Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Samhällsplanerarprogrammet. - projektledning och planering för hållbara livsmiljöer

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Samhällsplanerarprogrammet - projektledning och planering för hållbara livsmiljöer Programkod: Beslut om inrättande: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: Behörighetskrav: SGSAM Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, (Dnr FAK3 2008/337) att gälla från ht 2009 vid Karlstads universitet. Reviderad , att gälla antagna från och med Samhällsplanerarprogrammet Social planning programme 180 högskolepoäng/ects Svenska Grundnivå Generell examen Grundläggande behörighet samt matematik B och samhällskunskap A (områdesbehörighet 5, se ). För valfria kurser inom ramen för programmet kan andra behörighetskrav gälla. Revidering , dekanusbeslut: Tillägg av områdesbehörighet som behörighetskrav, att gälla från och med antagning höstterminen , Utbildningsnämndens arbetsutskott: Förändring av kurser i termin 4 där kurs i GIS omfattande 20hp delats upp i två kurser omfattande 7,5 hp och 12,5hp, gäller antagna från höstterminen 2010.

2 Inledning Samhällsplanerarprogrammet är en utbildning inom det samhällsvetenskapliga området. Programmet tar sin utgångspunkt från de samhällsvetenskapliga huvudområdena kulturgeografi, statsvetenskap och sociologi. Studenterna ges därmed möjlighet till examen i ett av dessa ämnen. Inom ramen för programmet finns även bredare mångvetenskapliga aspekter tillgodosedda som också lyfter in problematiken i ett hållbarhetsperspektiv. Med detta upplägg ges såväl en bred som en fördjupad kunskap för arbete inriktad på olika planeringsrelaterade verksamheter inom privat och offentlig sektor. Utbildningen ger sådan kunskap att olika verksamheter inom samhällsplaneringsfältet kan hanteras och att studenterna förbereds för rollen som samhällsplanerare och projektledare. Exempel på områden som fokuseras i utbildningen är; samhällets utveckling och genomförande av planeringsinriktade aktiviteter, organiseringen och ledning av dessa, hur samhällsplanering kan vara en viktig kraft i lokal och regional utveckling, hur medborgar- och maktperspektiv kan påverka demokrati- och samhällsprocesser samt hur planering för hållbara livsmiljöer kan utvecklas. Utbildningens mål Utbildningens mål utgörs av dels de nationella mål som finns för högskolestudier på grundnivå och för en högskoleexamen, dels de specifika mål som finns för programmet. Nationella mål Utbildning som är på grundnivå skall utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 Högskolelagen SFS 2006:173) I Högskoleförordningen - Examensordningen - anges de mål som skall uppnås för en viss examen (SFS 2006:1053). Målen för kandidatexamen är följande: Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund visa kunskap om tillämpliga metoder inom området dels få en fördjupning inom någon del av området, dels få en orientering om aktuella forskningsfrågor Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten: visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att genomföra ett självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Sida 2 av 8

3 Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att därigenom utveckla sin kompetens Specifika mål För Samhällsplanerarprogrammet vid Karlstads universitet är målet, utöver de nationellt reglerade målen, att studenten ska ha tillägnat sig sådana kunskaper, samt ha uppövat en sådan grundläggande färdighet, som krävs för att självständigt, kritiskt och utvecklande kunna arbeta med samhällsplaneringsinriktade uppgifter inom utvecklings- och planeringsmässiga samt ekonomiska verksamheter; vilket innebär att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt utveckla förmågan att kunna möta förändringar i arbetslivet Målet med utbildningen är att studenten ska äga förmåga att: - visa kunskap och förståelse för grundläggande, kulturgeografiska, statsvetenskapliga och sociologiska samt mångvetenskapliga sammanhang - visa kunskap om de planeringsinriktade verksamheternas roll i samhället samt att vara orienterad om aktuella forskningsfrågor inom valt fördjupningsområde - självständigt kunna identifiera, strukturera, analysera, kritiskt värdera och tolka samhällsvetenskapliga fenomen utifrån kulturgeografiskt, sociologiskt och statsvetenskapligt perspektiv med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter - hitta kreativa lösningar på problem som kan uppstå i en samhällsplaneringssituation - tillägna sig grundläggande genusvetenskapliga analytiska begrepp och ha om kännedom och prövat för området relevanta genusvetenskapliga metoder - tillämpa olika perspektiv vid bedömning och lösning av samhällsplaneringsproblem - muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera sitt kunnande med andra, såväl med som utan specialkunskaper inom kunskapsområdet - arbeta självständigt och i samverkan med andra inom det område programmet förbereder för. Studenten ska vidare inom ramen för programmet ha fullgjort ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng inom huvudområdet. Efter genomgången utbildning ska studenterna ha - en god grund för professionellt arbete med aktuella samhällsbyggnads- och samhällsplaneringsfrågor inom offentlig sektor, privata företag och intresseorganisationer - förtrogenhet med utvecklings- och planeringsfrågors förutsättningar och sammanhang från lokalt till internationellt perspektiv, med betoning på den gemensamma europeiska arenan - färdigheter som ger en grundläggande genusanalytisk kompetens för samhällsplanering och genomförande av projekt. - förmåga att analysera och kritiskt förhålla sig till kunskapsprocesser - god utredningskompetens - förmåga att planera, genomföra och avsluta ett projekt - en yrkesidentitet som samhällsplanerare med verktyg att agera och planera i samhället för hållbar utveckling Utbildningens uppläggning Samhällsplanerarprogrammet med inriktning projektledning och planering för hållbara livsmiljöer leder till möjligheten att erhålla en Filosofie kandidatexamen inom vilken det ingår 180 högskolepoäng, varav 30 högskolepoäng som valfria kurser. Utbildningen utgår från ett samhällsvetenskapligt perspektiv med integrering av sociala, ekonomiska, ekologiska och fysiska aspekter på samhällsplanering. Undervisningen är i viss utsträckning projektinriktad och lägger vikt vid projektledningsarbete, arbete och ledning i grupp, kritisk reflektion och analys. Studierna sker på Sida 3 av 8

4 helfart under tre år. Inom ramen för utbildningen finns dels möjlighet till studier inom det kommande arbetsfältet genom examens- och projektarbeten, dels möjligheter till utlandsstudier eller praktik under främst den valfria terminen. Studieformerna är skiftande och består av föreläsningar, seminarier, laborationer, exkursioner samt självständiga arbeten. Exkursioner kan medföra en viss kostnad för studenten. Vid sidan av dessa moment sker även gästföreläsningar, företrädesvis av representanter från samhällsplaneringsområdet då dessa utgör en viktig förankring till och kontakt med det kommande arbetslivet. Examination sker i form av skriftliga tentamina samt seminarieuppgifter och laborationer, enskilt och i grupp. Studier i samhällsplanering med utgångspunkt i kulturgeografi, sociologi och statsvetenskap utgör grunden i programmet och omfattar minst 60 högskolepoäng, dvs. ett års heltidsstudier, som bedrivs under första och andra terminen. Därefter sker under termin tre och fyra kurser med inslag av internationell och europeisk planering tillsammans med kurser i handfast och konkret samhällsplanering. Under termin tre ges kurser i europeisering, regionala utvecklingsprocesser, internationell planering, och samhällsplanerarens metoder. Termin fyra innebär inriktning mot projektledning och metoder för kommunikation, GIS, Geografiska informationssystem samt projektarbete/fältarbete. Under den femte, valfria, terminen kan man välja mellan utlandsstudier, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) eller kurser med internationell inriktning. Kurser kan väljas ur universitetets kursprogram, kursprogram vid andra lärosäten i Sverige eller utomlands. Efter prövning kan studier vid utländskt universitet tillgodoräknas inom ramen för den valfria terminen. Den rekommenderade studiegången för programmet avslutas med en sjätte termin med fördjupade studier i huvudområdena kulturgeografi, sociologi eller statsvetenskap där också ett examensarbete omfattande 15 högskolepoäng ingår. Inom programmet finns möjligheter till kontakter med det kommande arbetslivet dels genom gästföreläsningar och studiebesök/exkursioner, dels genom den kontakt studenten förväntas ta för att lösa vissa examinationsuppgifter. Utbildningens innehåll Utbildningen innehåller tre områden kulturgeografi, sociologi och statsvetenskap. Dessa sammanvävs i temaområdet samhällsplanering och ledning, och utgör tillsammans utbildningens innehåll under två år, dvs. termin 1 till och med termin 4. Sista terminen sker en fördjupning inom valt område, kulturgeografi, sociologi eller statsvetenskap. Val av fördjupning utgör huvudområdet i examen. Utbildningen omfattar dessutom ett valfritt innehåll under en termin. Utbildningsprogrammet omfattas av ett antal kurser, där studiernas progression inom huvudområdet tydliggörs genom en nivåindelning av kurserna enligt följande: grundläggande studier högskolepoäng (termin 1 4) fördjupningsstudier 30 högskolepoäng (termin 6). Kurser som ingår i programmet framgår under nedan terminsbeskrivning. Inom respektive område fokuseras följande innehåll. Termin 1 Introduktionskurs samhällsplaneringen och projekt ledning, 7,5 hp: I introduktionskursen ges en förtrogenhet i verklighetsnära situationer och problem som en samhällsplanerare ställs inför. Kursen syftar till att introducera studenterna i rollen som samhällsplanerare och projektledare för en samhällsplaneringsprocess. Samtidigt syftar kursen till att ge studenterna en kännedom i olika områden som framledes kommer att beröras under programmet. Studenterna får möta ett verklighetsnära projekt och möta kommun/förvaltning. Kursen fokuserar ett konkret projekt som studeras utifrån olika perspektiv och som ger en inblick i samhällsplaneringens komplexitet och konkreta arbetsuppgifter. Syftet är att möta konkreta exempel från samhällsplanering i samhället för att förstå hur de skall lösas och för att studenterna skall förstå olika kompetensområden som studenten som färdig samhällsplanerare kommer att möta. I kursen berörs också grupprocesser och gruppdynamik. Sida 4 av 8

5 Samhällsplanering I, 7,5 hp: Här ges perspektiv på samhällsplaneringens idéhistoria, särskilt begrepp, teoribildning och metoder med kulturgeografi som bas. Därvid beaktas de rumsliga processernas betydelse för att förstå samhällsplaneringen i olika kulturer, skillnader mellan stad och land samt grundläggande förutsättningar vad gäller demografi, mobilitet, människors försörjningsmöjligheter och relationen familjeliv och arbetsliv och dess påverkan på byggnation och infrastruktur. Det moderna välfärdssamhällets framväxt som ett resultat av en lång politisk process lyfts fram. Genomförandet av välfärdsstatens idéer krävde en omfattande ekonomisk, social och fysisk planering. I industrialiseringsprocesserna och industrisamhällets utveckling planerades och byggdes infrastruktur, bostäder och service som ett svar på befolkningsomflyttning och ökade krav på samhällsservice. I en allt mer globaliserad värld blir det väsentligt att ställa nationella ideal och lösningar mot förhållanden i omvärlden utifrån historiskt perspektiv, nutid och framtid. I kursen berörs därför historiska perspektiv vad gäller familjeliv och arbetsliv och olika kontexter kring samhälle, sociologiska och statsvetenskapliga förhållanden. Genusanalytiska begrepp och genusperspektiv integreras för förståelsen av det moderna välfärdssamhället och dess utveckling samt perspektiv på hur kulturens materiella och immateriella frågor tar gestalt i miljön. Samhällsplanerarens politiska ram, 7,5 hp: Kursen introducerar och utvecklar det politiska perspektivet på samhällsplanering. Den politiska kontexten behandlas med avseende på samhällsplanerarens roll. Hur samhällsplanering blir del i politiska program, hur frågor politiseras samt maktaspekterna i samband med det behandlas under kursen. Förståelse för rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän vilket ger villkoren för att arbeta i en politiskt styrd organisation löper som ett tema genom kursen. Teoretiska verktyg för att förstå offentlig organisation, sektoriseringen och flernivåproblemet behandlas. Samhällsplanerarens sociologiska kontext, 7,5 hp: I kursen behandlas sociologiska och socialpsykologiska teorier om relationer mellan individen, olika grupper och samhället. Särskild tonvikt läggs vid att förstå människan i sitt sociala sammanhang, som grupp- och samhällsvarelse. Ett centralt tema är hur människans handlingsmöjligheter och -preferenser betingas av att hon är en del av en kulturell och social miljö. I detta tema diskuteras och problematiseras särskilt de sociala strukturernas (t.ex. klass, etnicitet och genus) eventuella betydelse för de enskilda handlingsutfallen. Vidare ger kursen en inblick i hur det går att förstå dagens samhälle utifrån frågor som rör å ena sidan integration och inklusion och å andra sidan segregation och exklusion. Termin 2 Samhällsplanering II Hållbar utveckling individ, samhälle & teknik, 15 hp: Kursen behandlar olika områden inom samhällsplanering såsom markanvändning, hållbar utveckling och fysisk planering. Detta innefattar bl. a. näringslivsutveckling, strategisk miljöbedömning, hållbar vattenplanering och vissa energifrågor. Centralt i kursen är det juridiska perspektivet och det samhälleliga regelverket som ett styrmedel för planering. Det handlar bl. a. om frågor som gäller byggande/bygglovshantering (byggnader och infrastruktur), miljö (Miljöbalken), Plan- och bygglagen (PBL), byggnads- och kulturvård samt arkitekturhistoria. Även lokala och regionala utvecklings- och planeringsverksamheter behandlas. Konkreta planeringsverktyg kring planeringens förutsättningar, metoder och konsekvenser behandlas i nära kontakt med det omgivande samhället. Vad innebär exempelvis den demografiska utvecklingen för samhällsplaneringens konsekvenser? De senaste decenniernas förhandlingsekonomi och den ökade betydelsen av globala resurs- och miljöproblem kommer också att behandlas. I kursen är också frågor om makt, integration, miljö, hållbar utveckling, hälsa, risk och säkerhet, genus, konst och media centrala. Berörs gör exempelvis genusperspektivets innebörd på samhällsplanering. Projektarbete och metod, 15 hp: Projektarbetet har en koppling till introduktionskursen från höstterminen och kursen Samhällsplanering II. Under kursen skall studenterna arbeta med en konkret, verklighetsnära Sida 5 av 8

6 problematik utifrån olika perspektiv, dvs. utifrån individ, samhälle och miljö samt utifrån olika disciplinära perspektiv som berörs under programmet som kulturgeografi, naturgeografi, statsvetenskap, sociologi, genusvetenskap, konstvetenskap, visuell kultur och byggteknik. Kursen ger också studenten grundläggande förståelse för samhällsvetenskapliga metoder. Termin 3 Europeiseringsprocesser, 7,5 hp: Kursen fokuserar på EU-medlemskapets effekter på samhällsplanering. Kursen utgår från EU som politiskt system och ger en bred orientering om politiska processer, institutioner och strukturer. Vidare studeras EU-medlemskapets påverkan på nationella, regionala och lokala administrativa nivåer; som förändringar av institutioner, individers attityder och identitet samt hur lagstiftning och policyutformning på EU-nivå påverkar svensk lagstiftning. Jämförelser mellan olika regionala och lokala lösningar görs. Regionala utvecklingsprocesser, 7,5 hp: Kursen utgår från regionen, som en allt viktigare politisk och administrativ nivå. Regionernas ökade ansvar för planering av bland annat hållbar regional tillväxt betonas. Inom den nya regionalpolitiken har det utvecklats särskilda begrepp, processer och styrformer. Regionala tillväxtprogram, innovationssystem, partnerskap samt kluster är några exempel som kursen behandlar. Vidare studeras de effekter som den nya regionalpolitiken gett i olika geografiska miljöer. I det sammanhanget kommer också utvärderingsmetodik att behandlas. Internationella aspekter på samhällsplanering, 7,5 hp: Kursen problematiserar samhällsplaneringens grundförutsättningar genom att jämföra svenska förhållanden med andra länder. Under kursen fördjupas kunskaperna om policyprocess teorier samt planerings- och organisationsteori med exempel och tillämpningar från den internationella arenan. Särskild vikt läggs vid på planering av global utveckling (bistånd). Förutsättningar för en framgångsrik samhällsplanering tydliggörs, med fokus på grundläggande aspekter som säkerhet, kulturmöten och demokratiska styrsystem. Samhällsplanerarens metoder, 7,5 hp: Kursen tar upp handfasta frågor kring samhällsplaneringens olika politiska, sociala, ekologiska, tekniska och ekonomiska dimensioner. Exempel tas från konkreta samhällsbyggnadsprojekt på olika nivåer och inom olika miljöer; t.ex. stadsbyggnad, landskapsplanering, infrastrukturplanering. Metoder för medborgarinflytande och kommunikation diskuteras liksom prognoser, scenarioteknik och framtidsmodeller. Hållbarhets-, genus-, mångfalds- och integrationsfrågor ägnas särskild uppmärksamhet. Under kursen berörs också olika tekniska metoder och hjälpmedel vid planering. Termin 4 Introduktion till GIS som verktyg för samhällsplanering, Kursen ger en allmän introduktion till området Geografisk InformationsTeknik (GIT) och användning av Geografiska InformationsSystem (GIS). Bl a behandlas hur verkligheten kan representeras i digital form i ett GIS, samt generalisering och modellering av geografiska data. I kursen gås igenom hur data samlas in och görs tillgänglig. Kursens innehåll bygger på att teori och praktik varvas i form av litteraturstudier och praktiska övningar. Projektledning och metoder för kommunikation, 10 hp: Kursen ger kunskap om projektledningsmetodik, både ur ett praktiskt och teoretiskt perspektiv. Metoder för presentation, muntlig och visuell berörs utifrån projektledarrollen. Kursen skapar en förståelse för projektledarrollen och grupprocesser. I kursen ingår att använda olika metoder och redskap för att skapa informativt material riktat mot specifika målgrupper. GIS, samhällsplanerig och projektarbete, 12,5 hp Ett viktigt instrument i dagens samhällsplanerings är GIS, Geografiska informationssystem, som innebär att man i praktiskt planeringsarbete i olika kartskikt kan utnyttja och analysera lägesbestämda Sida 6 av 8

7 data. Särskilt användbart är detta för infrastrukturplanering, landskapsinventeringar, miljöanalyser etc. I kursen ges kunskap om hur man använder GIS, digitala kartor, standarder i GIS etc. I ett särskilt projektarbete kan studenterna tillämpa sina metodkunskaper och applicera GIS på andra perspektiv specifika perspektiv som genus- och integrationsfrågor. Termin 5 Fri termin, 30 hp: Den femte terminen kan antingen ägnas åt verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studier inriktade på samhällsplanering vid något utländskt universitet eller kurser/projektarbete med internationell inriktning vid svenskt eller utländskt universitet. Utrymme finns också att läsa kurser i exempelvis juridik, genusvetenskap eller konst- och bildvetenskap. Termin 6 Fördjupningskurs, 30 hp: Den avslutande terminen innehåller fördjupning i kulturgeografi, statsvetenskap eller sociologi med fokus på samhällsplanering, vilket innebär att halva terminen ägnas åt teori- och metodkurser och resterande tid åt ett uppsats-/projektarbete (15 hp) inom samhällsplanerings området. Examination Examination framgår av respektive kursplan. Examensbenämning Filosofie kandidatexamen. Huvudområde: Kulturgeografi eller Statsvetenskap eller Sociologi (Bachelor of Social Science. Major: Human Geography or Political Science or Sociology). Tillgodoräknande av kurs Studenten kan begära tillgodoräknande av motsvarande kunskaper från annan utbildning. Prövning av tillgodoräknandet ankommer på universitetet. (Högskoleförordningen 6 kap 6, 7, 8) Övrigt Behörighetsvillkor inom programmet. För att bli antagen till kurser inom programmet krävs att studenten har den särskilda behörighet som föreskrivs för respektive ingående kurser. Eventuell särskild behörighet framgår av respektive kursplan. Närvaro Obligatoriska moment förekommer i form av seminarier, laborationer och exkursioner. För närmare information om kraven på obligatoriska moment och deras omfattning, se respektive kursplan. Förtur Studenter inom programmet har förtur till kurser ur Karlstads universitets kursutbud i enlighet med de generella regler som tillämpas för universitetets programstudenter. Studier vid annat universitet eller högskola Önskar studenten läsa kurser vid annat universitet eller högskola inom eller utom landet sker ansökan och antagning till dessa kurser på studentens eget initiativ. Valfria kurser Valfri kurs, som ska räknas in i examen, får inte helt eller delvis innehålla delar som i väsentlig grad innehållsmässigt överlappar kurserna inom programmet. Regler för utbildning på grundnivå Studenters och anställdas rättigheter och skyldigheter regleras i Regler för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karlstads universitet. Sida 7 av 8

8 ÖVERSIKTSBILD: Samhällsplanerarprogrammet, 180 hp Termin 1 Introduktionskurs samhällsplanering och projektledning Samhällsplanering Samhällsplanerarens politiska ram Samhällsplanerarens sociologiska kontext Termin 2 Samhällsplanering II Hållbar utveckling. Individ, samhället och miljö 15hp Projektarbete och metod 15hp Termin 3 Europeiseringsprocesser Regionala utvecklingsprocesser Internationella aspekter på samhällsplanering Samhällsplanerarens metoder Termin 4 Introduktion till GIS som verktyg för samhällsplanering Projektledning och metoder för kommunikation 10hp GIS, samhällsplanering och projektarbete 12,5hp Termin 5 Valbara kurser 30 hp Termin 6 Fördjupningskurs, inklusive examensarbete, i kulturgeografi, sociologi eller statsvetenskap 30 hp Sida 8 av 8