsgrad på 44 procent. Ett omtänksamt erbjudande eller ett sätt att lura kunder? Vid reservationsanslutning är det viktigt att individerna i gruppen som ansluts delar en intressegemenskap, som medlemmar i ett fackförbund eller anställda i samma företag. Anledningen till senaste tidens upprörda diskussioner om reservationsanslutning är att andra aktörer utifrån kommersiella intressen har utnyttjat möjligheten genom att behandla sina kunder som en grupp. Reservationsanslutning är en tillåten metod enligt Försäkringsavtalslagen men Konsumentverket och Finansinspektionen kommer eventuellt att föreslå att regeringen inför strängare krav på intressegemenskap mellan gruppföreträdaren och gruppmedlemmarna. Vi får ibland samtal där man ifrågasättar om det är lagligt att pracka på någon försäkring som de inte har frågat efter. Därför är det mycket viktigt för oss som försäkringsgivare att tydligt informera om vad som gäller och att göra det enkelt att tacka nej, exempelvis via sms, e-post eller telefon, säger Marianne Larsson. Bättre koll på försäkring Bliwas Demoskopmätning bland tjänstemän mellan 25 och 65 visar att kunskaperna om vad en gruppförsäkring innebär är bristfälliga. Läs mer om undersökningen på sidan 6. Många har dåliga kunskaper om vilket försäkringsskydd de behöver, men också om vilket försäkringsskydd de faktiskt har. Här har Bliwa, som specialist på gruppförsäkring, ett ansvar att hjälpa individen. Därför kommer Bliwa under 2013 att utveckla webbverktyg och annat informationsmaterial som på ett enklare sätt visar på nyttan av försäkringar och i vilket läge man har behov av olika försäkringsskydd. Ett arbete som sker i samverkan med de arbetsgivare och medlemsorganisationer som företräder de försäkrade. * Se ordlista sidan 84 13

16 Nu vill Bliwa hjärtsäkra hela Sverige Bliwa Livförsäkring är en del av Hjärt-Lungfondens stora projekt Hjärtsäkra Sverige med målet att dubblera antalet hjärtstartare i samhället och utbilda i hjärt-lungräddning. För Bliwa blir det ännu ett steg i arbetet för minskad dödlighet i plötsligt hjärtstopp. Hittills har vi haft fokus på våra egna kunder. Arbetet har lett till att ett 40-tal arbetsplatser har hjärtsäkrats och 600 personer har genomgått hjärt-lungräddningsutbildning genom Bliwa. Nu vill vi gå ett steg vidare och uppmana alla arbetsplatser att hjärtsäkra sig. Det ger trygghet att kunna och våga agera om någon i ens närhet skulle drabbas av hjärtstopp, säger Kristina Åkerstrand, vd på Bliwa Livförsäkring. Hjärtsäkra Sverige Bliwa Livförsäkring och AFA Försäkring är de två huvudfinansiärerna i Hjärt-Lungfondens treåriga projekt Hjärtsäkra Sverige. Projektet ska sätta fokus på och informera om plötsligt hjärtstopp med mål att öka antalet överlevande som drabbas av plötsligt hjärtstopp genom fler hjärtstartare och utbildade i hjärt-lungräddning. Projektet ska också avsätta pengar till forskning. en god investering För ett livförsäkringsbolag med över 1 miljon försäkrade är en satsning på hälsa en god investering. Av de liv som räddas genom projektet är troligen ett antal försäkrade i Bliwa. Att investeringen dessutom bidrar till ett bättre samhälle genom att öka kunskapen och tryggheten gör att beslutet att vara med i den här satsningen enkelt. Bliwa är ett kundägt försäkringsbolag, vilket innebär att överskottet över tiden ska tillbaka till de försäkrade. Ett sätt är genom skadeförebyggande arbete, det vill säga genom att se till att de försäkrade mår bra. Som livförsäkringsbolag är det naturligt att stödja kundernas hälsa. Bliwa har finansierat och drivit omfattande hälsoprojekt under 10 års tid. Vårt samarbete med Hjärtlungfonden är ett av dessa framgångsrika projekt. Vi har nu valt att fördjupa samarbetet och låta arbetet för ett hjärtsäkert Sverige bli en del av vårt erbjudande om försäkringar för livet, säger Kristina Åkerstrand. Samarbetet mellan Bliwa Livförsäkring och Hjärt-Lungfonden sträcker sig tillbaka till våren 2010 och har innefattat såväl plötsligt hjärtstopp som stroke. När nu AFA Försäkring har tillkommit i samarbetet innebär det att satsningen kan breddas. Bliwa och AFA är två försäkringsbolag med det gemensamma målet att öka antalet överlevande som drabbas av plötsligt hjärtstopp. Läs mer om hur du gör för att hjärtsäkra din omgivning på sekunder Läs mer om Bliwas hälsoarbete på 14

17 Bliwastipendiet till projekt som ska minska risken för stroke 2012 års Bliwa stipendium på kronor gick till Mia von Euler, docent i neurologi, överläkare vid Södersjukhuset och föreståndare för karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset. Stroke drabbar personer om året i Sverige. Hälften av dem dör eller får bestående funktionshinder. Av de drabbade är personer i arbetsför ålder. Efter en stroke är risken att drabbas igen procent. Det finns ett stort behov att förbättra stödet till patienter för att säkerställa att man fullföljer sin behandling och medicinering. Att patienter avbryter sin medicinering och inte fullföljer behandlingen efter en stroke är ett stort problem och ökar risken för återinsjuknande. Förbättra det förebyggande arbetet Mia von Euler, docent i neurologi, överläkare vid Södersjukhuset och föreståndare för Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, har tillsammans med docent Björn Wettermark och Dr Jan Hasselström, fått Bliwastipendiet på kronor för genomförande av projektet Förbättrad prevention av stroke. Mia von Eulers projekt omfattar både forskning och utbildning och spänner över flera områden såväl kliniskt och medicinskt som organisatoriskt. Det ska bli mycket spännande att se vad studien visar och jag är övertygad om att insatsen kommer att påverka livet till det bättre för väldigt många människor, säger Carina Lindström, ledamot i stipendiekommittén. Målet för projektet är att förbättra förebyggande behandling av TIA* och stroke och därmed minska antalet patienter som återinsjuknar. Idag har vi ganska goda kunskaper om de vanligaste orsakerna till stroke och vilka förebyggande insatser som kan göras, säger Mia von Euler. Problemet är att vi inte alltid vidtar det åtgärderna eller inte lyckas motivera patienterna att följa rekommendationerna. Ett annat problem är att patienter kommer bort och inte identifieras på vårdcentralen och därmed inte får tillgång till det stöd som de kan behöva av sin husläkare. Skillnader i behandling mellan olika grupper Projektet ska undersöka hur arbetet går till för att förebygga stroke hos patienter som tidigare har haft TIA* eller stroke. Finns det skillnader i behandlingen mellan olika vårdcentraler, mellan kön, åldersgrupper och mellan grupper med olika socioekonomisk status? Studien ska också påverka hur läkare på vårdcentralerna arbetar. Genom att återkoppla och erbjuda utbildning kring forskningsresultaten, ska husläkare få ökade kunskaper och bättre metoder för åtgärder och uppföljning av patienter. På så sätt hoppas man kunna optimera behandlingen och minska risken för återinsjuknande. Studien randomiserar alla Stockholms vårdcentraler i två grupper varav den ena gruppen får riktad återkoppling. Visar vår utvärdering att detta förbättrar patienternas förebyggande behandling så kommer vi att införa det för alla vårdcentraler i Stockholm och hoppas att sedan kunna exportera arbetssättet till resten av Sverige, säger Mia von Euler. *En TIA (Transitorisk Ischemisk Attack) är en övergående attack som signalerar att blodflödet i något av hjärnans kärl har stoppats eller hämmats under en kortare tid. Symptomen är desamma som uppstår vid stroke, men de är mer kortvariga och går tillbaka inom högst ett dygn. En TIA är en allvarlig varningssignal eftersom cirka 10 procent av dem som drabbas av en TIA drabbas av stroke inom två dygn. 15

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt (Bliwa), organisationsnummer , med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 1 januari 31 december Organisation Bliwa Livförsäkring är moderbolaget i koncernen som också består av helägda dotterbolagen Bliwa Skadeförsäkring AB, som erbjuder inkomstförsäkring, och Bliwa Försäkringstjänst AB, som fungerar som valcentral för vissa pensionsavtal. Styrelsen i Bliwa Försäkringstjänst AB har gjort bedömningen att det saknas lönsamma tillväxtmöjligheter för bolaget. Styrelsen har därför fattat beslut om att avveckla verksamheten 31 januari All personal i Bliwakoncernen är anställd i moderbolaget, som bedriver verksamheterna i dotterbolagen enligt förvaltningsavtal. Syftet med en samlad organisation är att göra det enklare för kunderna samt att uppnå intäkts- och kostnadssynergier. Verksamhet Bliwa erbjuder såväl frivillig som obligatorisk försäkring för grupper, inom livförsäkring och skadeförsäkring. Livförsäkringsrörelsen omfattar frivillig grupplivförsäkring, tjänstegrupplivförsäkring, familjeskyddsförsäkring, efterlevandepension samt tjänstepensionsklassad sjukoch premiebefrielseförsäkring. Skadeförsäkringsrörelsen i moderbolaget omfattar sjuk- och sjukvårdsförsäkring samt olycksfalls- och barnförsäkring. Bliwas utfärdade försäkringar klassificeras som försäkringsavtal. Mer utförlig information om hanteringen av försäkringsavtal lämnas i not 1. Väsentliga händelser Tillväxt: Bliwakoncernen fortsätter att växa. Totalt ökade premieinkomsten med 8 procent i Bliwakoncernen och 12 procent i moderbolaget. Produktutveckling: Framgångsrik lansering och lyckad implementering av produkten sjukvårdsförsäkring under Kapitalförvaltning: Kapitalförvaltningen drivs i extern regi från och med februari Solvens 2: Solvens 2-anpassningen innebär ökade kostnader. Det råder fortsatt oklarhet angående tidplanen för införande. Fortsatt tillväxt Under 2012 fortsatte Bliwa och dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring att utveckla affären med inriktning mot stora företag samt organisationer på den svenska arbetsmarknaden. Flera nya stora kunder tillkom under 2012, men framför allt breddades affären gentemot befintliga kunder. Bliwakoncernens kunder utgörs av cirka företag, varav ett drygt 30-tal av Sveriges 100 största samt 12 organisationer på den svenska arbetsmarknaden. Trots att Bliwa sänkte premien för flera försäkringsprodukter, bland annat tjänstegruppliv, så ökade premieinkomsten i koncernen med 8 procent och i moderbolaget med 12 procent. Sedan 2003 har den genomsnittliga årliga procentuella premietillväxten i koncernen uppgått till cirka 17 procent per år. Bliwakoncernens premietillväxt sedan 2003 MSEK MSEK Gruppförsäkring Tjänstegrupplivförsäkring Riskförsäkring inom tjänstepension Inkomstförsäkring Stark utveckling i Bliwakoncernen under Kapitalbas Försäkringstekniska avsättningar Premier % Premieinkomst fördelad per kundgrupp för Bliwakoncernen Övergångskollektivet Företagsrelaterad affär Organisationsrelaterad affär År 2011 År 2012 SJUKVÅRDSFÖRSÄKRING Från och med 1 oktober 2012 ingår sjukvårdsförsäkring som en del av Bliwas erbjudande. Implementeringen gick över förväntan och kunde genomföras till en väsentligt lägre kostnad än budgeterat. Även förvaltningskostnaderna förväntas ligga på en lägre nivå än beräknat. Flera gruppavtal och samarbetsavtal för distribution har ingåtts. Kapitalförvaltning Bliwas totalavkastning uppgick 2012 till 6,9 procent ( 2,9). Under 2012 lade Bliwa ut förvaltningen av kapitalet på externa förvaltare. Ränteportföljen förvaltas i huvudsak genom ett diskretionärt förvaltningsuppdrag med en svensk bank. Aktieportföljen förvaltas genom fondförvaltning med etablerade och väl ansedda förvaltare i Sverige och utomlands. Portföljen består till övervägande del av likvida värdepapper och värdepappersfonder. Utläggningen ledde till en kraftig reducering av kapitalförvaltningskostnaderna jämfört med tidigare år. Under 2012 genomförde Bliwa, på uppdrag av styrelsen, en ALManalys (Asset liability management). Bliwa fastställde därefter en ny målavkastning och strategisk risknivå som låg till grund för styrelsens fastställande av nya placeringsriktlinjer. 16

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Totalavkastning MSEK Bliwa Livförsäkring Branschgenomsnitt Allokering av totala placeringstillgångar 31 december 2012 Räntebärande värdepapper 63% Svenska aktier 18% Utländska aktier 9% Alternativa investeringar 10% Medarbetarna Medarbetarnas kompetens, prestation och engagemang är en avgörande förklaring till Bliwas framgång. En bra arbetsplats där medarbetarna kan utvecklas och må bra är därför en strategiskt viktig fråga för Bliwa. På Bliwa ska alla anställda ges möjlighet till engagemang, delaktighet och utveckling i sitt arbete. För att långsiktigt säkra och vidareutveckla Bliwas företagskultur i takt med att verksamheten växer, utvecklar Bliwa långsiktiga strategier och arbetssätt för att främja en hälsosam arbetsmiljö, kompetensförsörjning samt ledar- och organisationsutveckling. Bliwa erbjuder anställda ett brett utbud av hälsofrämjande aktiviteter, till exempel fri tillgång till gym, friskvårdsbidrag och massage. Genom Bliwarm, som är Bliwas personalförening, har alla anställda möjlighet att delta i olika aktiviteter såsom motionslopp, stegtävlingar och olika kulturarrangemang. Som ett led i det strategiska hälsoarbetet är Bliwa en hjärtsäker arbetsplats med egen hjärtstartare och regelbunden utbildning i hjärt-lungräddning för alla anställda. I slutet av år 2012 hade Bliwa 47 personer anställda (46). 4 nya tjänster tillkom under 2012 och 3 tjänster försvann som en följd av den utlagda kapitalförvaltningen. Principer och processer för ersättningar och förmåner framgår av not Nöjda kunder Bliwa genomför årligen en kundenkät som för 2012 än en gång visade att Bliwa har mycket nöjda kunder. Trots tidigare års mycket goda resultat förbättrades resultatet ytterligare vid 2012 års kundundersökning. Samtliga personer som deltog i kundundersökningen var beredda att rekommendera Bliwa till andra potentiella kunder. Nöjda kunder är bolagets viktigaste marknadsföringskanal för att fortsätta växa och utvecklas Resultat av kundenkät ,85 9,36 9,08 Produkter Kompetens Servicenivå och tillgänglighet Svar på frågan Bedöm hur nöjda ni är med Bliwa som samarbetspartner på en skala från 1 (inte alls nöjda) till 10 (mycket nöjda) utifrån nämnda kriterier. HJÄRTSÄKRA SVERIGE Bliwa har under flera år samarbetat med Hjärt-Lungfonden i arbetet för att minska dödligheten vid plötsligt hjärtstopp, bland annat genom att hjärtsäkra arbetsplatser med hjärtstartare och utbildning i hjärtlungräddning. Under hösten 2012 utvidgades samarbetet genom att Bliwa, AFA och Hjärt-Lungfonden ingick ett 3-årigt avtal med syftet att bidra till ett hjärtsäkert Sverige. Genom att bidra till fler hjärtstartare i Sverige och öka kunskapen och tryggheten att våga agera om någon i ens närhet drabbas av plötsligt hjärtstopp så kan vi rädda liv, både bland Bliwas försäkrade och i samhället i stort. Kampanjen, som planeras pågå under 3 år, omfattar informations- och utbildningsinsatser, utveckling av webbverktyg, aktiviteter för att öka antalet hjärtstartare i samhället, samt forskningsprojekt. Bliwa bidrar med 3 MSEK per år till kampanjen. INVESTERING I IT-STÖD Under hösten 2012 fattade styrelsen beslut om att investera cirka 15 MSEK i IT-system under Bland annat i ett nytt och utvecklat aktuariellt system som både syftar till att effektivisera och säkerställa hanteringen av aktuariella beräkningar och att möta de krav som Solvens 2-regelverket innebär. Dessutom omfattar investeringen utveckling av ett risklager som ska användas för de kraftigt ökade krav på rapportering och kapitalberäkningar som Solvens 2 innebär. Bliwas målsättning är att så långt det är möjligt sträva efter att IT-utvecklingen också ska komma våra kunder till nytta. Detta genom bättre underlag för premieberäkningar, reservsättning och resultatuppföljning i syfte att möta kundernas önskemål och bolagets egen ambition vad gäller transparens, insyn i verksamheten och rätt premier över tid. ÅTERBÄRING Bliwa tilldelade totalt 24,1 MSEK i återbäring till sina försäkringstagare under 2012, varav 22,5 MSEK utgjordes av premiesänkningar och 0,6 MSEK av indexuppräkning av utfallande skadeersättningar. Dessa återbäringsposter redovisas mot eget kapital/konsolideringsfond. Resterande 1,0 MSEK avser återbäring enligt avtal och redovisas via resultaträkningen. Under den senaste femårsperioden har Bliwa tilldelat återbäring med i genomsnitt cirka 12 procent av premien per år. % Tilldelad återbäring i förhållande till premieinkomst ÅTERFÖRSÄKRING Bliwas finansiella styrka i kombination med den typ av försäkringsprodukter som Bliwa tillhandahåller gör att bolaget endast har en mindre del av försäkringsportföljen återförsäkrad. Återförsäkringen avser huvudsakligen försäkringar med höga liv- och sjukförsäkringsbelopp, främst riskförsäkringar kopplade till tjänstepensioner. För dessa risker arbetar Bliwa med proportionell återförsäkring, vilket ger en minskad riskexponering per individ

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVERGÅNGSKOLLEKTIVET I den frivilliga grupplivförsäkringen ingår övergångskollektivet, som är ett premiebefriat avvecklingskollektiv bestående av individer som premiebefriats före Eftersom inga faktiska premier betalas för detta kollektiv påverkar det kassaflödet negativt med cirka 9 MSEK. Antalet försäkrade i övergångskollektivet uppgick till cirka per den 31 december 2012 och antalet minskar successivt som en följd av att de försäkrade uppnår försäkringens slutålder eller avlider. SOLVENS 2 Någon slutlig och realistisk tidsplan för ikraftträdande av Solvens 2 fastställdes inte inom EU under Under året florerade istället rykten om ytterligare förseningar. Enligt senast tillgänglig information kommer ikraftträdande av Solvens 2 ske från tidigast 2015, men sannolikt kan det bli ännu senare. Förseningarna har dock inneburit att den europeiska tillsynsmyndigheten EIOPA (European Insurance and Occcupational Pensions Authority) överväger att införa rekommendationer baserade på vissa delar av Solvens 2-regelverket. Rekommendationerna kan komma att tillämpas från 1 januari 2014 eller 1 januari Slutlig tidsplan, omfattning och utformning av sådana rekommendationer är fortfarande oklar. Bliwas arbete med Solvens 2 pågick under 2012, oberoende av oklarheterna kring ikraftträdandet. Under året fokuserades arbetet framförallt på kvantitativa krav och rapportering kopplat till IT-behov. Befintliga system utvärderades liksom möjliga nya lösningar, vilket resulterade i ett styrelsebeslut om systeminvesteringar och systemutveckling. Detta arbete kommer att genomföras under framförallt 2013, men även Under 2013 beräknas cirka 30 procent av Bliwas anställda, i mer eller mindre omfattning, att vara involverade i koncernens Solvens 2-arbete. Härutöver har bland annat vidareutveckling inom området ORSA (egen risk och solvensbedömning) genomförts. LIVFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Livförsäkringsutredningen lämnade sitt slutliga betänkande om förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64) i september I enlighet med kommittédirektivet omfattar utredningsförslaget följande fyra områden: En utvidgad lagstadgad flytträtt. En förändrad överskottshantering i ömsesidigt bedrivna livförsäkringsföretag. Ökad insyn och inflytande för försäkringstagare i livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst (hybridbolag). En tydligare reglering av övergången till vinstutdelning (ombildning) i livförsäkringsföretag. Enligt utredningens förslag föreslås ändringarna bli tillämpliga från och med 1 januari För att möjliggöra förberedelser till vissa av utredningens förslag föreslår utredningen att vissa delar ska träda ikraft 1 juli Utredningens förslag har varit ute på remiss. Remisstiden gick ut sista februari Den del av utredningen som direkt berör Bliwa är förslagen om överskottshantering i ömsesidiga livförsäkringsföretag. Bliwa har medverkat i Svensk Försäkrings remissgrupp för utredningen och i framtagande av dess remissvar. Bliwa har dessutom lämnat in ett remisssvar till Finansdepartementet med kritik mot att utredningen i sina förslag endast utgår från sparförsäkring och inte alls beaktar riskförsäkringsverksamhet eller de konsekvenser förslagen får för denna typ av verksamhet. IFRS Enligt det internationella regelverket, IFRS 4, ska avtal klassificeras som försäkringsavtal eller som investeringsavtal. Avtal som innehåller betydande försäkringsrisk klassificeras som försäkringsavtal och redovisas i enlighet med IFRS 4. Bliwas utfärdade avtal har klassificerats som försäkringsavtal, se Not 1, redovisning av försäkringsavtal. Arbetet med att vidareutveckla IFRS 4 (Fas 2) har pågått under lång tid. Enligt den ursprungliga tidsplanen skulle standarden tillämpas från den 1 januari Ikraftträdandet har dock skjutits upp till oklart datum. Bliwa följer utvecklingen. NYTT REPRESENTATIONSSYSTEM Inför bolagsstämman i juni 2012 tillämpades Bliwas nya representationssystem fullt ut för första gången. Sedan försäkringsrörelselagen ändrades 2011 innebär Bliwas representationssystem att ett antal fullmäktigeledamöter utövar bestämmanderätt över bolaget på Bliwas bolagsstämma. Hälften av fullmäktigeledamöterna utses genom val i vilket samtliga försäkringstagare i Bliwa har rätt att rösta. Den andra hälften av fullmäktigeledamöterna utses direkt av de av Bliwas kunder som har bidragit med högst premie under föregående räkenskapsår, samt med en fullmäktigeledamot vardera från organisationerna Ledarna och Unionen. Svenskt Näringsliv, som även hade möjlighet att utse en ledamot, avböjde att göra detta såväl inför 2012 års stämma som framöver och har därför inte längre rätt att utse fullmäktigeledamot. Val av fullmäktigeledamöter bereddes av bolagets valberedning, vilka är utsedda av Bliwas bolagsstämma. Valberedningen ansvarar för att de som föreslås till fullmäktige sammantaget kan anses representera bolagets olika försäkringskollektiv. Det första valet av fullmäktigeledamöter genomfördes i februari Försäkringstagarna fick information om valet via annonser i rikspress. Cirka hälften av försäkringstagarna informerades även via ett nyhetsbrev som distribuerades tillsammans med försäkringsbeskedet. Intresset för att delta i valet var lågt. Samtliga som röstade stödde valberedningens förslag på fullmäktigeledamöter. RISKHANTERING Bliwas verksamhet ger upphov till risker som kan påverka bolagets resultat och finansiella ställning. Vissa risker ingår som ett naturligt led i verksamheten, medan andra risker minimeras så långt det går. Bliwa delar övergripande in riskerna i försäkringsrisker, finansiella risker samt operativa risker. Mer utförlig information om riskerna, mål, principer, hur de påverkar bolaget samt hur de hanteras och kontrolleras lämnas i not 2. RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER Fortsatt osäkerhet kring det statsfinansiella läget i flera europeiska länder och USA samt osäkerhet kring den globala ekonomiska återhämtningen präglar världens finansmarknader även under Utvecklingen har lett till att många mindre solventa försäkringsbolag har tvingats ta ner risken i kapitalförvaltningsverksamheten vilket också begränsar deras möjlighet till bra avkastning. Bliwa har en stark finansiell ställning och goda möjligheter att möta fortsatt oro på den finansiella marknaden utan att tvingas ta ner risken väsentligt i placeringsportföljen av regelmässiga skäl eller i ett ogynnsamt läge. Bliwa har därför förutsättningar att framöver generera en god avkastning med en rimlig och kontrollerad risknivå. Inför 2013 har Bliwa dock valt att möta den osäkerhet som präglar marknaden genom att behålla en låg duration i ränteportföljen och att sänka kreditexponeringen. Dessa åtgärder är ett resultat av Bliwas syn på risk kontra avkastning i förhållande till det osäkra läget på världens finansmarknader. Liksom tidigare år finns en risk att förändringar i lagar och regler kan komma att påverka behovet och utformningen av 18

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bliwas produkter. Detta kan innebära att vissa produkter behöver förändras, till exempel som en följd av förändringar i det allmänna sjukförsäkringssystemet. Bliwa har sedan tidigare visat på goda förutsättningar att snabbt ställa om verksamheten vid förändrade premisser. Förändrade regelverk och ökade solvenskrav som påverkar många mindre solventa försäkringsbolag negativt kan för Bliwa istället innebära nya affärsmöjligheter. MILJÖ Bliwa bedriver ingen tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. I enlighet med Bliwas miljöpolicy pågår löpande åtgärder i syfte att minska verksamhetens miljöpåverkan. HÄNDELSER EFTER PERIODENS UTGÅNG Aktiemarknaden inledde året med stigande kurser vilket påverkade Bliwas resultat positivt. Totalavkastningen för det första kvartalet uppgick till 2,8 procent. Under mars och inledningen av april har oron i världen ökat på flera områden och påverkat världens finansmarknader negativt, bland annat till följd av Cyperns bankkris, budgetproblem i USA samt utvecklingen på Koreahalvön. EKONOMISK STÄLLNING Nedan kommenteras Bliwas resultat- och balansräkning samt vissa nyckeltal i korthet. För koncernens ställning hänvisas huvudsakligen till resultat- och balansräkning för koncernen. För ytterligare information hänvisas till noterna samt till femårsöversikten. Resultat Årets resultat i Bliwa uppgick till 62 MSEK ( 37). Försäkringsrörelsens tekniska resultat uppgick till 73 MSEK ( 43). Det positiva resultaten genererades huvudsakligen från kapitalförvaltningsverksamheten. Premieinkomst Premieinkomsten i moderbolaget uppgick till 195 MSEK (175) och premieinkomsten i koncernen ökade med drygt 8 procent till 297 MSEK (275) före avgiven återförsäkring. Premieinkomsten för egen räkning uppgick till 184 MSEK (166) och i koncernen till 286 MSEK (266). Försäkringsersättningar Försäkringsersättningarna för egen räkning uppgick till 126 MSEK (103). Dessa består av utbetalda försäkringsersättningar samt förändring i försäkringstekniska avsättningar. Försäkringsersättningarna för 2012 var högre än motsvarande kostnad för 2011, huvudsakligen på grund av vissa reservupplösningar av engångskaraktär under Den totala skadekvoten, det vill säga försäkringsersättningar i förhållande till premieinkomst, uppgick till 68 procent (62). De försäkringstekniska avsättningarna uppgick totalt till 398 MSEK (386). % År 2011 År Utbetalda försäkringsersättningar MSEK Försäkringsersättningar Förändring i avsättning för oreglerade skador Förändring i livförsäkringsavsättning Försäkringstekniska avsättningar Kapitalavkastning Resultatet från kapitalavkastningen netto uppgick till 83 MSEK ( 66). Totalavkastningen uppgick till 6,9 procent ( 2,9). Kapitalförvaltningskostnaderna uppgick till 4 MSEK vilket är en väsentlig reducering jämfört med föregående år då kapitalförvaltningskostnaderna uppgick till 23 MSEK, varav 9 MSEK avsåg avvecklingskostnader i samband med utläggningen av kapitalförvaltningsverksamheten. 07 Övergångskollektivet Övrig affär Övergångskollektivets andel av de försäkringstekniska avsättningarna minskar. För övrig affär ökar avsättningarna i takt med att affären växer Driftskostnader Driftskostnaderna uppgick till 54 MSEK (43) Ökningen i driftskostnader relaterar i huvudsak till växande affär, utvecklings- och förvaltningskostnader för nytt produktområde samt Solvens 2-anpassning av verksamhet och IT-system. Bliwa bedriver en verksamhet som är starkt regelverksstyrd. Betydande förändringar i regelverk har inneburit att kostnaderna för regelverksimplementering och regelefterlevnad har ökat de senaste åren. Flera av de rekryteringar och investeringar bolaget har genomfört samt arbete som lagts ner av befintlig personal har föranletts av nya och högre krav på intern styrning och kontroll enligt befintligt och kommande regelverk. Satsningarna förväntas dock även ge positiva effekter i form av effektivare kapitalanvändning, bättre underlag för affärskritiska beslut, minskad risk för sanktioner samt mindre risk för förluster till följd av oönskat risktagande. Utvecklingskostnader relaterade till Solvens 2, utöver kostnader för bolagets egen personal, uppgick under 2012 till cirka 5 MSEK i koncernen. Samtliga utvecklingskostnader som genomförts under 2012 har också kostnadsförts under året. Driftskostnaderna i koncernen uppgick till 72 MSEK (55). I kostnadsökningen ingår, utöver det som specificerats för moderbolaget ovan, också en negativ effekt till följd av IAS19 värdering av pensionsskulden som endast påverkar resultatet på koncernnivå. Konsolidering och solvens Solvens mäter företagets förmåga att infria alla de åtaganden bolaget har. Solvenskvoten uppgick till 6,5. Solvensgraden uppgick till 359 procent, vilket är en betryggande nivå. Den erforderliga solvensmarginalen, som är det kapital och den marginal som krävs utöver de försäkringstekniska avsättningarna, uppgick vid årets utgång till 145 MSEK (116). Kapitalbasen vid samma tillfälle uppgick till 942 MSEK (891) och överskottet uppgick därmed till betryggande 797 MSEK (775). Balansomslutningen uppgick till MSEK (1 382) och det egna kapitalet uppgick till 838 MSEK (799). Bolagsstyrningsrapport Bliwas bolagsstyrning beskrivs i en bolagsstyrningsrapport som finns tillgänglig på Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att 2012 års vinst på kronor överförs till konsolideringsfonden. Styrelsen föreslår även att bolagsstämman därefter fastställer konsolideringsfonden till kronor efter avdrag för 2012 års tilldelade återbäring på totalt kronor. 19

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Femårsöversikt, koncernen Belopp i KSEK Resultat Premieinkomst för egen räkning Kapitalavkastning netto Försäkringsersättningar (för egen räkning) 1) Återbäring och rabatter Årets resultat Årets totalresultat Ekonomisk ställning Placeringstillgångar (värderade till verkligt värde) 2) Försäkringstekniska avsättningar Konsolideringskapital 3) Kapitalbas för försäkringsgruppen Erforderlig solvensmarginal för försäkringsgruppen Nyckeltal 4) Resultat av försäkringsrörelsen Skadeprocent Driftskostnadsprocent 5) Totalkostnadsprocent Resultat av kapitalförvaltningen Direktavkastning, % 3,4 3,6 3,0 3,1 3,9 Totalavkastning, % 6) 6,9 2,9 6,7 14,5 15,5 Ekonomisk ställning Konsolideringsgrad, % Solvensgrad, % Solvenskvot 6,0 6,9 6,6 6,7 5,6 1) Inklusive förändring i andra försäkringstekniska avsättningar, för egen räkning. 2) I placeringstillgångar inkluderas kassa och bank. 3) Uppskjuten skatt ingår med KSEK ) Definitioner se sidan 83. 5) Jämförelsesiffror har inte räknats om med avseende på omvärdering av pensionsavsättning enligt IAS 19. 6) Totalavkastningen är i enlighet med totalavkastningstabellen, sidan

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Femårsöversikt, moderbolaget Belopp i KSEK Resultat Premieinkomst för egen räkning, skadeförsäkringsrörelsen Premieinkomst för egen räkning, livförsäkringsrörelsen Kapitalavkastning netto i icke-teknisk redovisning Kapitalavkastning netto i livförsäkringsrörelsen Försäkringsersättningar för egen räkning, skadeförsäkringsrörelsen Försäkringsersättningar för egen räkning, livförsäkringsrörelsen 1) Återbäring och rabatter Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat Årets resultat Ekonomisk ställning Placeringstillgångar (värderade till verkligt värde) 2) Försäkringstekniska avsättningar Konsolideringskapital 3) Kapitalbas Erforderlig solvensmarginal Nyckeltal 4) Resultat av försäkringsrörelsen Skadeförsäkringsrörelsen Skadeprocent Driftskostnadsprocent Totalkostnadsprocent Livförsäkringsrörelsen Förvaltningskostnadsprocent 3,1 2,6 2,3 2,8 2,2 Administrationskostnadsprocent Försäkringsrörelsen, totalt Totalkostnadsprocent Resultat av kapitalförvaltningen Direktavkastning, % 3,4 3,6 3,0 3,0 3,9 Totalavkastning, % 5) 6,9 2,9 6,7 14,4 15,7 Ekonomisk ställning Konsolideringsgrad, % Solvensgrad, % Solvenskvot 6,5 7,7 7,4 7,7 6,3 1) Inklusive förändring i andra försäkringstekniska avsättningar, för egen räkning. 2) I placeringstillgångar inkluderas kassa och bank. 3) Uppskjuten skatt ingår med KSEK ) Definitioner se sidan 83. 5) Totalavkastningen är i enlighet med totalavkastningstabellen, sidan

24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Totalavkastning Marknadsvärde Totalavkastning Totalavkastning 1) KSEK KSEK KSEK % % Räntebärande värdepapper ,7 4,0 Aktier ,3 15,6 Alternativa investeringar ,7 2,5 Totalt ,9 2,9 Marknadsvärde Totalavkastning Totalavkastning 1) KSEK KSEK KSEK % % Räntebärande värdepapper ,9 4,0 Aktier ,3 15,7 Alternativa investeringar ,7 2,4 Totalt ,9 2,9 1) Tabellen är framtagen enligt Svensk Försäkrings rekommendation för årlig rapportering av totalavkastning, Totalavkastningstabell. Tabellens total skiljer sig från balansräkningens förvaltade kapital på grund av att vissa tillgångar i balansräkningen inte ingår i totalavkastningstabellen. Från och med 2012 har totalavkastningstabellen renodlats till att endast innehålla finansiella instrument och jämförelsesiffror avseende föregående år har justerats. En avstämning av avkastningen i totalavkastningstabell mot finansiella rapporter finns, se not 42. Förändringen mellan ingående och utgående marknadsvärde utgörs förutom av totalavkastningen, även av nettoplaceringar under åren. 22

25 Finansiella rapporter KONCERNEN Sidan MODERBOLAGET Sidan Resultatanalys 24 Resultaträkning 25 Rapport över totalresultat 25 Balansräkning 26 Rapport över förändring i eget kapital 28 Kassaflödesanalys 29 Resultatanalys, skadeförsäkringsrörelsen 30 Resultatanalys, livförsäkringsrörelsen 31 Resultaträkning 32 Rapport över totalresultat 33 Balansräkning 34 Rapport över förändring i eget kapital 36 Kassaflödesanalys 37 NOTER Not 1 Redovisningsprinciper 38 Not 2 Upplysningar om risker 44 Not 3 Premieinkomst 54 Not 4 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Not 5 Övriga tekniska intäkter 54 Not 6 Försäkringsersättningar 55 Not 7 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar Not 8 Återbäring och rabatter 55 Not 9 Driftskostnader 55 Not 10 Kapitalavkastning, intäkter 56 Not 11 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 56 Not 12 Kapitalavkastning, kostnader 56 Not 13 Orealiserade förluster på placeringstillgångar 57 Not 14 Nettoresultat per kategori finansiella tillgångar och skulder Not 15 Övriga tekniska kostnader 57 Not 16 Bokslutsdispositioner 57 Not 17 Skatt 58 Not 18 Förvaltningsfastigheter/Byggnader och mark 59 Not 19 Aktier och andelar i koncernbolag 59 Not 20 Not 21 Not 22 Kategorisering av finansiella tillgångar och skulder Värderingskategori av finansiella instrument värderade till verkligt värde Upplysningar om finansiella instrument värderade till verkligt värde Not 23 Aktier och andelar 64 Not 24 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not 25 Utlåning till kreditinstitut 64 Not 26 Övriga finansiella placeringstillgångar 64 Not 27 Fordringar avseende direkt försäkring 65 Not 28 Fordringar avseende återförsäkring 65 Not 29 Övriga fordringar 65 Not 30 Materiella tillgångar 65 Not 31 Skattefordringar 65 Not 32 Eget kapital 65 Not 33 Obeskattade reserver 66 Not 34 Försäkringstekniska avsättningar 66 Not 35 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Not 36 Avsättning för skatter 67 Not 37 Skulder avseende direkt försäkring 67 Not 38 Skulder avseende återförsäkring 67 Not 39 Derivat med negativa värden 68 Not 40 Övriga skulder 68 Not 41 Not 42 Upplysningar om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser Avstämning avkastning i totalavkastningstabell mot finansiella raporter Not 43 Upplysningar om närstående 69 Not 44 Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder Not 45 Totala driftskostnader 72 Not 46 Personal 73 Not 47 Pensionsåtaganden 75 Not 48 Operationell leasing

26 Resultatanalys 2012, koncernen Försäkringsrörelsen Belopp i KSEK Frivillig grupplivförsäkring Tjänstegrupplivförsäkring Familjeskydd Tjänstepensionssjuk och pbf 1) Gruppsjukförsäkring Gruppolycksfallsoch barnförsäkring Inkomstförsäkring Summa Premieinkomst (för egen räkning) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Premier för avgiven återförsäkring Premieinkomst (för egen räkning) Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Övriga tekniska intäkter Försäkringsersättningar (för egen räkning) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (för egen räkning) Livförsäkringsavsättning Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Återbäring och rabatter (för egen räkning) Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserad förlust på placeringstillgångar Övriga tekniska kostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat Avvecklingsresultat Före avgiven återförsäkring För egen räkning Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring Livförsäkringsavsättningar Avsättning för ej intjänad premie Avsättning för oreglerade skador Avsättning för återbäring och rabatter Summa Försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Återförsäkrares andel av oreglerade skador Summa Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar ) pbf = premiebefrielseförsäkring 24

27 Resultaträkning, koncernen Belopp i KSEK Not Teknisk redovisning av försäkringsrörelsen Premieinkomst (för egen räkning) 3 Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Premier för avgiven återförsäkring Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Övriga tekniska intäkter Försäkringsersättningar (för egen räkning) Utbetalda försäkringsersättningar 6 Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar 7 (för egen räkning) Livförsäkringsavsättning Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändringar i Övriga försäkringstekniska avsättningar 660 Återbäring och rabatter (för egen räkning) Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Övriga tekniska kostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat Icke-teknisk redovisning Försäkringsrörelsens tekniska resultat Övriga intäkter Övriga kostnader Resultat före skatt Avkastningsskatt Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat, koncernen Belopp i KSEK Årets resultat Årets övriga totalresultat Aktuariell förlust Uppskjuten skatt Summa övriga totalresultat Årets totalresultat

28 Balansräkning, koncernen Belopp i KSEK Not Tillgångar Placeringstillgångar Förvaltningsfastigheter Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Lån med säkerhet i fast egendom Utlåning till kreditinstitut Övriga finansiella placeringstillgångar Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar Avsättning för oreglerade skador Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring Fordringar avseende återförsäkring Övriga fordringar Andra tillgångar Materiella tillgångar Likvida medel Aktuell skattefordran Uppskjuten skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Tillgångar

29 Balansräkning, koncernen Belopp i KSEK Not Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 32 Konsolideringsfond Balanserat resultat Årets resultat Försäkringstekniska avsättningar 34 Avsättning för ej intjänade premier Livförsäkringsavsättning Avsättning för oreglerade skador Avsättning för återbäring och rabatter Avsättningar för andra risker och kostnader Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Aktuell skatteskuld 36 Uppskjuten skatteskuld Depåer från återförsäkrare Skulder Skulder avseende direkt försäkring Skulder avseende återförsäkring Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga interimsskulder Summa Eget kapital, avsättningar och skulder Upplysningar om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not

30 Rapport över förändring i eget kapital, koncernen Belopp i KSEK Konsolideringsfond Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Ingående balans Föregående års vinstdisposition Tilldelad återbäring, premier Tilldelad återbäring, skadeersättning Årets resultat Övrigt totalresultat Årets totalresultat Utgående balans Ingående balans Föregående års vinstdisposition Tilldelad återbäring, premier Tilldelad återbäring, skadeersättning Årets resultat Övrigt totalresultat Årets totalresultat Utgående balans

31 Kassaflödesanalys, koncernen Belopp i KSEK Den löpande verksamheten Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Utbetald återbäring Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 1) Skatt Löpande kassaflöde före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Förändring av finansiella placeringstillgångar, netto Förändring av övriga tillgångar Förändring av skulder Förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Inköp av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Likvida medel består av likvida medel i bank 1) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Realisationsresultat placeringstillgångar Orealiserat resultat Förändring av försäkringstekniska avsättningar, netto Avsättningar för pensioner Realisationsresultat anläggningstillgångar Erhållna utdelningar Erhållna räntor Erlagda räntor

32 Resultatanalys 2012, moderbolaget Skadeförsäkringsrörelsen Belopp i KSEK Gruppsjukförsäkring Gruppolycksfallsoch barnförsäkring Summa Skadeförsäkringsrörelsen Premieinkomst (för egen räkning) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Premier för avgiven återförsäkring Premieinkomst (för egen räkning) Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Försäkringsersättningar (för egen räkning) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Driftskostnader Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Avvecklingsresultat Avvecklingsresultat före avgiven återförsäkring Avvecklingsresultat för egen räkning Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring Avsättning för oreglerade skador Summa Försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Återförsäkrares andel av oreglerade skador Summa Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar

33 Resultatanalys 2012, moderbolaget Livförsäkringsrörelsen Övrig livförsäkring Tjänstepensionsförsäkring Summa Belopp i KSEK Frivillig grupplivförsäkring Tjänstegrupplivförsäkring Familjeskydd Tjänstepensionssjuk o pbf 1) Livförsäkringsrörelsen Premieinkomst (för egen räkning) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Premier för avgiven återförsäkring Premieinkomst (för egen räkning) Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Försäkringsersättningar (för egen räkning) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (för egen räkning) Livförsäkringsavsättning Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Återbäring och rabatter (för egen räkning) Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserad förlust på placeringstillgångar Övriga tekniska kostnader Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat Avvecklingsresultat Före avgiven återförsäkring För egen räkning Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring Livförsäkringsavsättningar Avsättning för oreglerade skador Summa Försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Återförsäkrares andel av oreglerade skador Summa Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Konsolideringsfond ) pbf = premiebefrielseförsäkring 31

34 Resultaträkning, moderbolaget Belopp i KSEK Not Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelsen Premieinkomst- intäkter (för egen räkning) 3 Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Premier för avgiven återförsäkring Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Försäkringsersättningar (för egen räkning) 6 Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Driftskostnader Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelsen Premieinkomst (för egen räkning) 3 Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Premier för avgiven återförsäkring Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Försäkringsersättningar (för egen räkning) 6 Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (för egen räkning) 7 Livförsäkringsavsättning Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Återbäring och rabatter (för egen räkning) Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Övriga tekniska kostnader Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat Icke-teknisk redovisning Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen Övriga intäkter Övriga kostnader Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Avkastningsskatt Skatt på årets resultat Årets resultat

35 Rapport över totalresultat, moderbolaget Belopp i KSEK Årets resultat Årets övriga totalresultat Årets totalresultat

36 Balansräkning, moderbolaget Belopp i KSEK Not Tillgångar Placeringstillgångar Byggnader och mark Placeringar i koncernbolag och intresseföretag Aktier och andelar i koncernbolag Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Lån med säkerhet i fast egendom Utlåning till kreditinstitut Övriga finansiella placeringstillgångar Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar Avsättning för oreglerade skador Fordringar Fordran på koncernbolag Fordran avseende direktförsäkring Fordran avseende återförsäkring Övriga fordringar Andra tillgångar Materiella tillgångar Kassa och bank Skattefordran Uppskjuten skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Tillgångar

37 Balansräkning, moderbolaget Belopp i KSEK Not Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 32 Konsolideringsfond Årets resultat Obeskattade reserver Försäkringstekniska avsättningar 34 Livförsäkringsavsättning Avsättning för oreglerade skador Avsättningar för andra risker och kostnader Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Uppskjuten skatteskuld Depåer från återförsäkrare Skulder Skulder avseende direkt försäkring Skulder avseende återförsäkring Skulder till koncernbolag Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga interimsskulder Summa Eget kapital, avsättningar och skulder Poster inom linjen Ställda säkerheter Registerförda tillgångar 1) Värdet av de registerförda tillgångarna Övriga panter Kapitalförsäkring som säkerhet för pensionsförpliktelser Övriga finansiella placeringstillgångar 2) Ansvarsförbindelser Ansvarighet till PRI Pensionsgaranti Pensionsförpliktelse enligt FTF-avtalet, pensionsålder 62 år Åtaganden 1) Till säkerhet för förpliktelser gentemot försäkringstagare förs ett register över tillgångar i enlighet med Finansinspektionens föreskrift FFFS 2011:20. Säkerheten avser skuldtäckning av de försäkringstekniska avsättningarna. 2) varav utnyttjat

38 Rapport över förändring i eget kapital, moderbolaget Belopp i KSEK Bundet eget kapital Konsolideringsfond Fritt eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Ingående balans Föregående års vinstdisposition Tilldelad återbäring, premier Tilldelad återbäring, skadeersättning Årets resultat tillika årets totalresultat Utgående balans Ingående balans Föregående års vinstdisposition Tilldelad återbäring, premier Tilldelad återbäring, skadeersättning Årets resultat tillika årets totalresultat Utgående balans

39 Kassaflödesanalys, moderbolaget Belopp i KSEK Den löpande verksamheten Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Utbetald återbäring Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 1) Skatt Löpande kassaflöde före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Förändring av finansiella placeringstillgångar, netto Förändring av övriga tillgångar Förändring av skulder Förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Inköp av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Likvida medel består av likvida medel i bank 1) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Realisationsresultat placeringstillgångar Orealiserat resultat Förändring av försäkringstekniska avsättningar, netto Avsättningar för pensioner Realisationsresultat anläggningstillgångar Erhållna utdelningar Erhållna räntor Erlagda räntor

40 Noter NOT 1 Redovisningsprinciper Allmän information Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt, organisationsnummer med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Biblioteksgatan 29 i Stockholm. Årsredovisningen avges för moderbolaget Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt samt för koncernen där de helägda dotterbolagen Bliwa Skadeförsäkring AB (publ) och Bliwa Försäkringstjänst AB ingår. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 2 maj Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på bolagsstämman den 4 juni Överensstämmelse med Normgivning och lag tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som beskrivs i avsnittet om moderbolagets redovisningsprinciper. s årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag FFFS 2008:26 och dess ändringsföreskrifter samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR2. tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS och med detta avses internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 Finansinspektionens föreskrifter. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. redovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av IASB sådana de har antagits av EU. Därutöver tillämpas lagen om årsredovisning i försäkringsföretag samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag FFFS 2008:26 och dess ändringsföreskrifter samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR1. Förutsättningar vid upprättande av finansiella rapporter Bolagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Vissa summeringar adderar inte exakt beroende på avrundningar. Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Dessa tillgångar är klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Bedömningar och Uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att företagets ledning gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter, branschstatistik och bolagets egna erfarenheter samt ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. De poster som i balansräkningen har ett stort mått av bedömningar är onoterade innehav, vissa delar av försäkringstekniska avsättningar samt avsättning för pensioner till anställda avseende temporär ålderspension före 65 år vid förtida avgång på tjänstemannens initiativ enligt gällande kollektivavtal. Se även not 2 sidan 45 vad gäller känsligheten i vissa antaganden som ligger till grund för värderingen av försäkringstekniska avsättningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs i förekommande fall närmare i not. Förändringar I REDovisningsprinciper De nya och ändrade IFRS med tillämpning från och med 2012 har inte haft någon effekt på moderbolagets eller koncernens finansiella rapporter. Nya och ändrade redovisningsstandarder från IASB för räkenskapsår 2013 eller senare IAS 19 Ersättningar till anställda Ändringarna i IAS 19 ändrar redovisningen av pensionsskuld och ersättning vid uppsägning. Ändringen ställer krav på att aktuariella vinster och förluster redovisas omedelbart via övrigt totalresultat, vilket innebär att korridormetoden tas bort. Ändringen får inte någon påverkan på Bliwa eftersom inte korridormetoden tillämpas. Ändrad IAS 19 avseende redovisning av avgångsvederlag och frivilliga avgångar innebär tillämpning av IAS 19 även i Bliwa som juridisk person, tidigare tillämpades endast IAS 19 i koncernen. Ändringen ska tillämpas från räkenskapsåret som börjar 1 januari IFRS 9 Finansiella instrument Planerade förändringar i IAS 39 för klassificering och värdering av finansiella instrument innebär bland annat en ny standard från IASB, IFRS 9, Finansiella instrument med ikraftträdande 1 januari Standarden avser att ersätta en del av IAS 39. Syftet är att förenkla redovisningen genom att endast ha två värderingskategorier; finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde respektive till upplupet anskaffningsvärde. Ändringen bedöms inte ha någon påverkan på Bliwa. IFRS 13 Värdering till verkligt värde Syftet med IFRS 13 är att definiera ett enhetligt ramverk för värdering till verkligt värde. IFRS 13 tillämpas på alla andra IFRS standarder som kräver eller tillåter värdering till verkligt värde för redovisning eller upplysningsändamål med vissa undantag. Motsvarande upplysningskrav gäller i 38

41 såväl delårsrapporterna som i årsredovisningen och planeras träda i kraft från och med Syftet är att ge information för att kunna bedöma de metoder och indata som har använts för värdering till verkligt värde där värdering görs utifrån nivå 3 indata. IFRS 13 kräver minimiupplysningar per klass tillgångar och skulder. Väsentliga nya upplysningar såsom: Kvantitativa upplysningar rörande ej observerbara indata (nivå 3). Beskrivning av värderingsmetoder rörande tillgångar och skulder värderade utifrån nivå 3. Beskrivning av känsligheten för förändringar i nivå 3 indata för poster som löpande värderas till verkligt värde. Övriga nya och ändrade redovisningsstandarder samt tolkningsuttalanden med tillämpning från och med 2013 och framåt, bedöms inte ha någon påverkan på Bliwa. Väsentliga tillämpade REDovisningsprinciper De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt samt de helägda dotterbolagen Bliwa Skadeförsäkring AB och Bliwa Försäkringstjänst AB. Resultatet från verksamheten i Bliwa Försäkringstjänst redovisas netto under icke teknisk redovisning som övrig intäkt/ kostnad. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Vid förvärv värderas tillgångar och skulder i dotterbolag till verkligt värde på anskaffningsdagen. Vid förvärv där anskaffningskostnaden överstiger de identifierbara nettotillgångarnas verkliga värde redovisas denna skillnad som goodwill och när skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen. Dotterbolagens finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Alla koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Utländsk valuta Transaktioner avseende finansiella instrument i utländsk valuta omräknas till SEK till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Bolagets funktionella valuta är svenska kronor och vid värdering av tillgångar i utländsk valuta används balansdagens köpkurser. Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen netto för underliggande placeringstillgångar på raderna Kapitalavkastning intäkter, Kapitalavkastning kostnader, Orealiserade vinster samt Orealiserade förluster. Försäkringsavtal, redovisning av försäkringsavtal Försäkringskontrakt redovisas och värderas i resultat- och balansräkning i enlighet med sin ekonomiska innebörd och inte efter sin juridiska form i de fall dessa skiljer sig åt. Bliwa utfärdar endast försäkringsavtal där bolaget åtar sig en betydande försäkringsrisk för den försäkrade genom att gå med på att kom pensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd för säkrad händelse skulle inträffa. Eftersom Bliwa endast bedriver riskförsäkring definieras samtliga avtal som försäkringsavtal. Försäkringsavtal redovisas i enlighet med FFFS 2008:26 och IFRS 4. Intäktsredovisning/ Premieinkomst Skadeförsäkring Som premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Som premieinkomst redovisas också premier för försäkringsperioder som påbörjas först efter räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under räkenskapsåret. Bolaget och koncernen meddelar endast riskförsäkring till grupper. Gruppens premie betalas som regel i efterskott, och när så är fallet är all bokförd premie intjänad premie. Under 2012 har dock ett mindre förskott av premie aviserats till Bliwa Skadeförsäkring och motsvarande belopp utgör därmed koncernens avsättning för ej intjänad premie per Livförsäkring Som premieinkomst redovisas inbetalda belopp samt tilldelad återbäring och gottgjord premiebefrielsepremie under räkenskapsåret enligt försäkringsavtal för direkt försäkring. Premieinkomst redovisas exklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar försäkringspremien. Tilldelad återbäring Tilldelad återbäring i form av premierabatter redovisas mot eget kapital/konsolideringsfond med motsvarande intäktspost i resultaträkningen under premieinkomst. Indexuppräkning av utbetalda skadeersättningar redovisas mot eget kapital/ konsolideringsfond. Återbäring i form av uppkommet överskott enligt avtal redovisas via resultaträkningen under posten Återbäring och rabatter. Försäkringstekniska AVSÄTTNINGAR Skadeförsäkring Försäkringstekniska avsättningar utgörs av Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker, Avsättning för oreglerade skador, Avsättning för återbäring och rabatter samt Övriga försäkringstekniska avsättningar. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker En liten del av skadeförsäkringspremien i Bliwa Skadeförsäkring har aviserats i förskott, och motsvarande belopp utgör alltså koncernens avsättning för ej intjänad premie och kvardröjande risker. För Bliwa Livförsäkring är denna avsättning noll. Avsättning för oreglerade skador Avsättningen för inträffade men ännu inte inrapporterade skador (IBNR) omfattar kostnader för inträffade men ännu okända skador. För oreglerade skador inom tjänstepensionsverksamhet beräknas reserver för kända skador huvudsakligen med hjälp av diskonterade kassaflöden. Kassaflödena är bestämda på förhand eftersom detta är avsättningar för aktualiserade familjeskydd. Räntekurvan följer Finansinspektionens regelverk avseende räntor för tjänstepensionsverksamhet. För kända oreglerade skador inom övrig försäkring används som regel en försiktig metodik, utan diskontering, när reserverna beräknas. För okända skador använder bolaget Chain-ladder om så bedöms som lämpligt, i annat fall premiebaserade eftersläpnings- 39

42 NOT 1 Redovisningsprinciper, fortsättning modeller eller specifika beräkningar beroende på produktutformning. Reserverna är odiskonterade och belastas för framtida skaderegleringskostnader. Bolagets aktuarier beräknar avsättningen med hjälp av statistiska och aktuariella metoder som anpassats till bolagets historiska erfarenheter. Kända interna och externa omständigheter beaktas också. I resultaträkningen redovisas periodens förändring i oreglerade skador. Återbäring och rabatter Utgörs av avsättningar för återbäring och rabatter till försäkringstagare eller andra förmånstagare. Övriga försäkringstekniska avsättningar Utgörs av avsättningar till försäkringstagare kopplade till resultatdelning. Livförsäkring Försäkringstekniska avsättningar utgörs av Livförsäkringsavsättning och Avsättning för oreglerade skador. Livförsäkringsavsättning Som livförsäkringsavsättning redovisas i balansräkningen avsättning för inträffade försäkringsfall i form av dödsfall i livförsäkring med periodisk utbetalning (aktualiserade familjeskydd), reserv för seniorförsäkringar samt reserv för försäkringar där premien är slutbetald. Livförsäkringsavsättningar som avser tjänstepensioner värderas enligt så kallade aktsamma antaganden. Detta har framförallt påverkan på valet av diskonteringsränta, vilken utgörs av riskfri marknadsränta beräknad i enlighet med Finansinspektionens anvisningar. Valet av ränta beror på vilken profil som finns i försäkringstagarnas kassaflöden. I resultaträkningen redovisas periodens förändring av livförsäkringsavsättning. Avsättning för oreglerade skador Posten innefattar avsättningar för sjukräntor på grund av premiebefrielse eller inträffade sjukfall. Avsättningen för inträffade men ännu inte inrapporterade skador (IBNR) omfattar kostnader för inträffade men ännu okända skador. Beloppet är en uppskattning baserad på historiska erfarenheter och skadeutfall. Bolagets aktuarier beräknar avsättningen med hjälp av statistiska och aktuariella metoder som anpassats till bolagets historiska erfarenheter. Kända interna och externa omständigheter beaktas också. I resultaträkningen redovisas periodens förändring i oreglerade skador. Skade- och livförsäkring Förutbetalda anskaffningskostnader för försäkringsavtal Eftersom bolagets försäkringsavtal består av gruppavtal som huvudsakligen är ettåriga och avtalsperioden löper ut vid utgången av räkenskapsåret samt den försäkrade när som helst under året kan säga upp sin försäkring under gruppavtalet, görs ingen aktivering av anskaffningskostnader. Övriga kostnader för försäkringsavtal redovisas som kostnader när de uppstår. Driftskostnader Samtliga driftskostnader fördelas i resultaträkningen efter funktionerna anskaffning, skadereglering, administration, provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring, kapitalförvaltningskostnader samt i vissa fall övriga tekniska kostnader. Kostnader och intäkter som avser dotterbolaget Bliwa Försäkringstjänst AB redovisas som icke-teknisk verksamhet under övriga intäkter och kostnader. Övriga tekniska kostnader i moderbolaget Kostnader i samband med bolagets satsning på strategiskt hälsoarbete redovisas som övrig teknisk kostnad. Satsningen omfattar huvudsakligen spridning av information, bidrag till forskning samt utbildning i samarbete med Hjärt-Lungfonden. Målsättningen med samarbetet är att minska dödligheten till följd av bland annat plötsligt hjärtstopp. Övriga tekniska intäkter/ kostnader i dotterbolag Under övriga tekniska intäkter/kostnader redovisas förändring av resultatdelningsfordran för de gruppavtal som har avtalat om resultatdelning. Försäkringsersättningar Förändring av försäkringstekniska avsättningar för försäkringsavtal redovisas över resultaträkning under respektive rubrik. Som utbetalda försäkringsersättningar redovisas utbetalningar under räkenskapsåret på grund av försäkringsavtal eller inträffade försäkringsskador oberoende av när skadan inträffat. Driftskostnader för skadereglering redovisas under utbetalda försäkringsersättningar. Avgiven återförsäkring Återförsäkrarens andel av premier, skadeutbetalningar, försäkringstekniska avsättningar redovisas brutto i resultat- och balansräkningen under respektive post. Återförsäkrares andel motsvarar återförsäkrares ansvar enligt ingångna avtal. Redovisning av KApitalavkastning Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen i skadeförsäkring Från kapitalförvaltningens resultat förs kapitalavkastning över till försäkringsrörelsens resultat baserat på genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar för egen räkning efter avdrag för nettofordringar i försäkringsrörelsen. Den överförda kapitalavkastningen beräknas utifrån en räntesats som motsvarar räntan på statsobligationer/statsskuldväxlar med en löptid som väsentligen överensstämmer med durationen för de försäkringstekniska avsättningarna. Kapitalavkastning, intäkter Posten Kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar, utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter och realisationsvinster (netto). Kapitalavkastning, kostnader Under Kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader samt realisationsförluster (netto). Realiserade och orealiserade värdeförändringar För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar återförs tidigare orealiserade värdeförändringar mot posterna Orealiserade vinster, respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. Realisationsvinster på andra tillgångar än placeringstillgångar redovisas som Övriga intäkter. Orealiserade vinster och förluster redovisas netto per tillgångsslag. 40

43 Övriga intäkter och kostnader Kostnader och intäkter som avser dotterbolaget Bliwa Försäkringstjänst AB samt omförd resultatdelning från avslutat avtal redovisas som icke-teknisk verksamhet under övriga intäkter och kostnader. Skatter Inkomstskatt Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Riksdagen beslutade 2012 att sänka bolagsskatten från 26,3 till 22 procent från och med räkenskapsår Uppskjutna skatter har räknats om till den nya skattesatsen och effekten av omräkningen har påverkat årets resultat. I det fall den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat har tillhörande skatteeffekt redovisats i övrigt totalresultat. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa, inom en närstående tid, kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Avkastningsskatt Avkastningsskatt är inte en skatt på bolagets resultat, utan betalas av bolaget för försäkringstagarnas räkning. Värdet på de nettotillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning belastas med avkastningsskatt som beräknas och betalas varje år. Kostnaden redovisas som skattekostnad. Bokslutsdispositioner Svensk lagstiftning ger möjlighet att genom avsättningar till obeskattade reserver minska årets beskattningsbara inkomst. Förändringar av obeskattade reserver redovisas över resultaträkningen under rubriken Bokslutsdispositioner och i balansräkningen redovisas det ackumulerade värdet av avsättningarna under rubriken Obeskattade reserver. Obeskattade reserver ingår i konsolideringskapitalet. Periodiseringsfond Periodiseringsfond utgör en obeskattad reserv som redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld. Basen för beräkning baseras på årets skattepliktiga resultat och maximalt utrymme för avsättning till periodiseringsfond uppgår till 25 procent av det skattepliktiga resultatet. Gjorda avsättningar är föremål för beskattning 5 år efter att avsättning gjorts. I Koncernredovisningen elimineras periodiseringsfonden och en uppdelning sker på eget kapital och uppskjuten skatt. Säkerhetsreserv Säkerhetsreserv utgör en obeskattad reserv i skadeförsäkringsbolag som redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld. Basen för beräkning baseras på en föreskrift från Finansinspektionen om normalplan för beräkning av säkerhetsreserv, där det föreskrivs att säkershetsreserv för arbetslöshetsförsäkring maximalt får uppgå till tre gånger premieinkomst. Reserven får endast minskas för att täcka förluster i försäkringstekniskt resultat efter återläggning av återbäring och rabatter, eller om avsättningsunderlaget minskat så mycket att avsättningen överstiger maximibeloppet. Bolaget har inte utnyttjat maximalt utrymme. Byggnader och mark Förvaltningsfastigheterna innehas i syfte att erhålla hyresintäkter och värdestegring. Fastigheterna är fritidsfastigheter som huvudsakligen hyrs ut under sommarhalvåret, bland annat till personalen. Fastigheterna värderas till verkligt värde i balansräkningen. Samtliga värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet baseras till 100 procent på värderingar utförda av utomstående oberoende värderingsmän med erkända kvalifikationer och med adekvata kunskaper i värdering av fastigheter av den typ med det läget som är aktuellt. Värdering utförs en gång per år. Verkliga värden baseras på marknadsvärden, vilket är det bedömda beloppet som skulle erhållas i en transaktion vid värderingstidpunkten mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs efter sedvanlig marknadsföring. Såväl orealiserade som realiserade värdeförändringar redovisas i årets resultat. Hyresintäkter redovisas i enlighet med de principer som beskrivs under avsnittet Intäktsredovisning. FINANSIELLA INSTRUMENT - KLASSIFICERING Bolaget har, i enlighet med IAS 39, klassificerat sina finansiella instrument i kategorierna: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet I denna kategori ingår samtliga finansiella instrument på tillgångssidan utom en mindre portfölj av lån. Kategorin består av två underkategorier. I den ena underkategorin ingår derivat med positiva värden, som klassificeras till underkategorin innehav för handel. Bliwa har derivat i form av valutaterminer för att kurssäkra obligationer emitterade i utländsk valuta. Se nedan avseende negativa värden. I den andra underkategorin ingår investeringar i obligationer och aktier som hänförts till värdering till verkligt värde via resultatet. Dessa investeringar har hänförts till denna kategori därför att investeringarna förvaltas och utvärderas internt på basis av investeringarnas verkliga värden. Tillgångarna i dessa två underkategorier redovisas vid anskaffningstillfället till köpeskilling minus transaktionskostnad, vilken bokförs direkt. Därefter värderas och redovisas tillgångarna till verkligt värde vilket motsvarar försäljningsvärdet på balansdagen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet I denna kategori ingår derivat med negativa värden, som klassificeras till underkategorin innehav för handel. Lånefordringar, värderade till upplupet anskaffningsvärde I denna kategori ingår bland annat en mindre portfölj av lån, kundfordringar, likvida medel såsom kassa och bank samt 41

44 NOT 1 Redovisningsprinciper, fortsättning övriga fordringar. Tillgångarna i denna kategori kännetecknas av att de inte är derivat och har fastställda eller fastställbara betalningar samt inte är noterade på en aktiv marknad. Övriga finansiella skulder, värderade till upplupet anskaffningsvärde Här återfinns övriga skulder såsom bland annat leverantörsskulder samt upplupna kostnader. VÄRDERING TILL VERKLIGT VÄRDE Värdering av finansiella tillgångar, klassificerade i kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, görs utifrån följande hierarki av tillvägagångssätt. Nivå 1. Värdering till noterade kurser på en aktiv marknad. Nivå 2. Beräknade värden som bygger på observerbara marknadsnoteringar för investeringar som inte inkluderas i nivå 1. Nivå 3. Beräknade värden, som bygger på antaganden och bedömningar, fastställda utifrån data som inte är observerbara på en aktiv marknad. Med aktiv marknad menas att noterade priser finns lätt tillgängliga på en börs, hos en mäklare eller liknande och att dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande transaktioner på affärsmässiga villkor. Där det inte finns någon aktiv marknad används olika värderingstekniker som i så stor utsträckning som möjligt bygger på observerbara marknadsnoteringar. Instrument som har priser noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument med priser noterade på en aktiv marknad beräknas verkligt värde på finansiella tillgångar till senast noterad köpkurs, eller om sådan saknas till senast noterad betalkurs på balansdagen, exklusive transaktionskostnader vid anskaffningstillfället. Instrument som inte har priser noterade på en aktiv marknad Om villkoren för aktiv marknad inte är uppfyllda ses marknaden som inte aktiv. Investeringar noterade på inte aktiva marknader värderas huvudsakligen enligt IPEVC:s riktlinjer (International Private Equity and Venture Capitals riktlinjer) så som beskrivs nedan. För innehav som klassificerats som nivå 2 har värdering till verkligt värde fastställts utifrån direkta eller indirekta observerbara marknadsnoteringar från källor som stöds av observerbara data. För innehav som har klassificerats som nivå 3 har värdering i betydande grad skett utifrån data som inte kan observeras eftersom transaktioner endast inträffar sällan. Dessa värderas utifrån beräknade värden som bygger på antaganden och bedömningar samt, om det finns lämpliga sådana, observerbara marknadsnoteringar. Bliwas investeringar som hänförs till nivå 3 innehav består dels av direktägda aktier och dels fonder i form av en fastighetsfond samt private equity fonder. Fondvärderingarna erhålls från respektive fondbolag som normalt anlitar värderingsinstitut för beräkning av det verkliga värdet. Värdering sker huvudsakligen enligt IPEVC:s riktlinjer (International Private Equity and Venture Capitals riktlinjer). I vissa fall är värderingarna baserade på diskonterade kassaflöden eller metoder baserade på andra icke observerbara data. Värderingen görs i enlighet med branschpraxis. Bliwa har i sin tur anlitat extern part som har gjort bedömningen att de erhållna värdena överensstämmer med rådande marknadssituation och motsvaras av ett verkligt värde. Onoterade direktägda aktier värderas vid förvärvet till sitt anskaffningspris och därefter justeras värdet med utgångspunkt från nyligen genomförda transaktioner så som detta beskrivs i IPEVC:s riktlinjer. Derivat Ett derivat är ett finansiellt instrument vars värde beror på prisutvecklingen på ett annat underliggande instrument. Derivat kategoriseras som att de innehas för handel och tas upp i balansräkningen till verkliga värden och värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Derivatkontrakt med positiva verkliga värden redovisas som finansiella placeringstillgångar medan derivatkontrakt med negativa verkliga värden redovisas som skuld i balansräkningen. Materiella tillgångar Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig intäkt/ kostnad. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod som beräknas till mellan 3 och 5 år. Nedskrivningar av materiella tillgångar Nedskrivningsprövning för materiella tillgångar samt andelar i dotterföretag De redovisade värdena för tillgångarna prövas vid varje balansdag. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Leasingavtal Bolaget har inga finansiella leasingavtal utan endast operationella leasingavtal. Leasingavgiften för den operationella leasingen har periodiserats linjärt över leasingperioden. Ett leasingavtal klassificeras som ett finansiellt leasingavtal om det innebär att de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet av objektet i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren, allt annat klassificeras som operationell leasing. Andra avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när bolaget har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt 42

45 NOT 1 Redovisningsprinciper, fortsättning att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Pensioner och liknande FÖRpliktelser Pensionering i egen regi, kollektivavtalade tjänstepensioner I moderbolaget finns både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnaderna redovisas som driftskostnad. Företaget har en PRI-lösning för sina anställda. Företaget har tryggat de kollektivavtalade tjänstepensionerna genom avsättningar i egen balansräkning samt genom en särskilt tecknad kreditförsäkring hos PRI Pensionsgaranti. Enligt gällande kollektivavtal mellan FAO och FTF/Saco (ftp-planen) kan anställd, som är född 1957 eller tidigare, under vissa förutsättningar välja förtida avgång mellan 62 och 64 år på tjänstemannens initiativ. Bliwa har gjort avsättningar i balansräkningen för framtida möjliga förtida avgångar. Enligt IFRS ska förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i enlighet med IAS 19. För de förmånsbestämda planerna för den egna personalen fastställs kostnaden för pensionsförpliktelsen och pensionskostnaden med den så kallade PUCmetoden (Projected Unit Credit Method). Metoden inkluderar framtida intjänande med syfte att fördela pensionskostnaden jämnt över tiden. Beräkningen baseras på ett antal långsiktiga antaganden, till exempel framtida löneökningar, ränteantaganden, inflation och bedömda personalavgångar. Med utgångspunkt från dessa långsiktiga antaganden nuvärdesberäknas framtida kassaflöden. Pensionering i egen regi, utöver kollektivavtalade tjänstepensioner Vd har en premiebestämd individuell pensionslösning, se not 46. Koncernbidrag i juridisk person År 2012 har inga koncernbidrag lämnats eller erhållits. Någon omräkning av jämförelsetal för 2011 i enlighet med ändringar i RFR 2 Redovisning för juridisk person har inte gjorts då beloppet inte bedömts vara väsentligt. Från och med 2010 redovisas koncernbidrag i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2). Det innebär att koncernbidrag som lämnats eller erhållits i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisats direkt mot eget kapital efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 43

46 NOT 2 upplysningar om risker Ett försäkringsföretags verksamhet bygger på ett aktivt risktagande. Vissa risker ingår som ett naturligt led i verksamheten medan andra så långt som möjligt bör minimeras. Nedanstående not omfattar mål, principer och metoder för riskhantering och kontroll av risker, riskhanteringsorganisation samt kvalitativa och kvantitativa upplysningar om moderbolagets och Bliwakoncernens risker. Sedan februari 2012 är kapitalförvaltningsverksamheten utlagd på externa förvaltare och en extern kapitalförvaltningssamordnare. Mål, principer och metoder för riskhantering och riskkontroll Styrning och kontroll av moderbolagets och Bliwakoncernens risker görs utifrån ett helhetsperspektiv. Att hantera och kontrollera risker inkluderar alla aktiviteter som syftar till att identifiera, värdera, hantera, övervaka och kontrollera risker i verksamheten, såväl som att i förekommande fall begränsa och mildra följderna av riskexponering. Ett viktigt syfte är även att se till att såväl moderbolaget som dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring har en betryggande solvens i förhållande till de risker som bolagen är exponerade för. Riskhanteringsorganisation Det yttersta ansvaret för hantering och kontroll av de risker som Bliwa är utsatt för ligger hos styrelsen. Styrelsen fastställer bland annat riktlinjer för intern styrning och kontroll, riktlinjer för övergripande riskhantering, riktlinjer för placeringar och skuldtäckning, försäkringstekniska riktlinjer, riktlinjer för tecknings- och återförsäkringsrisker samt riktlinjer för rapportering. För att säkerställa att styrelsen fullgör sitt ansvar avseende intern styrning och kontroll utser styrelsen i Bliwa inom sig ett revisionsutskott som bland annat har till uppgift att övervaka effektiviteten i bolagets riskhantering och kontroll av risker. Vd är ansvarig för bolagets samlade riskhantering, kontroll av risker samt regelefterlevnad. Det primära ansvaret för den löpande riskhanteringen och kontrollen av enskilda risker ligger på enhets- och områdesansvariga i den operativa verksamheten, vilka rapporterar sina respektive risker till Chief Risk Officer (CRO). All personal är dock ansvarig för att påtala brister i arbetet med riskhanteringen, komma med förslag till förbättringar samt rapportera händelser av väsentlig betydelse. CRO ansvarar för att i enlighet med riktlinjer för övergripande riskhantering driva och samordna Bliwakoncernens riskhantering och kontroll av risker. Compliance Officer har till uppgift att verka för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagar, förordningar och föreskrifter samt interna styrdokument och god sed. CRO och Compliance Officer rapporterar direkt till vd, men avrapporterar även till styrelsen. Oberoende granskning av att riskhantering, kontroll av risker och regelefterlevnad är adekvat och korrekt görs av internrevisionen, vilken rapporterar till styrelse och avrapporterar även till revisionsutskott och vd. Risker Riskerna i verksamheten kan övergripande delas in försäkringsrisker, finansiella risker samt operativa risker. Riskhantering avseende FÖRSÄKRINGSRISKER Försäkringsrisker Bliwas försäkringsrisker utgörs av dödsfallsrisker, sjukrisker (inklusive sjukvårdskostnadsrisker) samt olycksfallsrisker. I dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring tecknas arbetslöshetsrisker i form av inkomstförsäkring. I båda bolagen förekommer dessutom driftskostnadsrisker. Innebörden av dessa risker och Bliwakoncernens generella metoder för att hantera risker beskrivs nedan. I avsnittet om riskkoncentrationer diskuteras risker förknippade med de olika typer av kontrakt som Bliwakoncernen tecknar, både i skadeförsäkringsverksamheten och i livförsäkringsverksamheten. Dödsfallsrisk Eftersom skadefall i dödsfallsrisker huvudsakligen utbetalas som ett engångsbelopp utan föregående reservering kan denna risk beskrivas som risken att den beräknade riskpremien i försäkringen inte kommer att motsvara de faktiska skadekostnaderna förknippade med försäkringen, en så kallad teckningsrisk. För att reducera teckningsrisk använder Bliwa olika metoder, till exempel: diversifiering av försäkringsportföljen mellan olika typer av försäkringsrisker, grupper och branscher begränsningsregler av olika slag återförsäkring uppföljning av resultat i syfte att korrigera premier och villkor vid behov. Via Finansinspektionens trafikljusrapportering stresstestas även bolagets försäkringsrisker, se tabell över försäkringsrisker i livförsäkringrörelsen. Sjukrisk En sjukförsäkring omfattar i sig två olika sjukrisker; risken att de försäkrade insjuknar i större omfattning än beräknat (insjuknanderisk) samt risken att de som insjuknat kvarstår i sjukdom längre än beräknat (avsättningsrisk). Insjuknanderisk för sjukrisker Premieberäkningen för sjukförsäkringar bygger på ett antagande om sannolikheten att insjukna multiplicerat med kostnaden för inträffade sjukfall. Den således framräknade riskpremien ska motsvara de förväntade skadekostnaderna. Risken att premien inte räcker till är en så kallad teckningsrisk. För att reducera teckningsrisker finns olika metoder, till exempel: diversifiering av försäkringsportföljen mellan olika typer av försäkringsrisker, grupper och branscher begränsningsregler av olika slag återförsäkring uppföljning av resultat i syfte att korrigera premier och villkor vid behov. Avsättningsrisk för sjukrisker I de fall ett sjukfall inträffar beräknas och avsätts en reserv som ska motsvara de förväntade framtida skadeutbetalningarna samt därtill förknippade skaderegleringskostnader. Utöver detta avsätts även en reserv för de ännu okända skador som antas ha inträffat under perioden. Avsättningsrisken är risken att de försäkrade kvarstår i sjukdom längre än förväntat och att utbetalningarna därmed blir större än förväntat. Effekten av detta är att det reserverade beloppet inte kommer att täcka utbetalningarna. Denna risk hanteras främst genom utvecklade aktuariella metoder och uppföljning av reservernas utveckling. I viss utsträckning sker även riskbegränsning genom återförsäkring. 44

47 NOT 2 upplysningar om risker, fortsättning Via Finansinspektionens trafikljusrapportering stresstestas även bolagets försäkringsrisker; se tabell över försäkringsrisker i skadeförsäkringsrörelsen. Sjukrisk avseende sjukvårdskostnader En tredje sorts sjukrisk som Bliwa tecknar från och med 2012 är sjukvårdskostnadsrisk, som uppstår i Bliwas sjukvårdsförsäkringsrisker. Denna risk omfattar huvudsakligen risken att den sjukvård som den försäkrade har rätt till vid skadefall blir mer kostsam än förväntat. Denna risk hanteras främst genom utvecklade aktuariella metoder och uppföljning av resultatet. Olycksfallsrisk I olycksfallsförsäkringarna finns två olika risker; risken att fler än förväntat drabbas av olycksfall (eller i förekommande fall sjukdom) som ger rätt till ersättning från försäkringen samt risken att de som drabbas har rätt till en högre ersättning än förväntat. Olycksfallsrisk hanteras främst genom utvecklade aktuariella metoder och uppföljning av resultatet. I viss utsträckning sker även riskbegränsning genom återförsäkring. Driftskostnadsrisk Driftskostnadsrisker förekommer i alla Bliwakoncernens produkter. Denna risk kan beskrivas som risken att den beräknade driftskostnadsbelastningen i premien inte kommer att motsvara de faktiska driftskostnaderna förknippade med försäkringen, en så kallad teckningsrisk. För att reducera teckningsrisk finns olika metoder, se exempel under dödsfallsrisk ovan. Koncentrationer av försäkringsrisker Bliwakoncernens koncentration av försäkringsrisk beskrivs med utgångspunkt från en bedömning av den beräknade maximala skadekostnaden av en skadehändelse per försäkringsgren. Nedan följer exempel på skadehändelser samt uppskattat beräknad maximal skadekostnad för respektive försäkringsgren. Hänsyn har inte tagits till eventuell korrelation mellan de olika försäkringsgrenarna. Känslighet för risker hänförliga till försäkringsavtal avseende skadeförsäkring Känslighetsanalys i form av förändringar i genomsnittlig skadekostnad har genomförts genom att mäta effekten av bruttoavsättningar, resultat före skatt och eget kapital. Analyserna är gjorda utan hänsyn till eventuella korrelationer mellan antagandena. Skadeförsäkringsrörelsen Försäkringsrisker i koncernen och moderbolaget enligt Trafikljussystemet Resultateffekt före skatt Påverkan på Eget kapital Belopp i KSEK Förändring i antagande % Avsättningar brutto Försäkringstekniska avsättningar % Försäkringstekniska avsättningar % Försäkringstekniska avsättningar % Försäkringstekniska avsättningar % Känslighet för risker hänförliga till försäkringsavtal avseende livförsäkring Känslighetsanalys i form av förändringar i dödlighet, sjuklighet och driftskostnad har genomförts genom att mäta effekten av bruttoavsättningar, resultat före skatt och eget kapital. Analyserna är gjorda utan hänsyn till eventuella korrelationer mellan antagandena. Livförsäkringsrörelsen Försäkringsrisker i koncernen och moderbolaget enligt Trafikljussystemet Belopp i KSEK Förändring i antagande % Avsättningar brutto KONCERNEN OCH MODERBOLAGET Försäkringstekniska avsättningar Resultateffekt före skatt Påverkan på Eget kapital Riskfaktorer Dödlighetsrisk 20% Sjuklighetsrisk 1) Driftskostnadsrisk 10% Försäkringstekniska avsättningar Riskfaktorer Dödlighetsrisk 20% Sjuklighetsrisk 1) Driftskostnadsrisk 10% ) Sjukligheten stressas genom att: ettårssannolikheten för insjuknande ökas med 50% sannolikheten att sjukfall upphör minskas med 20% 45

48 NOT 2 upplysningar om risker, fortsättning Skadeförsäkring Sjukförsäkring i moderbolaget Att flera individer som är försäkrade hos Bliwa blir långvarigt sjuka till följd av samma händelse, till exempel en smitta. Beräknad maximal skadekostnad: 31 MSEK. Olycksfalls- och barnförsäkring i moderbolaget Att flera individer som är försäkrade hos Bliwa blir allvarligt skadade till följd av samma händelse, till exempel en buss som kör av vägen eller en flodvåg som drabbar ett område. Beräknad maximal skadekostnad: 80 MSEK. Inkomstförsäkring i dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring Att flera individer som är försäkrade hos Bliwa Skadeförsäkring blir arbetslösa till följd av samma händelse, till exempel ett företag som lägger ned sin verksamhet. Beräknad maximal skadekostnad: 30 MSEK. Livförsäkring Dödsfallsförsäkring i moderbolaget Att flera individer som är försäkrade hos Bliwa dör till följd av samma händelse, till exempel en båt som sjunker, ett flygplan som störtar eller en flodvåg som drabbar ett område. Beräknad maximal skadekostnad: 80 MSEK. Riskhantering Vd ansvarar för att det för varje försäkringsklass eller riskgrupp finns teckningsinstruktioner som överensstämmer med riktlinjerna samt beslutar om försäkringstekniskt beräkningsunderlag. Teckningsinstruktionerna beskriver, tillsammans med försäkringstekniska riktlinjer och försäkringstekniskt beräkningsunderlag, vilka typer av försäkring som bolaget tecknar och omfattar bland annat teckningslimiter och beslutsordningar. Försäkringskontrakten löper vanligtvis på ett år med en inbyggd rättighet för bolaget att avböja förlängning, eller att ändra villkor och förutsättningar vid förlängning. Försäkringskontrakten innehåller i många fall en resultatdelningsmodell Premiesättning och reservsättning baseras på antaganden om sannolikheter vad gäller till exempel dödlighet, sjuklighet, olycksfallsfrekvens, arbetslöshet, diskonteringsränta och driftskostnader. I riskbedömning och premiesättning tas även hänsyn till moturvalsrisker och kumulrisker. Riskerna övervakas genom uppföljning av resultat samt uppföljning av de antaganden som ligger till grund för premiesättning, och vid behov justeras premier och villkor. Återförsäkring Försäkringsrisker begränsas, i vissa fall, genom återförsäkring. Eftersom Bliwas portfölj är väl diversifierad och försäkringsbeloppen som regel låga, är bolagets behov av återförsäkring litet. Återförsäkring kan dock förekomma huvudsakligen vid två situationer: Vid höga försäkringsbelopp inom liv-, sjuk och olycksfallsförsäkring används proportionell återförsäkring om försäkringsbeloppen överstiger självbehållet. För att täcka kumulrisker och/eller frekvensskaderisker inom en specifik försäkringsklass eller för samtliga försäkringsklasser används i den mån det behövs icke-proportionell återförsäkring. Återförsäkringsavtalen är förknippade med en motpartsrisk på återförsäkrarna, vad avser fullgörande av återförsäkringsavtalen. Vid val av återförsäkrare beaktas därför bland annat särskilt återförsäkrarens soliditet. Riskhantering avseende FINANSIELLA risker Syftet med kapitalförvaltningen är att kunna trygga Bliwas försäkringsåtaganden samt att över tiden kunna leverera en stabil avkastning för att långsiktigt kunna erbjuda konkurrenskraftiga premier till kunderna. Bliwa strävar efter ett balanserat risktagande för att långsiktigt uppfylla kravet på inflationsskydd och lämna en avkastning på placeringstillgångarna som minst ska nå ett av styrelsen fastställt avkastningsmål. Det aktiva risktagandet bygger på analyser av konjunkturförloppet i Sverige och globalt, liksom prissättningen av finansiella marknader och finansiella instrument. Investeringsbesluten reflekterar en väl avvägd kombination av risker mot en förväntad avkastning. Kapitalförvaltningsverksamheten följs upp genom kontinuerliga riskanalyser som grundar sig på statistiska modeller där risk bland annat mäts i termer av volatilitet, det vill säga standardavvikelsen för den erhållna avkastningsserien för olika tillgångsslag, samt kortsiktig förlustrisk. Löpande görs även känslighetsanalyser, så kallade stresstester, med hänsyn till utvecklingen på kapitalmarknaden och riskerna i Bliwas åtaganden. Finansiella risker Inom kapitalförvaltningsverksamheten uppstår olika typer av finansiella risker såsom marknadsrisk, kreditrisk, likviditetsrisk och matchningsrisk. Marknadsrisk Med marknadsrisk avses risken för att marknadsvärdet på ett finansiellt instrument eller framtida kassaflöde från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Marknadsrisk delas in i aktiekursrisk, ränterisk, fastighetsprisrisk, spreadrisk och valutakursrisk. Bliwa investerar även i absolutavkastande fonder som har som mål att skapa en positiv avkastning på det investerade kapitalet, oavsett om aktie- och räntemarknaderna rör sig uppåt eller nedåt. Aktiekursrisk Med aktiekursrisk avses risken för att marknadsvärdet på aktieportföljen sjunker till följd av konjunkturella faktorer och oförutsägbara händelser samt kursförändringar på aktier under normala marknadsförhållanden. Aktiekursrisken mäts genom att beräkna exponering samt implicit volatilitet, och påverkas i hög grad av portföljens diversifiering. Bliwakoncernen mäter även aktiekursrisk genom att beräkna effekterna av en procentuell nedgång i marknadsvärdet på exponeringen i aktier. Aktiekursrisk hanteras främst genom begränsningsregler för allokering av tillgångsslaget aktier, samt enskild akties maximala vikt i aktieportföljen, men även genom väl avvägd diversifiering av aktieportföljen över olika sektorer och branscher. Aktieexponeringen inom Bliwa uppgick per till 26,6 procent av summa placeringar. Som huvudregel används inte derivatinstrument i den löpande förvaltningen, men kan inom givna ramar användas i syfte att sänka den finansiella risken genom att hantera valutakursrisker eller för att i övrigt effektivisera förvaltningen av företagets tillgångar. 46

49 NOT 2 upplysningar om risker, fortsättning Svenska aktier och andelar 1) Belopp i KSEK Verkligt värde Andel Verkligt värde Andel Verkligt värde Andel Verkligt värde Andel Aktier Noterade % % Onoterade % % % % Aktiefonder Sverige % 0% % 0% Summa svenska aktier och andelar % % % % Utländska aktier och andelar 1) Belopp i KSEK Verkligt värde Andel Verkligt värde Andel Verkligt värde Andel Verkligt värde Andel Aktier Danmark 370 1% 370 1% Finland % % Norge 10 0% % 10 0% % Aktiefonder Baltikum % % % % Europa % % % % Ukraina % % % % USA % 0% % 0% Kina % % % % Global % 0% % 0% Summa utländska aktier och andelar % % % % 1) Summa aktier och andelar, aktiekursrisk Verkligt värde Verkligt värde Belopp i KSEK Aktier och andelar Del av övriga finansiella placeringstillgångar och räntebärande tillgångar Summa Absolutavkastande fonder 2) Belopp i KSEK Verkligt värde Andel Verkligt värde Andel Verkligt värde Andel Verkligt värde Andel Multi-Strategy Global % 0% % 0% Räntor Global % 0% % 0% Summa absolutavkastande fonder % 0% % 0% 2) Summa absolutavkastande fonder Belopp i KSEK Verkligt värde Verkligt värde Verkligt värde Verkligt värde Del av övriga finansiella placeringstillgångar

50 NOT 2 upplysningar om risker, fortsättning Ränterisk Med ränterisk avses hur avkastningen på räntebärande tillgångar påverkas av en förändring i marknadsräntan. Ränterisken avspeglas i att marknadsvärdet på ett fast förräntat instrument förändras vid rörelser i det allmänna ränteläget. Hur hög ränterisken i portföljen är bestäms av portföljens genomsnittliga duration. Bliwakoncernen mäter ränterisken i kronor med metoden dollarduration och utför känslighetsanalys av hur ränteportföljens marknadsvärde påverkas av en ränteuppgång med 1 procentenhet. En ökning av marknadsräntan med 1 procentenhet beräknas minska det orealiserade resultatet för räntebärande portföljen per med 19,8 MSEK i moderbolaget och med 21,3 MSEK i koncernen. Räntebindning 1) Verkligt värde Belopp i KSEK Ingen bindningstid <1 år 1 3 år 3 5 år >5 år Totalt 2012 Obligationer Staten Banker Bostadsinstitut Icke finansiella företag Räntefond Icke finansiella företag Summa räntebärande värdepapper Andel 0% 16% 50% 25% 9% 100% Genomsnittlig duration, år 0,2 1,2 3,4 8,4 2,2 Försäkringstekniska avsättningar Genomsnittlig duration, år 5,6 Räntebindning 1) Verkligt värde Belopp i KSEK Ingen bindningstid <1 år 1 3 år 3 5 år >5 år Totalt 2011 Obligationer Staten Banker Bostadsinstitut Icke finansiella företag Summa räntebärande värdepapper Andel 11% 46% 32% 11% 100% Genomsnittlig duration, år 0,5 år 2,2 år 3,4 år 2,1 år Försäkringstekniska avsättningar Genomsnittlig duration, år 5,1 år 1) Se sidan 49, Summa räntebärande värdepapper 48

51 NOT 2 upplysningar om risker, fortsättning Räntebindning 1) Verkligt värde Belopp i KSEK 2012 Obligationer Ingen bindningstid <1 år 1 3 år 3 5 år >5 år Totalt Staten Banker Bostadsinstitut Icke finansiella företag Räntefond Icke finansiella företag Summa räntebärande värdepapper Andel räntebärande värdepapper 0% 14% 50% 27% 9% 100% Genomsnittlig duration, år 0,3 1,2 3,4 8,4 2,3 Försäkringstekniska avsättningar Genomsnittlig duration, år 6,3 år Räntebindning 1) Verkligt värde Belopp i KSEK 2011 Obligationer Ingen bindningstid <1 år 1 3 år 3 5 år >5 år Totalt Staten Banker Bostadsinstitut Icke finansiella företag Summa räntebärande värdepapper Andel räntebärande värdepapper 32% 34% 34% 0% 100% Genomsnittlig duration, år 0,5 år 2,2 år 3,7 år 2,1 år Försäkringstekniska avsättningar Genomsnittlig duration, år 5,5 år 1) Summa räntebärande värdepapper Verkligt värde Verkligt värde Belopp i KSEK Obligationer och andra räntebärande värdepapper Utlåning till kreditinstitut Del av övriga finansiella placeringstillgångar Upplupen värdepappersränta Summa exkl konvertibel

52 NOT 2 upplysningar om risker, fortsättning Fastighetsprisrisk Med fastighetsprisrisk avses risken att marknadsvärdet på fastighetsinvesteringar minskar på grund av fallande fastighetspriser. Fastighetsprisrisken mäts genom att beräkna den totala portföljens exponering i fastighetsinvesteringar. Fastighetsprisrisken mäts även genom känslighetsanalys av värdeförlusten på fastighetsinvesteringar vid en värdeminskning på 35 procent. Fastighetsexponeringen i Bliwa uppgick per till 1,8 procent av den totala portföljen. Spreadrisk Med spreadrisk avses risken för förändring i kreditkvalitet och prissättning gentemot den riskfria räntan. Spreadrisken mäts genom känslighetsanalys av den durationsviktade kreditspreaden för respektive räntetillgång och värdeförlusten vid en ökning av kreditspreadarna med 100 procent samt med 25 baspunkter. Valutakursrisk Med valutakursrisk avses risken att utländska tillgångar faller i värde mätt i den egna valutan på grund av att den egna valutan stiger eller att den utländska valutan faller. Den valutakursrisk som finns inom Bliwakoncernen är i sin helhet relaterad till placeringstillgångar som är köpta i utländsk valuta utan kurssäkring. Valutaterminer används för att kurssäkra obligationer emitterade i utländsk valuta. Bliwakoncernen bedriver ingen valutaförvaltning. Avkastningen på en utländsk investering är normalt sett beroende av såväl avkastningen på investeringen beräknad i den utländska valutan som växelkursen mellan valutorna. Valutarisken avser värdeförändringar på utländska tillgångar beroende på valutakursförändringar och kan begränsas genom att ange hur stor del eller hur stort belopp av portföljen som får utsättas för valutarisk. Valutakursrisken är låg eftersom placeringar i utländsk valuta uppgår till 10,3 procent, efter valutasäkring, av totala placeringstillgångar per i moderbolaget. Före valutasäkring uppgår placeringar i utländsk valuta till 22,0 procent. Valutakursrisken mäts genom att beräkna den totala exponeringen i utländska valutor samt genom känslighetsanalys av nettopositionen för samtliga utländska valutor och värdeförlust vid en negativ valutakursändring. En förstärkning av svenska kronan med 10 procent gentemot andra valutor beräknas minska det orealiserade resultatet i utländska aktieportföljen per med 13,8 MSEK i moderbolaget och med 14,6 MSEK i koncernen. Valutakursrisken hanteras genom att innehav i räntebärande värdepapper och eventuella alternativa investeringar som är noterade i annan valuta än svenska kronor, i den utsträckning det är möjligt, ska valutakurssäkras till svenska kronor. Valutaexponering i övriga tillgångar anses däremot vara en del av tillgångsportföljens riskspridning. Valutaexponering Verkligt värde Verkligt värde Belopp i KSEK Bruttoexponering före valutasäkring Andel Nettoexponering efter valutasäkring 1) Andel Bruttoexponering före valutasäkring Andel Nettoexponering efter valutasäkring 1) Andel DKK 0% 0% 370 0% 370 2% EUR % % % % GBP % 0% % 0% NOK 10 0% 10 0% % % USD % % % 1 0% Summa valutaexponering % % % % Valutaexponering Verkligt värde Verkligt värde Belopp i KSEK Bruttoexponering före valutasäkring Andel Nettoexponering efter valutasäkring 1) Andel Bruttoexponering före valutasäkring Andel Nettoexponering efter valutasäkring 1) Andel MODERBOLAGET DKK 0% 0% 370 0% 370 2% EUR % % % % GBP % 0% % 0% NOK 10 0% 10 0% % % USD % % % 1 0% Summa valutaexponering % % % % 1) Den valutaexponering som finns i obligationer emitterade i utländsk valuta är valutasäkrade via valutaderivat och är exkluderade i netto efter valutasäkring. 50

53 NOT 2 upplysningar om risker, fortsättning Kreditrisk Med kreditrisk avses risken att inte erhålla betalning enligt överenskommelse eller göra förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Kreditrisken mäts genom känslighetsanalysen för spreadrisk, men även räntetillgångarnas totala exponering mot värdepapper med sämre kreditvärdighet. Kreditvärdigheten klassificeras enligt ratinginstituts kreditbedömning. Kreditrisken begränsas i respektive kredittagares andel i ränteportföljen. Bliwakoncernens kreditrisk bedöms som relativt låg. Kreditriskexponering ) Verkligt värde Verkligt värde Belopp i KSEK Andel Andel Obligationer Staten % % Banker % % Bostadsinstitut % % Icke finansiella företag % % Räntefonder Icke finansiella företag % % Summa räntebärande värdepapper % % Kreditriskexponering ) Verkligt värde Verkligt värde Belopp i KSEK Andel Andel Obligationer Staten % % Banker % % Bostadsinstitut % % Icke finansiella företag % % Summa räntebärande värdepapper % % Kreditkvalitet 1) Verkligt värde Belopp i KSEK AAA AA A BBB BB eller lägre Andel 2012 Obligationer Staten % Banker % Bostadsinstitut % Icke finansiella företag % Räntefonder Icke finansiella företag % Summa räntebärande värdepapper Andel 49% 2% 19% 29% 1% 100% Kreditkvalitet 1) Verkligt värde Belopp i KSEK AAA AA A BBB BB eller lägre Andel 2011 Obligationer Staten % Banker % Bostadsinstitut % Icke finansiella företag % Summa räntebärande värdepapper Andel 31% 14% 29% 19% 8% 100% 1) Se sidan 49, Summa räntebärande värdepapper 51

54 NOT 2 upplysningar om risker, fortsättning Kreditkvalitet 1) Verkligt värde Belopp i KSEK AAA AA A BBB 2012 BB eller lägre Andel Obligationer Staten % Banker % Bostadsinstitut % Icke finansiella företag % Räntefonder Icke finansiella företag % Summa räntebärande värdepapper Andel 50% 2% 18% 30% 0% 100% Kreditkvalitet 1) Verkligt värde Belopp i KSEK AAA AA A BBB BB eller lägre Andel 2011 Obligationer Staten % Banker % Bostadsinstitut % Icke finansiella företag % Summa räntebärande värdepapper Andel 31% 13% 29% 19% 8% 100% 1) Se sidan 49, Summa räntebärande värdepapper Likviditetsrisk Med likviditetsrisk avses risken att ett värdepapper inte kan omsättas i likvida medel vid en önskad tidpunkt, till önskat pris eller volym, utan att förlora nämnvärt i värde. Bliwas portföljsammansättning, goda kapitalsituation samt administrativa rutiner bidrar sammantaget till att likviditetsrisken bedöms som låg. Matchningsrisk Matchningsrisken mellan tillgångar och skulder inom Bliwakoncernen är relativt begränsad, eftersom moderbolaget såväl som dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring är renodlade riskförsäkringsbolag utan generella garanterade åtaganden. Riskhantering I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i kapitalförvaltningsverksamheten har styrelsen fastställt placeringsriktlinjer med utgångspunkt från fastställt avkastningsmål och strategisk risknivå. Placeringsriktlinjerna anger ramar för de beslut som kan fattas av finanskommitté och diskretionära förvaltare. Inom respektive tillgångsslag definieras ytterligare begränsningsregler. Inom ramen för placeringsriktlinjerna fastställer finanskommittén en taktisk allokering vilken beskriver den planerade allokeringen mellan och inom tillgångsslagen samt duration. Den taktiska allokeringen ses över kontinuerligt under året och förändras vid behov. Bliwa har dessutom riktlinjer och instruktioner för skuldtäckning, vilka beskriver skuldtäckningsprocessen, ansvarsfördelning, skuldtäckningsregister, skuldtäckningsrapport samt önskvärd skuldtäckningsgrad. Målsättningen är att upprätthålla ett av vd fastställt överhypotek. 52

55 NOT 2 upplysningar om risker, fortsättning Riskhantering avseende operativa risker Operativa risker Med operativ risk avses risken för förluster till följd av att interna processer och rutiner är felaktiga eller inte ändamålsenliga, mänskliga fel eller externa händelser inklusive legala risker. Operativa risker omfattar dessutom risker som hänför sig till förändringar i verksamhetsförutsättningar, såsom exempelvis lagändringar eller ändrade föreskrifter. Riskhantering Operativa risker hanteras genom en god framförhållning avseende ändringar i regelverk och Bliwa kan vid behov snabbt anpassa sina produkter efter nya förutsättningar. De operativa riskerna motverkas även genom en god intern styrning och kontroll, vilket är en ständigt pågående process som bland annat omfattar: krav på att det ska finnas ändamålsenliga riktlinjer, instruktioner och rutiner klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna IT-stöd med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller behörighetssystem informationssäkerhet interna informations- och rapporteringssystem för att bland annat tillgodose ledningens krav på information om exempelvis riskexponering kontinuitetsplanering. Solvens och Bliwakoncernen redovisar årligen solvensen vid räkenskapsårets slut till Finansinspektionen. Solvensen för koncernen beräknas även vid halvårsskiftet. s solvenskvot uppgick per till 6,5 vilket visar på att bolaget är finansiellt starkt med ett kapital som är drygt 6 gånger större än den säkerhetsmarginal som krävs enligt gällande regelverk. Bolaget följer löpande de förändringar, antingen i regelverket eller i verksamheten, som kan påverka bolagets solvens. Vid behov görs en beräkning av framtida solvens för att se vilken påverkan förändringar kommer att få på bolaget. Detta kan till exempel vara fallet vid lämnande av offert på en stor affär som bedöms ha solvenspåverkan. Eftersom Bliwa är ett ömsesidigt bolag tilldelar bolaget återbäring till försäkringstagarna. I beslutsunderlaget för återbäringen ingår att bolaget kontrollerar att solvensen inte riskerar att bli alltför låg efter att återbäring har tilldelats. Via Finansinspektionens så kallade trafikljusrapportering får Bliwa en annan indikation på hur solvent bolaget är, och på hur väl tillgångarna är placerade i förhållande till hur skulderna ser ut. Tillgångar och skulder stresstestas och grönt ljus visar att bolaget har rimlig risk i sina försäkringsåtaganden samt att tillgångarna är placerade så att bolaget skulle klara stresstesten. Skulle Bliwa vid något tillfälle inte få grönt ljus skulle bolaget genomföra omfördelningar i placeringsportföljen samt en översyn av premier och villkor i försäkringsportföljen. Kapitalbas och solvenskrav Belopp i KSEK Kapitalbas Solvenskrav Överskott

56 NOT 3 Premieinkomst Belopp i KSEK Premieinkomst före avgiven återförsäkring Inbetalda och tillgodoförda premier 1) Tilldelad återbäring Premieskatt Förändring i avsättning för ej intjänade premier Summa Premieinkomst före avgiven återförsäkring Premier för avgiven återförsäkring Summa ) Varav ersättning från premiebefriad försäkring Premieinkomst, (avseende direktförsäkring i Sverige) redovisade i Skadeförsäkringsrörelsen Livförsäkringsrörelsen 2) Summa ) för återbäringsberättigade gruppförsäkringsavtal avseende periodiska premier NOT 4 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Belopp i KSEK Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen motsvaras av avkastningen på genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar där räntan baseras på statsobligationsräntan Räntesatsen uppgår till 1,0% 0,9% NOT 5 Övriga tekniska intäkter Belopp i KSEK Resultatdelning enligt avtal

57 NOT 6 Försäkringsersättningar Belopp i KSEK Utbetalda försäkringsersättningar Utbetalda försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring Utbetalda skadeersättningar Driftskostnader för skadereglering Summa Utbetalda försäkringsersättningar, före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Summa Utbetalda försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring Förändringar i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Summa Förändringar i avsättning för oreglerade skador Summa Försäkringsersättningar Skadeförsäkringsrörelsen Livförsäkringsrörelsen Summa NOT 7 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar Belopp i KSEK Livförsäkringsavsättning Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Summa Övriga försäkringstekniska avsättningar 660 NOT 8 Återbäring och rabatter Belopp i KSEK Återbäring av uppkommet överskott enligt avtal Förändring i Avsättning för återbäring och rabatter Summa NOT 9 Driftskostnader Belopp i KSEK Anskaffningskostnader Administrationskostnader 1) Provisioner i avgiven återförsäkring Summa ) Inklusive mottagen driftskostnadsersättning samt fördelning till icke teknisk övrig kostnad Se även not 45 avseende bolagets totala driftskostnader Driftskostnader Skadeförsäkringsrörelsen Livförsäkringsrörelsen Summa

58 NOT 10 Kapitalavkastning, intäkter Belopp i KSEK Hyresintäkter från byggnader och mark Erhållna utdelningar Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga ränteintäkter Summa Ränteintäkter Reavinst, netto Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga finansiella placeringstillgångar Summa Reavinst, netto Summa Kapitalavkastning intäkter redovisade i Icke-teknisk redovisning Livförsäkringsrörelsen Summa NOT 11 Orealiserade vinster på placeringstillgångar Belopp i KSEK Orealiserade vinster Byggnader och mark Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga finansiella placeringstillgångar Summa Orealiserade vinster på placeringstillgångar redovisade i Icke-teknisk redovisning Livförsäkringsrörelsen Summa NOT 12 Kapitalavkastning, kostnader Belopp i KSEK Driftskostnader för byggnader och mark Kapitalförvaltningskostnader Räntekostnader Övriga räntekostnader Summa Räntekostnader Reaförlust, netto Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3 Övriga finansiella placeringstillgångar Summa reaförlust Summa Kapitalavkastningens kostnader redovisade i Icke-teknisk redovisning Livförsäkringsrörelsen Summa

59 NOT 13 Orealiserade förluster på placeringstillgångar Belopp i KSEK Orealiserade förluster Byggnader och mark Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga finansiella placeringstillgångar Summa Orealiserade förluster på placeringstillgångar redovisade i Icke-teknisk redovisning Livförsäkringsrörelsen Summa NOT 14 Nettoresultat per kategori finansiella tillgångar och skulder Belopp i KSEK Finansiella tillgångar identifierade som poster värderade till verkligt värde över resultatet Tillgångar som bestämts tillhöra kategorin Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga finansiella placeringstillgångar Lånefordringar Övriga fordringar Finansiella skulder Summa NOT 15 Övriga tekniska kostnader Belopp i KSEK Resultatdelning enligt avtal Strategiskt hälsoarbete Summa NOT 16 Bokslutsdispositioner Belopp i KSEK Förändring av periodiseringsfond Summa

60 NOT 17 Skatt Belopp i KSEK Aktuell skatt Avkastningsskatt för perioden Inkomstskatt för perioden Justering aktuell skatt för tidigare perioder Summa aktuell skatt Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Förändring uppskjuten skatt på orealiserade värden Uppskjuten skatt avseende pensioner Uppskjuten skatt avseende omstruktureringskostnad Uppskjuten skatt på underskottsavdrag Uppskjuten skatt på tidigare års underskott 762 Uppskjuten skatt på obeskattade reserver Justering skattesats, 22% (26,3%) Summa uppskjuten skatt Summa Skatt avseende inkomstbeskattad verksamhet Inkomstskatt för perioden Justering aktuell skatt för tidigare perioder Uppskjuten skatt Summa Avkastningsskatt Summa Avstämning effektiv skattesats avseende inkomstskatt Resultat före skatt Avgår resultat avseende avkastningsbeskattad verksamhet Summa resultat avseende inkomstbeskattad verksamhet Skatt enligt gällande skattesats, 26,3% Justering skattesats uppskjuten skatt, 22% (26,3%) Skattemässiga justeringar som ej redovisas i resultaträkningen Justering aktuell skatt föregående år Temporära skillnader som tidigare ej aktiverats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Summa

61 NOT 18 Byggnader och mark 1) Belopp i KSEK Ingående anskaffningsvärde Utgående anskaffningsvärde Ingående om- och tillbyggnad Årets om- och tillbyggnad Utgående om- och tillbyggnad Ingående avskrivningar Utgående avskrivningar Ingående orealiserad vinst Årets förändring Utgående orealiserad vinst Summa ) Avser förvaltningsfastigheter. Fastigheterna är externt värderade enligt ortsprisanalys Anskaffningsvärde, justerat för av- och nedskrivningar Verkligt värde Bokfört värde per kvm bra NOT 19 Aktier och andelar i koncernbolag Belopp i KSEK Antal aktier Nominellt värde Kapitalandel % Bokfört värde Verkligt värde Rösträttsandel % Bliwa Skadeförsäkring AB Org nr , säte i Stockholm Aktiekapital Villkorat aktieägartillskott Utgående värde Bliwa Försäkringstjänst AB Org nr , säte i Stockholm Summa

62 NOT 20 Kategorier av finansiella tillgångar och skulder och deras verkliga värden Finansiella tillgångar, Belopp i KSEK Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Tillgångar som bestämts tillhöra kategorin Innehav för handel Lånefordringar Summa Bokfört värde Verkligt värde Anskaffningsvärde Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1) Lån med säkerhet i fast egendom Utlåning till kreditinstitut Övriga finansiella placeringstillgångar Likvida medel Övriga fordringar Upplupna ränte- och hyresintäkter Summa finansiella tillgångar Icke finansiella tillgångar Summa tillgångar ) Anskaffningsvärde avseende obligationer avser upplupet anskaffningsvärde Finansiella skulder, Belopp i KSEK Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Skulder som bestämts tillhöra kategorin Innehav för handel Övriga finansiella skulder Summa Bokfört värde Verkligt värde Anskaffningsvärde Övriga skulder Derivat 2) Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa finansiella skulder Icke finansiella skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder ) Avser valutaterminer om nominellt 277 MSEK Finansiella tillgångar, Belopp i KSEK Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Tillgångar som bestämts tillhöra kategorin Innehav för handel Lånefordringar Summa Bokfört värde Verkligt värde Anskaffningsvärde Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3) Lån med säkerhet i fast egendom Övriga lån Utlåning till kreditinstitut Övriga finansiella placeringstillgångar Likvida medel Övriga fordringar Upplupna ränte- och hyresintäkter Summa finansiella tillgångar Icke finansiella tillgångar Summa tillgångar ) Anskaffningsvärde avseende obligationer avser upplupet anskaffningsvärde Finansiella skulder, Belopp i KSEK Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Skulder som bestämts tillhöra kategorin Innehav för handel Övriga finansiella skulder Summa Bokfört värde Verkligt värde Anskaffningsvärde Övriga skulder Derivat 4) Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa finansiella skulder Icke finansiella skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder ) Avser valutaterminer om nominellt 238 MSEK 60

63 NOT 20 Kategorier av finansiella tillgångar och skulder och deras verkliga värden, fortsättning Finansiella tillgångar, Belopp i KSEK Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Tillgångar som bestämts tillhöra kategorin Innehav för handel Lånefordringar Summa Bokfört värde Verkligt värde Anskaffningsvärde Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1) Lån med säkerhet i fast egendom Utlåning till kreditinstitut Övriga finansiella placeringstillgångar Kassa och bank Fordringar Upplupna ränte- och hyresintäkter Summa finansiella tillgångar Icke finansiella tillgångar Summa tillgångar ) Anskaffningsvärde avseende obligationer avser upplupet anskaffningsvärde Finansiella skulder, Belopp i KSEK Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Skulder som bestämts tillhöra kategorin Innehav för handel Övriga finansiella skulder Summa Bokfört värde Verkligt värde Anskaffningsvärde Övriga skulder Derivat 2) Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa finansiella skulder Icke finansiella skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder ) Avser valutaterminer om nominellt 257 MSEK Finansiella tillgångar, Belopp i KSEK Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Tillgångar som bestämts tillhöra kategorin Innehav för handel Lånefordringar Summa Bokfört värde Verkligt värde Anskaffningsvärde Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3) Lån med säkerhet i fast egendom Övriga lån Utlåning till kreditinstitut Övriga finansiella placeringstillgångar Kassa och bank Fordringar Upplupna ränte- och hyresintäkter Summa finansiella tillgångar Icke finansiella tillgångar Summa tillgångar ) Anskaffningsvärde avseende obligationer avser upplupet anskaffningsvärde Finansiella skulder, Belopp i KSEK Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Skulder som bestämts tillhöra kategorin Innehav för handel Övriga finansiella skulder Summa Bokfört värde Verkligt värde Anskaffningsvärde Övriga skulder Derivat 4) Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa finansiella skulder Icke finansiella skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder ) Avser valutaterminer om nominellt 226 MSEK 61

64 NOT 21 Värderingskategori av finansiella instrument värderade till verkligt värde Värdering av finansiella tillgångar, klassificerade i kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, görs utifrån följande hierarki av tillvägagångssätt. Nivå 1. Värdering till noterade kurser på en aktiv marknad. Nivå 2. Beräknade värden som bygger på observerbara marknadsnoteringar för investeringar som inte inkluderas i nivå 1. Nivå 3. Beräknade värden, som bygger på antaganden och bedömningar, fastställda utifrån data som inte är observerbara på en aktiv marknad. Se vidare not 1 Redovisningsprinciper sidan 38. Följande tabell visar hur de i moderbolagets och koncernens finansiella tillgångar som värderats till verkligt värde fördelats på de olika nivåerna i hierarkin. Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Belopp i KSEK Nivå 1 Nivå 2 Nivå Summa Bokfört värde Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Utlåning till kreditinstitut Övriga finansiella placeringstillgångar Upplupna ränte- och hyresintäkter Summa finansiella tillgångar Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Belopp i KSEK Nivå 1 Nivå 2 Nivå Summa Bokfört värde Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Utlåning till kreditinstitut Övriga finansiella placeringstillgångar Upplupna ränte- och hyresintäkter Summa finansiella tillgångar Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Belopp i KSEK Nivå 1 Nivå 2 Nivå Summa Bokfört värde Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Utlåning till kreditinstitut Övriga finansiella placeringstillgångar Upplupna ränte- och hyresintäkter Summa finansiella tillgångar Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Belopp i KSEK Nivå 1 Nivå 2 Nivå Summa Bokfört värde Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Utlåning till kreditinstitut Övriga finansiella placeringstillgångar Upplupna ränte- och hyresintäkter Summa finansiella tillgångar

65 NOT 22 upplysningar om finansiella instrument värderade till verkligt värde Några överföringar mellan nivå 1 och nivå 2 i hierarkin har inte skett. Nivå 3, innehav Innehav som hänförs till nivå 3 värderas i betydande grad på data som inte kan observeras eftersom transaktioner endast inträffar sällan. Instrument på nivå 3 utgörs huvudsakligen av investeringar i private-equity. Eftersom det inte finns några observerbara priser för dessa innehav har bolaget och koncernen använt olika värderingstekniker för att ta fram det verkliga värdet. Resultat av nivå 3-värderade innehav återfinns i Orealiserat resultat och är relaterade till innehav i balansräkningen per Följande tabell visar rörelserna för innehav på nivå 3 per klass av finansiellt instrument Finansiella tillgångar Belopp i KSEK Innehav i fonder Direktinvesteringar Summa Vid årets början Ökningar Förvärv Flytt till nivå 3 från nivå 2 Resultat som redovisas i rapport över totalresultat: Resultat från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet Vid årets slut Finansiella tillgångar Belopp i KSEK Innehav i fonder Direktinvesteringar Summa Vid årets början Ökningar Förvärv Flytt till nivå 3 från nivå 2 Resultat som redovisas i rapport över totalresultat: Resultat från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet Vid årets slut Finansiella tillgångar Belopp i KSEK Innehav i fonder Direktinvesteringar Summa Vid årets början Ökningar Förvärv Flytt till nivå 3 från nivå Resultat som redovisas i rapport över totalresultat: Resultat från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet Vid årets slut Finansiella tillgångar Belopp i KSEK Innehav i fonder Direktinvesteringar Summa Vid årets början Ökningar Förvärv Flytt till nivå 3 från nivå Resultat som redovisas i rapport över totalresultat: Resultat från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet Vid årets slut

66 NOT 23 Aktier och andelar Anskaffningsvärde Verkligt värde/bokfört värde Belopp i KSEK Noterade värdepapper Svensk valuta Utländsk valuta Onoterade värdepapper Svensk valuta Utländsk valuta Summa Noterade värdepapper Svensk valuta Utländsk valuta Onoterade värdepapper Svensk valuta Utländsk valuta Summa NOT 24 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Upplupet anskaffningsvärde Verkligt värde/bokfört värde Belopp i KSEK Noterade värdepapper Svenska Staten 1) Svenska bostadsinstitut 1) Övriga svenska emittenter Övriga utländska emittenter Summa Noterade värdepapper Svenska Staten 1) Svenska bostadsinstitut 1) Övriga svenska emittenter Övriga utländska emittenter Summa ) Verkligt värde för obligationer överstiger respektive understiger det belopp som ska infrias på förfallodatum med; för koncernen respektive 720 och för moderbolaget respektive 714. NOT 25 Utlåning till kreditinstitut Belopp i KSEK SHB Dagslån Summa NOT 26 Övriga finansiella placeringstillgångar Upplupet anskaffningsvärde Verkligt värde/bokfört värde Belopp i KSEK Alternativ investering 2) Summa Alternativ investering 2) Summa ) Med alternativa investeringar avses Absolutavkastande fonder tillhörande nivå 1 samt Private Equity investeringar tillhörande nivå 3. 64

67 NOT 27 Fordringar avseende direkt försäkring Belopp i KSEK Fordringar på försäkringstagare Fordringar på försäkringsförmedlare Fordringar på försäkringsföretag Summa NOT 28 Fordringar avseende återförsäkring Belopp i KSEK Avräkningssaldon Summa NOT 29 Övriga fordringar Belopp i KSEK Uppdragsfordringar Övriga fordringar Summa NOT 30 Materiella tillgångar Belopp i KSEK Anskaffningar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets avyttringar/utrangeringar Utgående anskaffningsvärde Avskrivningar Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Återföring avyttrade/utrangerade inventarier Utgående avskrivningar Summa NOT 31 Skattefordringar Belopp i KSEK Aktuell skatt Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt avseende pensioner Uppskjuten skatt på årets underskott Uppskjuten skatt på omstruktureringsreserv Summa uppskjuten skatt Summa Se även not 36 avseende avsättningar för skatter. NOT 32 Eget kapital Belopp i KSEK Eget kapital Se Rapport över förändring i eget kapital, koncernen sid 28 och moderbolaget sid

68 NOT 33 Obeskattade reserver Belopp i KSEK Periodiseringsfond Periodiseringsfond Periodiseringsfond Periodiseringsfond Summa NOT 34 Försäkringstekniska avsättningar Belopp i KSEK Avsättning för ej intjänade premier Ingående balans Årets avsättning Utgående balans Livförsäkringsavsättning Ingående balans Årets förändring Utbetalda ersättningar avseende tidigare skadeår Ränta och värdesäkring Avvecklingsresultat Engångseffekter 1) Årets försäkringstekniska avsättning Summa Årets förändring Utgående balans Övrig avsättning Avsättning för oreglerade skador Ingående balans Årets förändring Utbetalda ersättningar avseende tidigare skadeår Avvecklingsresultat Engångseffekter 1) Årets försäkringstekniska avsättning Summa Årets förändring Utgående balans Oreglerade skador Fastställda skador Icke fastställda skador Avsättningar för sjukräntor Skaderegleringsreserv Summa Avsättning för återbäring och rabatter Ingående balans Årets förändring samt uttag (not 8) Utgående balans Övriga försäkringstekniska avsättningar Ingående balans 660 Årets förändring 660 Utgående balans Återförsäkrarnas andel av försäkringstekniska avsättningar återfinns som fordran på balansräkningens tillgångssida För livförsäkringsavsättningar uppgår denna fordran till För oreglerade skador uppgår denna fordran till Netto uppgår därmed de försäkringstekniska avsättningarna till ) Engångseffekter avseende 2011 redovisades i avvecklingsresultatet

69 NOT 35 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Belopp i KSEK Avsättning för pensioner, FPG/PRI Avsättningar för pensionsrätt Summa Avsättning för pensioner ovan i egen regi varav avsättning som omfattas av Tryggandelagen härav kreditförsäkrat via PRI Pensionsgaranti Förändring i nettoskuld Nettoskuld vid årets början avseende pensionsåtaganden Kostnad, förändring i pensionsavsättning under året Aktuariell vinst/förlust att redovisa mot övrigt totalresultat Pensionsutbetalningar Nettoskuld vid årets slut Se även not 47 Pension IAS 19 avseende koncernen NOT 36 Avsättningar för skatter Belopp i KSEK Aktuell skatt Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt på orealiserade värden Uppskjuten skatt avseende pensioner Uppskjuten skatt avseende underskottsavdrag Uppskjuten skatt på obeskattade reserver Summa uppskjuten skatt Summa Se även not 31 avseende Skattefordringar NOT 37 Skulder avseende direkt försäkring Belopp i KSEK Avräkningssaldon 1) Summa ) varav avräkning återbäring och rabatter varav resultatandelar övergångskollektivet NOT 38 Skulder avseende återförsäkring Belopp i KSEK Avräkningssaldon Summa

70 NOT 39 Derivat med negativa värden Nominellt värde Anskaffningsvärde Verkligt värde/bokfört värde Belopp i KSEK Sista förfall Valutaterminer EUR, 5 (8) kontrakt Valutaterminer GBP, 14 (18) kontrakt Valutaterminer USD, 68 (87) kontrakt Summa Valutaterminer EUR, 3 (4) kontrakt Valutaterminer GBP, 14 (18) kontrakt Valutaterminer USD, 44 (63) kontrakt Summa Återstående löptid Verkligt värde % av derivat portföljen Verkligt värde % av derivat portföljen Belopp i KSEK < 1 år 111 4% 101 4% 1 3 år % % > 3 år % % Summa % % Avser köp och försäljning av valuta på termin. Se även not 2 avseende valutarisk. NOT 40 Övriga skulder Belopp i KSEK Leverantörsskulder Uppdragsskulder Källskatt personal Källskatt Tjänstepensionsförsäkring Premieskatt Fastighetsskatt Övrigt Summa NOT 41 Upplysningar om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser Belopp i KSEK Ställda säkerheter Registerförda tillgångar 1) Värdet av de registerförda tillgångarna Övriga panter Kapitalförsäkring som säkerhet för pensionsförpliktelser Övriga finansiella placeringstillgångar 2) Eventualförpliktelser Ansvarighet till PRI Pensionsgaranti Åtaganden 1) Till säkerhet för förpliktelser gentemot försäkringstagare förs ett skuldtäckningsregister som upprättas över tillgångar i enlighet med Finansinspektionens föreskrift FFFS 2011:20. Säkerheten avser skuldtäckning av de försäkringstekniska avsättningarna. 2) varav utnyttjat

71 NOT 42 Avstämning avkastning i totalavkastningstabell mot finansiella rapporter Belopp i KSEK Marknadsvärde enligt totalavkastningstabell Fordringar som inte klassificeras som placeringar Kassa och bank som ej ingår och klassificeras som placeringar Värderingsskillnader Övrigt Summa tillgångar enligt balansräkningen Totalavkastning enligt totalavkastningstabell Poster från resultaträkningen som inte är med i totalavkastningstabellen Värderingsskillnader Övrigt Totalavkastning enligt resultaträkningen 1) ) Not 10, 11, 12 och 13 i resultaträkningen NOT 43 upplysning om närstående Belopp i KSEK Försäljning till närstående Bliwa Skadeförsäkring AB Bliwa Försäkringstjänst AB Bliwa Stiftelsen Summa Inköp från närstående Bliwa Försäkringstjänst AB Fordringar på/skulder till närstående per balansdagen 31/12 Bliwa Skadeförsäkring AB Bliwa Försäkringstjänst AB Bliwa Stiftelsen Summa Inga transaktioner har skett med andra närstående. De funktioner som organiserats i moderbolaget är försäkringsadministration för kundtjänst och skadereglering, funktioner för ledning, ekonomi, kapitalförvaltning, marknad, information och IT för underhåll och utveckling av gemensamma datasystem samt tjänster som aktuarie och jurist. Koncernbolagen ingår i en gemensam momsgrupp. Priset på de tjänster som tillhandahålls av moderbolaget bestäms enligt självkostnadsprincipen och inkluderar direkta och indirekta kostnader upprättade i enlighet med förvaltningsavtal. Utgångspunkten är att varje bolag ska bära de kostnader som är direkt hänförliga till bolaget. Den största delen av driftskostnaderna utgörs av personalrelaterade kostnader. Fördelningen av driftskostnaderna baseras huvudsakligen på personalens arbetsinsats i respektive bolag. 69

72 NOT 44 Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder i koncernen Denna tabell visar en analys av tillgångar och skulder utifrån de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av samtliga moderbolagets tillgångar och skulder i balansräkningen Belopp i KSEK Högst 1 år Längre än 1 år Totalt Högst 1 år Längre än 1 år Totalt Tillgångar Placeringstillgångar Byggnader och mark Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Lån med säkerhet i fast egendom Utlåning till kreditinstitut Övriga finansiella placeringstillgångar Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar Avsättning för oreglerade skador Fordringar Fordran avseende direkt försäkring Fordran avseende återförsäkring Övriga fordringar Andra tillgångar Materiella tillgångar Likvida medel Aktuell skattefordran Uppskjuten skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Avsättningar och skulder Försäkringstekniska avsättningar Avsättning för ej intjänad premie Livförsäkringsavsättning Avsättning för oreglerade skador Avsättning för återbäring och rabatter Avsättningar för andra risker och kostnader Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Aktuell skatteskuld Uppskjuten skatteskuld Depåer från återförsäkrare Skulder Skulder avseende direkt försäkring Skulder avseende återförsäkring Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga interimsskulder Summa avsättningar och skulder

73 NOT 44 Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder i moderbolaget Denna tabell visar en analys av tillgångar och skulder utifrån de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av samtliga moderbolagets tillgångar och skulder i balansräkningen Belopp i KSEK Högst 1 år Längre än 1 år Totalt Högst 1 år Längre än 1 år Totalt Tillgångar Placeringstillgångar Byggnader och mark Placeringar i koncernbolag och intresseföretag Aktier och andelar i koncernbolag Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Lån med säkerhet i fast egendom Utlåning till kreditinstitut Övriga finansiella placeringstillgångar Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar Avsättning för oreglerade skador Fordringar Fordran på koncernbolag Fordran avseende direkt försäkring Fordran avseende återförsäkring Övriga fordringar Andra tillgångar Materiella tillgångar Kassa och bank Skattefordran Uppskjuten skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Avsättningar och skulder Försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning Avsättning för oreglerade skador Avsättningar för andra risker och kostnader Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Uppskjuten skatteskuld Depåer från återförsäkrare Skulder Skulder avseende direkt försäkring Skulder avseende återförsäkring Skulder till koncernbolag Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga interimsskulder Summa avsättningar och skulder

74 NOT 45 Totala driftskostnader Belopp i KSEK Anskaffningskostnader Administrationskostnader 1) Provisioner i avgiven återförsäkring Summa driftskostnader i försäkringsrörelsen ) Inklusive mottagen driftskostnadsersättning Driftskostnader i försäkringsrörelsen Driftskostnader för Skadereglering (not 6) Kapitalförvaltningskostnader (not 12) Samtliga driftskostnader Samtliga driftskostnader per kostnadsslag Personalkostnader (not 46) Lokalkostnader Avskrivningar Övrigt 2) Summa ) I Övrigt ingår kostnader och intäkter bland annat för; Mottagen driftskostnadsersättning från dotterbolag Fördelning till icke teknisk övrig kostnad avseende dotterbolag Inköp från dotterbolag Övriga driftskostnader inklusive revisionsarvode Arvode och ersättning till revisionsföretag KPMG AB Revisionsuppdrag Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget Skatterådgivning Andra uppdrag Summa Arvode och ersättning till lekmannarevisorer Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 72

75 NOT 46 Personal Belopp i KSEK Medelantalet anställda i förhållande till årsarbetstid Kvinnor 33,1 31,1 33,1 31,1 Män 11,4 11,5 11,4 11,5 Summa 44,5 42,6 44,5 42,6 Antal anställda vid årets utgång Kvinnor Män Summa Könsfördelning ledande befattningshavare, andel i procent Styrelse Kvinnor 36% 36% 25% 25% Män 64% 64% 75% 75% Vd och ledande befattningshavare Kvinnor 73% 73% 86% 86% Män 27% 27% 14% 14% Löner och andra ersättningar Styrelse, verkställande direktör och ledande befattningshavare i moderbolaget Övriga anställda Summa 1) Pensioner och sociala kostnader Pensioner inklusive löneskatt Styrelse, verkställande direktör och ledande befattningshavare i moderbolaget Övriga anställda Sociala avgifter Summa 1) ) Löner och ersättningar för verkställande direktörer i dotterbolagen betalas ut av moderbolaget där personerna är anställda och ingår under ledande befattningshavare. Specifikation till löner och andra ersättningar, 2012 Belopp i KSEK Grundlön/ styrelsearvode Andra ersättningar Rörlig ersättning Övriga förmåner Pensioner inkl löneskatt Summa Verkställande direktör Kristina Åkerstrand Ledande befattningshavare Vice verkställande direktör Johan Gunnarson Andra ledande befattningshavare 2) Styrelseordförande Mats Höglund Vice styrelseordförande Per Hedelin Övriga styrelseledamöter Björn C Andersson Hans Eklund Maritha Lindberg Michael Runnakko Peter Sandehed Summa ) Antalet ledande befattningshavare uppgår till fem personer. 73

76 NOT 46 Personal, fortsättning Ersättning till ledande BEFATTNINGShavare Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår ett fast årligt arvode enligt bolagsstämmans beslut. Arvode utgår även till ledamöter i revisionsutskottet samt finanskommittén i enlighet med bolagsstämmans beslut. Styrelsearvode eller annat arvode enligt ovan utgår inte till personer som är anställda i bolaget. Ersättning till vd och till ledande befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner och pension samt i vissa fall rörlig ersättning. Rörlig ersättning till befattningshavare med specifika villkor redovisas översiktligt nedan. Berednings- och beslutsprocess Fast och rörlig ersättning, inklusive pensionsavsättningar, till vd samt vice vd beslutas av styrelsen. Fast ersättning till befattningshavare som är direktrapporterande till vd, exklusive vice vd, beslutas av vd efter samråd med styrelseordföranden. Styrelsen beslutar alltid om rörliga ersättningar. Ersättningssystem Styrelsen har beslutat om riktlinjer för system för fast och rörlig ersättning i enlighet med kraven i Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 2011:2) om ersättningspolicy. Riktlinjerna beskriver systemen för fast och rörlig ersättning, anger grunder och principer för hur ersättningar ska fastställas, samt hur riktlinjerna ska tillämpas och följas upp. En redogörelse för Bliwas ersättningssystem offentliggörs på i samband med att årsredovisningen fastställs. Rörliga ersättningar Det finns två modeller för rörlig ersättning, individuell rörlig ersättning och kollektiv rörlig ersättning. Någon rörlig ersättning utgår inte om årets resultat är negativt. En anställd kan endast få rätt till ersättning enligt en av de två modellerna. Individuella rörliga ersättningar De rörliga ersättningarna baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål. Under 2012 hade tre befattningshavare (vd, vice vd samt ytterligare en befattningshavare) individuella avtal om rörlig ersättning, utöver avtal om fast lön. Vd:s samt vice vd:s rörliga ersättningar är inte pensionsgrundande. Vd:s avtal om rörlig ersättning kunde under 2012 maximalt utgå med 12 procent av utbetald grundlön. Utfallet för kostnadsförd rörlig ersättning för 2012 för vd uppgick till 9,75 procent av grundlönen. Vice vd:s avtal om rörlig ersättning kunde under 2012 maximalt utgå med 18 procent av utbetald grundlön. Utfallet för kostnadsförd ersättning för 2012 för vice vd uppgick till 15 procent av grundlönen. Den tredje befattningshavarens avtal om rörlig ersättning kunde under 2012 maximalt utgå med 15 procent av utbetald grundlön. Utfallet för kostnadsförd ersättning för 2012 för denna befattningshavare uppgick till 10 procent av grundlönen. För att individuell rörlig ersättning som kan påverka bolagets risknivå ska betalas ut ska ett antal grundkriterier vara uppfyllda. Förutsatt att grundkriterierna är uppfyllda betalas 40 procent av ersättningen ut efter bolagsstämmans fastställande av resultatet för Resterande 60 procent hålls inne i minst tre år. Den innehållna ersättningen betalas därefter ut under förutsättning att vissa grundkriterier och resultatkriterier är uppfyllda. Kollektiv rörlig ersättning Anställda, utom vissa ledande befattningshavare och de som har individuellt avtal om rörlig ersättning, har 2012 rätt till kollektiv rörlig ersättning, förutsatt att årets resultat är positivt och att uppsatta mål för verksamhetsåret uppnåtts. Av den kollektiva rörliga ersättningen sätts tio procent av till pension enligt FAO/FTFavtalet. Den kollektiva rörliga ersättningen kunde 2012 uppgå till maximalt kronor vid heltidstjänst vid 100 procent måluppfyllelse. Utfallet för 2012 uppgick till kronor. Uppsägningslön samt vederlag Vd samt vice vd har, vid uppsägning från bolagets sida, rätt till uppsägningslön och vederlag motsvarande totalt 18 månadslöner. Pensionsavsättning samt övriga sociala avgifter ska betalas in under den tid som avgångsvederlaget avser. Ytterligare en befattningshavare, utöver dessa har rätt till uppsägningslön samt månaders vederlag beroende av om uppsägning sker före eller efter personens 60-årsdag. Pensioner Vd har en premiebestämd individuell pensionslösning. Vid fastställande av pensionsavtalets avsättningsnivåer har hänsyn tagits till tidigare pensionsavsättningar. Utgångspunkten för pensionsavtalet är att vd ska ha en rimlig möjlighet att erhålla en total pension, inklusive statlig pension och tidigare intjänad pensionsrätt, som motsvarar 65 procent av inkomsten mellan 60 och 65 år och 60 procent av inkomsten från 65 år. Dessa pensionsnivåer är dock inte garanterade av Bliwa. Vd:s pensionslösning består av tre delar utöver den statliga ålderspensionen. En del där premier avsätts för lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp i enlighet med pensionsuppgörelsen mellan FAO och FTF/Saco (ftp-planen), en del som betalas genom pensionsförsäkring till externt försäkringsbolag, 35 procent av den fasta årslönen mellan 7,5 och 30 inkomstbasbelopp och en del som utgörs av avsättning i balansräkningen för lönedelar över 30 inkomstbasbelopp samt avsättning för pension mellan 60 och 65 år. Under 2012 uppgår pensionsavsättningen till 78 procent av grundlönen. Inklusive löneskatt uppgår pensionsavsättningen till 98 procent. Även vice vd har en premiebestämd individuell pensionslösning. Enligt gällande kollektivavtal kan anställd, som är född 1957 eller tidigare, under vissa förutsättningar välja förtida avgång mellan 62 och 65 år på tjänstemannens initiativ. Bliwa har gjort avsättningar för framtida möjliga förtida avgångar i balansräkningen. Dessutom finns en pensionsutfästelse till en tidigare anställd vd. Utfästelsen har skett genom köp av kapitalförsäkring. Det verkliga värdet per 31 december 2012 uppgick till KSEK. Kapitalförsäkringen är pantsatt som säkerhet för pensionsförpliktelsen. 74

77 NOT 47 Pensionsåtaganden Belopp i KSEK Periodens pensionskostnad Förmåner intjänade under perioden Räntekostnader Total pensionskostnad att redovisa i resultaträkningen Att redovisa mot eget kapital Differens pga byte av metod att redovisa mot eget kapital Aktuariell vinst ( )/ förlust (+) att redovisa mot övrigt totalresultat Belopp att redovisa mot eget kapital Pensionsskuld Förpliktelsens nuvärde vid periodens utgång Oredovisade aktuariell vinst (+)/förlust ( ) Pensionsskuld att redovisa i balansräkningen Avstämning av förändring av pensionsskuld Ingående nettoskuld Aktuariell vinst ( )/ förlust (+) att redovisa mot övrigt totalresultat Periodens pensionskostnad Pensionsutbetalningar Utgående nettoskuld Förutsättningar Diskonteringsränta 3,26% 3,80% Årlig löneökning 2,50% 3,20% Inkomstbasbelopp 2,50% 3,20% Årlig ökning av pension 2,00% 2,00% Årlig ökning av fribrev 2,00% 2,00% Avgångsintensitet 2,00% 2,00% Avkastning förvaltningstillgångar 0,00% 0,00% Återstående tjänstgöringstid i år, utfästelse inom FTP-planen 16,00 17,70 Totalt antal utfästelser som ingår i förpliktelsen Antal Kvinnor Män Kvinnor Män Aktiva Sjukpensionärer Fribrevshavare Pensionärer Summa NOT 48 Operationell leasing Belopp i KSEK Leasingavtal avseende icke uppsägningsbara hyresavtal för lokaler Årshyror enligt kontraktens löptid: Inom ett år Senare än ett år men inom fem år Senare än fem år Summa

78 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE styrelsens underskrifter Stockhom den 2 maj 2013 Mats Höglund Ordförande Björn C Andersson Hans Eklund Per Hedelin Maritha Lindberg Michael Runnakko Peter Sandehed Kristina Åkerstrand Verkställande direktör Min revisionsberättelse har lämnats den 2 maj Gunilla Wernelind Auktoriserad revisor 76

79 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt, organisationsnummer RappoRT om årsredovisningen och koncernredovisningen Jag har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. RappoRT om andra krav enligt lagar och andra FÖRFATTNINGAR Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt försäkringsrörelselagen. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med försäkringsrörelselagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med försäkringsrörelselagen, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag eller bolagsordningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 2 maj 2013 Gunilla Wernelind Auktoriserad revisor Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen. 77

80 Finansiella GRANSKNINGSRAPPORT rapporter Granskningsrapport För verksamhetsåret 2012 Jag har granskat Bliwa Livförsäkrings, ömsesidigt, org nr , verksamhet för år Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att jag planerat och genomfört granskningen för att i rimlig grad försäkra mig om att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. Min granskning har utgått från de ramar bolagsordningen anger. Granskningen har skett genom genomgång av styrelsens protokoll och uppföljning av fattade beslut samt genom närvaro på revisionssammanträde och genomgång av de auktoriserade revisorernas rapporter. Jag anser att min granskning ger mig en rimlig grund för uttalandet nedan. Jag bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Jag finner därför ingen anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkställande direktören. Stockholm den 2 maj 2013 Gunnar Johanson Lekmannarevisor 78

81 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ledning Ledningen för Bliwakoncernen Kristina Åkerstrand, vd Bliwa Maria Lundqvist, chefaktuarie Isabella Hugosson, chefsjurist Karin Westman, chef försäkringsavdelningen Johan Gunnarson, vice vd och marknadschef samt vd för Bliwa Försäkringstjänst Carina Wallje, ekonomichef Titti Engvall Gerlofstig, marknadsansvarig för organisationssegmentet och vd för Bliwa Skadeförsäkring Carina Lindström, HR- och CSR-chef I ledningsgruppen från och med

82 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE styrelse Bliwas styrelse Kristina Åkerstrand, ledamot och vd för Bliwa Livförsäkring Tidigare erfarenheter: 14 år i olika befattningar inom Sirius International AB. Styrelseuppdrag inom Allmänna Änke- och Pupillkassan samt Avonova AB Utbildning: Civilekonom, Stockholms universitet Andra styrelseuppdrag: Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti, ömsesidigt, Styrelseledamot SPP Fonder AB, Styrelseledamot Bliwa Försäkringstjänst AB, Styrelseordförande Mats Höglund, ordförande Senior Advisor Tidigare erfarenheter: 30 års erfarenhet från ledande befattningar i liv- och skadeförsäkringsbolag. Utbildning: Pol. Mag Andra styrelseuppdrag: Akium AB, Styrelsesuppleant D. Carnegie & Co Aktiebolag, Styrelseledamot Mantacore Softwise AB, Styrelseordförande Mantacore AB, Styrelseordförande KM Höglund Konsult & Förvaltning AB, Styrelseledamot Försäkringsaktiebolaget Assuransinvest MF, Styrelseledamot Solid Försäkringsaktiebolag, Styrelseledamot Resurs Holding AB, Styrelseledamot Per Hedelin, vice ordförande Vd för Ledarna Tidigare erfarenheter: Mångårig erfarenhet av att driva och utveckla tjänsteverksamhet i näringsliv och organisation. Utbildning: Kommunikation, informationsteknik, statistik, ekonomi, ledarskap Andra styrelseuppdrag: Ledarna Chefsservice LCS AB, Vd och Styrelseordförande PRI Pensionsgaranti, ömsesidigt, Styrelseledamot Alecta Pensionsförsäkring, ömsesidigt, Styrelseledamot Aktiebolaget Svantåsa, Styrelseordförande Chef Annons AB, styrelseordförande Chesto AB, Styrelseordförande Solvik Mat & Vin AB, styrelseledamot Ideella föreningen Förhandlingsoch samverkansrådet PTK, styrelsesuppleant Peter Sandehed, ledamot Direktör och ansvarig för Saabgruppens koncerninvesteringar. Tidigare erfarenheter: Ekonomioch finanschef samt 25 år i företagsledande ställning inom Saabgruppen. Tidigare befattningar inom Volvokoncernen och på ett revisionsbolag. Utbildning: Civilekonom med vidareutbildning på Wharton och MIT i USA med mera. Andra styrelseuppdrag: Saab Barracuda AB, Styrelseledamot Saab Aircraft Leasing Holdings AB, Styrelseordförande Saab Ventures Aktiebolag, Styrelsesuppleant Gripen Venture Capital Aktiebolag, Styrelsesuppleant Scandinavian Air Ambulance Holding AB, Styrelsesuppleant Hawker Pacific Pty Ltd, Styrelseledamot Saab North America Inc, Styrelseledamot 80

83 styrelse, Försäkringsnämnd, FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE revisorer Maritha Lindberg, ledamot Vd samt ledamot i AI Pension, Arkitekter & Ingenjörer Tidigare erfarenheter: 15 års erfarenhet som förhandlare på Sveriges Arkitekter och Civilekonomerna. Styrelseledamot och ordförande i AI Pension, Arkitekter & Ingenjörer Utbildning: Socionom med personalvetarinriktning, Stockholms Universitet, kurs i finansiell ekonomi Handelshögskolan, Certifierad placeringsrådgivare IFU. Andra styrelseuppdrag: Bliwa Skadeförsäkring AB, Styrelseordförande Försäkringsnämnd 2012 Ordinarie ordförande Anders Nehrman Ersättare för ordföranden Marie Wessel, Öberg & Heijne Advokatbyrå Björn C Andersson, ledamot Senior Advisor Tidigare erfarenheter: Vice vd i Handelsbanken Chef för Handelsbanken Markets och chef för Handelsbanken Asset Management. Styrelseordförande i Handelsbanken Liv AB samt i SPP Liv AB Utbildning: Ekon Lic 1984 Handelshögskolan i Stockholm och Master of Science, Carnegie-Mellon University, USA, 1974 Andra styrelseuppdrag: Medivir Aktiebolag, Styrelseledamot NAXS Nordic Access Buyout Fund AB, Styrelseordförande NAXS Nordic Access Buyout AB, Styrelseordförande Euroben Life and Pensions Ltd, Styrelseledamot Nordben Life and Pensions Insurance Ltd, Styrelseledamot SPP Fonder AB, Styrelseledamot Ordinarie ledamot Anette Bernhardson, Saab AB Thomas Hagman, Unionen Ersättare Anna-Carin Torsell, AI Pension Maria Djärf, Skanska Michael Runnakko, ledamot i Bliwa Livförsäkring, Egen konsultverksamhet Tidigare erfarenheter: Försäkrings- och bolagsjurist SPP Konsult AB , skattejurist Price Waterhouse , Försäkrings- och skattejurist Trygg-Hansa , Globalt pensionsansvarig AstraZeneca , Globalt ansvarig för lön, incitamentsprogram, pensioner i SCA , Vice President Compensation & Benefits, European Industrial Relations i TeliaSonera AB, Utbildning: Jur.kand Stockholms universitet 1982, tingstjänstgöring Stockholm 1986 Andra styrelseuppdrag: PRI Ideell Förening, styrelseordförande SPP Livförsäkring AB, styrelseledamot SPP Liv Fondförsäkring AB (publ), styrelseledamot Storebrand Helseforsikring A/S, styrelseledamot Revisorer Auktoriserad revisor Gunilla Wernelind, ersättare Mårten Asplund, båda KPMG Lekmannarevisor Gunnar Johanson, ersättare Torkel Eriksson Internrevisor Åsa Thelin Hans Eklund, ledamot Pension Consultant, PRI Pensionsgaranti. Tidigare erfarenheter: Globalt pensionsansvarig på Ericsson, Electrolux och SCA. Ansvarig för pooling och Utlandsverksamhet inom SPP (Alecta). Ansvarig för Marknad och Utveckling på SPP Pensionstjänst. Utbildning: Gymnasieekonom, enstaka kurser universitet, internutbildningar i engelska, ledarskap, försäkring Andra styrelseuppdrag: LRF Försäkring Livförsäkringsaktiebolag LRF Försäkring Skadeförsäkringsaktiebolag 81

84 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Fullmäktige Fullmäktige företräder försäkringstagarna Bliwa Livförsäkring är ett ömsesidigt försäkringsbolag. Detta innebär att det är bolagets försäkrings tagare som äger bolaget och att det därför också som utgångspunkt är försäkrings tagarna som beslutar om bolagets angelägenheter. Bliwa har valt att införa ett representations system, som innebär att beslutanderätten utövas av särskilt utsedda fullmäktigeledamöter som representerar försäkringstagarnas intressen på Bliwas bolagsstämma. FULLMÄKTIGE VALDA VID BOLAGSSTÄMMA 2012 Utsedda av Ledarna och Unionen Fullmäktige Företag/Organisation Gunilla Dahmm Unionen Carin Årvik Ledarna Utsedda av Bliwas ägare genom direkt val Fullmäktige Företag/Organisation Anders Brink Carema Torkel Eriksson Sandvik Gunnel Frykman SPP Elisabeth Gertz ERV Mikael Kahn Ernst & Young Christina Munk Hemberg Volvo Personvagnar Helena Palmgren Brummer Life Martin Wästfelt Unionen Ersättare Anna-Carin Torsell AI Pension Jan Ahlström PRI Pensionsgaranti Anders Calles SSAB Sören Asplund Metso Svenska Enligt Bliwas bolagsordning utses hälften av fullmäktigeledamöterna genom direktval av försäkringstagarna i Bliwa samt av organisationerna Ledarna och Unionen, som båda har rätt att utse varsin ledamot till fullmäktige. Den andra hälften av fullmäktigeledamöterna utses av de avtalsparter till Bliwa som tecknat avtal om försäkring för en grupp av individer som har betalat eller förmedlat högst premie under närmast föregående räkenskapsår och som inte utsetts genom direktval. Ny bolagsordning På bolagsstämman i juni 2012 reviderades Bliwas bolagsordning i några smärre avseenden. En ändring som infördes var att Svenskt Näringsliv, på egen begäran, inte längre har rätt att utse en fullmäktigeledamot. Det infördes också en flexibilitet i bolagsordningen när det gäller antalet fullmäktigeledamöter. Ändringen innebär att om det under löpande mandatperiod skulle avgå ledamöter kan antalet fullmäktigeledamöter justeras något nedåt. Antalet fullmäktigeledamöter kan dock aldrig understiga 16. Vidare förtydligades i bolagsordningen att när Bliwa ska fastställa vilka avtalsparter som erlagt högst premie, ska hänsyn tas både till betald och förmedlad premie. Därmed kan en samarbetspartner till Bliwa, som förmedlar en hög premie, få rätt att utse en fullmäktigeledamot. Vidare infördes en ändring så att ledamöter till valberedningen inte måste utses bland fullmäktigeledamöterna. Utsedda av Bliwas största delägare Fullmäktige Företag/Organisation Annica Söderberg Ledarna Johan Gahm SAAB Jan Gerlofstig Finansförbundet Fredrik Pettersson Ericsson Marianne Olsson AB Volvo Kerstin Wahlund NCC Jan-Olof Larsson Handelsbanken Rolf Ödmark Scania Tobias Hultman Coor Oskar Sporrong GE 82

85 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE definitioner, nyckeltal Definitioner och nyckeltal Direktavkastning Kapitalavkastning, intäkter till exempel utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter på räntebärande tillgångar i förhållande till det dagsviktade förvaltade kapitalet. Erforderlig solvensmarginal Den säkerhetsreserv som erfordras utöver de försäkringstekniska avsättningarna för att trygga att bolaget kan fullfölja sina åtaganden. Försäkringstekniska avsättningar Sammanfattande benämning på livförsäkringsavsättning, avsättning för oreglerade skador samt avsättning för återbäring och rabatter. Kapitalbas Eget kapital samt obeskattade reserver. Konsolideringsgrad Konsolideringskapital i procent av premieinkomsten för egen räkning. Konsolideringskapital Eget kapital, obeskattade reserver och återläggning av uppskjuten skatt. SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Skadeprocent Försäkringsersättningar i procent av premieintäkten. Driftskostnadsprocent Driftskostnader i procent av premieintäkten. Driftskostnader enligt resultaträkningen, det vill säga exklusive skaderegleringskostnader. Totalkostnadsprocent Summan av försäkringsersättningar och driftskostnader i procent av premieintäkten. LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Administrationskostnadsprocent Summan av driftskostnaderna i försäkringsrörelsen och skaderegleringskostnaderna i förhållande till premieinkomsten. Förvaltningskostnadsprocent Summan av driftskostnaderna i försäkringsrörelsen och skaderegleringskostnaderna i förhållande till tillgångarnas genomsnittliga verkliga värde. Placeringstillgångar Tillgångar som har karaktären av kapitalplaceringar, som obligationer och andra räntebärande värdepapper, aktier och fastigheter. Solvensgrad Totala tillgångar till verkligt värde i förhållande till de försäkringstekniska avsättningarna. Solvenskvot Kapitalbasen i förhållande till erforderlig solvensmarginal. Totalavkastning Placeringstillgångarnas avkastning uttryckt i procent enligt Försäkringsförbundets rekommendation. 83

86 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ordlista Ordlista Captive Ett företags egna försäkringsbolag för koncerninterna risker. Derivat Ett finansiellt instrument vars värde beror på prisutvecklingen på ett annat, underliggande instrument. Direkt försäkring Försäkringsrörelse som grundas på avtal mellan försäkringsbolaget och försäkringstagarna. Driftskostnader Sammanfattande benämning på kostnaderna för försäljning och administration. Eget kapital Summan av konsolideringsfond och årets resultat. FFFS Finansinspektionens författningssamling. FRL Försäkringsrörelselagen. För egen räkning (f.e.r.) Belopp efter avgiven återförsäkring. Försäkringsbelopp Det belopp som enligt försäkringsavtalet ska betalas ut vid försäkringsfall. Försäkringsersättningar De försäkringsbelopp som är utbetalda under året, inklusive driftskostnader för skadereglering, plus skillnaden mellan ut- och ingående avsättning för oreglerade skador. Försäkringsfall Händelse som medför utbetalning av försäkringsbelopp. Försäkringstekniska avsättningar Sammanfattande benämning på livförsäkringsavsättning, avsättning för oreglerade skador samt avsättning för återbäring och rabatter. Försäkringstekniska riktlinjer och beräkningsunderlag Bolagets regelsystem som är anmält till Finansinspektionen. Det beskriver hur bolaget beräknar premier, återbäring, livförsäkringsavsättningar med mera. IBNR (Incurred but not reported) Reserv som avser inträffade men ännu okända skador, det vill säga skador som ännu inte rapporterats till försäkringsbolaget. IFRS (International financial reporting standards) Internationell standard för finansiell rapportering. IAS (International accounting standards) Internationell standard för redovisning. Konsolideringsfond Innehåller uppsamlade överskottsmedel från tidigare år. Orealiserad vinst/förlust Begreppen används vid värdering av placeringstillgångarna till verkligt värde. I resultaträkningen redovisas årets förändring av skillnaden mellan det verkliga värdet och anskaffningsvärdet som orealiserad vinst/förlust. PBF Premiebefrielseförsäkring. Placeringstillgångar Tillgångar som har karaktären av kapitalplacering, som obligationer och andra räntebärande värdepapper, aktier och fastigheter. Pooling Riskutjämning på global nivå inom företagskoncerner. Premieinkomst Inbetalda och tillgodoförda premier samt tilldelad återbäring. Reducering sker i förekommande fall för särskild premieskatt. Premieintäkt Premieinkomsten minus reserv för ej intjänade premier samt kvardröjande risker. Proportionell återförsäkring Återförsäkringsform där återförsäkringsbolaget tar en proportionell andel av premier och skadekostnader. Realiserad vinst/förlust Den vinst/förlust som uppstår när en tillgång säljs. Vinsten/förlusten är skillnaden mellan försäljningspriset och det bokförda värdet. Riskfri marknadsränta enligt Finansinspektionen Enligt Finansinspektionens föreskrifter ska den riskfria marknadsräntan för tjänstepensionsförsäkring beräknas som genomsnittet av två marknadsräntor som väljs med utgångspunkt från löptiden på de kassaflöden som ska värderas. Den ena räntan är statsobligations-/statskuldväxelräntan och den andra är swapräntan, alternativt marknadsräntan på säkerställda obligationer. Riskförsäkring Försäkring där premien i sin helhet avser att täcka försäkringsrisken/riskkostnaderna. Inga sparmoment förekommer i denna typ av försäkring. Solvens 2 Regelverk för försäkringsföretag tänkt att stärka sambanden mellan solvenskrav och regler för försäkringsföretag, stärka konsumentskyddet samt skapa en gemensam europeisk finansmarknad. TGL Tjänstegrupplivförsäkring. Återbäring Bliwa Livförsäkring är ett ömsesidigt ägt försäkringsbolag. Det innebär att överskottet ska komma försäkrings tagarna och de försäkrade till godo. Det kan exempelvis ske i form av villkorsförbättringar eller premiesänkningar för de försäkrade. Återbäringen är inte garanterad och beloppets storlek bestäms av bolaget. Övergångskollektivet Ett avvecklingskollektiv bestående av individer som premiebefriats före

87 Bliwas årsredovisning är producerad i samarbete med Intellecta Finanstryck. Foto: Mikael Röhr, Johnér samt Bliwas bildarkiv. Illustration: Eva Edberg. Tryck: Ineko 2013.

88 Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt Styrelsens säte: Stockholm Postadress: Box 5125, Stockholm Besöksadress: Biblioteksgatan 29 Telefon: Fax: Organisationsnummer: E-post: Webbplats: