Behovskartläggning för bredband i Jämtlands län

Transkript

1 PM Region JH Dnr RUN 932/2015 Lst Dnr Jan Molde Hans Halvarsson Behovskartläggning för bredband i Jämtlands län 1. Bakgrund Tillväxtverket har uppdragit åt regionalt utvecklingsansvarigt organ i Jämtlands län att ta fram en så kallad behovskartläggning för att tydliggöra var det saknas ortssammanbindande nät. Denna behovskartläggning kommer att vara ett av underlagen vid Tillväxtverkets hantering av stöd utifrån det regionala strukturfondsprogrammet för regionala fonden för Mellersta Norrland. I Jämtlands län är Region Jämtland Härjedalen regionalt utvecklingsansvarigt organ. Dock har Länsstyrelsen, utifrån sitt regleringsbrev, i uppdrag att verka för att de nationella målen när det gäller bredbandsutbyggnad uppnås. Länsstyrelsen i Jämtlands län har också för avsikt att verka för regional bredbandssamordning i länet. En behovskartläggning har därför tagits fram i nära samarbete mellan Länsstyrelsen i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen. I framtagandet av behovskartläggningen har också länets kommuner medverkat, vilket beskrivs närmare nedan. Den behovskartläggning som redovisades till Tillväxtverket innehöll några felaktigheter vad gäller beskrivningen av några enskilda fibernoder. Dessa felaktigheter har nu rättats till. Vidare har denna behovskartläggning kompletterats utifrån de önskemål som Tillväxtverkets framfört sedan de tagit del av tidigare inlämnad behovskartläggning. Det bör noteras att också denna behovskartläggning har tagits fram under stor tidspress. Alla detaljer i bilaga 1 har därför inte hunnit kvalitetssäkras på önskvärt sätt. 1

2 2. Strategi för utbyggnad Regional bredbandstrategi för Jämtlands län. Alla boende och arbetsplatser, oavsett var i länet, ska ha möjlighet till digitala kommunikationer på likvärdiga villkor. I länets alla samhällen och byar ska åtkomst finnas till bredband i någon form senast år Minst 90 procent av alla hushåll och företag i länet ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s och resterande cirka 10 % ska ha tillgång till minst 10 Mbit/s år Redan år 2015 bör 40 procent av hushållen och företagen ha tillgång till bredband med den hastigheten. Så lyder visionen och målen i bredbandsstrategin för Jämtlands län. För att målen ska nås behövs samverkan, samarbete och engagemang från såväl enskilda, organisationer, företag som myndigheter. I strategin anges också hur de statliga stödmedel som finns tillgängliga ska användas på bästa sätt. Behoven av ytterligare finansiellt stöd till bredbandsutbyggnad lyfts också fram. Att ge så många som möjligt i länet tillgång till bredband med hög kapacitet är en av de viktigaste frågorna för länets fortsatta utveckling. Förutom tillgång till välutbildad arbetskraft och goda kommunikationer är tillgång till snabba kommunikationer över nätet en förutsättning för både nyetableringar och utveckling av företagen i länet. Tillgång till bredband med hög överföringshastighet är också viktigt för alla som bor och vistas i vårt län. Allt fler tjänster i vår vardag förutsätter tillgång till internet och utvecklingen av både befintliga och nya tjänster ställer krav på allt högre överföringshastigheter. De högt ställda målen för bredbandsutbyggnaden i länet är således avgörande för en positiv utveckling av hela vårt län. Den regionala bredbandsstrategin är tänkt att underlätta arbetet på såväl regional, kommunal som lokal nivå för att uppnå målen. Strategin har tagits fram av Länsstyrelsen och Regionförbundet i Jämtlands län i nära samarbete med länets kommuner. Under arbetets gång har synpunkter inhämtats från ett stort antal organisationer och företag i länet. Strategin, som togs fram under år 2012 och fastställdes våren 2013, innehåller nulägesbeskrivning med kartläggningar av tidigare utbyggnader dels för länet dels beskrivet per kommun samt behovsbeskrivningar för att nå målen. Den har också en detaljerad lista på orter som har tillgång tillbredband med olika överföringshastigheter samt de operatörer som ägde de olika noderna. Strategin är så pass aktuell att den utgör grunden för denna behovskartläggning. Strategin i sin helhet finns att läsa under följande länk: rategi-for-jamtlands-lan.pdf Digital Agenda för Jämtlands län Region Jämtland Härjedalen är i slutfasen av att fastställa en Digital Agenda för länet. Den har remissbehandlats och förväntas antagas under våren. Den har sin grund i länets regionala utvecklingsstrategi och är inriktad på att möta samhällsutmaningarna där digitaliseringen är en grundförutsättning. Tillsammans med den regionala bredbandsstrategin och den regionala innovationsstrategin utgör den regionala digitala agendan en strategisk plattform för 2

3 handlingsplaner, projekt och genomföranden av utvecklingsinsatser som direkt eller indirekt är ITrelaterade. Fyra områden framträder som strategiskt viktiga att prioritera för Jämtland Härjedalen: Infrastruktur, digital kompetens, expertis och samverkan. Bredbandsutbyggnad är en viktig förutsättning för att kunna ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Länk till remissutgåva av den digitala agendan för länet: regional-digital-agenda-pa-remiss Kommunala bredbandstrategier Alla länets kommuner har eller håller på att uppdatera sina kommunala bredbandsstrategier. De har i huvudsak samma mål som den regionala bredbandstrategin att 90 procent av alla hushåll och företag i ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s och övriga ha tillgång till minst 10 Mbit/s. Kommunerna har olika förutsättningar och har haft olika sätt att möta behovet av bredbandsutbyggnader. Östersunds kommun har länets enda stad och de tätaste strukturerna där marknaden kommit längst i utbyggnad, % täckning till både befolkning och arbetsställen. Åre, Östersund och Krokoms kommuner har dessutom via sitt lokala elbolag nått ganska långt i fiberutbyggnad till orter i sina kommuner. Tre kommuner, Berg, Ragunda och Strömsund, har inlett samarbete för att effektivare äga och driva stadsnät. Bräcke kommun har via aktivt arbete att skapa s.k. byanät i stort sett kunna täcka alla orter med sammanbindande fibernät. Den huvudsakliga inriktningen i kommunernas strategier är att kommunerna ska stimulera anslutning till bredband genom fler e-tjänster och informationsinsatser, noga följa utvecklingen av bredbandsutbyggnaden, stödja bygder att gå ihop i nätföreningar, äga nät där detta är nödvändigt för fortsatt utbyggnad samt allmänt, samverka i länet för fortsatt utbyggnad samt samordna insatser för att möjliga stöd kan användas på ett så effektivt sätt som möjligt. I avsnitt 6 beskrivs läget i länets kommuner mer ingående. Kommunernas strategier finns att läsa på deras hemsidor. Kommunernas medverkan i framtagandet av denna behovskartläggning I syfte att dels redogöra för uppdraget att genomföra denna behovskartläggning, dels uppdatera underlag i den regionala och kommunernas kartläggning av orter med fiber bjöd Länsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen in till ett möte den 19 maj. Vid detta möte deltog länets alla kommuner utom Härjedalen vilken kontaktats för uppdatering per telefon. Vid mötet deltog även länsstyrelsens ansvariga för landsbygdsprogrammets insatser att stödja bredbandsutbyggnad. Resultatet av detta samråd yttrar sig främst i en uppdaterad karta samt kommunala kartor över orter i länet som har tillgång till bredband via fiber. I ett fortsatt samråd har även kommunernas strategier summerats samt att kommunerna fått ge synpunkter på utformningen av denna behovskartläggning. 3

4 Aktuellt läge Följande tabell anger aktuellt läge för bredbandsutbyggnaden i länet. Den visar utdrag ur PTS statistik från den 1 oktober 2014 fördelat på tätbebyggt kontra glesbebyggt område samt för olika tekniker. Drygt 42 % av befolkningen och 37 % av länets arbetsställen har tillgång till fibernät. I glesbebyggda områden är tillgången till bredband via fiber endast drygt 20 %. Tabell: Jämtlands län 2014 Andel med tillgång till Totalt Tätbebyggt Glesbebyggt bredband via: Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Totalt - 99,89% 99,75% 100,00% 99,98% 99,55% 99,37% trådbunden eller trådlös Fibernät 42,34% 37,19% 49,37% 46,40% 21,05% 22,64% Tillgång till minst: 1 Mbit/s 99,89% 99,75% 100,00% 99,98% 99,55% 99,37% 10 Mbit/s 97,91% 96,09% 99,90% 99,81% 91,87% 90,22% 30 Mbit/s 57,79% 50,75% 69,45% 67,91% 22,45% 23,63% 100 Mbit/s 44,81% 38,31% 52,66% 48,22% 21,05% 22,64% Bakgrundsinformation: Antal invånare och arbetsställen Källa: Post- och telestyrelsen, 1 oktober Det bör dock noteras att de regionala skillnaderna inom länet är mycket stora när det gäller tillgången till fibernät. I den ovan beskrivna bredbandsstrategin för Jämtlands län finns en detaljerad redovisning av tillgången till fiber i olika delar av länet. Beskrivningen redovisas både i kartform och i tabeller. Då strategin redan har några år på nacken har en uppdatering av dessa uppgifter gjorts. Det har då visat sig att bara en redovisning av om fiber finns till en ort eller inte, inte är tillräcklig. I vissa fall är fibern avsedd för interregionala förbindelser och inte möjlig att bryta upp på den aktuella orten. Detta gäller i många fall för den fiber som Trafikverket äger och som ligger i, eller i anslutning till, järnvägarnas banvallar. I andra fall kan det handla om gammal fiber vars kapacitet redan är fullt utnyttjad och därmed inte utgör en tillgång vid framtida utbyggnad av lokala nät. I bilaga 1 redovisas därför, ort för ort och by för by, tillgången till fiber i fyra olika kategorier; 1) Fiber finns tillgänglig på orten 2) Tillgänglig fiber planeras komma till orten inom tre år 3) Fiber finns, men är av interregional karaktär och inte tillgänglig för lokala nät 4) Fiber finns, men är av kapacitetsskäl inte tillgänglig för lokala nät I och för sig kunde det ha räckt att i denna redovisning ha angivit de två första kategorierna. Det är bara de två kategorierna som bör ligga till underlag för behovskartläggningen. En sådan redovisning hade dock visat relativt stora avvikelser från den redovisning som finns i gällande regional 4

5 bredbandsstrategi. Av den anledning redovisas i detta sammanhang även fiber som finns, men av olika skäl inte är tillgänglig. Av uppdateringen har det också visat sig att det skett en utbyggnad av fibernät på många håll sedan strategin togs fram. Denna utbyggnad har skett såväl med som utan olika former av statligt stöd. Vidare finns långt gångna planer på ytterligare utbyggnad i några områden. Av den uppdaterade redovisningen framgår dock att det fortfarande finns många områden som saknar ortsammanbindande nät och där sådana inte heller bedöms komma att byggas på marknadsmässiga villkor under de närmaste tre åren. Dessa områden framgår både av karta 1 och 2 på länsnivå och i de redovisningar som görs per kommun i avsnitt 6. Länets speciella utmaningar - bedömningsgrunder Jämtlands län med nästan invånare och en yta på km2 är ett glesbefolkat län med befolkningen spridd i stora delar av länet. Vi är det län i landet som har flest boende utanför tätorter. Detta innebär speciella svårigheter att upprätthålla service i hela länet och att förse alla orter och hushåll med bredband. I vissa fall kommer andra tekniker än bredband via fiber att behöva tillämpas vilket kommunerna också tar upp i sina strategier. Länet har ett stort antal arbetsställen, stycken. Många av dessa är jord- och skogsbruksfastigheter med olika grad av intensitet. Dock är alla dessa arbetsställen viktiga för möjligheten till företagande på landsbygden och även viktiga för en möjlig utveckling av företagande. De är alltså en viktig grund för bedömning av orter och bygder med behov av bredbandstäckning via fiber. Tillgång till bredband via fiber är också avgörande för att upprätthålla orters och bygders attraktionskraft. Länet har flera attraktiva besöksdestinationer och besöksnäringen är en av starkast växande näringarna i länet. Tillgång till fiber för dessa områden är avgörande för deras möjlighet att utvecklas. Bredband till serviceorter, orter med butik eller drivmedelsstation, har hög prioritet då det är en nödvändighet för dessa företags fortlevnad. Tillgång till fiber i länets olika delar behövs också för att försörja de mobilmaster som behövs för att ge en bra täckning med mobila tekniker. Att kunna telefonera och nå internet på andra platser än i bostaden eller vid fasta arbetsplatser blir allt viktigare. Allt fler förväntar sig att kunna telefonera eller använda internet på tåget, i bussen, i skogen eller på fjället. För både skogsnäringen och turistnäringen är tillgången till mobila lösningar en viktig konkurrensfaktor. Också för rennäringen är de mobila lösningarna av stor betydelse. Lokalt engagemang är en viktig drivkraft. För att få bästa utväxling av de stödmöjligheter som finns behövs en samordning av stöd till ortsammanbindande nät via regionalfonden och lokala nät via jordbruksfonden/landsbygdsprogrammet. Detta utvecklas mer under avsnitt 4 nedan. 3. Målgruppsanalys Det har inte varit möjligt att i detta dokument beskriva vilka företag som får möjlighet till bredbandsanslutning per område som idag saknar ortssammanbindande nät. Det bör noteras att Jämtlands län är ett utpräglat småföretagarlän. Det innebär att det i princip finns personer som 5

6 bedriver företagsverksamhet i varje by. Att kunna kombinera olika typer av verksamheter är en överlevnadsstrategi för landsbygden. Det kan handla om företagsverksamhet med många olika inriktningar och verksamhetsområden eller om kombinationer av anställningar och egen verksamhet. Idag förutsätter i princip alla former av företagsverksamhet, oavsett storlek, möjlighet till stabil åtkomst till, och kommunikation via, nätet. Av karta 1 nedan framgår att det finns förvärvsarbetande dagbefolkning, och därmed arbetsställen, på de allra flesta ställen där det finns boende, se karta2 längre fram. Karta 1 Fiberorter och dagbefolkning 6

7 För närmare information om antalet arbetsställen/företag som får tillgång till fiber i respektive område som redovisas under avsnitt 6 nedan hänvisas till PTS hemsida 4. Kopplingen mot Landsbygdsprogrammet och andra aktörers förväntade utbyggnad av accessnät Vikten av koppling mot landsbygdsprogrammets möjligheter En samverkan mellan utbyggnaden av ortsammanbindande nät och insatserna i landsbygdsprogrammet är avgörande för att områden i länet med mest behov ska få möjlighet till tillgång av bredband. Genom ett samlat engagemang av alla inblandade kommer det vara möjligt säkerställa tryggheten och utvecklingen på landsbygden för en lång tid framåt. Denna koordinerade utbyggnad kommer både näringsliv, enskilda och det offentliga till godo. Vi kommer då inte att riskera att olönsamma accessnät inte byggs på grund av externa parters vinstintressen. I de fall som andra aktörer väljer att bygga ut bredband så öppnas möjligheterna till anslutning, samförläggning mm. Den kommunala styrningen av denna utbyggnad måste ses som en förutsättning för en framtidssäkrad lösning. Det innebär att kommunerna, trots den demografiska utvecklingen i glesbygdskommunerna, kan behålla kostnadsbilden eller sänka den för kommunal service samtidigt som det går att trygga livet för de människor som lever där. Det finns inom den kommunala sektorn ett stort behov av att denna infrastruktur blir byggd så att invånare får möjlighet till offentlig service, valmöjligheter av leverantörer, redundans, stabila priser och långsiktig drift. Erfarenheter visar att kommunerna har en viktig roll att stödja byafiberprojekt i frågor om administration, upphandling och likviditet. Samordning är av största betydelse för rättssäkerhet och effektivitet. Utbyggnad av redundanta fiberförbindelser med stöd från PTS PTS har nyligen beslutat om stöd till redundanta fiberförbindelser i Jämtlands län. Det är dels en sträckning från Åsarna i Bergs kommun till Mittådalen i Härjedalens kommun, dels en sträcka från Gäddede i Strömsunds kommun till gränsen mot Västerbottens län längs Stekenjokkvägen. Dessa redundanta fiberförbindelser gör det möjligt att dessutom ansluta ett antal orter till fibernätet vilket beaktats i den uppdatering av fiberorter som redovisas i avsnitt Karta över befintliga och planerade fibernoder i Jämtlands län Nedan redovisas en karta som visar folkbokförd befolkning, och befintliga eller planerade fibernoder i länet. Kartan baserar sig på den i avsnitt 1 beskrivna uppdateringen av de data som redovisas i gällande regional bredbandsstrategi. Dessa data redovisas i bilaga 1. Det har inte varit möjligt att få fram en tillräckligt säker och heltäckande bild av exakt hur fibersträckningarna ser ut mellan respektive nod. Kartan bedöms dock ge tillräckligt underlag för att se var det saknas ortssammanbindande nät. De sträckor där sådana saknas beskrivs närmare i avsnitt 6 för respektive kommun. 7

8 Karta 2. Orter med befintlig eller planerad fiber våren 2015 i relation till folkbokförd befolkning 8

9 6. Redovisning av befintlig och planerad fiberutbyggnad i respektive kommun I detta avsnitt redovisas situationen och behoven när det gäller fiber per kommun. Detta stämmer väl överens med länets digitala agenda och den regionala bredbandsstrategin. I redovisningen nedan lämnas viss övergripande information för respektive kommun. Vidare anges vissa sträckor i respektive kommun där ortssammanbindande nät saknas. På Tillväxtverkets begäran lämnas nedan indikativa kostnader för att bygga de ortssammanbindande nät som saknas idag. Det måste poängteras att det i detta skede inte har varit möjligt att på ett tillförlitligt sätt bedöma kostnaderna för att skapa dessa ortssammanbindande nät. Vi har beskrivit vilka orter som behöver kopplas samman, men det kan finnas alternativa sträckningar för att koppla samman dessa orter. I vissa fall finns kanalisation efter hela eller delar av sträckningarna som avsevärt kan sänka kostnaderna för den ortsammanbindande sträckan, i andra fall saknas helt sådan. Bruttokostnaden för att bygga en ortsammanbindande sträcka är inte lika med stödbehovet. De framtida intäkterna, som måste vägas in i kalkylen, varierar kraftigt i olika områden beroende på hur många företag, anläggningar och hushåll som kan anslutas. De indikativa kostnader som redovisas per sträcka nedan baserar sig på grova schablonkostnader per meter och väger inte in de olika förutsättningar som kan gälla för respektive sträcka enligt ovan. Vi har heller inte gjort någon prioritering av de redovisade sträckorna bortsett från att serviceorter, i enlighet med gällande serviceprogram, bör prioriteras vid fiberutbyggnaden. En närmare prioritering måste göras av strukturfondspartnerskapet om ansökta belopp för utbyggnad av ortsammanbindande nät överstiger tillgängliga medel. I anvisningarna inför denna behovskartläggning används begreppet objekt. Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att det bör finnas möjlighet att söka stöd ur regionala fonden för byggandet av såväl enstaka sträckor, flera sträckor som för samtliga sträckor i en hel kommun. För närmare information om kommunernas egna bredbandsstrategier eller handlingsplaner hänvisas till respektive kommuns hemsida. 9

10 Bergs kommun Antal invånare Antal arbetsställen Yta km2 Antal inv/km2 1,2 Tillgång till bredband i Bergs kommun Andel med tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s hösten 2014 enligt PTS Arbetsställen 15,6% Befolkning 16,7% Bergs kommun var en av de sex kommuner som slöt avtal med Teracom år 2004 och där en kraftfull utbyggnad bredband med ADSL teknik skedde efter detta. I Bergs kommun har det därför funnits en god tillgång till bredband utifrån den teknikens förutsättningar och begränsningar. Detta framgår av PTS redovisning nedan; Tillgång till bredband enligt PTS Bredbandskartan Saknar bredband 0%* 1 Mbit/s eller mer 100%* 3 Mbit/s eller mer 99% 10 Mbit/s eller mer 98% 30 Mbit/s eller mer 24% 100 Mbit/s eller mer 16% Teknik Fiber 16% Kabel 0%* xdsl 91% VDSL 10% 3G 91% 4G (LTE) 96% 10

11 En utbyggnad av fibernät pågår nu i Bergs kommun. I kommunen finns flera områden som saknar ortssammanbindande nät. I ett av dessa stora områden, mellan Åsarna och Mittådalen (via bland annat Börtnan, Storsjö kapell och Ljungdalen) planeras nu en utbyggnad av fiber med stöd av medel för robusta nät från PTS. Efter upphandlingsförfarande har avtal nyligen tecknats med BTEA om byggande och förvaltning av denna fiberförbindelse. Den kommer att möjliggöra anslutning av lokala nät efter sträckan. Dock kvarstår fortfarande ett antal sträckor som saknar ortssammabindande nät. Nedan redovisas de viktigaste av dessa; Sträcka Indikativ bruttokostnad (tkr) Länsgränsen Rätans kraftverk Svenstavik Sandnäset och Gillhov Storhogna Vemdalsskalet Dalåsen Vigge Åsarna Storhallen Rätan Nästeln Kvarnsjö

12 Bräcke kommun Antal invånare Antal arbetsställen Yta km2 Antal inv/km2 1,7 Tillgång till bredband i Bräcke kommun Andel med tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s hösten 2014 enligt PTS Arbetsställen 8,2% Befolkning 10,8% Också Bräcke kommun var en av de sex kommuner som slöt avtal med Teracom år 2004 och där en kraftfull utbyggnad bredband med ADSL teknik skedde efter detta. I Bräcke kommun har det därför funnits en god tillgång till bredband utifrån den teknikens förutsättningar och begränsningar. Detta framgår av PTS redovisning nedan; Tillgång till bredband enligt PTS Bredbandskartan Saknar bredband 0%* 1 Mbit/s eller mer 100%* 3 Mbit/s eller mer 96% 10 Mbit/s eller mer 90% 30 Mbit/s eller mer 26% 100 Mbit/s eller mer 10% Teknik Fiber 10% Kabel 0%* xdsl 86% VDSL 19% 3G 78% 4G (LTE) 79% 12

13 En kraftfull utbyggnad av fibernät pågår nu i Bräcke kommun. I Bräcke har man valt en strategi och metodik för fiberutbyggnaden som skiljer sig åt från hur man valt att arbeta i länets övriga kommuner. I Bräcke kommun har man nämligen valt att dela in kommunen i ett tiotal områden som vart och ett betraktas som område för lokalt fibernät. Genom att dessa områden på detta sätt ansluter till varandra försvinner begreppet ortssammanbindande nät. I flera av dessa områden har utbyggnad skett, alternativt planeras att ske, med ekonomiskt stöd från landsbygdsprogrammet. I vissa delar har dock utbyggnaden kommit till stånd på kommersiella grunder. Utbyggnaden i Bräcke kommun går nu så snabbt att man bedömer att uppemot 65 procent av befolkningen i kommunen kommer att ha tillgång till fiber redan under sommaren Den samlade bedömningen är att om Bräcke kommun beviljas stöd från landsbygdsprogrammet utifrån sina ansökningar så finns inget behov av stöd för ortssammanbindande nät från regionala fonden. 13

14 14

15 Härjedalens kommun Antal invånare Antal arbetsställen Yta km2 Antal inv/km2 0,9 Tillgång till bredband i Härjedalens kommun Andel med tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s hösten 2014 enligt PTS Arbetsställen 22,3% Befolkning 20,1% Härjedalens kommun tecknade avtal med Härjeåns Nät AB inför den stora utbyggnaden av bredband från år En förhållandevis stor del av utbyggnaden skedde med fiber, varför utgångsläget för Härjedalens kommun inför uppfyllande av de nya strategierna för bredbandsutbyggnad varit något bättre än i flera av länets övriga kommuner. Den starka turistnäringen i delar av Härjedalen med ett stort antal fritidshus har också bidragit till en utbyggnad av fibernät på marknadsmässiga villkor på många håll. Tillgång till bredband enligt PTS Bredbandskartan Saknar bredband 0%* 1 Mbit/s eller mer 100%* 3 Mbit/s eller mer 99% 10 Mbit/s eller mer 99% 30 Mbit/s eller mer 35% 100 Mbit/s eller mer 20% Teknik Fiber 20% Kabel 0%* xdsl 87% VDSL 16% 3G 96% 4G (LTE) 95% 15

16 Av kartan ovan framgår att det finns ett antal sträckor i Härjedalens kommun som saknar ortssammanbindande nät. Nedan redovisas de viktigaste av dessa; Sträcka Indikativ bruttokostnad (tkr) Tännäs Lofsdalen (över Högvålen, Brändåsen osv) Vemhån Remmet Härjåsjön Olingdal Glissjöberg Mosätt 780 Älvros Älvrosremmen Ängersjö Vänsjö Ytterhogdal Västansjö Överhogdal Ytterhogdal Fåssjö Flor Hede Messlingen Lillhärdal - Orrmo - Östansjö

17 Krokoms kommun Antal invånare Antal arbetsställen 2694 Yta km2 Antal inv/km2 2,1 Tillgång till bredband i Krokoms kommun Andel med tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s hösten 2014 enligt PTS Arbetsställen 37,0% Befolkning 36,5% Också Krokoms kommun var en av de sex kommuner som slöt avtal med Teracom år 2004 och där en kraftfull utbyggnad bredband med ADSL- teknik skedde efter detta. I Krokoms kommun har det därför funnits en god tillgång till bredband utifrån den teknikens förutsättningar och begränsningar. Detta framgår av PTS redovisning nedan; Tillgång till bredband enligt PTS Bredbandskartan Saknar bredband 0%* 1 Mbit/s eller mer 100%* 3 Mbit/s eller mer 99% 10 Mbit/s eller mer 95% 30 Mbit/s eller mer 45% 100 Mbit/s eller mer 37% Teknik Fiber 37% Kabel 0%* xdsl 80% VDSL 16% 3G 93% 4G (LTE) 83% Sedan den stora utbyggnaden med ADSL-teknik skedde i början av 2000-talet har en relativt stor utbyggnad skett av fibernät i kommunen. En stor del av dessa nät har byggts i samband med Jämtkrafts vädersäkring av sina elnät. Krokoms kommun har som framgår ovan en relativt hög andel befolkning och arbetsställen med tillgång till fiber. 17

18 18

19 Också i Krokoms kommun finns ett antal sträckor som saknar ortssammabindande nät, vilket tydligt framgår av kartan på föregående sida. Nedan redovisas de viktigaste av dessa; Sträcka Indikativ bruttokostnad (tkr) Tulleråsen N Skärvången (väg 340) Rensbodarna Lundsjön Gravbränna (väg 339) korsning väg 340/väg Kälom Rönnöfors Olden (väg 675) Forsåsen Störåsen Klumpen Raftsjöhöjden (väg 757) Laxsjö Storåbränna (väg 339 o 786) Laxsjö Flykälen (väg 339) Laxsjö Ålåsen/Hökvattnet (väg 783)

20 Ragunda kommun Antal invånare Antal arbetsställen 1026 Yta km2 Antal inv/km2 2,0 Tillgång till bredband i Ragunda kommun Andel med tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s hösten 2014 enligt PTS Arbetsställen 12,1% Befolkning 9,5 % Även Ragunda kommun var en av de sex kommuner som slöt avtal med Teracom år 2004 och där en kraftfull utbyggnad av bredband med ADSL- teknik skedde efter detta. I Ragunda kommun har det därför funnits en god tillgång till bredband utifrån den teknikens förutsättningar och begränsningar. Detta framgår av PTS redovisning nedan; Tillgång till bredband enligt PTS Bredbandskartan Saknar bredband 0%* 1 Mbit/s eller mer 100%* 3 Mbit/s eller mer 99% 10 Mbit/s eller mer 95% 30 Mbit/s eller mer 27% 100 Mbit/s eller mer 10% Teknik Fiber 10% Kabel 0%* xdsl 94% VDSL 19% 3G 87% 4G (LTE) 84% 20

21 Även i Ragunda kommun pågår och planeras en utbyggnad av fiber. I kommunen finns det flera sträckor som saknar ortssammanbindande nät. Nedan redovisas de viktigaste av dessa; Sträcka Indikativ bruttokostnad (tkr) Stugun mot Hammerdal Skyttmon Björkhöjden Borgvattnet Köttsjön Hammarstrand Gevåg Ammer Krångede (norra sidan) Österåsen Edesmoarna Ragunda (stationssamhälle) Hammarstrand Bispgården Österede Västerede (Döda Fallet) Lien

22 Strömsunds kommun Antal invånare Antal arbetsställen Yta km2 Antal inv/km2 1,0 Tillgång till bredband i Strömsunds kommun Andel med tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s hösten 2014 enligt PTS Arbetsställen 10,4% Befolkning 14,5% Strömsunds kommun var också en av de sex kommuner i länet som slöt avtal med Teracom år 2004 och där en kraftfull utbyggnad bredband med ADSL- teknik skedde efter detta. I Strömsunds kommun har det därför funnits en god tillgång till bredband utifrån den teknikens förutsättningar och begränsningar. Detta framgår av PTS redovisning nedan; Tillgång till bredband enligt PTS Bredbandskartan Saknar bredband 0%* 1 Mbit/s eller mer 100%* 3 Mbit/s eller mer 96% 10 Mbit/s eller mer 94% 30 Mbit/s eller mer 28% 100 Mbit/s eller mer 14% Teknik Fiber 14% Kabel 0%* xdsl 86% VDSL 20% 3G 84% 4G (LTE) 82% 22

23 23

24 Också i Strömsunds kommun planeras det nu för en stor utbyggnad av fiber. I kommunen finns flera områden som saknar ortssammanbindande nät. I ett av dessa stora områden, mellan Gäddede och länsgränsen vid Stekenjock (via bland annat Jormvattnet och Stora Blåsjön) planeras nu en utbyggnad av fiber med stöd av medel för robusta nät från PTS. Sedan denna sträcka har byggts kommer det bli möjligt att ansluta lokala nät efter sträckan. Dock kvarstår fortfarande ett antal sträckor som saknar ortssammanbindande nät. Nedan redovisas de viktigaste av dessa; Sträcka Indikativ bruttokostnad (tkr) Hoting Backe (via Rossön) Hammerdal kommungräns 344an Hammerdal Strömsund (via Sikås Gåxsjö Yxskaftkälen Bredkälen) Hammerdal Görvik Sörviken Strömsund 342:an mot Gäddede Strömsund Ulriksfors Backe (via Stamsele Täxan Mårdsjön) Hoting Tåsjö Norråker Lövberga Havsnäs Järvsand Alanäs Strömsund Hillsand Svaningen (södra sidan Vattudalen)

25 Åre kommun Antal invånare Antal arbetsställen Yta km2 Antal inv/km2 1,3 Tillgång till bredband i Åre kommun Andel med tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s hösten 2014 enligt PTS Arbetsställen 20,9% Befolkning 20,0% Också Åre kommun var en av de sex kommuner i länet som slöt avtal med Teracom år 2004 och där en kraftfull utbyggnad bredband med ADSL- teknik skedde efter detta. I Åre kommun har det därför funnits en god tillgång till bredband utifrån den teknikens förutsättningar och begränsningar. Detta framgår av PTS redovisning nedan; Tillgång till bredband enligt PTS Bredbandskartan Saknar bredband 0%* 1 Mbit/s eller mer 100%* 3 Mbit/s eller mer 99% 10 Mbit/s eller mer 98% 30 Mbit/s eller mer 48% 100 Mbit/s eller mer 20% Teknik Fiber 20% Kabel 0%* xdsl 89% VDSL 19% 3G 95% 4G (LTE) 96% I Åre har en relativt stor utbyggnad av fiber skett under senare år. Delar av den har kommit till i samband med Jämtkrafts vädersäkring av sina elnät. Andra delar har kommit till på marknadsmässiga villkor i samhällen med stark turistnäring och stort antal fritidshus. 25