Arabiska: Att läsa och skriva arabiska Uppsala Universitet

Transkript

1 Att skriva och läsa arabiska كتابة اللغة العربية وقراءتها Läsriktning Arabiska läses från höger till vänster. Text är normalt ovokaliserad, dvs saknar korta vokaler och vissa andra markörer. De frvnts läsrn knn tll ndå (De förväntas läsaren känna till ändå). Undantag är Koranen och barnböcker, samt vissa enstaka stödvokaler i poesi. När vokaltecken finns står dessa direkt ovanför den konsonant de hör till. Man läser alltså konsonant vokal, konsonant vokal. OBS! I spalterna nedan ger jag exempel på ord som visar hur bokstäver ser ut på olika ställen i ord, och markerar då den aktuella bokstaven! För bokstäver med samma form har jag dock inte lagt in exempel överallt Alfabet Namn och uttal Slut av ord Mitten av ord Början av ord (här anges bokstavens namn) Självständigt Alif:[ā]: långt a. kan också vara vilbokstav för hamza och uttalas då inte. الف باب بابا ا Bā : [b] باء تر بية قلب ب 1

2 Tā : [t] تاء ميتة بيت ت Thā :[th] som engelskans th i t ex ثاء كثير حديث thing ث Jīm: [j] engelskt j-ljud (dj) جيم حجة ثلج ج Ḥā [ḥ] djupt liggande väsande h- حاء مر حبا قبيح h) ljud från halsen (skilt från vanligt ح Khā [kh] Som hårt ch i tyskan, ex. i خاء بخيل شيخ halsen. Bach (ej ich), dvs från خ Dāl: [d] دال ولد مودو د د Dhāl: [dh] som engelskans tonande ذال كذيب لذيذ d i that, those ذ Rā : [r] راء ب ريد خير ر 2

3 Zāy: [z] tonande s زاي ي زع أر ز ز Sīn: [s] سين نسي شمس س Shīn: [sh] som engelskans sh i شين فشل همش etc. she, shoe ش Ṣād: [ṣ] Emfatiskt s-ljud, uttalas med tungan pressad mot gommen (mer uppåt). Färgar näraliggande a-ljud mot å. صاد يصل نص ص Ḍād [ḍ] emfatiskt d. ضاد يضع رفض ض Ṭā [ṭ] emfatiskt t طاء خطاب ضابط ط Ẓā [ẓ] emfatiskt th ظاء مظهر قيظ ظ 3

4 c ayn: [ c ] Uttalas långt nere i halsen genom att pressa ihop luftvägar och pressa fram luft. Stark guttural. عين فعل رجع ع Ghayn [gh]: stark guttural, uttalas ungefär som skånskt (el. franskt) r- ljud. غين يغير باغ غ Fā : [f] فاء سفير صف ف Qāf: [q]: djupt liggande k-ljud. قاف وقف طريق å. Färgar näraliggande a-ljud mot ق Kāf: [k] vanligt främre k. Färgar كاف الكتاب بك omgivande a mot ä ك Lām [l] الم ولد وصل ل Mīm [m] ميم عمل اسم م Nūn [n] نون النور بين ن 4

5 Hā [h] vanligt h, skilj från ḥ هاء بهذا وجه ه Wāw [w, ū]. Engelskt w som i was واو ق وم هو u) eller lång u-vokal (engelskt و Yā [y,ī]. Engelskt y eller långt ii ياء سير نسي ي Hamza [ ] Glottisstöt, dvs kort luftstopp. Hamza skrivs vanligen på alif, wāw eller yā ء همزة سأل أجد س ؤال سئل رجاء قر أ قار ئ 5

6 Vokaltecken och andra specialtecken Tecken Namn Funktion Exempel fatḥa Kort a-vokal ب kasra Kort i-vokal. Skrivs normalt under bokstav, men kan stå under ett shadda (dvs ovanför) ب ḍamma Kort u-vokal. Ser ut som ett mini-wāw ب tanwīn Nunation, uttalas -un. Står sist i ord i obestämd form och markerar kasus: nominativ (subjekt mm). Skriv som 69 i luften باب I talad arabiska uttalas denna ej i paus. tanwīn Nunation - an. Står sist i ord i obestämd form och markerar kasus: ackusativ. Vanligen kompletterad med ett (icke-uttalat) alif. (ej tillsammans med Tā marbūṭa, se nedan!) بابا tanwīn Nunation in. Står sist i ord i obestämd form och markerar kasus: genitiv. باب 6

7 shadda Betecknar fördubblad konsonant (ex. ll, dd, mm). Observera att fördubblad konsonant också uttalas fördubblat! حج sukūn Betecknar vokallöshet. ب ي ت ة Tā marbūṭa Betecknar femininändelse (i allmänhet, det finns en del andra ord också som har detta tecken). Format genom ett ha med prickarna från t. حجة Uttalas som t o m meningen fortsätter, men som ett svagt h-ljud (eller stumt) i slutet av fras. madda Ett horisonalt streck ovanför alif för att beteckna hamza+ alif (dvs där alif INTE är vilbokstav till hamza) eller två hamza i rad. اآلن ل ا ال hamzatul-wasl Markerar ett mjukt hamza, dvs ett sådant där glottis inte i alla lägen används, utan bara först i meningen. Innebär att man i bindningar kan läsa förbi alif och binda med nästa ord. Står på alif, men skrivs sällan ut mer än i undervisningstexter. Normalt markeras detta genom att hamza saknas! (Jag kan inte visa här, min dator saknar tecknet) Vanlig samman-skrivning l+ā, ex, i ordet lā (nej) 7

8 = Stavelser Stavelser i arabiska är av två slag: korta eller långa. - kort stavelse = konsonant + kort vokal (KV) - lång stavelse= konsonant + kort vokal + konsonant (KVK) eller konsonant + lång vokal (KVV). (Det finns också i vissa undantagsfall extra långa stavelser som räknas som långa med konsonant + lång vokal + konsonant (KVVK) På svenska är långa konsonantkombinationer möjliga: stressad börjar t ex med tre konsonanter i rad. På arabiska är detta inte möjligt. En arabiska stavelse måste börja med konsonant + vokal! Observera att stavelsegränser ibland går mitt i en fördubblad konsonant. På basis av ovanstående regler bygger arabisk poesi. Den bygger inte som svenskan på betoning. Ovanstående är också nödvändigt att veta för att kunna betona ord rätt. 8

9 Betoning I arabiska ligger betoningen av ett ord normalt på tredje stavelsen från slutet av ordet under förutsättning att näst sista stavelsen INTE är en lång stavelse. Då hamnar betoningen där. [Antepenultima om inte penultima är lång] Observera att betoning inte avgör om en vokal är lång eller kort. Lång vokal uttalas (nästan) alltid lång! Om man förlänger ett ord, ex. med ett suffix, kommer också betoningen att flyttas. Exempel. Betonad stavelse markerad med grått. Lång vokal markerad med dubbel vokal. Kursiv stil markerar ändelser som normalt inte skulle uttalas i pausa men som ändå alltid påverkar betoningen Arabiska Uttal Arabiska Uttal Kommentar ك ka في أن ت anta ه و أنا anā در س مك ت ب maktabun ر جل ف هم fahima كات ب ف هما fahimā ك ت بوا ف هم ت fahimta ك تاب ك ت ب تا katabatā ف ه مه fī huwa Enstaviga ord Tvåstaviga ord. Normalt betoning på första stavelse (undantag finns) darsun Tvåstaviga ord. Normalt betoning på första stavelse (undantag finns) rajulun kātibun katabū kitābun Trestaviga ord. Antepenultima. Trestaviga ord. Antepenultima. Trestaviga ord. Antepenultima. Trestaviga ord. Normalt antepenultima men här är penultima LÅNG. fahimahu Mer är tre stavelser betoning på antepenultima (tredje 9

10 ت ك ت بين mufattishūna مف ت شون från slutet) taktubīna Mer är tre stavelser betoning på antepenultima (tredje från slutet) men här är penultima lång. 10

11 Bestämd artikel أل Den bestämda artikeln är på arabiska alltid al,(أل) som skrivs först i ordet. Beroende på vilken bokstav följande ord börjar på, kommer uttalet dock att skilja. Arabiskan talar om sol- och månbokstäver. Månbokstäver Om bestämd artikel kommer före någon av månbokstäverna, händer ingenting. Uttal som förväntat. De 14 månbokstäverna (alif kan inte stå som vokal först i ord, utan är då alltid vilbokstav till hamza!) är ء ب ج ح خ ع غ ف ق ك م ه و ي Solbokstäver Om bestämd artikel kommer före någon av solbokstäverna, kommer l att assimileras i uttal med följande konsonant som blir fördubblad: al+shams uttalas ash-shams. Al+dīn blir ad-dīn De 14 solbokstäverna utgörs av s, d, t ljud, samt l, n dvs ت ث د ذ ر ز س ش ص ض ط ظ ل ن 11

12 Siffror Våra eget siffer- och nummersystem kallas ofta för arabiska siffror (även Hindu-Arabic, nummersystemet har en längre historia ). Systemet med nio siffror där position avgör värde (en etta kan betyda 10 i 12, och 100 i 112) utvecklades första av indiska matematiker. Det var dock genom arabiskan som det nådde väst. På 800-talet e Kr skrev den arabiske matematikern al-kindi fyra volymer om användningen av de indiska siffrorna; några år tidigare hade al-khwarizmi också skrivit om dessa. Genom dessa verk spreds användningen av systemet både i arabvärlden, och vidare till väst, där det först nämns i slutet av 900-talet, och kommer att spridas under 1000-talet. Det ersätter då främst det romerska systemet, med bokstäver som markerar olika tal. Huruvida de siffertecken vi använder på svenska som sådana är särskilt lika de arabiska får du bedöma själv! Obs! Arabiska tal skrivs från vänster till höger! ١ ٢ ٣ ٤ ٥ ٦ ٧ ٨ ٩ ٠ Exempel: 2006 ٢٠٠٦ 1967 ١٩٦٧ 358 ٣٥٨ 12

13 13