Athen uppfinner demokratin. ALL m åt fol

Transkript

1 Revolution Athen uppfinner demokratin ALL m åt fol Athen är en oansenlig stad i Grekland. Här bor inga stora konstnärer eller tänkare. Staden saknar kolonier och förlorar de flesta av sina krig. A k Ingenting tyder på att Athen ska få en plats i världshistorien. Men då föds en tanke som ska komma att få en enorm betydelse för utvecklingen i världen. Av therese boisen haas Solon 36 Världens Historia

2 Print: twe Status: Sluttjek Chefredaktør Layout: ac Red.sek: tw T K A m! t e k l Grekland/antiken Grekland består av 800 stora och små stadsstater. De har språk och religion gemensamt, men inte mycket mer. Krig och in bördeskrig är vanliga. Landet domineras av militärstaten Sparta. Grekland Athen Sparta Demokratins tre fäder Solon, Kleisthenes och Perikles gjorde det möjligt att styra en stat utan kung eller diktator. Scanpix/akg-image, museo nazionale napoli, the ohio statehouse & shutterstock K nes l e is t h e e r ik l e P Historie s

3 Revolution Tyrannernas Athen Athen var Greklands största stad men gjorde inget väsen av sig. Här fanns t.ex. inga monumentala byggnadsverk. mary evans f.kr. En stad som alla andra Inte långt ifrån Egeiska havets turkosa vatten ligger Athen på en slätt mellan två kullar. Mitt på slätten reser sig en brant kalkstensklippa med en borg högst upp på toppen. Runt Akropolisklippan ligger de små fönsterlösa husen samt ett torg, agoran, omgivet av plataner. Stanken från köksavfall och avföring är kväljande i värmen. På 600-talet f.kr. är Athen en oansenlig stad i Grekland, som består av omkring 800 självständiga stadsstater. Många av dem har bara ett par hundra invånare. Stadsstaterna är självständiga men de har religionen och några viktiga traditioner gemensamt: festen för Zeus, de olympiska spelen, helgedomen i Delfi och Homeros epos om Troja. Varken kulturellt eller militärt kan grekerna mäta sig med sina grannar runt Medel havet: det sofistikerade Egypten, det mäktiga Persien och det rika Fenicien. Det finns inga tecken på att Athen ska få en plats i världshistorien. Stadsstaten har omkring invånare och är visserligen Greklands största, men den har inga kolonier, inga kända filosofer eller vetenskapsmän, inga storslagna byggnadsverk, inga framstående fältherrar och den brukar förlora sina krig. I Athen bor bönder, hantverkare och köpmän vanligt folk som lever ett kort och hårt liv. Makten ligger hos en liten grupp adelssläkter vars anor sträcker sig tillbaka till de gamla hjältesagorna. Staden blev rik på olivolja Hemligheten bakom Athens välstånd på 500-talet f.kr. var ett litet knotigt träd olivträdet. Enligt de grekiska myterna hade gudinnan Athena skänkt staden ett olivträd som ett bevis för hennes beskydd, och athenarna tog väl vara på gåvan. I mitten av århundradet fick bönderna order om att öka produktionen av olivolja, och köpmännen började exportera den. Oljan tappades på krukor inför frakten; det satte fart på krukmakarindustrin och keramiken fick nya dekorer. Köpmännen behövde även en handelsflotta, och på så sätt fick skepps byggarkonsten vind i seglen. Och på marknadsplatserna runt Medelhavet kom köpmännen i kontakt med ny kunskap och nya idéer som de tog med sig hem. scanpix/akg-images Rasande despot blev Athens siste tyrann I antikens Grekland betydde tyrann bara envåldshärskare, men när Hippias tog makten i Athen fick ordet sin moderna innebörd. Hans titel var tyrann, men det var inget som skrämde antikens greker. I början av 500-talet f.kr. betydde ordet helt enkelt envåldshärskare och Peisistratos var mycket omtyckt bland Athens invånare. I de gamla källorna beskrivs han som en mild härskare som bl.a. förbättrade stadens vattentillförsel genom ett omfattande nätverk av akvedukter. Han bildade även en kår av kringresande domare som skulle värna om rättvisan, och han sänkte skatterna för de fattigaste. När Peisistratos dog år 527 f.kr. ärvde hans söner Hippias och Hipparchos makten. De fortsatte på sin fars linje, men efter ett mord förändrades plötsligt allting. Tyrannen Hipparchos knivmördades och Hippias kunde inte hantera förlusten av sin älskade bror. Han blev paranoid och allt grymmare i sitt sätt att styra. Till slut fick Athens adelsfamiljer nog. År 510 f.kr. övertalade de militärstaten Sparta att gå in i staden för att avsätta tyrannen. Sparta räknade med att behålla makten över staden genom en lydkung, men i stället inleddes ett tvåårigt inbördeskrig mellan adelssläkterna. 38 Världens Historia

4 Soldat till fots tog makten från adeln Under många århundraden var det adelns uppgift att försvara de grekiska städerna. Endast adeln hade råd att ställa upp med hästar och rustning när faror hotade. I gen gäld fick adeln rätt att äga stora markområden, och säkrade därmed sitt inflytande hos de olika tyranner som tog makten i stadsstaterna. Men den naturliga maktfördelningen rubbades redan på 700-talet när en ny typ av soldat klev ut på slagfältet hopliten. Hans utrustning var enkel: lans, svärd, hjälm, sköld, bröstpansar och ett par benskydd. Det var allt en grekisk infanterist behövde. Utrustningen var så pass billig att de flesta fria män i Athen kunde ställa upp när det blev krig. Som tack för sin insats ville de ha ökat inflytande i samhället. Därigenom bidrog hopliterna till att adelns ärvda privilegier försvann. Hopliterna hade gjort vanliga medborgare till jämbördiga kämpar i stadens försvar, och därmed fick de tillgång till makten genom demokratin. SOLON kampen för rättvisa I början av 500-talet f.kr. hördes ökade krav på rättvisa i Athen. Invånarna ansåg att adeln missbrukade sin makt när man t.ex. drev in böndernas skulder genom att göra dem till slavar och sälja dem utomlands. I det spända läget valdes adelsmannen Solon till högste ämbetsman i staden. Året var 575 f.kr. Solons tanke var att alla fria män skulle vara lika inför lagen, och att ingen skulle kunna kringgå den. Därför såg han till att lagarna skrevs ned och därför inte längre kunde manipuleras. Han avskaffade skuldslaveriet och befriade tusentals invånare. På Solons tid rådde stor fattigdom i Athen, bara ett fåtal kunde äta sig mätta. Solon såg ekonomisk tillväxt som lösningen på problemet. Han bjöd in utländska köpmän till Athen och fick bönderna att öka produktionen av olivolja, som var eftertraktat i utlandet. Samtidigt förbjöd han spannmålsexport; athenarna skulle själva ha billig mat i tillräckliga mängder. Reformerna bar frukt. Fram till Solons död 558 f.kr. upplevde staden ett kraftigt ökat välstånd. museo nazionale, napoli Print: anc Status: PDF PROCES Layout: ac Red.sek: tw scanpix/akg-images Sparta var Athens ständiga rival fienderna Athen var fortfarande ett underutvecklat samhälle när stadsstaten Sparta etablerade sig som grekisk militärmakt. Spartas män levde som soldater och var alltid redo att dra ut i krig. Trots att Sparta var ganska litet invånare tog stadsstaten kontrollen över stora delar av det grekiska fastlandet under 600-talet f.kr. När Athens storhetstid började var de båda städerna varandras raka motsatser. Men maktbalansen dem emellan förändrades när Athen år 477 f.kr. grundade det attiska sjöförbundet, som samlade stadens cirka hundra bundsförvanter i en militär allians med en enorm flotta under Athens ledning. Sparta försökte förgäves förhindra att förbundet bildades. Solon satte fart på Athens ekonomiska utveckling och reformerade rättsväsendet.

5 Revolution Demokratins början Varje röst räknas Det sjuder av liv på agoran torget mitt i staden. Minst 40 gånger om året samlas stadens fria män omkring i folkförsamlingen för att rösta i viktiga frågor, till exempel om nya lagar eller tillsättning av offentliga ämbeten. Även krigsförklaringar bestäms här. Under en samling på agoran hålls tal med repliker någon egentlig debatt går inte att F.KR. genomföra i den stora folkmängden. Till slut avgörs frågan i en omröstning med handuppräckning. Inte så långt före den här tiden var det bara adelssläkterna som hade denna rätt, men nu deltar alla athenare. I synnerhet bönderna och de nyrika handelsmännen vill gärna ha lika stor makt i staden som jordägarna. Men även hantverkare och daglönare trängs på torget Varje jurymedlem i folkdomstolen fick två bronsskivor att rösta med. Skivan med ihåligt rör betydde skyldig. scanpix/akg-images nedanför klippan Akropolis. För många blir politiken en så stor del av vardagen att de knappast har tid att ägna sig åt någonting annat. På agoran räknas varenda röst. Den som vill få igenom sitt förslag måste vinna majoriteten för sin sak. Och athenarna avskyr soffliggare demokratin är en gåva som alla har en skyldighet att använda sig av. c. mauzy/agathe.gr Demokratin var mycket viktig för athenarna. Minst en gång i veckan träffades de i folkförsamlingen. bridgeman Idioter äga icke tillträde I princip hade alla fria män rösträtt. Men athenarna tvingades inse att inte riktigt alla kunde delta i politiken. En av dessa var idioten. En idiot var en man som inte var lämpad som tjänsteman harmlös, men obegåvad. Idioter kom inte med på valsedlarna. Betydligt farligare var sykofanten. Han tog emot pengar för att dra ärenden inför folkdomstolen, eller pressade folk på pengar genom att hota med rättegång. Sykofanternas brott ansågs som så allvarliga att de kastades på soptippen som straff. Men i övrigt hade athenarna inget överseende med män som skolkade från demokratin. Alla var skyldiga att delta i folkförsamlingen frånvaro straffades med böter. De folkvalda fick traktamente Demokratin i Athen var ett oerhört tidskrävande statsskick. För de fattigare av stadens fria män var det svårt att undvara en hel dagslön när de satt i en jury eller hade möte i 500- mannarådet. För att se till att alla samhällsklasser fick likvärdig representation betalade Athen ut traktamente till alla medborgare: en polett som mötesdeltagaren kunde växla till reda pengar när mötet var slut. 40 Världens Historia c. mauzy/agathe.gr

6 Vatten angav tiden Ingen rättssak fick pågå mer än en dag. Därför mättes tiden noga med ett vatten ur. En vattenmängd motsvarande sex minuter hälldes i en skål med ett litet hål i botten. dömande makt Mannen som skulle komma att kallas demokratins uppfinnare var inte alls någon man av folket. Kleisthenes tillhörde en inflytelserik adelssläkt, han bodde i ett palats och ägde en ansenlig förmögenhet. Under tyrannen Hippias regim tvingades han fly ur staden till sammans med alla andra som despoten misstänkte för att utgöra ett hot mot hans makt. I Kleisthenes fall var misstankarna välgrundade. Hans släkt hade försökt ta makten i flera generationer och efter Hippias fall år 510 f.kr. såg det äntligen ut att bli möjligt. Endast en rival stod mellan Kleis thenes och makten. Dessvärre hade rivalen Isagoras slutit förbund med Sparta, och det blev inbördeskrig. De historiska källorna om Kleis thenes liv är få. Därför vet historikerna inte varifrån han fick idén till demokrati. Men säkert är att Kleis thenes år 508 f.kr. drog sig ur kampen om makten och i stället lovade att ge makten till medborgarna. Under några månader utvecklade han och hans anhängare sedan ett genomtänkt system med demokratiska institutioner som kontrollerade varandra och förhindrade korruption, nepotism och despoti. När Kleistenes dog året därpå var demokratin fullt fungerande. the ohio statehouse c. mauzy/agathe.gr verkställande makt lagsftiftande makt Kleisthenes delade in makten i totalt 140 områden (demer), som han organi serade i 10 stammar (fylen). Endast fria män över 30 år fick delta i folkförsamlingen, sitta i rådet och vara verksamma i folkdomstolens juryer. Kvinnor och slavar saknade politiska rättigheter. Print: anc Status: PDF PROCES Layout: ac Red.sek: tw Makten skulle delas KLEISTHENES demokratins grundare fienderna Perserna hotade Athen till livet Athens demokrati var inte ens 20 år gammal när den för första gången hotades av utplåning. År 490 f.kr. skickade persernas kung Dareios en enorm flotta mot Athen för att erövra det grekiska fastlandet. Med på färden fanns en gammal bekant, den avsatte tyrannen Hippias som flytt till Persien efter upproret i Athen. Nu återvände han en gammal, hämndlysten man i persernas sold. Mot alla odds lyckades Athen ställa upp en armé av hopliter och tåga mot Marathon, där perserna gått i land. När slaget var över låg nästan döda perser kvar på stranden, och de övriga flydde. Segern över perserna gav Athen en oerhört hög status i Grekland och blev samtidigt en seger för demokratin. Det finns inga byster av Kleisthenes bevarade. Delstatsparlamentet i Ohio i USA, tror att han såg ut så här.

7 Revolution Den gyllene tidseran Perikles 400-talet f.kr. På Akropolisklippan restes nya tempel och en 12 meter hög staty av gudinnan Athena. polfoto/corbis Athens silvermynt med ugglan på blir en symbol för stadens makt. C. Mauzy/agathe.gr Athen blir en stormakt På 400-talet är Athen en pulserande storstad som strålar av självförtroende och makt. Perserna har jagats bort från Egeiska havet och i det attiska sjöförbundet, ett försvarsförbund, har hundra grekiska stadsstater svurit att stötta Athen i alla konflikter. Städerna betalar stora pengar till den gemensamma flottan. 60 krigsfartyg och man står redo att försvara Athens intressen, som omfattar hela östra Medelhavet. Alla städer i sjöförbundet har demokrati som styresform men Athen har ämbetsmän utstationerade i dem alla; besluten ska harmoniera med Athens. Dessutom har staden ensamrätt på att prägla mynt endast Athens egna, med en uggla på, är gångbara. Athen markerar sin storhet med det ena arkitektoniska mästerverket efter det andra byggnader värdiga ett imperium. Uppe på Akropolis blickar en 12 meter hög, guldbelagd Athena-staty ut över staden, och templet Parthenon bländar med sina ton vit marmor. Visionären bakom de dyrbara byggnadsverken är statsmannen och fältherren Perikles. C. Mauzy/agathe.gr Dominerande typer landsförvisades En gång om året sammanträdde folkförsamlingen för att avgöra om någon enskild person blivit för mäktig och därför skulle förvisas i tio år. Domstolen skulle förhindra att tyranniet återvände till staden. När athenarna beslutat att någon skulle förvisas lämnade de in varsin krukskärva (ostrakon) där de ristat in namnet på den som skulle förvisas (ostraciseras). Det hände vid flera tillfällen att drivna politiker utnyttjade omröstningen för att bli av med en rival. Det inträffade t.ex. år 443 f.kr. då statsmannen Perikles anklagades. Han klarade sig undan förvisning genom att driva en kampanj mot sin rival, som också stod på listan. Död åt folkets fiende Yttrandefrihet och samhällskritik hade snäva ramar i Athen. Det fick den osmidige filosofen Sokrates känna av. En gammal kuf väckte stort uppseende i 400-talets Athen: Sokrates, som förde långa samtal om meningen med livet och vände upp och ned på alla vedertagna sanningar. I våra dagar anses Sokrates vara en av historiens mest inflytelserika filosofer, men han var omstridd under sin levnad. Athen hade förvisso demokrati men gränserna för yttrandefrihet och samhällskritik var rigida. År 399 f.kr. anklagades Sokrates för att förleda ungdomen. Dödsdomen från juryn bestod i att han skulle dricka gift. Sokrates anklagades för att fördärva ungdomen. bridgeman 42 Världens Historia

8 scanpix/akg-images & C. Mauzy/agathe.gr man i rättsväsendet I Athens rättssalar avgjordes målen av juryer; staden hade inga domare. I början av året utsågs medborgare till jurymedlemmar. Det blev då deras skyldighet att varje dag gå till agoran, där lottningsmaskiner bestämde om de skulle arbeta i domstolen den dagen. Före lottdragningen lade var och en av de utvalda sin namnskylt i en korg med sin fyles namn på. Sedan placerade magistraten en offentliganställd tjänsteman som skötte lottningsmaskinen namnskyltarna från varje fyle i de lodräta springorna i maskinen, och därefter kunde lottdragningen börja. Läs mer 1: Kulorna fylls på På sidan av maskinen finns ett bronsrör med tratt. Magistraten häller svarta och vita marmorkulor i tratten. Antalet vita kulor motsvarar antalet mål, och hur många juryer som behövs. 2: Lottningen kan börja I slumpvis ordning rullar kulorna ned i bronsröret. Genom en liten lucka släpper ämbetsmannen ut en kula i taget. Arkeologer har hittat rester av en lottningsmaskin som stått på agoran i Athen. En vit kula betydde juryarbete. maskinen utser juryn 3: Juryn väljs ut Om första kulan är vit blir namnen i den första vågräta raden uttagna till jurytjänst. Om kulan är svart, slipper de. Proceduren upprepas rad för rad tills alla rättssalar är bemannade. Tack vare maskinen blir fylerna jämnt representerade och det blir omöjligt att muta juryn eftersom den väljs helt slumpartat. Robin Osborne: Athens and Athenian Democracy, Cambridge University Press, 2010 Donald Kagan: Pericles of Athens and the Birth of Democracy, Free Press, Läs om demokratins barndom och utgrävningarna i Athen på agathe.gr Före lottdragningen satte de kallade sina namnskyltar i maskinen. s. dow/agathe.gr PERIKLES en mästare i politiken Den rike adelsmannen Perikles lät sig inte hindras av sin bakgrund när han strävade efter makten i Athen. Han var den förste politikern i historien som insåg vikten av att skaffa stöd för sin politik i synnerhet bland de fattiga. Han föreslog bl.a. en sträng immigrationslag som skulle stoppa strömmen av utländska hantverkare. De vällde in i Athen och var billigare att anlita än stadens infödda hantverkare. Lagen från 451 f.kr. innebar att endast personer vars båda föräldrar var athenare kunde få medborgerliga rättigheter i staden. Lagen verkade retroaktivt och ledde till att tusentals blev slavar. Perikles största bedrift var tempelbygget på Akropolis. Det hade också politiska motiv: den enorma investeringen imponerade på omvärlden och gav arbete åt hela staden från rika skeppsredare till daglönare. Och alla visste vem de hade att tacka för sina inkomster. Perikles sinne för politik ledde till att han var Athens mest inflytelserike politiker i tre decennier. Han valdes till strateg hela 16 gånger och han gjorde det delisk-attiska sjöförbundet till ett imperium där mer än 100 grekiska stadsstater betalade tribut till Athen. Print: anc Status: PDF PROCES Layout: ac Red.sek: tw fienderna shutterstock Makedonien kvävde demokratin Medan Athen plågades av en pestepidemi, ett 27 år långt krig mot Sparta och obegåvade politiker, växte kungariket Makedonien fram som en ny stormakt i norra Grekland. Det fattiga bergslandet fick en ny kung i mitten av 300-talet: Filip II. Han byggde upp en stark armé och bestämde sig år 338 f.kr. för att ta kontrollen över hela Grekland. Samma år besegrade han en samgrekisk armé vid Chaironeia i centrala Grekland och därefter tvingades de flesta av stadsstaterna in i det så kallade korinthiska förbundet under Filips ledning. Innan seklet var slut hade makedonerna avskaffat Athens demokratiska författning. Det skulle gå mer än år innan demokratin kom tillbaka. Perikles var skicklig på att utnyttja demokratin för att få makt.