I stället köper jag briarklossar och acrylmunstycken

Transkript

1 Vintern 2008/09 började jag fundera på om man inte själv skulle kunna göra några pipor. Jag har ingen teknisk utbildning och till yrket är jag en typisk byråkrat. Lite händig är jag väl och har fuskat som hobbymekaniker då jag skruvat på en del gamla motorcyklar genom åren. Här följer en sammanfattning av erfarenheterna från mina första försök, det skall inte ses som att jag vet hur man gör utan ta det för vad det är en amatörs erfarenheter. Först började jag med att söka på nätet efter information och det matnyttigaste hittade jag på php?title=pipe_making samt De flesta illustrationer om hur pipor tillverkas för hand är från professionella pipmakare som använder svarvar med rejäla chuckar att spänna fast klossen i när de formar och borrar piporna. Det har jag hoppat över och borrar med en enkel pelarborrmaskin eftersom jag ändå hade en. Pipmaterial och pipmodeller Det finns flera, även svenska, leverantörer av s.k. hobbypipor som är briarklossar som borrats och försett med munstycke. Jag köpte först en sådan från P. E. HERMANN i Kolding, den blev en klar besvikelse, klumpigt borrad och ett omodernt löjligt litet munstycke, mitt råd är att du går förbi den leverantören. I stället köper jag briarklossar och acrylmunstycken från Hermann von Appen i Hamburg, någon svensk leverantör har jag inte lyckats hitta. Jag ber dem montera 6 mm teflontappar på munstyckena så jag slipper det momentet. Priset inkl frakt och moms blir ca 165 kr för en liten kloss och ett munstycke. När man väl sitter med klossen i handen ska det bestämmas vilken pipmodell man vill göra. Källa till idéer och lite hjälp på vägen får jag från pipesearch.cfm Där kan man söka på pipmodeller och hitta massor av varianter på varje tänkbar modell, där finns bra bilder och exakta mått. Mitt tips är att börja med en modell som är rak eller bara lätt böjd och kort hals, på dessa är det enklast att borra rökkanalen. Ett misstag jag gjorde på de första piporna var att de blev för tunna och därmed överhettade, speciellt vid inrökning. Min första pipa var en Dublin, snygg kanske men hopplös att röka i. Visst är det roligare att hitta på

2 egna modeller men jag tror man ska börja med att kopiera sin favoritmodell innan man försöker sig på egna modeller. Skissa och såga Först skissar jag upp pipan på klossen och sågar grovt bort överflödigt trä. Klossens sida, botten och helst även baksida vid kammaren låter jag vara orörd tills vidare. Botten och baksida skall helst vara symetriska i 90 o vinkel mot sidorna för att göra det enklare att rigga upp för borrning i nästa moment, botten behöver dock inte vara i rät vinkel mot baksidan. En grovt utsågad Bulldog, så här långt är hobbyklossar färdiga. Borra tapphål Jag skruvar fast klossen i maskinskruvstycket och är väldigt noga med att vinkeln från båda sidor blir exakt i linje med hur jag vill ha munstycket jag kontrollerar med en enkel vinkellinjal av plast. Det här är extra svårt om klossen är osymmetrisk men det går om man är noggrann. Jag har använt en bågsåg av märket Bahco (Coping saw på amerikanska = Bågsåg på svenska vilket tog ett tag att lista ut!). Hitintills har jag bara behövt såga raka snitt så jag har bytt till en stadigare hobbysåg. Från Clas Ohlson köpte jag en japansk dragsåg (Duzukisåg) som är mycket lättare att såga rakt med än med bågsågen. Proffsen använder givetvis bandsågar men det anser jag vara överkurs för oss amatörer. Jag sågar ut halsen med god marginal till det munstycke jag avser att använda (vanligen 20mm i diameter). Cylinderborr, ibland benämnda Forstnerborr. Först gör jag en plan yta på halsen med ett cylinderborr, eftersom de flesta av mina munstycken är mm i diameter väljer jag oftast ett 20 mm borr. Syftet med detta är att få en exakt anläggningsyta för munstycket och samtidigt ett centrummärke från borrspetsen till rökkanalen samt en kant att slipa efter när jag ska forma halsen. Till tapphål använder jag en 6 mm träspiralborr med styrspets, vanligen måste man lossa/svänga bordet för att byta borr. Tappen är normalt 15mm och jag borrar 1-2 mm djupare och gör till sist plats för limmet mellan tapp och munstycke med en försänkare. Borra rökkanal Först förborrar jag med en 3 mm borr av samma typ som ovan. På en böjd pipa mås

3 te man vinkla rökkanalen något uppåt mot kammaren. Detta gör jag även för raka pipor för att få lite extra tjock botten vilket jag tycker är bra. Jag vinklar bordet 5-10 o och måttar in borren i rätt vinkel, oftast måste jag flytta skruvstycket lite för att få rökkanalen i centrum av tapphålet men jag lossar inte klossen från skruvstycket. Sedan mäter jag längden till centrum av den blivande kammarens botten, jag brukar använda hela borrens spindelrörelse på 50 mm som borrstopp och skruvar fast borret och bordet efter det. Jag har inte hittat borrar med styrspets som är längre än ca 70 mm, och några 3,5 mm med styrspets har jag inte alls hittat. Nordellknives har extralånga spiralborrar på 120mm med diameter 3,5mm men de saknar styrspets. Därför förborrar jag med en 3mm borr med styrspets och byter sedan till ett längre 3,5mm spiralborr. Eftersom kanalen i mina munstycken är 3,0 mm tycker jag 4 mm rökkanal i piphalsen blir onödigt stort. Borra kammare Till att borra kammaren använder jag ett modifierat centrumborr. Vilken form man vill ha på kammaren är en smaksak jag har valt cylindrisk form med en spets på ca 90 o. Jag skär av den främre delen av borren med en kaptrissa på Dremeln och formar borrets egg efter den kvarvarande delen med en vanlig plattfil. Dessutom är borret på tok för långt så jag kapar det en bit. Efter filningen slipar jag med ett stålbryne. Det finns färdiga skedar att köpa från t ex Eltang men de kostar skjortan. Eftersom det modifierade borret nu saknar styrspets brukar jag börja med att borra ca 1/3 av kammarens djup med ett cylinderborr med samma diameter men är den modifierade spetsen helt symetrisk och korrekt går det bra att ta det från början. Centrumborr, t.v. 22 mm. före modifiering, t.h. 18 mm med 90 spets. När jag sedan borrar sätter jag kompressorns blåspistol i tapphålet för att ha exakt koll på när kammaren blir tillräckligt djup och möter rökkanalen. Det funkar också bra att hålla en stav i rökkanalen och känna sig för. Med den form på borret jag gjort kommer rökhålet i kammarens botten vilket jag tycker fungerar bra, vill man ha hålet i kammarens framkant lär man välja en rundare botten. Forma pipan När pipan är färdigborrad sågar jag bort hörnen för att ytterliga närma mig den slutliga formen innan jag börjar med sliprondell och fil. Mest använder jag stödrondell av gummi med kardborrefäste, det finns både mjuk och hårt modell på Jula - jag använder båda. Rondell med 240 korn tycker jag avverkar lagom snabbt, jag byter till 400 korn när jag vill ha försiktigare avverkning och närmar mig slutet. För knixiga böjar som Slipmaskin från Nordells och stödrondeller från Jula

4 övergång mellan hals och huvud är filar/ raspar till god hjälp. munstycket som Rhodesian på bilden här nedan. För mer försiktig formning av vinklar på t. ex. en Bulldog tycker jag det är enklare med rasp än med sliprondell, man måsta vara lätt på handen då raspar avverkar trä snabbt. För att få till rund form av hals/huvud sätter jag upp pipan på en rundstav i skruvstycket. Rundstaven finns för någon 10:a metern i byggvaruhandeln. Jag gör toppen konisk så jag kan kila fast den i kammaren och spänna fast den andra änden i skruvstycket. Det är ganska enkelt att forma acrylmunstycken med filar, jag använder en sats nålfilar från Clas Ohlson (98kr) som avverkar lite lagom försiktigt. Ett runt tapered munstycke kan formas till ett fyrkantigt sadelmunstycke om man är lite noga. När halsen börjar närma sig sin slutliga form filar/slipar jag det sista med munstycket monterat för att få en snygg övergång. För runda halsar använder jag remsor av smärgelduk med 220 respektive 400 korn. Eftersom dessa är gjorda av väv i stället för papper går de inte av hela tiden som vanligt slippapper. Handslipning av runda ytor med smärgelduk Munstycke Hermann von Appen har tre typer av munstycken - taper, sadel och Peterson-typ. Den sistnämnda har jag inte provat. Jag föredrar munstycket som är ca 20 mm i diameter, de är enklast att få bra i övergången mellan hals och munstycke då man har marginal att slipa på. Med smalare munstycket är det lätt att få en liten ful midja där halsen möter Finish När formen är klar bestämmer jag hur slutfinishen ska göras. Är det många och/eller störande fulheter i träet blir det definitivt en Rustikering dvs jag gör pipan knottrig genom mekanisk bearbetning. Fulheterna kommer från sand som bäddats in i briaren, jag har läst att de brukar lagas men jag har ingen aning om hur (tips mottages tacksamt). Små enstaka sandkorn kan man ofta slipa bort eller helt enkelt strunta i men inte sällan är det kratrar på någon millimeter. Rustikering gör jag med ett träsnidarverktyg. Jag har också provat med små slipstift på Dremeln men det tycker jag inte blir lika bra, den Pot du ser på bilden längst ner på nästa sida är gjord med Dremel och ser lite maskäten ut!

5 en pipa som är bra att röka i och tillräckligt snygg för att det ska imponera på en oinvigd. Att göra en perfekt pipa som en kapnismolog skulle vilja ha i sin samling kräver mycket träning, men är nog för de flesta fullt möjligt även med relativt enkla redskap. En slät ytfinish tycker jag är enklare att få till, efter första omgången bets letar jag efter smårepor som jag slipar bort med 400- papper. Därefter tar jag en omgång med 600-papper och betsar en gång till. Vill jag ha pipan mörkare betsar jag en tredje och eventuellt en fjärde gång utan att slipa emellan. Betsen tar mest i ådrorna så det beror på hur snyggt ådrad klossen är. En ljus pipa tycker jag blir snyggast om man använder bets utspädd med mycket T-sprit. Vill jag ha fram ådrorna tydligt polerar jag först med brun slippasta annars tar jag vit direkt. Efter det polerar jag med en ren trissa för att få bort all slippasta. Till sist polerar jag ordentligt med kanaubavax. Jag kommer att fortsätta på temat Bulldog/Rhodesian tills jag fått till det riktigt bra. De jag visat på bilderna i artikeln kanske ser bra ut på bilderna men de har alla brister som syns om man granskar dem noga. Hur som helst kul är det! Och det är ju huvudsaken. Det du måste ha Pelarborrmaskin 880kr (Clas Ohlson) Julas modell är något billigare men kortare mellan chuck och bord vilket är en stor nackdel. Maskinskruvstycke 160 kr (Clas Ohlson) Rundsåg Bahco med extra blad 220 kr (Jula) Borrmaskinhållare aluminium 80 kr (Jula), alternativt slip-/polermaskin från Nordellknives 1070 kr Stödrondell 125mm 50 kr (Clas Ohlson) Skruvstycke, gärna vridbart 200 kr (Jula) Till munstycket tar jag först brun polerpasta för att få bort sliprepor och avslutar men vit för att få det blankt. Slutprodukten Jag kan konstatera att det är överkomligt svårt för i princip alla att själv göra

6 Centrumborr 69 kr (Clas Ohlson) Träspiralborr med spets 3+6mm 40 kr (Clas Ohlson) Försänkare 50 kr Cylinderborr (Forstnerborr) 130 kr (set från Jula, finns lösa på Biltema) Sliprondeller korn 70 kr Handslippapper /800 korn 100 kr (de finare kornen finns bara som våtslippapper men det fungerar bra) Smärgelduk , 70 kr finns på ark i proffsbutiker Filar/raspar satser från 100 kr och uppåt 4 polerskivor med spindel (helst spetsspindel) ca 500 kr (Nordellknives) Polerpasta och kanaubavax 180 kr (Nordellknives) Bets/Narvsvärta 2 olika 180 kr (Nordellknives) Summa ca kr Sådant du antagligen redan har Handborrmaskin Skjutmått, helst med mätpinne mindre än 3,5mm för att mäta rökkanalens längd, finns billiga i plast på Jula som duger bra som komplement till ett riktigt Vinkelhake/linjal Bra att ha Dragsåg från Clas Ohlson 349 kr Tryckluftskompressor med 6 mm blåspistol Dremel minislipmaskin med små slipstift och kapskiva Pipmaterial från Hermann von Appen ( Små briarklossar cirka 80mm långa, 45 mm breda, 60 mm höga 7 Euro/st, medelstora klossar 80x55x80mm kostar 11 alt 17 Euro/ st beroende på kvalitet Acrylmunstycken med monterade 6mm tappar 4,6 Euro/st Frakt 6 Euro samt tysk moms 19 % tillkommer Skicka gärna frågor och synpunkter till: anders.pettersson@bordermail.se eller ring I augusti 2009 Anders Pettersson