RiksSvikt Årsrapport 2015 Peter Vasko, Åsa Jonsson, Ulf Dahlström Ann Hovland Tånneryd, Björn Eriksson Ansvarig utgivare: Peter Vasko

Transkript

1

2 RiksSvikt Årsrapport 2015 Peter Vasko, Åsa Jonsson, Ulf Dahlström Ann Hovland Tånneryd, Björn Eriksson Ansvarig utgivare: Peter Vasko Koordinator/redaktör: Åsa Jonsson c Innehållet i denna årsrapport är copyrightskyddad ISBN

3 Innehållsförteckning Kontakta oss 1 Sammanfattning RiksSvikt Vad är hjärtsvikt?... 2 Vad är RiksSvikt?... 2 RiksSvikt Kvalitetsindikatorer... 2 Aktiviteter... 2 Projekt... 2 Riksförbundet HjärtLung... 2 RiksSvikts finansiering och representation... 2 Ekonomi... 3 Forskning... 3 Registercentrum är UCR i Uppsala... 3 Mer information 3 Täckningsgrad 54,3%... 3 Sammanfattning Resultat Diagnostik och övriga undersökningar... 6 Läkemedelsbehandling... 6 Ett-årsuppföljning... 6 Validering av data Monitorering... 7 Resultat 2015 Sjukhus och specialistmottagningar 9 Deltagande enheter och metodologiska aspekter vid jämförelser mellan regioner, landsting och sjukhus... 9 Kliniska verksamhetsmått Vårddygn Mortalitet Patienternas demografi och karakteristik Etiologi Diagnostik EKG Ultraljud hjärta Ekokardiografi (EKO) BNP och NT-proBNP Laboratorievärden Hemoglobin (Hb) Kreatinin egfr Kliniska undersökningar Hjärtfrekvens Systoliskt blodtryck Behandling Läkemedel Behandling över tid ( ) RAS-blockad RAS-blockad (HF-NEF) RAS-blockad (HF-REF) Betablockerare Betablockerare (HF-NEF) Betablockad (HF-REF) Basbehandling i form av RAS-blockad + betablockad (HF-NEF) Basbehandling i form av RAS-blockad + betablockad (HF-REF) Övrig läkemedelsbehandling Tilläggsbehandling i form av RAS-blockad + Betablockad + Aldosteronantagonist(HF-NEF) i

4 Tilläggsbehandling i form av RAS-blockad + Betablockad + Aldosteronantagonist(HF-REF) Diuretika Digitalis Statiner Antikoagulantia Polyfarmaci Fysisk träning Deviceterapi Planerad uppföljning Primärvård Resultat Deltagande enheter och metodologiska aspekter vid jämförelser mellan regioner, landsting och vårdcentraler Mortalitet Patienternas demografi och karakteristik Etiologi Diagnostik EKG Ultraljud hjärta, Ekokardiografi (EKO) BNP och NT-pro BNP Laboratorievärden Hemoglobin (Hb) Kreatinin och e-gfr Kliniska undersökningar Hjärtfrekvens Systoliskt blodtryck Behandling Läkemedel Behandling över tid ( ) RAS-blockad Betablockad Basbehandling i form av RAS-blockad + betablockad Övriga läkemedel Tilläggsbehandling i form av RAS-blockad + Betablockad + Mineralreceptorantagonist, MRA (Aldosteronantagonist) Diuretika Digitalis Statiner Antikoagulantia i relation till förmaksflimmer Polyfarmaci Fysisk träning Planerad uppföljning Ett års uppföljning 62 Funktionsklass Livskvalitet Läkemedelsanvändning vid ett års uppföljning Forskning 71 Publikationer Rapporterade centra ii

5 Figurer Andel NT-proBNP eller BNP... 6 Läkemedelsbehandling... 6 Monitorering... 8 Antal patienter per landsting Medel och medianvärde vårddygn Mortalitet, sjukhuspatienter Tidigare sjukdomar QRS bredd QRS bredd, mortalitet QRS bredd och ejektionsfraktion Andel ekokardiografi Ekokardiografi, ålder och kön Ekokardiografi per enhet Andel NT-proBNP eller BNP tagna på patienter 2015 per landsting/region varierar från 47 % till 100 % Anemi, ett-års mortalitet Vanliga hjärtsviktmediciner, HF-NEF Vanliga hjärtsviktmediciner, HF-REF Vanliga hjärtsviktmediciner per åldersgrupp, HF-NEF Vanliga hjärtsviktmediciner per åldersgrupp, HF-REF Vanliga hjärtsviktmediciner per kön, HF-NEF RAS blockad per åldersgrupper och kön, HF-NEF Andel RAS-blockad, HF-NEF Andel RAS-blockad per enhet, HF-NEF Ett-årsöverlevnad, HF-NEF RAS blockad per åldersgrupper och kön, HF-REF Andel RAS-blockad, RF-NEF Andel patienter med HF-REF och RAS-blockad fördelat på hur många, uppdelat i proportioner, som får denna behandling i riket Beta-receptorblockerare per åldersgrupper och kön, HF-NEF Beta-receptorblockerare per åldersgrupper och kön, HF-REF RAS-blockad + Beta-receptorblockerare per åldersgrupper och kön, HF-NEF RAS-blockad + Beta-receptorblockerare per sjukhus, HF-NEF Ett-årsöverlevnaden, RAS-blockad + Beta-receptorblockerare, HF-NEF RAS-blockad + Beta-receptorblockerare, HF-NEF RAS-blockad + Beta-receptorblockerare, HF-REF RAS-blockad + Beta-receptorblockerare per sjukhus, HF-REF Ett-årsöverlevnaden, RAS-blockad + Beta-receptorblockerare, HF-REF RAS-blockad + Beta-receptorblockerare, HF-REF MRA per åldersgrupp och kön, HF-NEF Tilläggsbehandling,HF-REF Diuretikabehandling per åldersgrupp och kön, HF-NEF Statinbehandling per åldersgrupp och kön, HF-NEF Statinbehandling per åldersgrupp och kön, HF-REF Antikoagulantiabehandling per åldersgrupp och kön, HF-REF Andel planerad uppföljning vårdnivå Andel planerad uppföljning på hjärtsviktmottagning Andel uppföljning via sviktmottagning Andel patienter i primärvården i relation till åldersgrupper Andel patienter i primärvården i relation till åldersgrupper QRS bredd primärvård EKG Hemoglobin, mortalitet primärvården Kreatinin och e-gfr, mortalitet primärvården Vanliga hjärtsviktmediciner RAS-blockad - hjärtsvikt Betablockad - hjärtsvikt RAS-blockad + Betablockad - hjärtsvikt Övriga läkemedel - hjärtsvikt Diuretika iii

6 Statiner Livskvalitet över åren Livskvalitet per åldersgrupp Livskvalitet i relation till trötthet Livskvalitet i relation till andfåddhet Andel RAS-blockad under åren Andel RAS-blockad i relation till åldersgrupper Andel RAS-blockad och Betablockad Andel Diuretika iv

7 Tabeller eee Registreringar per år... 9 Registreringar per sjukhus... 9 Antal patienter per landsting Hjärtsvikt per ålder och kön Eko per landsting Andel BNP eller NT-proBNP Laboratorievärden Klassindelning anemi Kreatininklasser Ett-års mortalitet e-gfr klasser Hjärtfrekvensgrupper sjukhus patienter Ett-års mortalitet sjukhuspatienter Systoliskt blodtryck Systoliskt blodtryck på deltagande sjukhus Övriga läkemedel Vårdcentraler Kliniska undersökningar Systoliskt blodtryck Andra läkemedel Definition avseende trötthet och andfåddhet i enkät vid ett-års uppföljningen Hälsotillstand Definition av dimensioner i EQ5D EQ5D RAS-blockad Betablockerare v

8 Kontakta oss RiksSvikt - nationellt hjärtsviktsregister Centralt Postadress Internetadresser Kompetenscentrum personuppgifts- RiksSvikt RiksSvikt Uppsala Clinical ansvarig (CPUA) UCR Landstinget i Östergötland RiksSvikt Sektionschef Personuppgiftsombudet Peter Vasko Peter Hedman Linköping Medicinkliniken info@rikssvikt.se peter.hedman@ucr.uu.se Centrallasarettet Växjö Växjö Webbadress peter.vasko@rikssvikt.se RiksSvikt styrgrupp Peter Vasko, ÖL Hans Persson, docent, ÖL Frieder Braunschweig, docent, ÖL Centralsjukhuset Växjö, Medicinkliniken Danderyds sjukhus, Stockholm Karolinska sjukhuset, Stockholm peter.vasko@rikssvikt.se hans.persson@ds.se frieder.braunschweig@karolinska.se Michael Melin,ÖL Christer Magnusson, ÖL Magnus Östnäs Karolinska sjukhuset, Huddinge Mälarsjukhuset Eskilstuna Riksförbundet HjärtLung michael.melin@karolinska.se christer.magnusson@dll.se magnus.ostnas@hjart-lung.se Ann Hovland Tånneryd, DL Tomas Bremholm, regionläkare Alicja Arasimowicz, sjuksköterska Hemse vårdcentral, Hemse Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Skånes Universitetssjukhus Malmö ann.hovland-tanneryd@gotland.se tomas.bremholm@vgregion.se alicja.arasimowicz@skane.se Marie-Louse Edvinsson, sjuksköterska Skånes Universitetssjukhus Lund marie-louise.edvinsson@skane.se RiksSvikt medarbetare 2015 Regional koordinator Norr Regional koordinator Väst Regional koordinator Mitt Anna Forsell Lena Olsson Catarina Koerfer Skellefteå lasarett Hallands sjukhus Varberg Vårdcentralen Strängnäs anna.forssell@rikssvikt.se lena.olsson@rikssvikt.se catarina.koerfer@rikssvikt.se Registerhållare Peter Vasko Centrallasarettet Växjö peter.vasko@rikssvikt.se Nationell koordinator Åsa Jonsson Länssjukhuset Ryhov, Jönköping asa.jonsson@rikssvikt.se RiksSvikt - Forskning 2015 Ulf Dahlström, professor, överläkare Universitetssjukhuset i Linköping, Linköpings Universitet ulf.dahlstrom@rikssvikt.se Magnus Edner, docent, leg. läkare Karolinska Institutet magnus.edner@rikssvikt.se Urban Alehagen, Docent, överläkare Universitetssjukhuset i Linköping, Kardiologiska kliniken urban.alehagen@liu.se Lars Lund, Docent, bitr. överläkare Karolinska sjukhuset, Stockholm lars.lund@alumni.duke.edu 1

9 SAMMANFATTNING RIKSSVIKT 2015 Sammanfattning RiksSvikt 2015 Vad är hjärtsvikt? Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom och en vanlig orsak till nedsatt livskvalitet, sjukhusvistelse och dödsfall. Det finns dock god hjälp att få. Det förutsätter tidig och korrekt diagnos, optimal behandling och god omvårdnad. Allt för att lindra symtom och minska behovet av sjukhusvård. Idag beräknas drygt svenskar ha hjärtsvikt, vilket gör hjärtsvikt till en av Sveriges största folksjukdomar. Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till att äldre personer (över 65 år) vårdas på sjukhus. Den uppskattade årliga kostnaden för direkta sjukvårdskostnader i Sverige vid hjärtsvikt är ca 3 miljarder. Vad är RiksSvikt? RiksSvikt är ett kvalitetsverktyg med det primära syftet att förbättra handläggningen av patienter med hjärtsvikt. RiksSvikt syftar också till att registrera förändringar i vårdens kvalitet och innehåll över tid inom landsting och vårdenheter. RiksSvikt ska också utgöra en grund för forskning om hjärtsvikt. Patienterna registreras vid akuta vårdtillfällen, vid öppenvårdsbesök samt efter 12 månader. RiksSvikt vänder sig till såväl sjukhusen som primärvården. Den långsiktiga målsättningen är att bidra till en ökad livskvalitet, mindre sjukhusvård och sjuklighet och även en minskad förtida död hos patienter med hjärtsvikt på ett kostnadseffektivt sätt i enlighet med nationella riktlinjer. RiksSvikt Kvalitetsindikatorer 1 Andel patienter med hjärtsviktdiagnos som är undersökta med ekokardiografi. 2 Andel patienter med hjärtsvikt (EF<40 %) som är undersökta med ekokardiografi. 3 Andel patienter med hjärtsvikt (EF<40 %) som får behandling med ACE-hämmare eller ARB (RAS-hämmare). 4 Andel patienter med hjärtsvikt (EF<40 %) som får behandling med Betablockerare. 5 Andel patienter med hjärtsvikt (EF<40 %) som får behandling med ACE-hämmare eller ARB (RAS-hämmare) och Betablockerare Aktiviteter Under 2015 har RiksSvikt deltagit i: Kardiovaskulära vårmötet i Örebro, ESC Heart Failure Congress i Sevilla, SKLs rundabordsmöten, Registercentrum UCR s Registerhållarmöten, RCSO Registermöte, Registercentrum QRC Stockholm möte. Årsmöte i form av användarmöte 12 maj Nya generationen. Arbetet har tagit längre tid och krävt mer resurser och utvecklingsarbete än planerat. Arbetet har försenats men under slutet av 2015 kunde en ny variabellista lämnas in till UCR för produktion och programmering av förnyat register på ny systemplattform. Koll på läget. Parallellt med plattformslyftet och en mer processorienterad registrering i RiksSvikt utvecklas rapportmodulen där man skall kunna på ett enkelt sätt få en överblick över sin enhets resultat kopplat till guidelines och kvalitetsindikatorer. Projekt SVD I Stockholms läns landsting har majoriteten av sjukhusen och primärvården TakeCare som journalsystem. Projektet syftar till att ge medarbetarna verktyg för en mer ändamålsenlig journalföring och för att följa överenskomna data/resultat över tid, minska kostnaderna för dubbeldokumentation mellan kvalitetsregister och journaler samt kraftigt förbättra underlaget för klinisk forskning. Dessutom kan en mer samstämmig och strukturerad journalföring förbättra informationsförsörjningen och uppföljningsmöjligheterna t.ex. mellan primärvård och sjukhusvården, vilket kan öka patientsäkerheten och effektiviteten i verksamheterna. Projektet syftar till system gemensamma basjournalmallar där variablerna i RiksSvikt är centrala och RiksSvikt har därav haft en aktiv del i projektarbetet när variabler skulle definieras. Journalmallarna är framtagna och verksamheterna dokumenterar efter dessa även detta projekt är beroende av plattformslyftet som står framför oss och är av denna anledning pauserad under Arbetet har återupptagits i jan Säker hjärtsviktsvård Under 2015 genomfördes förbättringsprojektet Säker hjärtsviktsvård. Det var en utveckling av projektet Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården bättre hälsa hemma som genomfördes under Projektet har skett i samarbete med Qulturum, RCSO (registercenter sydost), UCR (Uppsala Clinical Research Center Säker hjärtsviktsvård i Norr Med syfte att nå en högre täckningsgrad i Norrland har under 2015 en fortsättning av förbättringsprojektet Säker hjärtssviktsvård specialanpassats för de Norrländska förhållandena. Det har bl a inneburit endast ett fåtal fysiska träffar och istället täta möte via webbinarier. PROM RiksSvikt har under 2015 fortsatt samarbete med PROM-center i Linköping som syftar till att bearbeta RiksSvikts PROM-data för att utveckla underlaget för kontinuerlig användning i RiksSvikts rapporter och för att optimera underlag för användning i förbättringsarbete Parallellt med detta pågår även arbete med en vetenskaplig publikation rörande PROMdata i RiksSvikt. Riksförbundet HjärtLung Under 2015 har samarbetet med Riksförbundet HjärtLung utvecklats. Tillsamans med andra kvalitetsregister har RiksSvikt tillsammans med HjärtLung deltagit i projektet Ljuset på... dolda sjukdomar (Hjärtsvikt, FF och KOL). Bl a RiksSvikt varit med på Hjärtebåten och träffat medlemmar i HjärtLung. Under sommaren deltog även RiksSvikt i symposier under Almedalsveckan. RiksSvikts finansiering och representation RiksSvikt finansieras av nationella medel via beslutgruppen på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Styrgruppen för Nationella Kvalitetsregister har satt registrets certifieringsnivå till 3 för år RiksSvikt stöds av Svenska Cardiologföreningen och samarbetar med Riks- förbundet HjärtLung. RiksSvikts styrgrupp består av 10 ordinarie medlemmar varav 6 av dessa utses vid RiksSvikts årsmöte och 4 utses med en vardera från VIC:s (Vårdpersonal inom Cardiologi) arbetsgrupp för hjärtsvikt, Svenska Cardiologföreningens styrelse, Svenska 2

10 SAMMANFATTNING RIKSSVIKT 2015 Cardiologföreningens arbetsgrupp för hjärtsvikt och Riksförbundet HjärtLung. Ordförande i RiksSvikts Forskningsgrupp är professor Ulf Dahlström, Linköping som är adjungerad till styrgruppen. Ekonomi Av tilldelade resurser på 4,1 miljoner kronor har alla medel använts. Totala kostnaden har varit Medel från 2013 har använts för att täcka de ökade kostnaderna under De största posterna har varit Registercentrum UCR med :-, lönekostnader till Registerledning , koordinatorer och forskningsledning på :- Under 2015 har två regionala koordinatorer slutat och ingen har nyanställts. Prioriteringen har varit att utveckla nya generationen av RiksSvikt för lansering under senare delen av 2016 för att stärka registrets samhällsnytta genom: 1 Ett mer processorienterat och verksamhetsnära register. 2 En ny tekniskt plattform. 3 Minskat dubbelarbete vid registrering. Samtliga åtgärder för att öka täckningsgraden. Forskning Under 2015 har 9 arbeten baserat på RiksSvikts databas publicerats. 9 förfrågningar om utlämnande av data och 7 har lämnats ut. Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag 2015 tilldelas Lars Lund vid Karolinska Institutet för genomförande av en registerbaserad RCT om spironolakton vid diastolisk hjärtsvikt (HF-PEF). Studien, som heter, SPIRRIT-HFPEF planeras att starta under Registercentrum är UCR i Uppsala Registercentrum för RiksSvikt är Uppsala Clinical Research Center (UCR). UCR använder OpenQreg, en plattform som kan ta emot data via Internet eller från andra databaser och elektroniska patientjournaler. Den står också i direkt kontakt med folkbokföringsregistret för omedelbar tillgänglighet till persondata och dödsfall. Systemet bygger på relationsdatabasen MySQL, verksamhetslogik skriven i Java-kod och presentationsteknik med JSP och html. All statistisk bearbetning och analys utförs i en egen miljö med hjälp av verktyget SAS från SAS Institute. Mer information Peter Vasko Registerhållare, peter.vasko@rikssvikt.se, , Åsa Jonsson Nationell Koordinator, asa.jonsson@rikssvikt.se, , Ulf Dahlström Forskningsansvarig, ulf.dahlstrom@rikssvikt.se, Täckningsgrad 54,3% För RiksSvikts Årsrapport 2015 har Socialstyrelsens Registerservice på Avdelningen för statistik och jämförelser gjort beräkningar med striktare definitioner på både täljare och nämnare i täckningsgradsberäkningen. I år har även uppföljande öppenvårdsregistreringar i RiksSvikt tagits med i täljaren. Det innebär att även sjukhus som inte registrerar sjukhusvård men däremot i öppenvården kan få en täckningsgrad. Beräkningarna gäller för år Data för 2015 från patientregistret beräknas vara tillgängligt först under sommaren Beräkningen är gjord på patienter i nämnaren som sjukhusvårdats med hjärtsvikt som huvuddiagnos och blivit diagnosticerade med ekokardiografi. Täckningsgraden är således beräknad på slutenvårdstillfällen och det krävs dessutom en åtgärdskod för genomförd ekokardiografi. RiksSvikts täckningsgrad för 2014 är 54,3 % i Riket när centra med mer än 10 registrerade patienter tas med. Därigenom speglas täckningsgraden för aktiva center. Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom oftast utan en distinkt start och inte alltid ett slutenvårdstillfälle. Dessutom är inte heller diagnossättningen distinkt. Det råder oklarheter om när hjärtsvikt ska vara huvuddiagnos eller bidiagnos. För täckningsgradsberäkningen i RiksSvikt har dock populationen avgränsats till huvuddiagnos. Täcknngsgrad definition. Täljare: Urval ur RiksSvikt: Hjärtsviktspatienter (unika individer) med normal, lätt nedsatt, måttligt nedsatt eller uttalat nedsatt LV-funktion vårdade 2014 vid enheter med fler än 10 registrerade patienter under året (dvs både sjukhusvårdade och mottagningsbesök)och fått sin hjärtsvikt fastställd med ekokardiografi LVEF %, d.v.s. även normal LV-funktion är inkluderad (1=Normal global LV-funktion (LVEF> 50%), 2=Lätt nedsatt LV-funktion (LVEF 40-49%), 3=Måttligt nedsatt LVfunktion (LVEF %), 4=Uttalat nedsatt LV-funktion (LVEF<30%)). Nämnare: Urval ur PAR Patienter (unika individer) vårdade med hjärtsvikt (diagnoskod I50) som huvuddiagnos i slutenvård 2014 vid enheter med fler än 10 patienter i RiksSvikt under året Inklusionskriterium för PAR: ultraljudsundersökning (ekokardiografi, åtgärdskod AF019, AF020, AF021 eller AF064) i öppen- eller slutenvård inom 5 år före hjärtsviktdiagnosen Personnummer i RiksSvikt matchades mot personnummer i PAR. Uppgift om vårdgivare och landsting hämtades i första hand från RiksSvikt. RiksSvikt under året Inklusionskriterium för PAR: ultraljudsundersökning (ekokardiografi, åtgärdskod AF019, AF020, AF021 eller AF064) i öppen- eller slutenvård inom 5 år före hjärtsviktdiagnosen Personnummer i RiksSvikt matchades mot personnummer i PAR. Uppgift om vårdgivare och landsting hämtades i första hand från RiksSvikt. 3

11 SAMMANFATTNING RIKSSVIKT 2015 Sammanfattning Resultat 2015 Den 31 december 2015 var unika patienter registrerade i RiksSvikt, varav patienter (91 %) på sjukhus och patienter (9 %) inom primärvården. Under 2015 ligger antal registreringar av unika patienter stabilt över 9000 stycken. Endast två län saknar nu registreringar i RiksSvikt, landstingen i Västernorrland och Norrbotten. Flest registreringar per invånare gör Landstingen/regionerna i Kalmar, Jönköping, Örebro och Östergötland. Det är en stor utmaning för RiksSvikt att öka täckningsgraden inom primärvården. Förhoppningen står till det system som nu utvecklas för att hämta information till registret direkt ifrån patientjournalen. HF-NEF. Behandlingen för de två typerna av hjärtsvikt skiljer sig åt. Patienter med HF-REF har en betydligt mer optimal behandling, som under åren ytterligare förbättrats i enlighet med våra riktlinjer. Å andra sidan har patienter med HF-NEF betydligt mer försiktig behandling vilket sannolikt speglar avsaknaden av studier som visar hur dessa patienter skall behandlas. Diagnostik och övriga undersökningar Ekokardiografi finns registrerat hos 87 % av patienterna på sjukhusen. Spridning mellan registrerande landsting är från 62 till 99 %. Inom primärvården finns ekokardiografi registrerat hos 68 % av patienterna. Andel NT-proBNP eller BNP per landsting tagna på patienter registrerade på sjukhus under 2015 varierar från 47 % till 100 %. Figur (2): Andel patienter med HF-REF och basbehandling i form av RAS-blockad + betareceptorblockerare fördelat på hur många, uppdelat i proportioner, som får denna behandling i riket. I riket erhåller 85 % av patienterna med HF-REF denna behandling, 86 % av männen respektive 82 % av kvinnorna. Ett-årsuppföljning Figur (1): Andel NT-proBNP eller BNP per landsting tagna på patienter Nästan 30 % av patienterna i sjukhusmaterialet och 38 % av registrerade patienter i primärvården har ett systoliskt blodtryck över 139 mmhg. Läkemedelsbehandling I RiksSvikt finns idag patienter med HF-REF registrerade inom slutenvården och patienter med Ett år efter första registrering i RiksSvikt skickas en enkät ut till patienten, där hen uppmanas ange grad på symtom trötthet och andfåddhet, hälsorelaterad livskvalitet samt sin aktuella medicinering. De uppgifter som finns registrerade i ett års uppföljning är således gjorda av patienterna själva via ovan nämnda enkät, s.k. patientrapporterade utfallsmått PROM (Patient Reported Outcome Measures). Svars- frekvensen har sedan start för tio år sedan varit stabilt hög. ( %). Hälsorelaterad livskvalitet är mätt med EQ5D. Medelvärdet vid uppföljning från sjukhusen är för patienterna med hjärtsvikt under och hos de patienter som registrerats inom primärvården Trenden sedan 2005 har varit positiv med ökande skattning på livskvalitetsskalan. 6

12 SAMMANFATTNING RIKSSVIKT 2015 Validering av data Monitorering Under 2015 har RiksSvikts regionala koordinatorer granskat 8 sjukhus. Granskningen har gjorts på 30 slumpmässigt utvalda registringar, där uppgifterna har jämförts med patientens datajournal. Kriteriet för att monitoreras är att minst 100 registreringar är gjorda det år som monitoreras. Begäran om tillfällig personlig tillgång till respektive sjukhus datajournal har under 2015 skickats till 10 sjukhus, varav 8 sjukhus har medgivit tillfällig inloggning för monitorering. Monitoreringen genomförs så att uppgifterna som finns i RiksSvikt eftersöks i patientens journal vid det vårdtillfället eller tidigare. Avvikelser har noterats då registreringen inte motsvarat dokumentationen i journalen. "Fel" har noterats då registreringen är felaktig. "Okänt" har noterats då okänt är registrerat och "källdata saknas" har noterats då det registrerade värdet inte har hittats i journalen. Registreringskvaliteten varierar beroende på vårdformen. De vårdtillfällen som är slutenvårdsbesök och registreras i RiksSvikt flera veckor efter vårdtillfället har flest felaktiga registreringar. Det vanligaste felet då är att ett värde på laboratorievärdena, hjärtfrekvens eller blodtrycket har tagits från ett senare vårdtillfälle. Monitoreringen visar att "Funktionsklass NYHA" har flest avvikelser. I många fall är okänt registrerat eller så finns ett värde i RiksSvikt men det återfinns inte i datajournalen, källdata saknas. För att undvika detta önskar vi att fler journaler har ett sökord för NYHAklass. Variablerna Alkohol och Rökning har också många avvikelser. Där föreslår vi att dokumentationen av livsstil underlättas i journalen. 7

13 SAMMANFATTNING RIKSSVIKT 2015 Figur (3): Avvikelser vid monitorering av 2014 års registreringar på 8 sjukhus. 8

14 RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Resultat 2015 Sjukhus och specialistmottagningar Deltagande enheter och metodologiska aspekter vid jämförelser mellan regioner, landsting och sjukhus Den 31 december 2015 var unika patienter registrerade i RiksSvikt, varav (91 %) på sjukhus och (9 %) inom primärvården. Antalet registreringar i RiksSvikt 2015 ligger stabilt över 9000 unika patienter (tabell 3). Sammanlagt har drygt vårdtillfällen rapporterats från sjukhusen sedan starten Intagningsår Tabell (3): RiksSvikt under 13 år, Antalet unika patienter i registret En unik patient kan förekomma under olika år dock inte flera gånger under samma år. Under 2015rapporterade 49 sjukhus mer än 10 patienter till RiksSvikt och finns representerade i årsrapporten (tabell 4). I spridningsbilderna som redovisas finns endast de sjukhus som registrerat 10 patienter eller fler under Största delen av patienterna rapporteras från Stockholms läns landsting, Region Skåne och Region Västra Götaland (figur 4). Flest registreringar per invånare gör dock landstingen/regionerna i Jönköping, Kalmar, Östergötland och Örebro. Över riket varierar registreringar från 111 till 1562 registreringar per invånare. Två län saknar registreringar i RiksSvikt, det är Landstinget i Västernorrland och Norrbottens läns landsting (tabell 5 och figur 4). Sjukhus med 10 eller fler registrerade patienter under 2015 Avesta lasarett Ludvika lasarett Skånes universitetssjukhus Malmö Blekingesjukhuset Karlshamn Lundby Sjukhus Södertälje Sjukhus Blekingesjukhuset Karlskrona Länssjukhuset Ryhov Trelleborgs lasarett Centralsjukhuset Kristianstad Länssjukhuset i Kalmar US i Linköping Centralsjukhuset i Karlstad Mora Lasarett Uddevalla Sjukhus Ersta sjukhus Motala lasarett Uppsala Akademiska sjukhus Falun Mälarsjukhuset i Eskilstuna Visby Lasarett Hallands sjukhus Varberg Norra Älvsborgs Länssjukhus Vrinnevisjukhuset i Norrköping Hässleholms sjukhus Norrtälje sjukhus Värnamo Sjukhus Höglandssjukhuset Eksjö Nyköpings lasarett Västerviks sjukhus Karlskoga Lasarett Närsjukvårdskliniken i Finspång Västmanlands sjukhus Köping Karolinska Huddinge Oskarshamns sjukhus Västmanlands sjukhus Västerås Karolinska Solna Sahlgrenska Universitetssjukhuset / Mölndal Växjö lasarett Kullbergska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset / Östra Ystad Sjukhus Kungälvs sjukhus Sankt Görans sjukhus Ängelholms Sjukhus Lidköping Sjukhuset i Bollnäs Östersunds sjukhus Lindesbergs lasarett Skånes universitetssjukhus Lund Tabell (4): Sjukhus med mera än 10 registrerade patienter från sluten eller öppenvård under

15 RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Landsting Antal Befolkning ( ) Per inv. Stockholms läns landsting AB Landstinget i Uppsala län C Landstinget Sörmland D Regioni Östergötland E Region Jönköpings län F Region Kronoberg G Landstinget i Kalmar H Gotlands kommun I Landstinget i Blekinge K Region Skåne M Region Halland N Region Västra Götaland O Landstinget i Värmland S Region Örebro län T Landstinget i Västmanland U Landstinget Dalarna W Region Gävleborg X Landstinget i Västernorrland Y Region Jämtland Härjedalen Z Västerbottens läns landsting AC Norrbottens läns landsting BD Riket Tabell (5): Antal patienter per landsting per invånare

16 RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Figur (4): Antalet registreringar varierar över riket från 111 till 1562 registreringar per invånare. Två län saknar registreringar i RiksSvikt.

17 RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Kliniska verksamhetsmått Vårddygn Medelvårdtider avspeglar inte hjärtsviktvårdens kvalitet på samma sätt som andra faktorer. I ett verksamhetsledningsperspektiv finns ändå stort intresse för medelvårdtider. Medelvårdtiden har mellan åren varierat mellan 6,9-7,8 dygn (figur 5). Den totala medelvårdtiden för somatisk vård under 2015 är 7 dygn. Medelvårdtiderna skiljer sig åt mellan sjukhusen 4,7-12,1 dygn. Sammantaget för alla deltagande sjukhus har medianvårdtiden legat oförändrat på 5 dagar under åren Figur (5): Medel och medianvärde vårddygn mellan åren

18 RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Mortalitet Ett års mortalitet är definierat som mortalitet ett år efter första registrering i RiksSvikt. Med denna definition hade 1027 patienter avlidit under 2015motsvarande en ett-års mortalitet på 18.6 %. Sedan 2008 har ett-årsmortaliteten på sjukhuspatienterna legat stabilt mellan %. Ett-års mortaliteten i den yngsta åldersgruppen (< 65 år) har under åren legat i genomsnitt 5.4 %, år 11.3 %, år 21 % och äldsta åldersgruppen > 85 år 39 % (fig 6). Figur (6): Ett års mortalitet i relation till åldersgrupper. Patienternas demografi och karakteristik Av patienter på sjukhus registrerade i RiksSvikt utgörs 61 % av män och 39 % av kvinnor. Det skiljer dock betydligt mellan åldersgrupperna. Bland patienterna under 65 år är det 74 % män, men vid ålder över 85 år är det fler kvinnor, 54 % (tabell 6). Medelåldern, för denna population, är 75 år med medianvärde 78 år. Kvinnorna är äldre (78 år, median 81 år) än männen (73 år, median 75 år). Medelåldern hos hjärtsviktpatienter har legat stabilt mellan 76 och 78 för kvinnor och mellan 72 och 73 för män sedan starten av registrering i RiksSvikt Åldersgrupp < >=85 Antal % av kolumnen Antal % av kolumnen Antal % av kolumnen Antal % av kolumnen Män Kvinnor Totalt Tabell (6): Könsfördelning i relation till åldersgrupper 13

19 RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Funktionsklass uttryckt som NYHA-klass finns angivet för knappt 70 % av patienterna. Av dessa befinner sig knappt 12 % i NYHAklass I, 44 % i NYHA-klass II, 38, % i NYHA-klass III och 6 % i NYHA-klass IV. I gruppen med nedsatt systolisk hjärtfunktion (HF- REF) var andelen med NYHA III (41 %) och NYHA IV (7 %) större och för patienterna med en normal ejektionsfraktion (HF-NEF) var andelen större i NYHA I (16 %). Ettårsmortaliteten är vid NYHA-klasser I-IV, 7, 10, 21 respektive 56 % (ojusterat). Etiologi Sjukhusbaserade patienter i RiksSvikt har en längre duration med diagnosen hjärtsvikt än 6 månader i 56 % av fallen. Patienterna har eller har haft en eller flera av följande sjukdomar som anses ha betydelse för patientens hjärtsvikt. Vanligast förekommande i det totala sjukhusmaterialet är förmaksflimmer vilket 52 % av patienterna hade. Hypertoni förelåg hos 51 % och IHD hos 47 % (figur 7). Figur (7): Tidigare eller nuvarande sjukdomar hos patienter med hjärtsvikt i totala sjukhusmaterialet. Det är vanligare att kvinnorna har hypertoni (56 %), lungsjukdom (20 %), klaffsjukdom (24 %), depression (11 %) än männen som i stället har ischemisk hjärtsjukdom (51 %), tidigare hjärtinfarkt (39 %), diabetes (26 %), dilaterad cardiomyopati (13 %), pågående malign sjukdom (8 %) i högre utsträckning. Förmaksflimmer är förekommande hos hälften av patienterna oavsett kön. I gruppen HF-NEF är hypertoni (61 %) och förmaksflimmer (59 %) vanligast som bakomliggande sjukdom. I HF-REF är ischemisk hjärtsjukdom (52 %) vanligast. Ingen större skillnad avseende duration kan ses mellan dessa grupper. Diagnostik EKG Uppgift om vänstersidigt skänkelblock (LBBB) saknas hos drygt 15 % av patienterna. Sexton procent av patienterna har LBBB på sitt registrerade EKG. LBBB förekommer oftare hos män jämfört med kvinnor och i de äldre åldersgrupperna jämfört med de yngre åldersgrupperna. QRS-bredden är viktig inför beslut om biventrikulär pacemakerbehandling (CRT). Indikationen för CRT behandling styrs av detta mått tillsammans med förekomst av vänstersidigt skänkelblock. Där uppgift finns har 32 % QRS-bredd 120 ms eller mer (figur 8). QRS-bredden är också relaterad till ett-årsmortalitet och vänsterkammardysfunktion (figur 9 och 10). 14

20 RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Figur (8): Där uppgift finns om QRS bredd (hos 72 %) på EKG så har 32 % > 120 ms. Figur (9): Ett-årsmortalitet, i relation till QRS bredd (ojusterat) 15

21 RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Figur (10): QRS bredd och ejektionsfraktion Ultraljud hjärta Ekokardiografi (EKO) Värdering av kammarfunktion, oftast med ekokardiografi, är obligatoriskt för att ställa diagnosen hjärtsvikt. Ekokardiografi finns registrerat hos 87 % av patienterna på sjukhusen från 2003 till Som jämförelse finns motsvarande uppgift i primärvården hos 67 % av patienterna. Andel ekokardiografi registrerade på sjukhusen ökar från 84 % 2008 till 90 % 2015 (figur 11). Det saknas värdering av vänsterkammarfunktion hos 12 % av patienterna som är registrerade på sjukhus 16

22 RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Figur (11): Andel patienter som har fått vänsterkammarfunktionen värderad Det är anmärkningsvärt att i åldersgruppen yngre än 65 år har 95 % av män och kvinnor fått ekokardiografi utfört, men i gruppen över 85 år endast 75 % av männen och 66 % av kvinnorna fått ekokardiografi utfört (figur 12). Figur (12): Andel patienter som har fått vänsterkammarfunktionen värderad i relation till kön och åldersgrupper. Andel ekokardiografi per landsting/region och sjukhus varierar, se tabell 9 och figur 13. Mellan de 19 av 21 landsting/regioner som registrerar i RiksSvikt t.o.m. år 2015 så varierar andel registrerad ekokardiografi från 62 till 99 %. 17

23 RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Landsting EKO utfört Antal patienter Andel EKO (%) Stockholms läns landsting AB Landstinget i Uppsala län C Landstinget Sörmland D Region Östergötland E Region Jönköpings län F Region Kronoberg G Landstinget i Kalmar H Gotlands kommun I Landstinget i Blekinge K Region Skåne M Region Halland N Region Västra Götaland O Landstinget i Värmland S Region Örebro län T Landstinget i Västmanland U Landstinget Dalarna W Region Gävleborg X Region Jämtland Härjedaelen Z Västerbottens läns landsting AC Riket Tabell (7): Andel patienter som fått vänsterkammarfunktionen värderad i relation till landsting. Figur (13): Andel patienter som fått vänsterkammarfunktionen värderad i relation till deltagande sjukhus. 18

24 RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR BNP och NT-proBNP Tillsammans med en klinisk bedömning är de natriuretiska peptiderna och EKG första steget vid diagnostik av hjärtsvikt. Vid misstanke på akut eller kronisk hjärtsvikt kan helt normalt EKG och normalvärden av BNP/ NTpro-BNP i stort sett utesluta hjärtsvikt. Andel NTproBNP eller BNP per landsting/region tagna på patienter under 2015 varierar från 47 % till 100 % (tabell 8 och figur 14). Provtagning 2015 med natriuretiska peptider, NT-proBNP eller BNP, per invånare varierar från 15 till 150 per invånare. Landsting Intagningsår BNP, NT-proBNP Antal patienter Andel (%) BNP, NT-proBNP Antal patienter Andel (%) Stockholms läns landsting AB Landstinget i Uppsala län C Landstinget Sörmland D Region Östergötland E Region Jönköpings län F Region Kronoberg G Landstinget i Kalmar H Gotlands kommun I Landstinget i Blekinge K Region Skåne M Region Halland N Region Västra Götaland O Landstinget i Värmland S Region Örebro län T Landstinget i Västmanland U Landstinget Dalarna W Region Gävleborg X Landstinget i Västernorrland Y Region Jämtland Härjedalen Z Norrbottens läns landsting BD Tabell (8): Andel BNP eller NT-proBNP tagna på patienter 2014 och 2015 per landsting. 19

25 RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Figur (14): Andel NT-proBNP eller BNP tagna på patienter 2015 per landsting/region varierar från 47 % till 100 %.

26 RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Laboratorievärden Vi registrerar relativt få laboratoriedata i RiksSvikt. Hemoglobin och kreatininvärde är dock obligatoriska. Dessa berörs närmare i texten. I övrigt se tabell 9. Natriuretiska peptider beskrivs närmare under avsnittet diagnostik. Alla Sjukhuspatienter HF-NEF (EF<50%) HF-REF (EF<40%) Antal Medel Median Antal Medel Median Antal Medel Median B-HB S-Kreatinin Kalium S-Natrium Kreatininclearance (MDRD) P-BNP P-NT pro-bnp B-HbA1c S-Urea S-Apo Kvot S-LDL Midjeomfång (cm) BT-systoliskt BT-diastoliskt Hjärt / pulsfrekvens BMI Tabell (9): Registrerade laboratorievärden på sjukhus/specialistmottagningar. Hemoglobin (Hb) Hb-värdena delas in i tre olika grupper. Normalvärdet för Hb är olika för män och kvinnor och så även värden för vad som klassas som anemi. Vi har således olika gränsvärden för kvinnor och män (tabell 10). Hemoglobin är registrerat på patienter på sjukhusen och medelvärdet för dessa var 130,4 g/l. Anemiförekomsten i sjukhusmaterialet är 9 % med definition angiven i tabell 10. Förekomsten av anemi är högre bland männen 12 % än bland kvinnorna (4,9 %) och är högre i de äldre åldersgrupperna. Bland de sjukhusbaserade patienterna har patienter med anemi en ett-års mortalitet (ojusterat) på 38 %, de med lindrig anemi 27 % och de med normalt Hb 14 % (figur 15). Hos patienter med HF-REF är anemiförekomsten lägre 8 % och hos de med HF-NEF högre, 11 %. Precis som i det totala sjukhusmaterialet är det vanligare bland männen och de äldre åldersgrupperna i dessa båda subgrupper. I RiksSvikt registreras för närvarande inte diagnostiska variabler för järnbrist. Kön Normal Lindrig anemi Anemi Kvinnor > 120 g/l g/l < 100 g/l Män > 130 g/l g/l < 110 g/l Tabell (10): Klassindelning anemi 21

27 RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Figur (15): Ett- års mortalitet i relation till Hb-klasser Kreatinin Kreatinin är tillsammans med hemoglobin de laboratorievärden som är obligatoriska i RiksSvikt och har registrerats på sjukhuspatienter. Medelvärdet är 115,6 µmol/l och medianvärdet är 99 µmol/l. Kreatininvärdet ökar med stigande ålder och vid över 85 års ålder har 35 % av patienterna ett kreatinin 130 µmol/l (tabell 11). Män har i högre andel (29 %), ett kreatinin 130µmol/L än kvinnor (19 %). Kreatinin klass <130 >=130 Totalt Antal % Antal % Antal Kvinnor < >= Totalt Män < >= Totalt Total < >= Totalt Tabell (11): Kreatininklasser i relation till kön och åldersgrupper hos patienter registrerade på sjukhus. 22

28 RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR egfr Njurfunktion är en viktig prognostisk faktor och även viktig för behandlingen, inte minst läkemedelsbehandling med RAS- blockad. För att bedöma patientens njurfunktion används glomerulär filtrationshastighet (GFR). Estimerat relativt GFR kallas egfr och anges med enheten ml/min/1.73 m2. I den löpande texten skrivs egfr även utan enhet. I RiksSvikt är det beräknat enligt MDRD formeln Det har varit möjligt att beräkna på patienter registrerade på sjukhus i RiksSvikt, medelvärde på 59,9 och medianvärde 58 (tabell 12). Kreatininclearance Total < >=60 Mortalitet, ett år Mortalitet, ett år Mortalitet, ett år Nej Ja Nej Ja Nej Ja Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal Åldersgrupp Män < >= Total Kvinnor Åldersgrupp < >= Total Total Åldersgrupp < >= Total Tabell (12): Ett-års mortalitet e-gfr klasser i relation till kön och åldersgrupper Kliniska undersökningar Hjärtfrekvens Hjärtfrekvensen har registrerats på sjukhus-/specialistmottagningspatienter och är i genomsnitt 75 slag/minut och medianvärdet 72 slag/minut. Av dessa har 40 % en hjärtfrekvens under 70 slag/min och 60 % har över 70 slag/minut (tabell 13). Äldre har i högre andel hjärtfrekvens över 70 slag/min (tabell 13). En hög hjärtfrekvens är associerad med en högre ett-års mortalitet, 23 % (ojusterat) vid en hjärtfrekvens över 70 slag per minut jämfört med 15 % vid en hjärtfrekvens <70 slag per minut (tabell 14). 23

29 RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Hjärtfrekvens grupper Totalt < 70 => 70 Antal % Antal % Antal Kvinnor < >= Totalt Män < >= Totalt Total < >= Totalt Tabell (13): Hjärtfrekvensgrupper sjukhus patienter i relation till kön och åldersgrupper. Mortalitet, ett år Total Nej Ja Antal % Antal % Antal < => Total Tabell (14): Ett-års mortalitet sjukhuspatienter i relation till hjärtfrekvensgrupper Systoliskt blodtryck Det systoliska blodtrycket finns registrerat på sjukhuspatienter i RiksSvikt och medelvärdet är 126 mmhg, medianvärde 125 mmhg. Knappt 69 % ligger i intervallet mmhg. Nästan 30 % av patienterna har ett systoliskt blodtryck över 139 mmhg och 2 % av det totala sjukhusmaterialet har ett systoliskt blodtryck under 90 mmhg. Blodtrycket stiger med åldern och är högre hos kvinnor jämfört med män (tabell 15 ). Mellan sjukhusen i RiksSvikt varierar andelen patienter med ett systoliskt blodtryck över 139 mm/hg från 16 % till 50 % (tabell 16). BT systoliskt grupper < >139 Totalt Antal % Antal % Antal % Antal Män < >= Totalt Kvinnor < >= Totalt Total < >= Totalt Tabell (15): Systoliskt blodtryck grupper i relation till åldersgrupper och kön - sjukhuspatienter 24

30 BT systoliskt grupper Totalt <90 >139 Antal % Antal % Antal % Antal Alingsås lasarett Avesta lasarett Blekingesjukhuset Karlshamn Blekingesjukhuset Karlskrona Brommageriatriken AB Centralsjukhuset Kristianstad Centralsjukhuset i Karlstad Danderyds sjukhus AB Ersta sjukhus Falun Frölunda Specialistsjukhus Gävle Sjukhus Hallands sjukhus Varberg Helsingborg Hjärt Kärl Centrum Hässleholms sjukhus Höglandssjukhuset Eksjö Karlskoga Lasarett Karolinska Huddinge Karolinska Solna Kullbergska sjukhuset Kungälvs sjukhus Landskrona Lasarettet i Enköping Lidköping Lindesbergs lasarett Ljungby sjukhus Ludvika lasarett Lundby Sjukhus Lycksele lasarett Länssjukhuset Ryhov Länssjukhuset i Kalmar Mora Lasarett Motala lasarett Mälarsjukhuset i Eskilstuna Nacka Närsjukhus Norrtälje sjukhus Nyköpings lasarett Närsjukvårdskliniken i Finspång Oskarshamns sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset / Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset / Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset / Sahlgrenska Sankt Görans sjukhus Simrishamns sjukhus Sjukhuset i Bollnäs Skellefteå lasarett Skånes universitetssjukhus Lund Skånes universitetssjukhus Malmö Södersjukhuset Södertälje Sjukhus Trelleborgs lasarett US i Linköping Universitetssjukhuset Örebro Uppsala Akademiska sjukhus Visby Lasarett Vrinnevisjukhuset i Norrköping Värnamo Sjukhus Västerviks sjukhus

31 RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR BT systoliskt grupper Totalt <90 >139 Antal % Antal % Antal % Antal Västmanlands sjukhus Köping Västmanlands sjukhus Västerås Växjö lasarett Ystad Sjukhus Ängelholms Sjukhus Östersunds sjukhus Totalt Tabell (16): Systoliskt blodtryck grupper på deltagande sjukhus Hos patienter med HF-REF är medelvärdet för det systoliska blodtrycket lägre, 122 mm/hg än hos patienter med HF-NEF, 131 mm/hg. Det diastoliska blodtrycket finns registrerat hos sjukhuspatienter i RiksSvikt. Medelvärdet är 72 mmhg och medianvärdet är 70 mmhg. Behandling Läkemedel Merparten av våra patienter i registret (91 %) är registrerade i anslutning till utskrivning från sjukhus eller vid ett besök på sjukhuset. Fortsättningsvis kommer vi i denna årsrapport att dela upp dessa på de två viktigaste typerna av hjärtsvikt som förekommer i slutenvården nämligen patienter med HF-NEF (hjärtsvikt med normal ejektionsfraktion) och patienter med HF-REF (patienter med systolisk hjärtsvikt). Denna uppdelning eftersom bakomliggande orsaker såväl som behandling kan skilja sig åt beroende på vilken typ av patient man har framför sig och vilken evidens det finns för att behandla. Nedan kommer vi i diagram såväl som figurer att belysa skillnaderna mellan dessa två typer av hjärtsvikt avseende medicinering. Behandling över tid ( ) I registret har vi idag patienter med HF-REF registrerade inom slutenvården och patienter med HF-NEF. I nedanstående 2 figurer ser vi tydligt att behandlingen för de två typerna av hjärtsvikt skiljer sig åt. Patienter med HF-REF har en betydligt mer optimal behandling, som under åren ytterligare förbättrats i enlighet med våra riktlinjer. Å andra sidan har patienter med HF-NEF betydligt mer försiktig behandling vilket sannolikt speglar avsaknaden av studier som visar hur dessa patienter skall behandlas.