Lära och utvecklas tillsammans!

Transkript

1 Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Skönlitteratur-medel för lärande Lena Sjöqvist Kompetensutveckling för sfi lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling

2 Skönlitteratur - medel för lärande Lena Sjöqvist I morgon ska jag lära mig läsa, sa en liten pojke till sin fröken. Eftersom läraren väntat en hel termin på att barnet skulle börja intressera sig för läseboken blev hon nyfiken och frågade Varför just i morgon? Jo, för då har vi läst klart de tråkiga texterna om Anna och kan börja läsa om den där roliga hunden. Med de texterna tog det mindre än en vecka innan pojken kunde läsa på egen hand. Lika avgörande som en text kan vara för ett barn som ska lära sig läsa, lika betydelsefull kan en text vara för en vuxen person som ger sig i kast med ett nytt språk. Men hur väljer man texter? För en nybörjare är det en glädje att kunna ta sig igenom en text och skapa förståelse även om innehållet är tämligen enkelt. Men ganska snart krävs att texten ska ge ett utbyte i någon form av läsupplevelse som naturligtvis ser olika ut beroende på person. För mig är ett kriterium på en bra bok för en heterogen grupp att texten/ boken har en enkel handling som är lätt att förstå för alla men samtidigt har olika teman som ligger under ytan, med flera existentiella frågor som inbjuder till diskussion. En lärare som tröttnat på alla tillrättalagda läromedelstexter föreslog en grupp kvinnor i en nybörjargrupp att de skulle undersöka vilka böcker deras barn fick läsa i förskolan. En av de böckerna var Grodan och främlingen av Max Velthuijs. Här följer ett utdrag: Har ni sett honom? frågade hon upprört när hon träffade Ankan och Grodan. Nej sa Ankan. Hur ser han ut? Jag tycker han ser ut som en smutsig råtta, sa Grisen. Vad har han här att göra? Råttor måste man se upp med, sa Ankan. De brukar stjäla. Hur vet du det? frågade Grodan. Det vet väl alla fnyste Ankan. Efter att ha läst detta kunde läraren skriva ordet fördomar på tavlan. Alla kursdeltagare förstod exakt. Med hjälp av egen erfarenhet kunde ett abstrakt begrepp kläs i ord och en intressant diskussion om egna och andras fördomar startade. Eftersom alla hade förförståelse för innehållet blev en diskussion möjlig trots ett begränsat ordförråd Att starta i en känd kontext och sätta ord på egna erfarenheter och kunskaper underlättar steget över till en mer avancerad text. En text som också tar upp fördomar är Theodor Kallifatides Ett nytt land utanför mitt fönster, s.7-8: -Du, det finns sjukhus i det här landet! Jag hade hostat minuten innan. Jag tog det från den skämtsamma sidan. -Tycker du att jag behöver det? Det var som att öppna helvetets port. -Stick din djävla turkdjävel. Försvinn!.. Han var inte klar än. Han kom mot mig hotfullt, gastade åt mig att jag var en turkdjävel och att jag inte hade något i Sverige att göra.

3 Det kan vara intressant att jämföra dessa två texter. Jag tycker han ser ut som en smutsig råtta, sa Grisen. Vad har han här att göra? Ur Grodan och främlingen Han kom mot mig hotfullt, gastade åt mig att jag var en turkdjävel och att jag inte hade något i Sverige att göra. Ur Ett nytt land utanför mitt fönster (min kursivering) Med ett känt innehåll och texter på olika nivåer kan frågor diskuteras och tolkas genom flera olika röster, samtidigt som undervisningen individualiseras genom att abstraktionsnivån höjs genom de olika texternas svårighetsgrad. Idag talar man om ett vidgat textbegrepp där inte bara skriven text ingår utan också bild och film. Att höra en talbok och samtidigt läsa texten ger en bra uttalsövning. De flesta bibliotek har idag ett rikt utbud av både kassetter, CD-skivor, videofilmer, vilket många kursdeltagare redan upptäckt. Närläsning en lässtrategi I kursplanerna för sfi är ett av målen att skolan skall sträva efter att eleven utvecklar strategier för fortsatt lärande såväl inom utbildningen som i omvärlden och utvecklar sin förmåga att individuellt och i samarbete med andra planera sitt lärande. Att diskutera och lyfta fram olika strategier för lärande är en viktig pedagogisk uppgift. Närläsning är en av många metoder som kan användas både i en större grupp och i läsning med enskilda kursdeltagare. Syftet är att deltagarna tillsammans i gruppen och med läraren tar sig in i en text. Med hjälp av egna referensramar och språkliga signaler i texten skapar man förståelse för vad som komma skall. Att medvetet arbeta med lässtrategier ger ofta god utdelning. Här följer exempel på närläsning av en bit ur Kallifatides Ett nytt land utanför mitt fönster, s.43. Läraren läser texten själv, innan den presenteras. Desto tydligare minns jag min mormors mor. Hon var redan mycket gammal, brukade sitta på en pall på gården med en lång käpp i händerna. Denna käpp använde hon för att slå på oss barnbarns barn, när vi hittade på dumheter. Hon var dessutom mycket frispråkig. Min halvbror kallade hon Bläckfisk för hans förmåga att sopa undan spåren efter sina gärningar. Min helbror kallades Storkäft, vilket inte tarvar någon förklaring Texten kopieras på en overhead och läraren täcker för och läser en rad i taget. Läraren ställer frågor till första raden och kursdeltagaren gissar vad fortsättningen ska bli, går vidare till nästa mening och kursdeltagarna fortsätter att gissa. På detta sätt hjälps gruppen åt att skapa förståelse för innehållet. Hela gruppen är med innan läraren går över till nästa rad.

4 Om läsaren explicit uttrycker eller tänker ut vad som kommer i nästa mening, skärps iakttagelseförmågan och läsaren blir mer observant om innehållet stämmer eller inte stämmer med förväntningarna. Det skapar aktiva läsare. Antingen stämmer innehållet med de egna förväntningarna och då kan man fundera över fortsättningen. Eller också stämmer det inte och då måste man som läsare tänka om. Vi kommer nu mitt in i handlingen när huvudpersonen berättar: 1) Desto tydligare minns jag min mormors mor. Läraren: Vad minns han? Hur kan en mormors mor vara? Kursdeltagarna kommer in och diskuterar hur en mormors mor kan vara. De kanske inte haft en mormors mor men en mormor eller farmor har många haft. 2) Hon var redan mycket gammal, brukade sitta på Läraren: Vad satt hon på? Får kursdeltagarna hjälp av prepositionen på? Hon brukade sitta på 3) en pall på gården med en lång käpp i händerna. Läraren: Vad skulle hon ha käppen till? 4) Denna käpp använde hon för att slå på oss barn- Läraren: En mor har barn, en mormor har barnbarn och en mormors mor har barnbarnsbarn. Hon slår på sina barn.? Barnbarnsbarn. Varför gjorde hon det? Vad hade de gjort? Vad brukar barn hitta på? Slå på oss barn 5). barnsbarn, när vi hittade på dumheter. Hon var Läraren: Hon var gammal, vad var hon mer? Hur brukar gamla människor vara? Hon var 6) dessutom mycket frispråkig. Min halvbror kalla- Läraren: Diskutera frispråkig. Kalla-? Kallades Vad kallades han för tror ni? Det är svårt att veta. Men ge ett förslag. Min bror kalla 7) de hon Bläckfisk för hans förmåga att sopa un- Läraren: Un-? Vad gör man när man sopar? att sopa un 8) - dan spåren efter sina gärningar. Min helbror kal- Läraren:Vad var det brodern ville sopa undan, vad var det han ville dölja, tror ni? Kal-? kallades. Både hans halvbror och hans helbror var äldre (information som läraren kan ge ) Hur brukar storebröder vara? Vad är typiskt för dem? Min helbror kal 9)- lades Storkäft, vilket inte tarvar någon förkla- Läraren. vilket inte tarvar någon förkla 10) ring Att gissa är en vanlig strategi när man läser. Det gör vi hela tiden. Också när det gäller ord och fraser gissar vi när vi byter till nästa rad. Ofta vet vi på förhand vad det ska vara, att det ska vara barnbarnsbarn på rad 4 är inte svårt att lista ut och inte heller att det skulle vara kallades på rad 6. Att veta exakt hur mormorsmodern var på rad 5 är svårt. Men det aktiverar den

5 förförståelse vi alla har och ger oss en beredskap. Antingen får vi våra förväntningar bekräftade eller också tvingas vi att revidera våra tankar, när vi byter rad och möter ett nytt innehåll. Inte heller kan vi veta vad hon kallade sina barnbarnsbarn, men vi har en förförståelse för att barn kan ha både smeknamn och öknamn. En mormorsmor som slår sina barnbarnsbarn med käpp kanske väljer det senare, att sätta öknamn på andra. Att på detta sätt göra sig en bild av det som ska komma kallas för schemateori. Stämmer inte historien med den man bild man gör sig, gör man om sitt schema för att passa texten. Läsaren är ständigt en aktiv person som läser mellan raderna och som plockar upp signaler och använder sina referensramar för att förstå och tolka texten. När man läser en text på sitt andraspråk kan det vara till stor hjälp att läsa tillsammans och prata sig in i en text. Efter att ha läst de här nio raderna har man dessutom redan påbörjat en diskussion om den äldre generationen. Att låta deltagaren berätta om sin egen mormor/ farmor eller morfar/ farfar blir ofta, som många redan erfarit, fantastiska berättelser om människors olika öden och ett bra sätt att lära känna varandra i gruppen. I texten berättar Kallifatides om sina bröder. Har det någon betydelse var i syskonskaran man föds? Läraren samlar ihop likheter och skillnader på det som sägs i gruppen. Kommunikativ språkförmåga Ett problem som många lärare och kursdeltagare vittnar om, är att det är svårt att hitta autentiska situationer där man kan höra hur naturliga samtal kan låta. För många kan det vara knepigt att sitta vid ett kaffebord på en arbetsplats och småprata eller tvingas in i oförberedda diskussioner som man inte kunnat förutse. Hur använder man språket? Vad får man säga och till vem får man säga det? Hur ska man som kursdeltagare kunna bredda sitt register och kunna nyansera det man vill säga? Med hjälp av skönlitteraturen kan man få tillgång till olika sätt att uttrycka sig och bygga upp sitt eget register. I skönlitteraturen finns det gott om dialoger. I skönlitteraturen kan man nämligen tjyvlyssna på hur folk pratar och med lärarens stöd diskutera hur det sägs och vilka andra alternativ som står till buds. Vad talar de om och vilka är det som samtalar? Vilket förhållande har de? Hur förändras innehållet om man uttrycker sig på ett annat sätt? Vad har kursdeltagarna för egna förslag, vad bidrar läraren med för förslag? Det där är förbjudet! skrek Sofia. Den gamla svarade föraktfullt: Jag vet. Varken du eller jag får gå till ravinen men nu gör vi det i alla fall för din pappa sover och vet inte om det. ( Tove Jansson: Sommarboken s.10) Det är en sak att förstå funktionerna: förbjuda, säga ifrån och övertala men vad säger man om man behöver utföra handlingarna? Nedan några exempel som en grupp under en tid samlade på sig. Tala om att något är förbjudet Det där är förbjudet Vi får inte gå dit Det är inte värt att vi går dit Vi ska nog inte Det kanske är bäst att låta bli

6 Säga ifrån Jag får inte Jag vill inte Jag törs inte Övertala Jo, nu går vi Det är klart vi ska Jag tar ansvar för det Sammanfattning Med fungerande lässtrategier kan välkända referensramar och semantiska och grammatiska ledtrådar underlätta läsningen och därigenom möjliggöra textval som annars skulle legat på en alltför avancerad språklig nivå. Med väl valda texter som väcker intresse vill och vågar deltagarna använda språket även om det inte fungerar fullt ut. De får ord för erfarenheter och kunskaper de redan har men saknat ord för på svenska. Deltagarnas behov kan då styra planeringen och ligga som underlag för verksamheten på ett sätt som gagnar alla. Lena Sjöqvist är medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk och lärarutbildare på Lärarhögskolan i Stockholm.