|
|
- Ulf Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2012:
2
3 Vad behöver en människa för att kunna leva? Kanske är det så enkelt som mat, vatten och tak över huvudet. För att må bra behövs en fungerande kropp och en känsla av välbefinnande. Tänk och testa Kropp och hälsa låter eleverna få diskutera och reflektera över sin egen hälsa. De kommer även att få undersöka människans anatomi och reflektera över hur kroppen fungerar. Centrala begrepp och frågeställningar är: - Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer. - Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Här nedan presenteras några öppna frågeställningar som man kan arbeta med innan, under eller efter besöket. Vad tror du händer med ditt skelett om du rör på dig regelbundet? Vad tror du händer med din hjärna om du sover för lite? Vad tror du händer med din hjärna om du hoppar över frukosten? Hur bör man äta under en dag för att kroppen ska må så bra som möjligt? Varför, tror du, att det är viktigt att man rör på sig regelbundet? Hur tror du man påverkas av att ha många syskon framför att ha få eller inga alls? Det händer mycket i kroppen när du kommer in i puberteten, vilka är skillnaden mellan flickor och pojkar? 3
4 Försök att hålla diskussionen om kropp och hälsa vid liv. Uppmuntra eleverna att hitta bra sätt att komma igång och röra sig. Kanske lunch-disco en gång i veckan kan gå att ordna? Öppna för fler möjligheter att få prata om hot mot hälsan så som mobbing, alkohol, droger, dålig mat. Gör gärna värderingsövningar när tillfälle ges. Här kommer några förslag på vad man kan göra i klassrummet. Jag är bra Detta är en övning för att främja barnens självkänsla som alltid kan bli bättre Material: Ett papper för varje elev Tejp pennor Utförande: Diskutera med eleverna vilka ord som stärker en persons självkänsla, finns det någon skillnad i snygg frisyr och bra kompis? Skriv gärna en lista på bra ord att använda sig av på tavlan för att inspirera eleverna till att försöka variera orden. Låt alla elever sätta ett papper på ryggen med tejp. Sedan får de röra sig runt i rummet och skriva en positiv sak på alla sina klasskamraters ryggar. Spelregler: Man måste göra övningen på allvar, man får inte skriva något på skoj på någons rygg! Man kan skriva med vänster hand om det finns risk för att eleverna känner till varandras handstil. Man får vänta med att ta av lappen tills läraren säger att det är dags. När eleverna läst sina positiva egenskaper kan de få välja ut en egenskap som de är särskilt stolta över och berätta laget runt. Slå rekord tillsammans Låt eleverna göra en matematikuppgift där de mäter hur långt de springer på en viss tid. Sätt upp ett rimligt mål om att de gemensamt ska springa till en stad eller en plats en bit bort. Låt eleverna rapportera dagligen eller vecka för vecka hur långt de har sprungit och summera hur långt ni kommit varje vecka. När de nått målet kan ni fira det med till exempel ett besök på badhuset eller en gemensam fest för elever och föräldrar där ni lagar bra mat tillsammans. 4
5 Tänk och Testa är skapat med stöd av kursplanen i de naturorienterade ämnena biologi, fysik och kemi som syftar till att eleverna ska ges förutsättningar att: Utveckla kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden Ställa frågor om naturvetenskapliga företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser Söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar Använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi, fysik och kemi har betydelse Utveckla förtrogenhet med naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden samt att beskriva och förklara biologiska, fysikaliska och kemiska samband i naturen och samhället Utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ge inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra Tänk & Testa-korten med temat Kropp och hälsa är utformade med utgångspunkt i följande centrala innehåll NO Kropp och hälsa Människans kroppsdelar, deras namn och funktion Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. Metoder och arbetssätt Enkla naturvetenskapliga undersökningar Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer 5
6 Kropp och hälsa Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Biologin och världsbilden Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter 6
7 Här presenteras de uppdragskort som finns med frågeställning samt en kort lärarförklaring till. Alla experiment är på plan 4 och rekommenderas för åk 4-6. Undersök modellen av hjärnan och försök hitta de olika delarna. Hjärnan kan delas in i tre delar; storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Storhjärnan består av två hjärnhalvor som är förbundna med varandra genom hjärnbalken. De två halvorna har i princip samma funktioner men behandlar information olika. Hjärnans yttre skikt kallas hjärnbarken eller kortex, är 3-5 millimeter tjockt och består till största delen av nervceller och kopplingar mellan nervtrådarnas ändförgreningar. Här kontrolleras våra sinnen, rörelser och högre funktioner som språk, minne och känslor. Hjärnbarken omtalas ofta som grå substans, men är i själva verket snarare rosa. Hos alla högre däggdjur är hjärnbarken kraftigt veckad för att öka den totala ytan. Innanför hjärnbarken ligger den vita substansen som innehåller buntar av nervtrådar som sköter kommunikationen mellan hjärnbarkens nervceller. De formar nervbanor som kan skicka information mellan olika områden i det centrala nervsystemet Det är mycket som ska rymmas under skallbenet. Inget onödigt utrymme finns. Vid ett kraftigt slag mot hjärnan vrids eller slängs hjärnvävnaden mot skallbenet så att blodkärl eller nervtrådar slits av. De delar av hjärnan som svullnar innanför den hårda skallen stänger av den nödvändiga blodförsörjningen. Vid en blödning på mer än 5 procent av skallens volym är läget kritiskt och vid 10 procent får patienten kallbrand i hjärnan. Patienten är hjärndöd. Den delade storhjärnan ser ut som en valnöt. I princip fungerar den så att vänster hjärnhalva styr höger sida av kroppen och tvärt om. På senare tid har man kunnat studera varje hjärnhalva var för sig och på så sätt få ökad kunskap om vad som skiljer de olika halvorna åt. Vänster hjärnhalva har en tendens att ta kommandot. Där kontrolleras tal, språk och läsning. Vänster hjärnhalva kontrollerar också skrivning med höger hand beroende på att nervbanorna korsas. Blodpropp i vänster hjärnhalva ger därför problem med rörelser i höger kroppshalva samt med talet. Höger hjärnhalva används mer för rumsliga funktioner och för att känna igen ansikten. Kläm på hjärnan, hur känns den? Vad tror du din hjärna behöver för att fungera? Hjärnpåsen visar hjärnans vikt (1,2-1,5 kg) och konsistens. Hjärnan är mycket mjuk, med en konsistens som liknar silikon, vilket påsen är fylld med. Trots att hjärnan kallas "grå massa", är den levande hjärnan rosa-beige till färgen. Det går inte att se något samband mellan en persons intelligens och hjärnans vikt. Genom djurförsök vet man dock att hjärnan behöver stimulans för att utvecklas. Människan föds med miljarder nervceller, som i stort sett inte kan förnyas efter ettårsåldern. Stimulans och träning 7
8 ger mer kunskap, erfarenhet och minne. Det syns i hjärnvävnaden genom att det bildas fler nervbanor, ledningar och omkopplingar mellan hjärncellerna. Allt det här tar stor plats, särskilt som de flesta nervbanor är klädda med ett fettskikt, myelin; som skyddar, stödjer och ökar nervledningshastigheten. Om man är pigg när man vaknar har man sannolikt fått tillräckligt med sömn. Om man däremot känner sig trött långt in på eftermiddagen, har man absolut sovit för lite. Hur mycket sömn man behöver varierar från individ till individ, men man rekommenderar att barn och ungdomar i tonåren behöver sova ungefär tio timmar per natt. När man sover får kroppen möjlighet att återhämta sig och bearbeta allt nytt man har lärt sig under dagen. Att sova gott om natten gör att man orkar prestera, koncentrera sig och vara kreativ under dagen. Med andra ord är sömnen viktig för att man ska lära sig nya saker, minnas och för att ge hjärnan arbetsro. Sömnbrist påverkar också ämnesomsättningen och aptiten. Man blir aldrig riktigt hungrig och aldrig riktigt mätt, utan riskerar att småäta sig igenom dagarna. Undersök torson, Vad heter de olika organen som påverkar matspjälkningen? Hur lång tror du att hela matspjälkningskanalen är? Lyssna med stetoskopet på hur din mage låter. När alla organ är utplockade ur modellen ser man hur trångt de är placerade. Varje organ är i sin tur organiserat på ett utrymmessnålt sätt. I avslappnat läge kan tarmarna exempelvis bli 6-8 meter långa. Om alla lungblåsor skulle plattas ut skulle de täcka en hel tennisplan. Levern, vår största körtel, väger ca 1,5 kg och ligger tätt under mellangärdet. I modellerna kan man se att hjärtat faktiskt är placerat i mitten men med sin spets lite till vänster. Alla bukorgan är täckta av bukhinnan, som bland annat försörjer tarmarna med blodkärl, lymfkärl och nerver. Det är inte bara vad man äter som avgör hur man mår. Även hur ofta man äter spelar roll. Alla som växer behöver äta tre regelbundna mål mat om dagen och två mellanmål, för att få i sig tillräckligt med näring. Kroppen har lättare att ta hand om mat som intas så här utspritt, än om man bara äter en eller två gånger om dagen. Kroppen mår också bäst av att äta på samma tider varje dag. Då håller man både blodsockret och humöret på en jämn nivå. När hjärnan får energi i jämn takt är det också lättare att koncentrera sig och prestera bättre. Det blir också lättare att stå emot frestelsen att köpa läsk och godis. 8
9 Titta på modellen av hjärtat. Försök hitta de olika delarna. Använd stetoskopet för att lyssna på ditt hjärta. Hjärtat är en fantastisk pump, den kan ändra sin hastighet efter behov. Den vänstra halvans muskulatur är tjockare än den högra. Det beror på att den vänstra delen pumpar blod som når ut i hela kroppen stora kretsloppet. Det är tungt arbete som kräver mycket muskelkraft. Den högra halvan pumpar sitt blod till lungorna, där det tar upp syre och gör sig av med en del oönskade gaser, framförallt koldioxid lilla kretsloppet. Båda sidorna pumpar ut lika mycket blod, det är bara avståndet och trycket som skiljer. Under en dag pumpar hjärtat hos en vuxen person liter blod, det är vad som ryms i en tankbil. En vuxen människa har 4-6 liter blod i kroppen. De flesta har nog lärt sig att hjärtat drar ihop sig vid varje hjärtslag och hela tiden utför kramande rörelser. Forskning visar att det inte stämmer. Hjärtats yttre form är densamma hela tiden. Det är bara insidan som rör sig. Man brukar prata om att hjärtat slår, men det pumpar egentligen. I blodet finns röda blodkroppar som har till uppgift att transportera syre till cellerna och koldioxid från cellerna. Om man röker andas man in kolmonoxid som fastnar på de röda blodkropparna. Då minskar syrehalten i blodet och hjärtat måste jobba hårdare för att transportera ut tillräckligt med syre. Undersök muskelmannen. Gör några armhävningar. Vilka muskler är det som jobbar? Gör jägarstolen mot väggen. Vilka muskler jobbar nu? De muskler som böjer armbågen kallas biceps. Bi betyder två och muskeln heter så för att den börjar på två ställen och går ihop till en muskelbuk. På benet finns motsvarande muskler som böjer knät. Den heter Musculuc biceps femoris och sitter på baksidan av låret. Däremot böjs inte armen och benet åt samma håll. Då skulle vi se ut som tranor. Skillnader kan förekomma beroende på hur tränad/otränad man är. Musklerna måste arbeta mot varandra eftersom en sammandragen muskel inte kan sträcka ut sig själv. 9
10 Hur högt kan du hoppa? Jämför med din kompis, hoppade ni lika högt? Varför inte? När du hoppar använder du de stora muskelgrupperna i benen; vader, lår och rumpa. Kroppen är byggd för rörelse. Fysisk aktivitet kallas alla typer av rörelse som ger ökad energiomsättning. Fysisk aktivitet har många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Om man inte rör sig under en lägre tid påverkas allt från sömnen till humöret och cellernas insulinkänslighet. Dessutom ökar risken för att drabbas av en rad sjukdomar. Forskare har räknat ut att dålig kondition (dvs. låg syreupptagningsförmåga) orsakar 16 procent av all dödlighet och är den fjärde största riskfaktorn för att dö i förtid. Det är särskilt viktigt att röra sig under uppväxtåren, eftersom det är då vi bygger upp vårt skelett, våra muskler och utvecklar vår rörelseförmåga. Men det är lika viktigt att fortsätta att röra sig regelbundet när man blivit vuxen. Alla människor bör röra på sig varje dag som en del av lek, spel, sport, planerade transporter, rekreation, idrott eller motion. De internationella rekommendationerna säger att alla bör vara fysiskt aktiva minst 60 minuter varje dag. Vart sitter de största ryggkotorna? Vilka ryggkotor är mest rörliga? Prova ergonomigubben. På vilka olika sätt kan han lysta tyngden och vilket sätt tror du är bäst för ryggen? Ryggradens främsta uppgift är att skydda ryggmärgen med nerverna som kopplar ihop hjärnan med resten av kroppen. Ryggraden måste även vara fäste för alla de muskler som får kroppen att balansera i upprätt ställning. Ryggraden består av många kotor staplade på varandra med en broskskiva (disk) mellan varje kota som gör att ryggraden är rörlig. Slitage på ryggraden kan jämföras med dammsugarslangen. Det är övergången mellan den fasta och den rörliga delen som brukar gå sönder. Undvik därför att fälla ryggen framåt när du lyfter. Hävstångseffekten mångdubblar belastningen på de nedre ländkotorna. Placera bördan så nära kroppen som möjligt. Håll ryggen upprätt och blicken högt och lyft med benen. Vrid inte bålen under lyftet. När du lyfter och bär tunga eller otympliga föremål belastar du skuldror, ländrygg och armar. Det är också en stor risk för akuta belastningsskador. 10
11 Undersök ögats delar. Några av ögats delar: Ögats främre vägg består av den genomskinliga Hornhinnan. Bakom den finns främre Ögonkammaren, fylld med kammarvatten. Regnbågshinnan, Iris, är en tunn hinna fylld med färgpigment. Lite pigment blå färg, mycket pigment ger brun. Pigmentet skyddar näthinnan från för mycket ljus. I mitten av regnbågshinnan finns en rund öppning, Pupillen. Pupillen reglerar ljusinsläppet i ögat. Hos människan och de flesta andra djur är pupillen alltid rundformad. Däremot är till exempel en katts i hopdragen pupill en vertikal spalt och hos får en horisontell spalt. Linsen är bikonvex till formen och sitter bakom Hornhinnan och Pupillen. Glaskroppen fyller ut ögongloben och består av en genomskinlig gel. Näthinnan täcker bakre delen av ögongloben. Här sitter ögonens synceller, Stavar (ljuskänsliga, används vid mörkerseende) och Tappar (färgseendet). I Blinda fläcken, en ljusröd skiva i näthinnan, finns nervceller, nervfibrer och blodkärl. Detta område saknar synceller. Titta på modellerna av foster. Vad, på ett foster, utvecklas tidigt? På bordet kan man se fosterutvecklingen från en månad fram till förlossningen och efterbördsskedet. Efterbördsskedet är då moderkakan lossnar, och trycks ut, eftersom den inte behövs längre. På moderkakan ser blodkärlen ut som ett träd, det brukar ibland kallas livets träd. Modellerna på bordet visar embryot/fostret i livmodern och är i naturlig storlek inom normalvarianten. Livmoderns viktigaste uppgift är att fungera som tillväxtplats för fostret. Fostret behöver få både näringsämnen och syre, och skyddas så att det inte skadas under utvecklingen. När vi är embryon har vi svans och liknar embryon av andra djur, till exempel gris och höns. Svansen tillbakabildas och blir den del av ryggraden som kallas svanskotan. Ett embryo kallas för foster när alla organ finns på plats, men inte är färdigutvecklade, det sker vid sjunde veckan efter befruktning. Man kan se huvud, ögon, armar, händer, fingrar, ben, fötter, tår m.m. på ett 9-veckors foster. 11
12 När man är gravid kan man känna fostrets rörelser efter veckors graviditet. Det känns nästan som när en liten fisk spritter till. Vid 20 veckor väger fostret ungefär ett halvt kilo och vid 26 veckor ett kilo. Efter totalt 38 veckor är fostret färdigutvecklat. Då är det cirka 50 centimeter långt och väger ungefär 3,5 kilo. Prova experimentet. Hur kommer det sig att lungorna drar in luft? Vad har lungorna för funktion i kroppen? Hur tror du man påverkas om man bara har en lunga? Lungornas volym är beroende av ålder, kön och hur mycket man tränar. Vid inandning dras diafragmamuskeln nedåt och trycker ut magen. Det bildas ett baksug i lungorna och bröstkorgen vidgas, luft sugs in i lungorna. När man andas ut slappnar musklerna av, lungorna drar ihop sig och luften pressas ut. Inandningsluften innehåller 21 % syre och 0,035 % koldioxid medan utandningsluften innehåller 16 % syre och 5 % koldioxid. När vi andas drar vi in luft i lungorna som innehåller syre. Kroppen gör sig av med den skadliga gasen koldioxid och det är lungorna detta utbyte av gaser sker. Har man bara en lunga får den jobba hårdare än om man har två. Det gör att man absolut kan leva ett normalt liv men de är svårt att bli en elitidrottare. Mät din lungvolym. Jämför med din grupp. Vad tror du påverkar resultatet? Hos en vuxen rymmer lungorna 5-6 liter luft. När man andas ut maximalt är det fortfarande 1-1,5 liter luft kvar i lungorna. Ungefär 150 ml luft blir stående i luftvägarna vid varje andetag. Det kallas dead space. I ett normalt andetag ryms det ungefär 500 ml luft. En vuxen i andas i vila andetag i minuten, femåringar ca 20 och nyfödda ca 40. Längd, ålder, och kön påverkar hur mycket luft som får plats i lungorna. 12
13 Undersök örat. Kan du hitta alla olika delar inne i örat? Ytterörat är bara ett hål i huvudet, ett veck och ett rör som leder in till mer komplicerade anordningar. Hörselsinnet sitter långt in i örat, väl skyddat av skallen. Ljudvågor fångas upp av ytterörat som sedan får trumhinnan att vibrera. Då sätts de tre hörselbenen i mellanörat i rörelse. Hammaren sitter fäst på trumhinnan och överför sin rörelse till städet som i sin tur sätter fart på stigbygeln. Denna är i sin tur fäst vid det ovala fönstret som leder vibrationerna vidare till innerörats vätska. Rörelserna i vätskan kan sedan uppfattas av hörselns sinnesceller inuti snäckan. Där överförs det hela till nervinpulser som skickas till hjärnan. Ben som skadas i mellanörat kan ersättas med en protes av specialglas eller keramik. 13
Innehåll Frågeställningar Kropp och hälsa Styrdokument- Kropp och hälsa Uppdragskort Värmekameran... 8
Innehåll... 1 Frågeställningar Kropp och hälsa... 4 Styrdokument- Kropp och hälsa... 5 Uppdragskort... 8 1. Värmekameran... 8 2. Dussinmänniskan... 8 3. Muskler... 9 4. Hjärnan och nervsystemet... 9 5.
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?
LPP Biologi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.
HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som
KROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Sammanfattning skelettet och muskler
Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.
Lokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.
Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången
Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt
Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever
Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.
Skellet & muskler Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Innehåll Våra leder Kroppens starkaste muskel-låret Muskler & olika typer Skelettet Tre olika skelett Muskler Kranium Ryggradens uppbyggnad Träningsvärk
6.3 Andningen fixar syre till cellerna
6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar
Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det
Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Detta kommer vi att läsa om nu:
Våra sinnen Detta kommer vi att läsa om nu: Lukt Smak Känsel Syn Ljus Hörsel Ljud Hjärnan och nervsystemet Skador på syn, hörsel, hjärna och nervsystem Sömn Droger Hjärnan begrepp att kunna Hjärna Nerver
Workshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Anatomi, hälsa och livsstil
Anatomi, hälsa och livsstil Allmänt om hälsa För att må psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt bra behöver man tillgodogöra sig flera delar i sitt liv. Man är själv ansvarig för att leva upp till
Områden om människokroppen. Celler
Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,
Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie
Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen Basalt introduktions-kompendie Fredrik Källmark och Marika Wahlberg 2007 Ögonlocken Ögonlockens uppgift är att skydda ögat från skador, men också
Pedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
LÄRARHANDLEDNING ORGANEN
Välkomna till utställningen Djuret människan Det här är ett pedagogiskt material för ett aktivt lärande där eleverna kommer att få röra på sig och reflektera över anpassningar och hur våra organ fungerar.
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion
Förslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson
Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Naturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
"Biologi - blodet, andningen och maten"
"ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från
Biologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen
HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.
Träning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga.
Träning Yoga Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Du blir mjuk i kroppen när du kör yoga. Men det kan ändå vara skönt att värma
Vad händer i kroppen när man tränar?
Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste
Kroppen. Studiematerial. TEMA:
Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg
FACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så?
A. HAR DU NÄSA FÖR DET HÄR? Prova minst tre dofter. Hur gick det? Väcktes det några känslor i dig? Frågor: Kunde du gissa rätt på någon doft? Vilken? Kom det upp några minnen och känslor hos dig? Lärarfacit:
Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I
Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I 1. 2. Manus: Det första bildspelet i serien på fyra handlar om kroppen, hur den växer och vad kroppen och hjärnan behöver för att du ska må bra. Manus:
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
och muskler Hud, skelett
Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger
I Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där?
Ljud Vad är ljud? Luften består av små atomer som sitter ihop och bildar molekyler. När vi hör ljud är det luftens molekyler som har satts i rörelse. Sådana rörelser kallar vi ljudvågor. De sprids och
Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att
Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste
Lokal pedagogisk planering för årskurs 8
Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
LÄRARHANDLEDNING ANPASSNINGAR. Välkomna till utställningen Djuret människan
Välkomna till utställningen Djuret människan Det här är ett pedagogiskt material för ett aktivt lärande där eleverna kommer att få röra på sig och reflektera över anpassningar och hur våra organ fungerar.
Träningsbok. Sommar Tillhör:
Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st
Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:
Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns
75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.
75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring
HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN
Lågstadiet INLEDNING Materialet Hälsa på skolan är framtaget av Aktiv Skola och har som syfte att främja den goda hälsan. Men vad är hälsa? De flesta skulle nog säga att må bra och att vara frisk är att
Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!
Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara! Botanik läran om växter Zoologi läran om djur Medicin läran om människan och hennes sjukdomar Genetik läran om arvsanlag
Blod och blodomloppet
Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Hälsa och alkohol Alkohol i Sverige Förr i tiden drack
Ergonomi bedömningsexempel
Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring
Vad är ergonomi? Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar
ERGONOMI Vad är ergonomi? Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar Med enklare språk - att lära sig använda kroppen på rätt sätt för att inte skada sig Inom ergonomin
Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast
Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta
Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod
Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm
Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13
Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag
Råd till dig som är nybliven mamma Förlöst med kejsarsnitt
Skaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma Förlöst med kejsarsnitt Arbetsterapi/fysioterapi, Skaraborgs Sjukhus, 2015-06-10 CIRKULATIONSTRÄNING Det är bra om du kommer upp så snabbt som möjligt
FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV
FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 7.1 GRUNDBOK nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller information. synaps Synapser är kopplingar mellan
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket
3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?
.9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket
Musklernas uppbyggnad
Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas
Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]
Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss
ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris
ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga Anatomi och fysiologi, SJSB14 Ewa Grönlund, Lunds universitet Bild 5.24 Människokroppen, Sand, 2006 Senhinnan (Sclera) Ytterst Seg En del av denna syns som ögonvitan. Fäste
Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?
Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje
Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN??
Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN?? Innehåll för de närmaste ca 8 veckorna Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära
Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna
Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna
Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.
Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.
UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)
UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på
Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta
Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta Försämrad muskelfunktion är vanligt vid hjärtsvikt. Försämringen kan till stor del förklaras av att många med hjärtsvikt rör sig mindre och
Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen
Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till
STARKA ARMAR MED YOGA. 20 Av Anna Miller, yogainstruktör Stylist: Charlotte Høyer Foto: wichmann+bendtsen
STARKA ARMAR MED YOGA 20 Av Anna Miller, yogainstruktör Stylist: Charlotte Høyer Foto: wichmann+bendtsen Nej, du behöver inte kasta runt med tunga kettlebells för att få starka armar. Lugna yogaövningar
Skaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma
Skaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma Arbetsterapi/fysioterapi, Skaraborgs Sjukhus, 2015-06-10 TÄNK PÅ DIN HÅLLNING Du har säkert märkt att din hållning förändrats under graviditeten.
Frågor till Kroppen del 2
Frågor till Kroppen del 2 Läs sidan 32 i Koll på NO 1. Vilka är kroppens två stora reningsverk? Levern och njurarna 2. Varför behöver vi ha dessa reningsverk? Vi behöver dessa två reningsverk för de bryter
Funktion. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat
Kroppen Skelettet Skelettet Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas ben. Allra minst är hörselbenen,
Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud
Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande
Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila
Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa
KLICKEN MED VÄNNER PROVA PÅ! Studio Mitkovic TRÄNING I LIVET. Träning i Livet
KLICKEN MED VÄNNER PROVA PÅ! Studio Mitkovic TRÄNING I LIVET Förord I detta material har vi samlat ett prova på material till vårt nya koncept Klicken med vänner. Ett lekfullt material där vi kopplar teman
Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.
Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.
FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR
FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler
Temakväll - pausgympa
Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa
Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor
Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa dina lungor Försämrad muskelfunktion är vanligt vid KOL. Försämringen kan delvis förklaras av att många med KOL rör sig mindre och förlorar muskelstyrka,
Kroppen del 2 Stencilhäfte
Kroppen del 2 Stencilhäfte Arbetsområden att kunna: Kroppens reningsverk Kroppens eget försvar Muskler Skelett Livets början och slut Begrepp att kunna Lever Galla Njurar Urinblåsa Urinledare Urinrör Urin
07-03-08. Ordning i Myllret
Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda
Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.
Mammainformation från BB-vårdavdelning Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn Södra Älvsborgs Sjukhus Kvinnoklinik Bäckenbotten Bäckenbotten är den muskulatur som bildar "golv" i bäckenet.
Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador
Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen
Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.
Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA. Det finns tre muskeltyper Hjärtmuskulaturhjärtat slår utan att du tänker på det.
6.5 Så försvarar sig din kropp
6.5 Så försvarar sig din kropp Kroppen skyddar sig på många sätt: - Huden - Skelett - Saliv, tårvätska, magsaft - Luftvägar med slemhinna med flimmerhår - Inre immunförsvar Avancerat immunförsvar Kroppens
Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk
Styrketräning Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Viktiga ord/termer att känna till Set Hur många gånger
Idrott och hälsa. Emma Holström Borås
Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera
Av: Kalle och Victoria
åra sinnen Av: Kalle och Victoria Hörseln Vi hör ljud genom ljudvågor. I en radio, tv, mobiler eller t.ex. Stereo är det högtalaren som gör ljudvågorna. Hos oss människor är det stämbanden som gör ljudvågorna.
2. MÄNNISKANS URSPRUNG
MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder
Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI
Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för
Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga.
LÅNGA, DJUPA ANDETAG Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga. Magandning, även kallad buk-, diafragma-, och mellangärdsandning. Lägg händerna en bit ner på magen. Andas
att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,
Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,
MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR
MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR ET T A NNA S T Ä T T ATT A ÄT 5 8 ÅR ʼʼ Precis som Lilly och Alfred kommer du att få mat genom en slang. Lillys slang går in genom näsan och ner till magen. Alfred har en liten