SKATTESTATISTISK ÅRSBOK. Skatter i Sverige. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2008

Transkript

1 2008 SKATTESTATISTISK ÅRSBOK Skatter i Sverige Tax Statistical Yearbook of Sweden 2008

2 2008 Skatter i Sverige SkatteStatiStiSk årsbok Tax Statistical Yearbook of Sweden 2008

3 Via Skatteverkets webbplats på Internet, kan man dygnet runt ladda ner eller beställa blanketter och broschyrer, få information, räkna ut sin skatt m.m. Boken Skatter i Sverige hittar du under kategorin Om Skatteverket. Du finner boken under rubriken Statistik. Foto omslag: Bergmans Bilder Omslag: Lennart Söderberg, Skatteverket Originalarbete och tryckning: Elanders i Vällingby 2008 SKV 152 utgåva 11, Skatter i Sverige 2008 ISSN ISBN Beställning: Fritzes kundservice, Stockholm, Tel

4 Skatteverket ger nu ut den elfte upplagan av den skattestatistiska årsboken, Skatter i Sverige 008. Den första kom 1998 och var en fortsättning på den tidigare publikationen som utgavs av Statistiska centralbyrån (SCB) 1992, 1994 och Syftet med Skatter i Sverige är att ge en översiktlig och samlad bild över ekonomisk statistik avseende det svenska skattesystemet. Publikationen ska kunna användas som underlag i samhällsdebatten, där skattepolitiken utgör en av de viktigaste och mest kontroversiella frågorna. Dessutom ska boken tjäna som en vägledning till de många statistikkällor som finns på området. Inledningsvis i kapitel 1 behandlas skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv. Därefter följer i kapitel 2 en information om offentliga sektorns inkomster och utgifter utifrån nationalräkenskaperna. I kapitel 3-6 presenteras statistik om skatt på arbete, kapital samt konsumtion och insatsvaror. Kapitel 7 utgör en fördjupning inom företagsbeskattningen. Kapitel 8 behandlar inkomstfördelning och kapitel 9 skatteskulder och uppbördsförluster. En redogörelse av fel och fusk samt skattekontroll och skattebrott redovisas i kapitel 10 och 11. I kapitel 12 redovisas resultat från de attitydundersökningar som Skatteverket riktat mot företagen under Därefter presenteras den svenska skatteadministrationen i kapitel 13 och de svenska skatternas historia i kapitel 14. Årsboken avslutas med internationella jämförelser i kapitel 15. Inom varje kapitel har ambitionen varit att ge en fyllig redogörelse av alla förekommande skatter, även sådana som är beloppsmässigt obetydliga men som ibland väcker stort intresse i den allmänna debatten. Förutom statistik över olika offentliga skatteinkomster (skatteutfallet) har vi så långt möjligt försökt presentera statistik över antalet skattskyldiga (skattesubjekt) som betalar skatterna samt de inkomster, tillgångar, varor m.m. (skattebaserna) som beskattas. I anslutning till de statistiska diagrammen och tabellerna finns förklarande texter om skatteregler och uppbördsförfaranden. Liksom tidigare har en strävan varit att publicera så aktuell statistik som möjligt samt tidsserier bakåt i tiden. Möjligheten till exempelvis aktuell inkomstskattestatistik begränsas dock av att statistiken bygger på taxeringen ett år efter inkomståret. När det gäller internationell skattestatistik som publiceras av Eurostat (EU:s statistikkontor) eller OECD förekommer av naturliga skäl eftersläpningar i sammanställningen av statistik från medverkande länder. Skatteverket ger även ut ett särtryck på engelska av denna bok, Taxes in Sweden 008. Särtrycket innehåller en omfattande sammanfattning av det viktigaste innehållet i boken och är en ingång till tabellerna i respektive kapitel. Alla tabeller i den svenska delen är även försedda med engelsk text. Skatter i Sverige har framställts av analysenheten vid Skatteverket. Redaktör har varit Ali Bahrami. Utöver Skatteverket har Finansdepartementet bidragit med kapitel 1 och SCB med kapitel 2 och 8. Solna i november 2008 Mats Sjöstrand Generaldirektör Förord Förord In English: This is the eleventh annual edition of the Tax Statistical Yearbook of Sweden, from 2003 called Taxes in Sweden. The purpose of the publication is to present an overview of the Swedish tax system as well as upto-date statistics on tax bases, tax revenue and other relevant aspects of taxation. To make the yearbook accessible to an English-speaking audience, an English summary is available as a separate publication, Taxes in Sweden 008, and at our website The English summary contains references to tables in the Swedish edition. These references are put in brackets, e.g. [12.1] in the English summary is a reference to table 12.1 in the Swedish edition. Furthermore, all tables in the Swedish edition contain an English translation.

5 Skatter i Sverige 2008 S K A T T E S T A T I S T I S K Å R S B O K FÖRORD / Preface 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING / Table of contents 4 SAMMANFATTNING / Summary 5 DEL 1 ÖVERBLICK / OVERVIEW 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv, Taxes in an economical and historical perspective, Anders Kristoffersson, Finansdepartementet 16 2 Den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna, The public sector in the national accounts, Dan Lundberg, SCB 32 DEL 2 SKATTEBASER OCH SKATTEINKOMSTER / TAX BASES AND TAX REVENUES 3 Totala skatter i Sverige, Total taxes in Sweden, Annika Persson, Skatteverket 44 4 Skatt på arbete, Taxes on labour, Annika Persson, Skatteverket 52 5 Skatt på kapital, Taxes on capital, Åsa Hagman, Skatteverket Skatt på konsumtion och insatsvaror, Taxes on consumption and input goods, Mats Andersson, Skatteverket Företagsbeskattning, Business taxation, Katrin Wallberg, Skatteverket 164 DEL 3 SÄRSKILDA REDOVISNINGAR / SPECIAL TOPICS 8 Skatt, inkomstfördelning och förmögenhet, Taxes, income distribution and wealth, Petter Lundberg, SCB Skatteskulder och uppbördsförluster, Tax arrears and collection losses, Karolin Wallström, Skatteverket Fel och fusk, Tax errors and tax evasion, Håkan Malmer, Skatteverket Skattekontroll och skattebrott, Tax control and tax crime, Lars Berggren, Skatteverket Attityder till skattesystemet och Skatteverket, Opinions on the tax system and the Tax Agency, Ali Bahrami, Skatteverket Administration av skattesystemet, The tax administration, Mikael Pyka, Skatteverket Skatternas historia under 1900-talet, A century of taxes, Nils Johansson, Skatteverket Svenska skatter i internationell jämförelse, Swedish taxes in an international perspective, Susanna Wanander Frohagen, Skatteverket 312 DETALJERAD INNEHÅLLSFÖRTECKNING / Detailed table of contents 337 SAKORDSREGISTER / Index 343 4

6 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv I detta kapitel presenteras en ekonomisk och historisk referensram som bakgrund till redovisningen av enskilda skatter i efterföljande kapitel. Skattesystemets huvuduppgifter Skattesystemets grundläggande uppgift är att finansiera offentliga utgifter. Utöver detta grundläggande fiskala syfte brukar skattesystemet tilldelas tre kompletterande huvuduppgifter: att skapa samhällsekonomisk balans, att fördela inkomsterna rättvist och att fördela resurserna effektivt. Grundläggande beskattningsprinciper Nära förknippade med olika fördelningspolitiska aspekter är två grundläggande beskattningsprinciper: intresseprincipen och skatteförmågeprincipen. Enligt intresseprincipen ska skatteuttaget knytas till olika gruppers intresse av olika slag av offentlig verksamhet. Skatteförmågeprincipen innebär att skatten ska betalas efter de skattskyldigas förmåga att betala skatten. En ekonomisk klassificering av olika skatter En ekonomisk klassificering av olika skatter kan ske på många sätt. I den här boken är utgångspunkten skatt på arbete och skatt på kapital. En annan vanlig distinktion är direkta och indirekta skatter. Med direkta skatter avses skatter som utgår på inkomster och förmögenheter. Indirekta skatter utgår vid omsättning av varor och tjänster och består av moms och punktskatter på t.ex. alkohol och tobak. Dessa två indelningsgrunder kan kombineras i en fyrdelning av de svenska skatterna; direkta och indirekta skatter på arbete och kapital. Skatternas utveckling de senaste 25 åren De svenska skatternas utveckling under de senaste 25 åren kan mycket kortfattat beskrivas på detta sätt: Sammanfattning från sam- till särbeskattning 1971 avskaffades sambeskattningen av giftas inkomster. Sambeskattningen medförde att marginaleffekterna på extra arbetsinsatser för ett hushåll blev höga och detta i kombination med en ökad förvärvsfrekvens för kvinnor ansågs som ett problem, bl.a. ur jämställdhetssynpunkt. från direkt till indirekt beskattning Uttaget av socialavgifter har ökat, bl.a. för att finansiera pensionssystemet. Punktskatterna har fått större betydelse för finansiering av offentliga utgifter. skattereformen De formella skattesatserna sänktes, skattebaserna breddades, styrande inslag togs bort, proportionell skatt på kapital infördes (30 procent). efter skattereformen Skatteuttaget på arbete ökade under talet men har därefter sjunkit dels genom kompensation för de under 1990-talet införda allmänna egenavgifterna, dels genom införande av jobbskatteavdrag. Hänsyn tas till internationella krav med nya villkor för bl.a. beskattning av kapitalinkomster. Miljörelateringen av skattesystemet har ökat liksom inslaget av differentiering bl.a. för att stimulera den varaktiga sysselsättningen. 2 Den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna I kapitlet redovisas översiktligt den offentliga sektorns inkomster och utgifter i enlighet med nationalräkenskaperna (NR), som är en statistisk sammanställning i kontoform över hela den svenska ekonomin, uppdelad på olika sektorer och olika slag av inkomster och utgifter. Den offentliga sektorn delas upp i tre delsektorer: statlig sektor, kommunal sektor samt socialförsäkringssektor. Inkomsterna delas upp i skatter, socialförsäkringsavgifter, räntein- Sammanfattning

7 Sammanfattning komster och övriga inkomster. Utgifterna består av transfereringar, konsumtion och investeringar. Skillnaden mellan inkomster och utgifter är det finansiella sparandet. År 2007 var de totala inkomsterna miljarder kronor, varav skatterna inklusive socialförsäkringsavgifter utgjorde miljarder kronor. Utgifterna uppgick till miljarder kronor, varav transfereringar utgjorde 659 miljarder kronor. Det finansiella sparandet uppgick år 2007 till 108 miljarder kronor, eller 3,5 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Under perioden ökade de löpande inkomst- och förmögenhetsskatterna från 301 till 583 miljarder kronor. Skatterna på produktion och import ökade under samma period från 261 till 522 miljarder kronor. Uppgifter om skattekvoten, d.v.s. skatternas andel av BNP, används ofta i den ekonomiska debatten. Under perioden har den totala skattekvoten varierat mellan 48 och 52 procent var skattekvoten 48 procent. Av den offentliga sektorns utgifter 2006 används nästan hälften, 43 procent, till socialt skydd. Andra viktiga ändamål är utbildning (14 procent), hälso- och sjukvård (13 procent), samt allmän offentlig förvaltning (12 procent), däribland räntor på statsskulden. 3 Totala skatter Kapitlet innehåller en samlad översikt över skatterna på arbete, kapital samt på konsumtion och insatsvaror (i enlighet med de definitioner som används i Årsbokens kapitel 4-6). På grund av olikheter i sättet att beräkna och periodisera skatterna så skiljer sig totalbeloppen en aning från beloppen i nationalräkenskaperna. Det senaste året som det går att få en helhetsbild över samtliga skatter är för De totalt fastställda skatterna summerade då till miljarder kronor. Skatterna som andel av bruttonationalprodukten den s.k. skattekvoten uppgick år 2006 till 49,1 procent. Skatt på arbete svarade för 60 procent av skatteuttaget, skatt på kapital för drygt 13 procent och skatt på konsumtion och insatsvaror för drygt 26 procent. Av skatten avsåg 454 miljarder kronor (32 procent) kommunalskatt och 160 miljarder kronor (11 procent) avgifter till ålderspensionssystemet. EU-skatterna, dvs. den del av mervärdesskatten och tullinkomsterna som ingår i avgiften till EU, uppgick till 9 miljarder kronor (0,7 procent). Resten, 802 miljarder kronor (56 procent), kan sägas vara statliga skatter. 4 Skatt på arbete I kapitlet redovisas skatteunderlag och skatteinkomster från förvärvsarbete. Som skatt på arbete räknas dels fysiska personers inkomstskatt och dels socialavgifter. Skatt på arbete idag År 2006 uppgick skatten på arbete till 857 miljarder kronor, motsvarande 29,6 procent av BNP. Sysselsättning och inkomster Från högkonjunkturåret 1990 till lågkonjunkturåret 1993 minskade antalet arbetade timmar med nio procent. Denna minskning är numera helt återhämtad. Sett över hela perioden 1993 till 2007 har antalet arbetstimmar ökat med 11,5 procent. Återhämtningen kan i första hand hänföras till en ökad befolkning med fler sysselsatta. Slås de arbetade timmarna ut per invånare har antalet arbetade timmar ökat med 6,2 procent mellan 1993 och 2007 från 751 till 798 timmar. Andelen heltidsanställda 2006 var bland männen 80 procent och bland kvinnorna 59 procent. Genomsnittsinkomsten för en heltidsarbetande 2006 var kr. Direkt skatt på arbete De taxerade förvärvsinkomsterna 2006 var miljarder kronor och utgör basen för skatteberäkningen. Skatten tas ut som statlig och kommunal inkomstskatt. Den genomsnittliga kommunalskatten är 31,44 procent år Statlig inkomstskatt tas fr.o.m ut i två skikt, med 20 respektive 25 procent. Den högsta marginalskatten år 2008 är 56,44 procent (vid genomsnittlig kommunalskatt). År 2006 hade 18 procent av inkomsttagarna över 20 år inkomster över skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Motsvarande andel för heltidsanställda män var 43 procent och för heltidsanställda kvinnor 24 procent. Socialavgifter Socialavgifter tas ut i olika former: arbetsgivaravgifter (egenavgifter för egenföretagare), allmän pensionsavgift och den särskilda löneskatten (betalas på förvärvsinkomster som inte är förmånsgrundande, vissa försäkringsersättningar och pensionskostnader). År 2006 uppgick socialavgifterna till 444 miljarder kronor, och de svarade därmed för drygt hälften av all skatt på arbete.

8 5 Skatt på kapital Dagens kapitalbeskattning innefattar skatt på löpande kapitalinkomster, skatt på innehav av kapital samt skatt som tas ut då kapitalet byter ägare. Skatt på kapital idag Kapitalskatterna inklusive bolagsskatterna uppgick år 2006 till 192 miljarder kronor vilket motsvarar ca kronor per individ. Av dessa kapitalskatter står bolagsskatten för 99 miljarder kronor, vilket är mer än hälften. Kapitalskatterna ökade under 2006 och har väl passerat nivån från det tidigare toppåret År 2006 utgör kapitalskatterna ca 6,6 procent av BNP. Hushållens kapitalsituation Ambitionen med kapitalbeskattningen är att ha en likvärdig beskattning av olika kapitalplaceringsformer för att motverka skatteplanering. Hushållens nettoförmögenhet hade ett marknadsvärde på ca miljarder kronor år 2006 eller i genomsnitt ca kr/invånare. Skulderna uppgick till ett värde av miljarder kronor. Skatt på kapital som hushållen betalar består i första hand av fastighetsskatt, skatt på räntor, utdelningar och kapitalvinster, samt förmögenhetsskatt. Skatten reduceras för betalning av skuldräntor. År 2006 betalade hushållen knappt 56 miljarder i skatt på kapital (inkl. fastighetsskatt och förmögenhetsskatt) eller i genomsnitt ca kr/invånare. Olika typer av kapitalskatt Fastighetsskatten på småhus och bostadsrätter avskaffas från och med 2008 och ersätts med en kommunal fastighetsavgift. För år 2006 uppgick dock fastighetsskatten till knappt 25 miljarder kronor, varav hälften kan hänföras till småhus. Skatten på hushållens kapitalinkomster, netto, uppgick år 2006 till knappt 37 miljarder kronor. Det är en tydlig trend att hushållen sparar allt mer i värdepapper och mindre på banken. Detta har betydelse för utvecklingen av kapitalvinsterna, relativt ränteinkomsterna. Förmögenhetsskatten avskaffas från och med För år 2006 betalade dock individerna nästan sex miljarder i förmögenhetsskatt. Förmögenhetsskatten är proportionell, och utgår med 1,5 procent av skattepliktig förmögenhet över skattepliktsgränsen. År 2006 hade drygt hushåll en nettoförmögenhet över skattepliktsgränsen och den samlade beskattningsbara förmögenheten för hushållen var 485 miljarder kronor. 6 Skatt på konsumtion och insatsvaror Med skatt på konsumtion och insatsvaror avses sådana skatter som utgår på produktion, konsumtion och försäljning av varor och tjänster. De består av dels den generella mervärdesskatten, momsen, dels punktskatter på specifika varor och tjänster. År 2006 uppgick skatterna på konsumtion och insatsvaror till 376 miljarder kronor, motsvarande 13 procent av BNP eller 26 procent av de totala skatterna. Moms Moms tas ut i varje led i produktionskedjan och nästan alla varor och tjänster är skattepliktiga. Den generella skattesatsen är 25 procent. Två lägre skattesatser är tillåtna inom EU. I Sverige beskattas livsmedel och hotelltjänster med 12 procent och tidningar, böcker, resor med kollektivtrafik och olika kulturella aktiviteter med 6 procent. Nettouppbörden av momsen blir inkomst för staten. År 2006 uppgick den, exklusive kompensationer för moms betald av statliga myndigheter, till 266 miljarder kronor. Punktskatter Punktskatterna uppgick år 2006 till 110 miljarder kronor. De energi- och miljörelaterade punktskatterna har ökat i betydelse under senare år och svarade 2006 för cirka två tredjedelar av den totala punktskatteuppbörden. I motsvarande mån har alkohol- och tobaksskatternas andel sjunkit. Fordonsbeskattningens andel av punktskatterna (exklusive skatt på drivmedel) har varit i stort sett oförändrad de senaste åren. Tullmedlens fiskala betydelse för svenska staten har efter Sveriges inträde i EU helt upphört även om de fortfarande redovisas som inkomst i statsbudgeten. Tullmedel, särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter tillfaller nämligen EU:s gemensamma budget efter avdrag med tio procent för respektive medlemsstats administrationskostnader. Energi- och miljöskatterna inbringade sammanlagt 68 miljarder kronor under 2006, varav större delen hänförde sig till skatter på bensin och olja. Alkohol- och tobaksskatterna uppgick till 20 miljarder Sammanfattning

9 Sammanfattning kronor, varav 9 miljarder kronor var tobaksskatt och 11 miljarder kronor var alkoholskatt. Skatterna på vägtrafik utgjorde 12 miljarder kronor, importskatterna cirka 5 miljarder kronor, lotteri- och spelskatter 5 miljarder kronor samt skatt på annonser och reklam som tillsammans med ett antal avgifter utgjorde drygt 1 miljard kronor. Energiskatterna har under senare år fått en alltmer miljömässig profil, med en förskjutning från ren energibeskattning till en beskattning av miljöskadliga utsläpp. Vid sidan av energiskatterna finns även andra styrmedel för minskade utsläpp. Ett sådant är det system för handel med s.k. utsläppsrätter av växthusgaser som finns inom EU för vissa typer av anläggningar. Detta system utgör ett komplement till energibeskattningen, vilket innebär att anläggningar som omfattas av denna handel medges befrielse från en stor del av koldioxidskatten. 7 Företagsbeskattning I kapitlen 4-6 beskrivs det svenska skattesystemet utifrån olika skattebaser. I kapitel 7 ges en samlad beskrivning av företagsbeskattningen. Den skattemässiga termen för företagsbeskattning är inkomst av näringsverksamhet. En grundläggande princip för företagsbeskattning är att man utgår från det bokföringsmässiga resultatet och en annan att den ska vara neutral i förhållande till olika företagsformer. Företagsstrukturen i Sverige Mycket stora företag är relativt sett vanligare och medelstora mindre vanliga i Sverige än i andra länder. Antalsmässigt dominerar de allra minsta utan anställda. De enskilda firmorna och aktiebolagen är de vanligaste företagsformerna i Sverige. När det gäller ekonomisk aktivitet är aktiebolagen dominerande och svarar för 88 procent av den totala omsättningen. Skatt för juridiska personer Den totala skatten för juridiska personer år 2006 uppgick till 145 miljarder kronor, varav aktiebolagen tillsammans med banker och försäkringsbolag svarade för 89 procent. Ett fåtal mycket stora bolag (0,04 procent) står för 26 procent av den totala skatten. Aktiebolagens samlade överskott för 2006 uppgick till 360 miljarder och de ackumulerade underskotten till 447 miljarder. Ett underskott som uppstår vid taxeringen får, om det inte kan kvittas mot en vinst, rullas vidare till kommande års taxeringar för att kvittas mot eventuella framtida överskott. Fysiska personer som näringsidkare Fysiska personer kan bedriva näringsverksamhet direkt, som enskild näringsverksamhet, eller indirekt via handelsbolag. Andelen med redovisade underskott år 2006 var 43 procent bland de enskilda näringsidkarna och 40 procent bland delägarna i handelsbolag. De överskott som redovisas är oftast små. För endast 18 procent av samtliga enskilda näringsidkare och 16 procent av delägare i handelsbolag med överskott översteg överskottet kr. Nyföretagande Under 2007 startades nya företag i Sverige, vilket (om man bortser från förändringar i statistiken) är en ökning med 22 procent jämfört med året innan. De nya företagen under 2007 beräknas sysselsätta De senaste tre åren har de nystartade företagen stått för 1,7 procent av den totala sysselsättningen. 8 Skatt och inkomstfördelning och förmögenhet Detta kapitel sätter fokus på tre områden: inkomster som ett mått på den ekonomiska standarden och fördelning av inkomster mellan olika grupper av individer och hushåll den direkta beskattningen av individer och hur direkta skatter och bidrag omfördelar den ekonomiska standarden mellan olika grupper kvinnors och mäns förmögenhet Den direkta beskattningen av individen År 2006 betalade en inkomsttagare i genomsnitt 36 procent av sin totala skattepliktiga inkomst i direkta skatter. Med direkt beskattning menas inkomstskatt, allmänna egenavgifter, egenavgifter för näringsidkare, förmögenhetsskatt och fastighetsskatt. Jämfört med 1991 det första året efter skattereformen är det en ökning med 7 procentenheter. Under perioden har beskattningen blivit mindre progressiv, dvs. skillnaderna mellan skattesatserna i olika inkomstklasser har minskat.

10 Den högsta marginalskatten, den andel i skatt som en inkomsttagare betalar på toppskiktet av sin inkomst, ökade kontinuerligt under perioden Från och med 1999 har den högsta marginalskatten legat på ungefär samma nivå. År 2008 är den högsta marginalskatten 56,4 procent. Marginaleffekten, den effekt en inkomstökning har på skatten och olika bidrag och avgifter, är högst för ensamstående med barn och de äldsta pensionärerna. Omfördelning genom skatter och bidrag Skatter och transfereringar har som syfte att omfördela inkomster mellan grupper och mellan perioder av livet då försörjningsbörda och försörjningsmöjligheter varierar. Den disponibla inkomsten uppgick 2006 till i genomsnitt 84 procent av faktorinkomsten. Ett genomsnittligt hushåll, år, betalade därmed kr mer i direkta skatter än vad som gavs tillbaka i form av bidrag och ersättningar. Hushåll med en årsinkomst under kr fick mer i bidrag och ersättningar än vad de betalade i direkt skatt. Inkomstfördelningen för individer och hushåll Inkomstspridningen var ganska konstant under 1980-talet men har ökat under talet och fram till år Mellan år 2000 och 2003 har spridningen minskat något, för att sedan åter öka. De med de högsta inkomsterna har haft en avsevärt bättre utveckling än vad övriga grupper har haft. Kapitalinkomsternas betydelse har ökat, och ökade kapitalvinster förklarar en stor del av den ökade inkomstspridningen. Under 2006 hade samtliga åldersgrupper en högre disponibel inkomst än vad de i motsvarande ålder hade Kvinnors och mäns förmögenhet Förmögenhetsfördelningen är mycket ojämn. År 2006 ägde de 1 procent mest förmögna individerna ungefär en fjärdedel av den sammanlagda förmögenheten. Nettoförmögenhetens medianvärde för samtliga individer var kr. År 2006 hade omkring en och en halv miljon hushåll en marknadsvärderad förmögenhet som var större än en miljon kronor. Förmögenheten bestod till 70 procent av fastigheter och till 9 respektive 14 procent av bankmedel och aktier/aktiefonder. 9 Skatteskulder och uppbördsförluster Uteblivna betalningar av påförda skatter leder till att det finns en differens mellan fastställda skatter och de skatter som betalas in uppbördsförluster. Uppbördsförlusterna för inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, moms och punktskatter uppgick 2007 till 4,3 miljarder kronor eller 0,3 procent av de totala skatterna. Konkursernas omfattning har stor betydelse för hur stora belopp som restförs hos kronofogden. Antalet företagskonkurser och berörda anställda har minskat sedan föregående år och var under år 2007 ca respektive ca Skuldbalansen Skattefordringarna exklusive dröjsmålsavgifter var knappt 32 miljarder kronor vid utgången av år 2007, varav 12,4 miljarder avsåg fysiska personer och 19 miljarder avsåg juridiska personer. Det fanns fysiska personer och juridiska personer med skatteskulder. Bland fysiska personer med skatteskuld är skulden mindre än kr i 40 procent av skuldfallen, och över 1 miljon kronor i en procent av skuldfallen. Den sistnämnda gruppens andel av totala skuldsumman uppgick till 41 procent. För åtta procent av de juridiska personerna med skatteskulder översteg skulden 1 miljon kronor, men dessa svarar för hela 73 procent av de juridiska personernas totala skatteskulder. 10 Fel och fusk Med skattefusk torde man i vanligt språkbruk avse felaktiga handlingar som görs medvetet och i syfte att undgå skatt. Benämningen skattefel använder Skatteverket som sammanfattande begrepp för både avsiktliga och oavsiktliga fel. Skatteundandragande genom svartarbete Skatteverket har åren genomfört en kartläggning av svartarbetet. Som ett led i kartläggningsarbetet har en rad undersökningar genomförts. I det här kapitlet återges ett sammandrag av de viktigaste resultaten. Svarta arbetsinkomster kan indelas i: Oredovisad löneinkomst (lön/förmåner) Oredovisad företagarinkomst Sammanfattning 9

11 Sammanfattning Den mest heltäckande skattningen av dolda arbetsinkomster kan fås indirekt via nationalräkenskaperna. I dessa finns en diskrepans mellan officiellt redovisad inkomst för hushållssektorn och hushållens utgifter. I Sverige har diskrepansen beräknats till ca 5 procent av BNP vilket motsvarar dolda arbetsinkomster (underlag) på mdkr räknat på 2002 års nivå. Revisionsmetoden förklarar 71 miljarder kronor En skattning av dolda inkomster bland företag baserad på genomförda skatterevisioner landar på 71 miljarder kronor. Denna skattning är till 85 procent hänförlig till småföretag och inkomsterna fördelar sig på ungefär lika delar på oredovisad löneinkomst och oredovisad företagarinkomst. Intervjuundersökningar förklarar 20 miljarder kronor Skatteverket har också gjort mycket detaljerade intervjuundersökningar. Syftet har varit att få ett grepp om omfattning och struktur av den del av svartarbete där köpare och säljare gör upp om ett svart pris och båda aktörer därför är medvetna om att de utför och köper svarta tjänster. Vad gäller varor har gjorts en separat undersökning av varor som köpts svart. Intervjuundersökningarna förklarar cirka 20 miljarder kronor av svartarbetet. Svartarbetet har ökat År 1997 gjorde dåvarande Riksrevisionsverket (RRV) en omfattande undersökning av utfört svartarbete och svart varuförsäljning m.m. En jämförelse mellan Skatteverkets och RRV:s undersökningar påvisar en ökning av andelen av befolkningen som arbetat svart 13 procent år 2005 mot 11 procent år Allt svartarbete har inte kunnat påvisas Av den diskrepans i nationalräkenskaperna som ovan berörts och som indikerar ett svartarbete på miljarder kronor har genomförda undersökningar kunnat ge innehåll åt cirka 90 miljarder, dvs. har kunnat förklara 75 procent. Andra former av skatteundandragande Utöver svartarbetet förekommer även andra former av skatteundandragande. De kanske mest betydelsefulla, som beskrivs i det här kapitlet, är: Skattefusk kopplat till individernas finansiella tillgångar Skattefusk i anslutning till punktskattebelagda varor Internet och elektronisk handel m.m. Momsbedrägerier vid export och import Andra skattefel med internationell anknytning Deklarationsfusk bland löntagare Skatteverkets bedömning av skattefelets storlek m.m. Skatteverket presenterade hösten 2007 en Skattefelskarta som visar hur skattefelet enligt verkets uppfattning fördelar sig på svartarbete, internationella transaktioner och andra fel. Skattefelskartan delar också upp skattefelet på olika skatter och några grupper av skattskyldiga. Sammantaget bedöms skattefelet i Sverige ligga i storleksordningen 133 miljarder kronor. Skattefuskets orsaker Det är, både i Riksrevisionsverkets och i Skatteverkets undersökningar, ekonomiska drivkrafter som är de främsta förklaringarna till svartarbete. Det är många som på olika sätt ser eller deltar i svartarbete och andra former av skatteundandragande. I enkätundersökningar instämmer många i påståendet att det finns skattefusk därför att personer i ledande ställning bryter mot samhällets normer. Genom att hänvisa till detta vill man rättfärdiga handlandet. Skattefuskets effekter De allvarligaste skadeverkningarna bedöms inte vara förlorade skatteinkomster för staten, utan de negativa effekterna på samhällsmoralen och demokratins funktionssätt genom den inte avsedda omfördelningen av skattebördan. Dessutom finns påtaglig risk att ekonomiskt effektiva företag konkurreras ut av skattefuskande företag som är mindre effektiva. 11 Skattekontroll och skattebrott För att förhindra skattefusk finns ett straffrättsligt sanktionssystem, främst skattebrottslagen. Parallellt finns ett administrativt sanktionssystem med skattetillägg och förseningsavgifter. Genom skattekontrollen kan man upptäcka och åtgärda skattefusk och andra felaktigheter. 10

12 Skattekontrollen År 2007 hanterade Skatteverket 86 miljoner kontrolluppgifter och 18,6 miljoner deklarationer avseende inkomstskatt, moms, arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och punktskatter. Under samma tid fattades beskattningsbeslut till följd av själva kontrollen. Inkomstbeskattningen svarar för 61 procent av det totala antalet beslut. Det skattemässiga värdet av kontrollen uppgick till 19,8 miljarder kronor. En stor del av skattebrotten upptäcks i samband med skatterevisioner. Skatterevisionerna har dock minskat från över per år i slutet av 1980-talet till år Den 1 januari 2007 infördes lagstiftningen om personalliggare inom restaurang- och frisörbranscherna. Under året genomfördes drygt kontroller av personalliggare. Dessa genomfördes till stor del av revisorer. Den preventiva effekten av skattekontrollen, dvs. de skattskyldigas bedömning av risken för upptäckt vid skatteundandragande och dess konsekvenser, bedöms som betydande. Tillämpning av det administrativa sanktionssystemet Skattetillägg tas ut vid utebliven deklaration och vid oriktig uppgift i deklaration. Antalet beslut om skattetillägg år 2007 var nästan och den totala nettosumman av skattetillägg uppgick till knappt 1,4 miljarder kronor. Antalet fysiska och juridiska personer som berörs av besluten är mycket lägre än antalet beslut, eftersom en person kan få flera skattetilläggsbeslut. Förseningsavgift ska betalas om deklarationen inte lämnas i tid. År 2007 påfördes förseningsavgifter till ett värde av 295 miljoner kronor. Flest förseningsavgifter, , påfördes den månatliga skattedeklarationen som avser mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter, och det totala värdet uppgick till 120 miljoner kronor. Antalet förseningsavgifter vid den årliga taxeringen var ca , beloppsmässigt motsvarande 166 miljoner kronor. Tillämpningen av det straffrättsliga sanktionssystemet Skatteverkets brottsanmälningar (avseende alla brott) minskade under 1990-talet, för att sedan fördubblas mellan åren 2001 och 2007 till ca Under år 2007 var knappt personer misstänkta för skattebrott och knappt personer lagfördes för brott enligt skattebrottslagen varav 229 personer fick fängelse ovillkorligt. Den genomsnittliga strafftiden för fängelsedomarna år 2007 uppgick till drygt 17 månader. Skatteverket biträder åklagare i skattebrottsutredningar Sedan år 1998 kan Skatteverket under åklagarens ledning utföra brottsutredningar vid särskilda skattebrottsenheter. I de ärenden som skattebrottsenheterna avslutat fanns brottsmisstankar mot drygt 300 personer år 1999, ett antal som ökat till år 2007 till följd av en stark utbyggnad och effektivare verksamhet. Skattebrottslingen Skattebrottslingen har i stort sett samma sociala bakgrund som medelsvensson. Drygt 50 procent av skattebrottslingarna är lagförda sedan tidigare men bara 3-4 procent är kroniska brottslingar. Den sociala situationen tenderar att försämras för dem som dömts för skattebrott. 12 Attityder till skattesystemet och Skatteverket Skatteverket har sedan mitten av 1980-talet årligen genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning till skattesystemet, skattefusket och skattekontrollen samt till skattekontorens sätt att arbeta. Sedan 1996 är undersökningen uppdelad i två enkäter: Riksenkäten och regionenkäten. Riksenkäten är inriktad på attityder till skattesystemet, skattefusk och skattekontroll. Regionenkäten är inriktad på attityder till skatteverkets sätt att arbeta. Undersökningen riktar sig sedan 1996 vartannat år till medborgarna och vartannat år till företagen. I det här kapitlet redovisas några intressanta resultat från undersökningen till företagen som genomfördes under hösten Undersökningen bestod av två enkäter med slumpmässiga urval på (företagsenkät) respektive företag (regionenkät) från hela landet. Svarsandelarna var 55 procent för riksenkäten och 46 procent för regionenkäten. Överlag har Skatteverket fått ett klart bättre resultat i årets undersökning jämfört med utfallet i 2005 årets enkät. I många påståenden uppvisar både företagsenkäten Sammanfattning 11

13 Sammanfattning och regionenkäten tydliga resultatförbättringar mot tidigare år. Ökat förtroende för Skatteverket Förtroendet för Skatteverket har ökat avsevärt i år och årets resultat är det bästa jämfört med tidigare år. Andelen som uppger att ha förtroende för Skatteverket uppgår till hela 60 procent i år, medan andelen som saknar förtroende för Skatteverket ligger på 7 procent. Jämfört med förtroendet för myndigheter i allmänhet (42 procent) är förtroendet för Skatteverket mycket högre. Inställningen till skattesystemet och Skatteverket Andelen företag som tycker illa om skattesystemet har sjunkit markant mellan åren 2005 och 2007, från 57 procent till 37 procent. Andelen som är positiva till skattesystemet har stigit från 14 procent till 20 procent under samma period. När det gäller företagens inställning till Skatteverket och det sätt på vilket Skatteverkets tjänstemän utför sina uppgifter uppger ungefär hälften av alla företag att de är nöjda med Skatteverket och tjänstemännens sätt att utföra sina uppgifter. Andelen missnöjda uppgår till 8 procent. Bokförings- och revisionsbyråer är den grupp som i högst grad är nöjd med Skatteverket och det arbetssätt på vilket verkets personal utför sina uppgifter. Skattefusk och fuskbekämpning Det är fler företag i år som uppger att Skatteverket är bra på att bekämpa skattefusket bland företagen. Andelen som instämmer i påståendet är 17 procent och andelen som inte instämmer är 18 procent vilket är högst respektive lägst sedan Emellertid saknar närmare hälften av företagen uppfattning. 40 procent av företagen uppger att de håller för troligt att Skatteverket skulle upptäcka ett eventuellt skattefusk från ett företag i deras bransch. En majoritet av företagen anser att omfattningen på skattefusket totalt sett är ett allvarligt samhällsproblem. Skatteverkets sätt att arbeta Över 80 procent av företagen anger att de haft någon form av kontakt med Skatteverket under de senaste 12 månaderna. En majoritet (60 procent) använder fortfarande i första hand telefonen för att kontakta Skatteverket. I årets enkätundersökning uppger 63 procent av företagen att de är nöjda med kontakten med Skatteverket. Endast 7 procent är missnöjda. I det sammanfattande påståendet totalt sett utför Skatteverket sin uppgift på ett bra sätt instämmer 43 procent av företagen. Endast 6 procent är missnöjda och 29 procent saknar uppfattning. Resultatet är bättre jämfört med Hur Skatteverkets personal bemöter skattebetalarna har stor betydelse för förtroendet för Skatteverket. Drygt hälften av företagen upplever att Skatteverkets personal lyssnar på dem och är villiga att hjälpa dem att lösa sina problem (attityd C). Knappt en tredjedel av företagen uppger emellertid att personalen är reserverad och strikt och följer reglerna oavsett vad de leder till (attityd B). 17 procent av företagen instämmer i att personalen är nedlåtande, misstänksam och utgår från att skattebetalarna vill smita undan beskattning (attityd A). 13 Administration av skattesystemet Detta kapitel behandlar skatteadministrationen ur olika synvinklar: den politiska nivån, där skattepolitik och skattelagstiftning utformas, den egentliga skatteadministrationen och slutligen rättsväsendet. Den politiska nivån Inom riksdagen behandlas skattepolitiska frågor av skatteutskottet. Inom regeringen är det finansdepartementets skatteavdelning som utformar propositioner och lagtexter inom skatteområdet. Skatteadministrationen Till skatteadministrationen räknas såväl Skatteverkets verksamhet som en stor del av Kronofogdemyndighetens arbete respektive Tullverkets uppbörd av moms, tullar m.m. vid import från länder utanför EU. Dessutom kan man räkna in Vägverkets uppbörd av fordonsskatt samt trängselskatt, tingsrätternas hantering av stämpelskatt samt Ekonomistyrningsverkets arbete med inkomstredovisning och inkomstprognoser. Totala antalet fast anställda inom skatteförvaltningen och exekutionsväsendet var drygt personer vid ingången av år Antalet årsarbetskrafter inom skatteförvaltningen var år 2007 drygt , och inom exekutionsväsendet drygt

14 Rättsväsendet Rättsväsendets hantering av skatter avser dels tvister vid de allmänna förvaltningsdomstolarna, dels skattebrott som anhängiggörs vid de allmänna domstolarna. Ekobrottsmyndigheten (EBM) fungerar, vid sidan av den vanliga åklagarmyndigheten, som en åklagarmyndighet som specialiserat sig på ekonomisk brottslighet, dit skattebrott räknas. Skatteadministrationens kostnader Kostnaderna för skattesystemet, varav merparten belöper på Skatteverket, beräknades för 1992 till 4,7 miljarder kronor, vilket motsvarade 0,5 procent av skatteinkomsterna. Någon nyare beräkning har inte gjorts. 14 Skatternas historia under 1900-talet Samhället, och därmed skatterna, har förändrats till oigenkännlighet under talet. Produktionen har mångdubblats och en allt större del av de samlade resurserna tas i anspråk för offentliga tjänster, socialförsäkringar respektive omfördelning. Skattekvoten har stigit från 8 procent vid det förra sekelskiftet till över 50 procent vid millennieskiftet Perioden I början av 1900-talet var tullar och acciser (punktskatter) statens viktigaste inkomstkälla, men inkomstskatten expanderade mest. Mellan 1900 och 1940 steg skattekvoten från 8 till 15 procent. Två uppbördsreformer genomfördes 1917 och Vid den senare övertog staten ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter. Preliminär skatt infördes. Perioden Under efterkrigstiden steg skattetrycket successivt för att finansiera den allt större offentliga sektorn. Först på 1960-talet blev dock skattetrycket i Sverige märkbart högre än i andra länder. Inkomstskatten steg och även den indirekta beskattningen blev allt viktigare. Omsättningsskatten återinfördes 1960 och ersattes 1969 av en mervärdesskatt, moms. Skattekvoten steg från 21 procent 1950 till 40 procent Perioden efter 1975 Skatteuttaget fortsatte att stiga snabbt under 1970-talet och skattekvoten 1977 var 53 procent. Under 1980-talet varierade skattekvoten mellan 50 och 55 procent. Skattesystemet möjliggjorde olika former av skatteplanering vilket medförde ett behov att reformera beskattningen. Detta skedde främst genom skattereformen 1990/91. Reformen innebar sänkta skattesatser som finansierades genom bredare skattebaser och höjda indirekta skatter. I detta kapitel beskrivs också vissa förändringar av skatteadministrationen. 15 Svenska skatter i internationell jämförelse I kapitel 15 jämförs skatterna i Sverige med skatterna i övriga länder i EU och OECD. Det är dock viktigt att vara medveten om att det finns skillnader i regelsystem mellan olika länder, vilket försvårar jämförelserna. Även statistikens kvalitet varierar mellan länderna. Jämförelser av BNP Bruttonationalprodukten, BNP, används ofta för att beskriva levnadsstandarden. För att komma ifrån skillnader i BNP som beror av skillnader i ländernas prisnivåer kan man använda s.k. köpkraftsparitetstal (PPP, Purchasing Power Parities). Sverige kom 2006, när det gäller BNP per invånare mätt i PPP, på 12:e plats i en rangordning av 30 OECD-länder. Skattekvoten Skattekvoten, de totala skatternas andel av BNP, brukar användas för att studera skattestrukturen i olika länder. I Sverige, där många transfereringar är beskattade, blir skattekvoten högre än i andra länder. Likaså ingår de lagstadgade socialavgifterna som en del i skattekvoten i Sverige. I en del andra länder, där sådana avgifter tas ut efter avtal med arbetsmarknadens parter, blir skattekvoten lägre. Skattekvoten i Sverige var 50,1 procent 2006, vilket kan jämföras med genomsnittet för EU 15 och OECD på 39,7 respektive 36,2 procent. Skatt på arbete Ett sätt att göra internationella jämförelser, som är mer neutrala i förhållande till hur skatte- och bidragssystemen är uppbyggda, är att mäta den disponibla inkomsten (bruttolönen minus inkomstskatt plus transfereringar) i procent av bruttolönen. I Sverige får ensamstående behålla 72,4 procent av lönen, vilket är något under Sammanfattning 13

15 Sammanfattning OECD-genomsnittet (73,7 procent) men över EU-genomsnittet (70,1 procent). För den som är gift med två barn är den disponibla inkomsten i Sverige (80,2 procent) både lägre än EU- och OECD-genomsnittet (83,0 respektive 85,5 procent). Den högsta marginalskatten i Sverige är bland de högsta i OECD och inträder vid en lägre nivå än i de flesta andra länder. Även för medelinkomsttagare är marginalskatten förhållandevis hög i Sverige. De högsta marginalskatterna för medelinkomsttagare finns i Belgien, Ungern, Sverige och Tyskland, medan de högsta marginalskatterna för höginkomsttagare finns i Danmark, Belgien, Sverige, Ungern och Nederländerna. Skatt på kapital Skattebaserna i kapitalbeskattningen är rörliga vilket sätter gränser för hur hög beskattningen kan vara utan att kapitalet flyttar utomlands. Skatten på reavinster är betydligt högre i Sverige än i resten av EUländerna. Även om skattesatsen för företagens vinster är förhållandevis låg i Sverige, gör dubbelbeskattningen utdelningsinkomster beskattas först hos företagen och sedan hos aktieägarna att skattebelastningen blir relativt hög. Skatt på varor och tjänster EU har fastställt miniminivån för normalskattesatsen på moms till 15 procent. Medlemsländerna kan dock tillämpa två reducerade skattesatser vilket gör att momsskattesatserna varierar kraftigt inom EU. Sverige har tillsammans med Danmark den högsta normala momsskattesatsen bland EU-länderna, 25 procent. EU:s punktskattesystem omfattar gemensamma regler för beskattning av bränslen, alkohol och tobak. Sverige placerar sig bland de länder med högst punktskatter på bränslen inom EU. När det gäller sprit har Sverige den högsta skattesatsen i EU. Sverige ligger på en tredjeplats när det gäller skatt på vin efter Storbritannien och Irland. Trots att tobaksskatten i Sverige är lägre än EU-genomsnittet är priset på cigaretter i Sverige det femte högsta bland EU-länderna. Detta beror dels på priserna före skatt, dvs. tillverkningskostnader och handelsmarginaler, och dels på den höga momsen. 14

16

17 Adam Smith om skatter I sin bok Wealth of Nations (1776) lade Adam Smith fast fyra grundläggande principer för beskattning. I. Medborgarna i varje land bör bidra till statens underhåll så nära som möjligt i förhållande till sina respektive förmågor, dvs. i förhållande till de respektive inkomster de åtnjuter under statens beskydd.... II. Den skatt som varje individ är tvungen att betala ska vara känd i förväg och inte bestämmas godtyckligt. Tidpunkt och sätt för betalning liksom den summa som skall betalas ska vara klar och tydlig för den som ska betala och för varje annan person.... III. Varje skatt bör påföras vid den tidpunkt och på det sätt som bäst passar den som ska betala.... IV. Varje skatt bör vara konstruerad så att den tar så lite som möjligt ur folkets fickor utöver vad den inbringar i statskassan.... Översättning av Adam Smiths fyra grundläggande principer om beskattning. 16

18 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv I detta kapitel presenteras en ekonomisk och historisk referensram som bakgrund till redovisningen av enskilda skatter i efterföljande kapitel. Introducerade perspektiv och begrepp kan bidra till tolkningen av olika statistiska data. I det första avsnittet skisseras kortfattat ett skattesystems olika uppgifter. Olika beskattningsprinciper behandlas i det andra avsnittet. I det tredje avsnittet introduceras en ekonomisk klassificering av de svenska skatterna. Avslutningsvis anläggs ett historiskt perspektiv, där huvuddragen i de senaste decenniernas utveckling på skatteområdet redovisas. 1.1 Skattesystemets huvuduppgifter Det svenska skattesystemets faktiska utformning och utvecklingen på skatteområdet präglas av den sammanvägning av olika tänkbara skattepolitiska mål som görs vid olika tidpunkter. I detta avsnitt värderas inte dessa olika mål och vad de betytt för de svenska skatternas utformning och utveckling. I stället redovisas de olika huvuduppgifter som skattesystemet har och kan ha. I den skatteekonomiska litteraturen är dessa huvuduppgifter knutna till de olika slag av verkningar som skatter har på ekonomin Finansieringen av offentliga utgifter En första och helt grundläggande uppgift för skattesystemet är att finansiera offentliga utgifter. I ekonomiskt avseende handlar detta fiskala syfte om att skapa ett realekonomiskt utrymme för den offentliga sektorns resursanspråk. Utan en begränsning av hushållens och företagens resursanspråk kommer samhällets knappa produktionsresurser att överutnyttjas med risk för inflation. Det fiskala syftet handlar alltså om den reala användningen av samhällets resurser och dess fördelning på realekonomiska storheter som privat konsumtion, privata investeringar, offentlig konsumtion och offentliga investeringar. Inom ramen för en balans mellan dessa reala storheter kan skattesystemet finansiera transfereringar som går tillbaka till den privata sektorn i ekonomin, till hushåll och företag. Exempelvis påverkas hushållens disponibla inkomster, som i hög grad bestämmer den privata konsumtionen, i betydande omfattning av skattefinansierade transfereringar. Utöver det grundläggande fiskala syftet brukar skattesystemet tilldelas tre kompletterande huvuduppgifter; stabilisera samhällsekonomin, jämna ut inkomstfördelningen och effektivisera resursallokeringen Stabiliseringspolitiken Bakom det fiskala syftet ligger önskemål om samhällsekonomisk balans. Det handlar om traditionella stabiliseringspolitiska mål för den ekonomiska politiken som full sysselsättning och stabil prisnivå. Med varierande styrka har skattepolitiken under en lång följd av år utformats med hänsyn till dessa mål, där politikens inverkan på exempelvis privat konsumtion och privata investeringar har varit centrala frågor Fördelningspolitiken En annan huvuduppgift för skattesystemet gäller dess inverkan på inkomst- och förmögenhetsfördelningen i samhället. I första hand handlar det om skatternas omfördelning av inkomster mellan individer eller grupper på olika inkomstnivåer, dvs. skatternas effekter på den s.k. vertikala inkomstfördelningen. Vid sidan av det vertikala rättvisebegreppet finns också en föreställning om s.k. horisontell rättvisa, där den fördelningspolitiska frågan i stället handlar om att individer med samma totala inkomster (eventuellt på samma välfärdsnivå) ska beskattas på ett likvärdigt sätt ( likar skall beskattas lika ). I års skattereform spelade principen om horisontell rättvisa en central roll. En förbättrad balans mellan beskatt- 1 skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 17

19 ningen av kapital- och arbetsinkomster utgjorde en viktig dimension i olika likformighetssträvanden liksom önskemålen att beskatta olika slag av arbetsinkomster respektive olika slag av kapitalinkomster på ett likvärdigt sätt. valet av konsumtionsnivå och sammansättning i frånvaro av skatter än vid en låg priskänslighet. Beskattning av ekonomiska aktiviteter med hög priskänslighet medför därför större välfärdsförluster än om skattebaser med låg priskänslighet väljs. 1 skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv Allokeringspolitiken Förutom att skatter påverkar resursanvändningen mellan privat och offentlig sektor inverkar de också på effektiviteten i den privata resursanvändningen. Det handlar här om avvägningen mellan konsumtion och sparande, mellan olika slag av sparande och konsumtion, mellan arbete och fritid och mellan olika slag av investeringsprojekt och skatternas inverkan på individernas välfärd. Samhällsekonomiska kostnader beaktas För de allra flesta skatter gäller att de i mindre eller större utsträckning styr hushålls och företags val mellan olika aktiviteter. Genom denna styrning påverkas effektiviteten i samhällets användning av olika resurser. I vissa avseenden kan styreffekterna vara åsyftade. Exempelvis påverkar miljörelaterade skatter eller alkohol- och tobaksskatter prisbildningen så att individer och företag i sina beslut kommer att beakta olika slag av samhällsekonomiska kostnader i form av miljöförstöring och negativa hälsoeffekter. Sådana s.k. Pigou-skatter har en viktig funktion i det att de kan bidra till att exempelvis negativa miljöeffekter beaktas, internaliseras, i prisbildningen. Skattens påverkan styrs av priskänsligheten Men skatter ger också i allmänhet upphov till icke avsedd styrning och effektivitetsförluster i form av s.k. överskottsbördor. Med överskottsbördan av en skatt avses den förlust av privat välfärd som uppkommer utöver den köpkraftsindragning som mäts genom de inkomster skatten ger för det offentliga. 1 Storleken på dessa effektivitetsförluster är förutom skattesatsernas höjd också beroende av hur pass priskänsliga efterfrågan och utbudet är på den aktuella marknaden. Priskänsligheten är betydelsefull då den bestämmer hur mycket en skatt påverkar individers eller företags val. Hög priskänslighet medför att exempelvis individens faktiska konsumtionsval vid skatter kommer att avvika mer från Avvägning mellan effektivitets- och fördelningsmål Det faktum att olika skatter kan ge olika stora välfärdsförluster är en grundläggande föreställning bakom tankarna på en s.k. optimal beskattning. Vid optimal beskattning ska skatterna tas ut på ett sådant sätt att de totala effektivitetsförlusterna minimeras. I praktiken är det ofta svårt att utforma en optimal skattestruktur. Förutom administrativa problem kan kunskapen om efterfrågans och utbudets priskänslighet för olika varor eller tjänster vara otillräcklig. Därutöver aktualiseras en sammanvägning med fördelningspolitiska mål. Om man bekänner sig till principen om horisontell rättvisa ( likar skall beskattas lika ) talar detta för enhetliga skattesatser (jfr års skattereform). Betonas i stället principen om vertikal rättvisa uppkommer ibland en konflikt: Det är förhållandevis vanligt att nödvändighetsvaror, exempelvis mat, där efterfrågan är förhållandevis prisokänslig, utgör en stor andel av låginkomsttagarnas konsumtion. I den faktiska skattepolitiken görs därför en avvägning mellan effektivitets- och fördelningsmål. 1.2 Grundläggande beskattningsprinciper Nära förknippade med olika fördelningspolitiska aspekter på skattesystemets utformning är två grundläggande beskattningsprinciper, intresseprincipen och skatteförmågeprincipen. Utöver dessa finns ett antal andra principer, bl.a. neutralitetsprincipen som i korthet innebär att skatterna ska styra så lite som möjligt. Dessa alternativa principer behandlas inte här Intresseprincipen Enligt intresseprincipen ska skatteuttaget knytas till olika gruppers intresse av olika slag av offentlig verksamhet. Det kan handla om offentliga investeringar i infrastruktur av olika slag, där skatten tas ut av dem som särskilt drar nytta av investeringen. Enligt denna princip får skatterna 1 För den enskilde individen kan överskottsbördan mätas som den extrabetalning, utöver den faktiska skatt han erlägger, han är beredd att göra för att slippa skatten. 18

20 karaktär av avgifter, som debiteras för en viss tjänst Skatteförmågeprincipen Enligt skatteförmågeprincipen ska skatten utgå efter de skattskyldigas förmåga att betala skatten. Enligt vissa tolkningar av principen motiverar detta ett progressivt skatteuttag, där de med högre inkomster kan betala en större andel av inkomsten i skatt än de med lägre inkomster. Enligt andra tolkningar är skatteförmågeprincipen i stället förenlig med ett proportionellt skatteuttag. Ibland har skatteförmågeprincipen använts för att motivera bolagsskatten, där bolagen antas ha en skatteförmåga utöver den hos företagens ägare. Ett annat område där skatteförmågeprincipen anförts gäller beskattningen av värdestegring på olika kapitaltillgångar (exempelvis aktier eller bostäder). Enligt ett visst synsätt antas skatteförmågeprincipen omöjliggöra beskattning av orealiserad värdestegring. Med detta synsätt görs en stark koppling mellan skatteförmågeprincipen och den s.k. realisationsprincipen, som innebär att värdeförändringar kan beskattas först när de realiseras. Utöver intresse- och skatteförmågeprinciperna finns ett par andra centrala dimensioner på varje skattesystems utformning som kort ska kommenteras Inkomst- och utgiftsskatt En individs inkomst kan användas för antingen konsumtion (utgifter) eller sparande. Utmärkande för en inkomstskatt är att skatten utgår oberoende av om inkomsten konsumeras eller sparas. Vid en utgiftsskatt, däremot, undantas på ett eller annat sätt den del av inkomsten som sparas från beskattning. Det svenska skattesystemet, liksom nästan alla andra länders skattesystem, bygger på en inkomstskatteprincip, även om det finns betydande inslag av utgiftsskatt (mervärdesskatten och olika slag av punktskatter på privat konsumtion) Nominell och real beskattning En andra central dimension gäller i vilken utsträckning olika skattebaser ska justeras med hänsyn till förändringar av den allmänna prisnivån, dvs. huruvida inflationen beaktas eller ej. Frågan aktualiseras i första hand vid utformningen av inkomstskatten men har också bäring på utformningen av olika varuskatter. Vid nominell beskattning beaktas ej det förhållandet att realvärdet hos en viss nominell inkomst kommer att sjunka i tider av inflation. Vid beskattningen av arbetsinkomster kan det reala skatteuttaget mellan olika år hållas oförändrat genom en indexerad skatteskala, där olika skiktgränser och avdrag inflationsjusteras. I Sverige tillämpas ett sådant system sedan års skattereform. Frågan om nominell eller real beskattning är också aktuell vid utformningen av skatterna på kapitalinkomster, där vid inflation såväl tillgångars som skulders reala värde urholkas under beskattningsåret. Utan inflationskorrigering av skattebasen kommer en ökad inflation att höja det reala skatteuttaget på ränteinkomster samtidigt som de reala ränteutgifterna efter skatt sjunker. 2 För Sveriges del, där de nominella kapitalinkomsterna beskattas, begränsas detta problem genom att en förhållandevis låg skattesats (30 procent) tillämpas. För varuanknutna skatter där skatteuttaget är knutet till konsumtionens volym, ej dess värde, kommer i normalfallet det reala skatteuttaget att sjunka i perioder av inflation. Det reala skatteuttaget kan upprätthållas antingen genom årsvisa beslut av riksdagen eller genom en lagreglerad, automatisk indexering av skattesatserna. I Sverige tillämpas i princip det senare systemet sedan skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 2 Betydelsen av inflationens inverkan på det reala skatteuttaget på ränteinkomster och de reala ränteutgifterna efter skatt kan illustreras med några räkneexempel. Förutsättningen är att den nominella räntan i ekonomin ges som summan av en realränta på 4 % och inflationstakten. I frånvaro av inflation blir alltså den nominella räntan 4 % medan den vid 2 % inflation blir 6 %. Det reala skatteuttaget definieras som skatteuttaget i förhållande till realräntan. Antag att nominella kapitalinkomster beskattas med 30 %. I frånvaro av inflation blir då det reala skatteuttaget 30 % av 4 % i förhållande till 4 % vilket ger 30 %, dvs. lika med det nominella skatteuttaget. Vid 2 % inflation, däremot blir det reala skatteuttaget 30 % av 6 % i förhållande till 4 %, dvs. 45 % (1,8/4), dvs. högre än det nominella skatteuttaget. För de reala ränteutgifterna efter skatt som definieras som den nominella räntan efter skatt med avdrag för inflationen blir det så här. I frånvaro av inflation blir den reala ränteutgiften efter skatt 2,8 % (4-0,3*4-0). Vid 2 % inflation sjunker den reala ränteutgiften efter skatt till 2,2 % (6-0,3*6-2). 19