Svensk författningssamling
|
|
- Alexandra Lindström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svensk författningssamling Förordning om stora förbränningsanläggningar; utfärdad den 8 maj SFS 2013:252 Utkom från trycket den 21 maj 2013 Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om försiktighetsmått för stora förbränningsanläggningar. Förordningen är meddelad med stöd av 9 kap. 5 miljöbalken i fråga om 16 19, 21 24, 26 34, 36 82, 86, 88, 91 och 94 och i övrigt med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen. Definitioner 2 I denna förordning avses med bränsle: ett fast, flytande eller gasformigt brännbart material, naturgas: naturligt förekommande metan med högst 20 volymprocent ädelgaser och andra beståndsdelar, och raffineringsrestbränsle: en destillations- eller omvandlingsrest från råoljeraffinering som används i ett raffinaderi för raffinaderiets egen förbrukning. 3 Med biomassa avses i denna förordning 1. vegetabiliskt material som kommer från jord- eller skogsbruk och som kan användas som bränsle för utvinning av materialets energiinnehåll, 2. vegetabiliskt jord- eller skogsbruksavfall, 3. vegetabiliskt avfall från livsmedelsindustrin, om den energi som alstras vid förbränningen tas till vara, 4. vegetabiliskt fiberhaltigt avfall som har uppkommit vid produktion av nyfiberpappersmassa eller vid pappersproduktion från massa, om avfallet samförbränns på produktionsplatsen och den energi som alstras vid förbränningen tas till vara, 5. korkavfall, och 6. träavfall, dock inte träavfall som kan innehålla organiska halogenföreningar eller tungmetaller till följd av behandling med träskyddsmedel eller till följd av ytbehandling. 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, , s. 17, Celex 2010L0075). 1
2 SFS 2013:252 4 Med tillstånd avses i denna förordning ett tillstånd som har getts enligt miljöbalken eller föreskrifter som har meddelats med stöd av miljöbalken eller enligt motsvarande äldre bestämmelser. 5 I denna förordning avses med förbränningsanläggning: teknisk utrustning i vilken ett eller flera bränslen oxideras för att den frigjorda energin ska kunna utnyttjas, och flerbränsleanläggning: förbränningsanläggning där två eller flera typer av bränslen används samtidigt eller växelvis. 6 Med stor förbränningsanläggning avses i denna förordning en förbränningsanläggning där den sammanlagda installerade tillförda effekten är 50 megawatt eller större. Bestämmelser som innebär att flera förbränningsanläggningar tillsammans kan anses vara en stor förbränningsanläggning finns i Med anläggningseffekten avses i denna förordning den stora förbränningsanläggningens sammanlagda installerade tillförda effekt. 8 Med 2013-anläggning avses i denna förordning en stor förbränningsanläggning som har tagits i drift före den 7 januari 2014, om anläggningen före den 7 januari 2013 omfattades av ett tillstånd eller av en fullgjord och fullständig ansökan om tillstånd. 9 Med 2002-anläggning avses i denna förordning en 2013-anläggning som 1. fick sitt första tillstånd före den 27 november 2002 och har tagits i drift före den 27 november 2003, eller 2. omfattas av en komplett ansökan om tillstånd som gavs in till tillståndsmyndigheten före den 27 november 2002 och har tagits i drift före den 27 november Med 1987-anläggning avses i denna förordning en 2013-anläggning som fick sitt första tillstånd före den 1 juli Med ny förbränningsanläggning avses i denna förordning en stor förbränningsanläggning som inte är en 2013-anläggning. 12 I denna förordning avses med CEN-standard: en standard som har tagits fram av Europeiska standardiseringsorganisationen, och ISO-standard: en standard som har tagits fram av Internationella standardiseringsorganisationen I denna förordning avses med drifttimmar: den tid uttryckt i timmar under vilken en förbränningsanläggning helt eller delvis är i drift och orsakar utsläpp till luften, med undantag för start- och stopperioder, ottomotor: en intern förbränningsmotor som arbetar enligt ottocykeln och där gnisttändning eller, i fråga om en tvåbränslemotor, kompressionständning används för förbränning av bränslet,
3 skorsten: en konstruktion som innehåller en eller flera rökgaskanaler genom vilka rökgaser leds ut i luften, normal torr gas: torr rökgas normaliserad till temperaturen 273,15 kelvin och trycket 101,3 kilopascal, och ISO-verkningsgrad: verkningsgrad som är fastställd vid grundbelastningsbetingelser enligt en ISO-standard. SFS 2013: Med tillsynsmyndigheten avses i denna förordning den som enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) utövar den operativa tillsynen över förbränningsanläggningen. Undantag från förordningen 15 Denna förordning ska inte tillämpas på 1. en förbränningsanläggning där förbränningsprodukterna används för direkt uppvärmning, torkning eller annan behandling av föremål eller material, 2. en förbränningsanläggning för rening av gaser genom förbränning och som inte används som separat förbränningsanläggning (efterförbränningsanläggning), 3. en anordning för regenerering av katalysatorer för katalytisk krackning, 4. en anordning för omvandling av vätesulfid till svavel, 5. en reaktor som används inom den kemiska industrin, 6. ett koksugnsblock, 7. en cowperapparat, 8. en teknisk anordning som används för att driva fordon, fartyg eller flygplan, 9. en gasturbin eller ottomotor som används på en offshoreplattform, eller 10. en förbränningsanläggning där det bränsle eller de bränslen som används utgörs av annat fast eller flytande avfall än sådant som avses i Villkor i tillstånd och förelägganden 16 Denna förordning gäller utöver de villkor som gäller för verksamheten enligt en dom eller ett beslut om tillstånd eller ett föreläggande enligt miljöbalken eller motsvarande äldre bestämmelser. Krav på utsläpp genom en skorsten 17 Om rökgaser släpps ut i luften från en stor förbränningsanläggning, ska utsläppet ske kontrollerat genom en skorsten och har den höjd som behövs för att skydda människors hälsa och miljön. Driftstörningar och haverier i reningsutrustningen 18 Om det inträffar en driftstörning i reningsutrustningen eller om reningsutrustningen havererar, ska verksamhetsutövaren 1. se till att förbränningsanläggningen inte drivs utan fungerande reningsutrustning i mer än sammanlagt 120 timmar under en tolvmånadersperiod, och 2. underrätta tillsynsmyndigheten inom 48 timmar. 3
4 SFS 2013: Om reningsutrustningen för utsläpp till luft av de föroreningar som regleras genom denna förordning havererar, ska verksamhetsutövaren 1. begränsa eller upphöra med driften, om den normala driften inte kan återupptas inom 24 timmar, eller 2. driva förbränningsanläggningen med bränslen som har ett lågt innehåll av föroreningar. 20 Tillsynsmyndigheten får ge dispens från tidsfristerna i 18 första stycket 1 och 19, om 1. det behövs för att upprätthålla energiförsörjningen och detta behov är tvingande, eller 2. förbränningen annars skulle komma att ersättas med förbränning i en annan anläggning och detta skulle medföra större utsläpp av föroreningar. Kontinuerlig kontroll av utsläpp 21 Halterna av svaveldioxider, kväveoxider och stoft i rökgasen från en stor förbränningsanläggning ska mätas kontinuerligt, om anläggningseffekten är 100 megawatt eller större. Kontinuerlig mätning krävs dock inte 1. om förbränningsanläggningens återstående livslängd är kortare än drifttimmar, 2. i fråga om svaveldioxid och stoft från förbränning av naturgas, 3. i fråga om svaveldioxid från förbränning av en olja vars innehåll av svavel är känt, om förbränningsanläggningen saknar utrustning för svavelrening, eller 4. i fråga om svaveldioxid från förbränning av biomassa, om verksamhetsutövaren kan visa att utsläppen av svaveldioxid under inga omständigheter kan överskrida det gällande begränsningsvärdet. 22 Halten av kolmonoxid i rökgasen från en stor förbränningsanläggning ska mätas kontinuerligt, om gasformigt bränsle används och anläggningseffekten är 100 megawatt eller större. Kontinuerlig mätning krävs dock inte, om förbränningsanläggningens återstående livslängd är kortare än drifttimmar. 23 Om det krävs kontinuerlig mätning enligt 21 eller 22, ska mätningen omfatta också rökgasens syrehalt, temperatur, tryck och innehåll av vattenånga. Vattenångan behöver dock inte mätas kontinuerligt, om den insamlade rökgasen torkas innan den analyseras. 4 Annan kontroll av utsläpp 24 Om det inte krävs kontinuerlig mätning enligt 21 eller 22, ska 1. halterna av svaveldioxider, kväveoxider och stoft i rökgasen mätas minst en gång var sjätte månad, 2. halten av kolmonoxid i rökgasen mätas minst en gång var sjätte månad, om bränslet är gasformigt, och 3. utsläppen av totalkvicksilver via rökgasen mätas minst en gång varje år om bränslet är stenkol.
5 25 Tillsynsmyndigheten får i fråga om svaveldioxid och kväveoxider ge dispens från En sådan dispens ska förenas med villkor att mäta utsläppen på ett sätt som har en likvärdig vetenskaplig kvalitet och överensstämmer med 1. en CEN-standard, eller 2. en ISO-standard eller annan internationell eller nationell standard, om det inte finns någon relevant CEN-standard. SFS 2013:252 Kvalitetssäkring av utsläppskontrollen 26 Utsläppskontroll enligt denna förordning ska ske på ett sätt som överensstämmer med relevanta och aktuella CEN-standarder i fråga om 1. provtagning och analys av föroreningar, 2. mätning av driftsparametrar, 3. kvalitetssäkring av automatiska mätsystem, och 4. metoder för referensmätning för att kalibrera automatiska mätsystem. Om det inte finns någon relevant och aktuell CEN-standard, ska kontrollen ske på ett sätt som har en likvärdig vetenskaplig kvalitet och överensstämmer med en ISO-standard eller annan internationell eller nationell standard. 27 Automatiska mätsystem som används för utsläppskontrollen ska minst en gång varje år kontrolleras genom parallella mätningar med referensmätmetoder. 28 Verksamhetsutövaren ska underrätta tillsynsmyndigheten om resultaten från kontroller av automatiska mätsystem enligt Automatiska mätsystem ska vara så konstruerade att vid ett begränsningsvärde som enligt denna förordning avser genomsnitt under ett dygn är mätosäkerheten, uttryckt som 95-procentigt konfidensintervall för enskilda mätvärden, i fråga om 1. kolmonoxid högst 10 procent av begränsningsvärdet, 2. svaveldioxid högst 20 procent av begränsningsvärdet, 3. kväveoxider högst 20 procent av begränsningsvärdet, och 4. stoft högst 30 procentandelar av begränsningsvärdet. 30 Genomsnittsvärden för timmar, dygn och månader ska valideras för mätosäkerhet genom att multiplicera uppmätta genomsnittsvärden i fråga om 1. kolmonoxid med 0,90, 2. svaveldioxid med 0,80, 3. kväveoxider med 0,80, och 4. stoft med 0,70. Dessa validerade värden är de värden som ska jämföras med begränsningsvärdena. 31 Om fler än tre timmedelvärden under ett dygn är ogiltiga på grund av att ett automatiskt mätsystem inte fungerar eller på grund av underhåll, ska alla värden under det dygnet anses vara ogiltiga. 5
6 SFS 2013: Om alla värden under fler än tio dygn är ogiltiga enligt 31, ska verksamhetsutövaren vidta de åtgärder som är lämpliga för att förbättra det automatiska mätsystemets tillförlitlighet. 33 Mätresultat som tas fram för utsläppskontrollen enligt denna förordning ska registreras, bearbetas och presenteras på ett sätt som gör det möjligt för tillsynsmyndigheten att kontrollera att krav enligt denna förordning för utsläpp till luft följs. Provtagnings- och mätpunkter 34 Om placeringen av provtagnings- och mätpunkter inte är bestämd i ett tillstånd för en stor förbränningsanläggning, ska den som driver anläggningen föreslå en placering och lämna förslaget till tillsynsmyndigheten. 35 I ett ärende som avses i 34 ska tillsynsmyndigheten besluta var provtagnings- och mätpunkter ska vara placerade samt förelägga verksamhetsutövaren att följa beslutet. Sammanlagda utsläpp från flera förbränningsanläggningar 36 Vid tillämpningen av denna förordning ska två eller flera separata förbränningsanläggningar anses vara en enda förbränningsanläggning, om 1. rökgaser från förbränningsanläggningarna släpps ut genom en gemensam skorsten, eller 2. förbränningsanläggningarna har fått sina första tillstånd den 30 juni 1987 eller senare och är installerade så att det med hänsyn till de tekniska och ekonomiska förutsättningarna skulle vara möjligt att släppa ut rökgaser från förbränningsanläggningarna genom en gemensam skorsten. Om flera förbränningsanläggningar enligt första stycket ska anses vara en enda förbränningsanläggning, ska summan av förbränningsanläggningarnas kapaciteter läggas till grund för beräkningen av den sammanlagda förbränningsanläggningens totala installerade tillförda effekt. Förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt som är mindre än 15 megawatt ska dock inte ingå i beräkningen. Begränsningsvärden och beräkning av utsläpp 37 Begränsningsvärdena i gäller för utsläpp från varje skorsten som enligt 36 första stycket 1 är gemensam för en eller flera förbränningsanläggningar samt för de sammanlagda utsläpp från flera skorstenar som det enligt 36 första stycket 2 vore möjligt att släppa ut genom en gemensam skorsten. Bestämmelser om begränsningsvärden för flerbränsleanläggningar finns i Bestämmelser om begränsningsvärdenas tillämpning på förbränningsanläggningar som ändras finns i 80 och De begränsningsvärden som med hänsyn till anläggningseffekten gäller enligt ska i fråga om en sådan sammanlagd förbränningsanläggning som avses i 36 tillämpas på hela förbränningsanläggningen inklusive
7 de enskilda förbränningsanläggningar som inte ingått i beräkningen enligt 36. SFS 2013: Begränsningsvärdena i gäller inte stationära dieselmotorer eller återvinningspannor inom massaindustrin. 40 Vid tillämpningen av ska beräkningen av utsläpp ske så att värdena motsvarar de värden som gäller för normal torr gas vid 1. syrehalten 6 procent, om bränslet är ett fast bränsle, 2. syrehalten 3 procent, om bränslet är flytande eller gasformigt och inte används i en gasturbin eller ottomotor, och 3. syrehalten 15 procent, om bränslet är flytande eller gasformigt och används i en gasturbin eller ottomotor. Krav för utsläpp till luft 41 För ett kalenderår ska det anses att ett krav för utsläpp till luft enligt begränsningsvärdena i denna förordning följs, om kontinuerliga mätningar av utsläppen under förbränningsanläggningens faktiska drifttid det kalenderåret visar att 1. inget validerat månadsmedelvärde överskrider begränsningsvärdet, 2. inget validerat dygnsmedelvärde överskrider 110 procent av begränsningsvärdet, 3. minst 95 procent av de validerade timmedelvärdena understiger 200 procent av begränsningsvärdet, och 4. inget dygnsmedelvärde överstiger 150 procent av begränsningsvärdet, om bränslet är kol i förbränningsanläggningens alla pannor och ingen av pannorna har en installerad tillförd effekt som överstiger 50 megawatt. 42 I beräkningen av de medelvärden som avses i 41 ska det inte ingå mätvärden som har uppmätts under 1. en dispensperiod som avses i 82 eller 83, 2. en period som avses i 18, 19 eller 20 då förbränningsanläggningens reningsutrustning havererat eller det inträffat en driftstörning, eller 3. en start- eller stopperiod. 43 Om det inte krävs kontinuerliga mätningar av utsläppen, ska det anses att ett krav för utsläpp till luft som gäller för en stor förbränningsanläggning följs, om resultaten från varje serie mätningar eller från de andra förfaranden som används för att kontrollera utsläppen visar att begränsningsvärdena inte har överskridits. Svaveldioxid från 2013-anläggningar 44 Från en 2013-anläggning med biomassa som bränsle får det inte släppas ut mer än 200 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas. 45 Från en 2013-anläggning med torv som bränsle får det inte släppas ut 1. mer än 200 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 300 megawatt, eller 7
8 SFS 2013: mer än 300 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten inte överstiger 300 megawatt. 46 Från en 2013-anläggning med ett annat fast bränsle än biomassa eller torv får det inte släppas ut 1. mer än 200 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 300 megawatt, 2. mer än 250 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 100 megawatt men inte överstiger 300 megawatt, eller 3. mer än 400 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten inte överstiger 100 megawatt. 47 Från en 2013-anläggning med flytande bränsle får det inte släppas ut 1. mer än 200 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 300 megawatt, 2. mer än 250 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 100 megawatt men inte överstiger 300 megawatt, eller 3. mer än 350 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten inte överstiger 100 megawatt. 48 Trots får svaveldioxid släppas ut från en 2002-anläggning som inte är i drift mer än timmar per år beräknat som ett rullande medelvärde under en femårsperiod om utsläppen uppgår till 1. högst 800 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är fast, 2. högst 400 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är flytande och anläggningseffekten är större än 300 megawatt, eller 3. högst 850 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är flytande och anläggningseffekten inte överstiger 300 megawatt. Första stycket får tillämpas även på utsläpp från en del av en 2002-anläggning, om 1. rökgaserna från förbränningsanläggningsdelen leds ut genom en eller flera rökgaskanaler genom en gemensam skorsten, och 2. utsläppen genom var och en av rökgaskanalerna mäts separat. Första stycket gäller inte gasturbiner och ottomotorer. 49 Från en 2013-anläggning med gas som bränsle får det inte släppas ut 1. mer än 5 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är en flytande gas, 2. mer än 400 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är en gas med lågt värmevärde från en koksugn, 3. mer än 200 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är en gas med lågt värmevärde från en masugn, eller 4. mer än 35 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är någon annan gas än de som avses i
9 Trots första stycket får 800 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas släppas ut från en 2002-anläggning, om bränslet är en gas med lågt värmevärde från förgasning av raffinaderirestprodukter. SFS 2013:252 Svaveldioxid från nya förbränningsanläggningar 50 Från en ny förbränningsanläggning med biomassa som bränsle får det inte släppas ut 1. mer än 150 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 300 megawatt, eller 2. mer än 200 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten inte överstiger 300 megawatt. 51 Från en ny förbränningsanläggning med torv som bränsle får det inte släppas ut 1. mer än 150 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 300 megawatt och förbränningen inte sker i en fluidiserad bädd, 2. mer än 200 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 300 megawatt och förbränningen sker i en fluidiserad bädd, 3. mer än 250 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 100 megawatt men inte överstiger 300 megawatt och förbränningen sker i en fluidiserad bädd, eller 4. mer än 300 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om a) anläggningseffekten är större än 100 megawatt men inte överstiger 300 megawatt och förbränningen inte sker i en fluidiserad bädd, eller b) anläggningseffekten inte överstiger 100 megawatt. 52 Från en ny förbränningsanläggning med ett annat fast bränsle än biomassa eller torv får det inte släppas ut 1. mer än 150 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 300 megawatt och förbränningen inte sker i en cirkulerande eller trycksatt bädd, 2. mer än 200 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om a) anläggningseffekten är större än 300 megawatt och förbränningen sker i en cirkulerande eller trycksatt bädd, eller b) anläggningseffekten är större än 100 megawatt men inte överstiger 300 megawatt, eller 3. mer än 400 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten inte överstiger 100 megawatt. 53 Från en ny förbränningsanläggning med flytande bränsle får det inte släppas ut 1. mer än 150 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 300 megawatt, 2. mer än 200 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 100 megawatt men inte överstiger 300 megawatt, eller 9
10 SFS 2013: mer än 350 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten inte överstiger 100 megawatt. 54 Från en ny förbränningsanläggning med gasformigt bränsle får det inte släppas ut 1. mer än 5 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är en flytande gas, 2. mer än 200 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är en gas med lågt värmevärde från en koksugn, 3. mer än 400 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är en gas med lågt värmevärde från en masugn, eller 4. mer än 35 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är någon annan gas än de som avses i 1 3. Kväveoxider och kolmonoxid från 2013-anläggningar 55 Från en 2013-anläggning med biomassa eller torv som bränsle får det inte släppas ut 1. mer än 200 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 300 megawatt, 2. mer än 250 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 100 megawatt men inte överstiger 300 megawatt, eller 3. mer än 300 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten inte överstiger 100 megawatt. 56 Från en 2013-anläggning med ett annat fast bränsle än biomassa eller torv får det inte släppas ut 1. mer än 200 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 100 megawatt, 2. mer än 300 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten inte överstiger 100 megawatt och förbränningen inte utgörs av pulvereldning av brunkol, eller 3. mer än 450 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten inte överstiger 100 megawatt och förbränningen utgörs av pulvereldning av brunkol. 57 Från en 2013-anläggning med ett flytande bränsle får det inte släppas ut 1. mer än 150 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 300 megawatt, 2. mer än 200 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 100 megawatt men inte överstiger 300 megawatt, eller 3. mer än 450 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten inte överstiger 100 megawatt. 10
11 58 Trots 57 första stycket 1 och 2 får det från en 2002-anläggning där anläggningseffekten inte är större än 500 megawatt släppas ut upp till 450 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om 1. bränslet är ett flytande raffineringsrestbränsle, eller 2. förbränningsanläggningen är belägen i en kemisk anläggning och bränslet är ett icke-kommersiellt bränsle som utgörs av flytande rester från produktionen vilka används för egen förbrukning på platsen. SFS 2013: Trots får kväveoxider släppas ut från en stor förbränningsanläggning som inte är i drift mer än timmar per år beräknat som ett rullande medelvärde under en femårsperiod om utsläppen uppgår till 1. högst 400 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är flytande och förbränningsanläggningen är en 2002-anläggning där anläggningseffekten är större än 500 megawatt, 2. högst 450 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om a) bränslet är fast eller flytande och förbränningsanläggningen är en anläggning där anläggningseffekten inte överstiger 500 megawatt, eller b) bränslet är fast och förbränningsanläggningen är en 1987-anläggning där anläggningseffekten är större än 500 megawatt. Första stycket får tillämpas även på utsläpp från en del av en 2002-anläggning, om rökgaserna från förbränningsanläggningsdelen leds ut genom en eller flera rökgaskanaler genom en gemensam skorsten och utsläppen genom var och en av rökgaskanalerna mäts separat. 60 Från en gasturbin som är eller ingår i en 2013-anläggning får det inte släppas ut 1. mer än 100 milligram kolmonoxid och 90 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är ett flytande bränsle som är ett lätt eller medeltungt destillat, 2. mer än 100 milligram kolmonoxid och 75 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är naturgas och gasturbinen a) används för en mekanisk drivanordning, b) används i ett kraftvärmesystem och har en total ISO-verkningsgrad som överstiger 75 procent, eller c) är en gasturbin i kombicykel och har en total elektrisk ISO-verkningsgrad som räknat över året överstiger 55 procent, 3. mer än 100 milligram kolmonoxid och det antal milligram kväveoxider som bestäms genom att det procenttal som uttrycker gasturbinens ISO-verkningsgrad divideras med talet 35 och kvoten multipliceras med talet 50, om bränslet är naturgas och gasturbinen används i en enkel process och med en ISO-verkningsgrad som överstiger 35 procent och inte omfattas av 2, 4. mer än 100 milligram kolmonoxid och 50 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är naturgas och gasturbinen inte omfattas av 2 eller 3, eller 5. mer än 120 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är en annan gas än naturgas. Första stycket gäller inte gasturbiner för reservdrift med en registrerad drifttid som inte överstiger 500 drifttimmar per år. Första stycket 2 5 gäller inte vid lägre last än 70 procent. 11
12 SFS 2013: Trots 60 får kväveoxider släppas ut från en gasturbin som är eller ingår i en 2002-anläggning och inte är i drift mer än timmar per år beräknat som ett rullande medelvärde under en femårsperiod, om utsläppen uppgår till 1. högst 150 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är naturgas, eller 2. högst 200 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är flytande eller är en annan gas än naturgas. Första stycket får tillämpas även på utsläpp från en del av en 2002-anläggning, om rökgaserna från förbränningsanläggningsdelen leds ut genom en eller flera rökgaskanaler och genom en gemensam skorsten och utsläppen genom var och en av rökgaskanalerna mäts separat. Första stycket gäller inte gasturbiner för reservdrift med en registrerad drifttid som inte överstiger 500 drifttimmar per år. 62 Från en 2013-anläggning med gas som bränsle och som inte är en gasturbin får det inte släppas ut 1. mer än 100 milligram kolmonoxid och 100 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om a) bränslet är naturgas, eller b) förbränningsanläggningen är en ottomotor, eller 2. mer än 200 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är en annan gas än naturgas och förbränningsanläggningen inte är en ottomotor. Första stycket 1 gäller inte ottomotorer för reservdrift med en registrerad drifttid som inte överstiger 500 drifttimmar per år. Trots första stycket 2 får 300 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas släppas ut, om förbränningsanläggningen är en 2002-anläggning där anläggningseffekten inte överstiger 500 megawatt och bränslet är en annan gas än naturgas, masugnsgas, gas från en koksugn eller gas med ett lågt värmevärde från förgasning av raffinaderirestprodukter. Kväveoxider och kolmonoxid från nya förbränningsanläggningar 63 Från en ny förbränningsanläggning med biomassa eller torv som bränsle får det inte släppas ut 1. mer än 150 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 300 megawatt, 2. mer än 200 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 100 megawatt men inte överstiger 300 megawatt, eller 3. mer än 250 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten inte överstiger 100 megawatt Från en ny förbränningsanläggning med ett annat fast bränsle än biomassa eller torv får det inte släppas ut 1. mer än 150 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 300 megawatt och förbränningen inte utgörs av pulvereldning av brunkol, 2. mer än 200 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om
13 a) anläggningseffekten är större än 300 megawatt och förbränningen utgörs av pulvereldning av brunkol, eller b) anläggningseffekten är större än 100 megawatt men inte överstiger 300 megawatt, 3. mer än 300 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten inte överstiger 100 megawatt och förbränningen inte utgörs av pulvereldning av brunkol, eller 4. mer än 400 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten inte överstiger 100 megawatt och förbränningen utgörs av pulvereldning av brunkol. SFS 2013: Från en ny förbränningsanläggning med ett flytande bränsle får det inte släppas ut 1. mer än 100 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 300 megawatt, 2. mer än 150 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 100 megawatt men inte överstiger 300 megawatt, eller 3. mer än 300 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten inte överstiger 100 megawatt. 66 Från en ny förbränningsanläggning som är en gasturbin i kombicykel eller annan gasturbin får det inte släppas ut 1. mer än 100 milligram kolmonoxid och det antal milligram kväveoxider som bestäms genom att det procenttal som uttrycker gasturbinens ISO-verkningsgrad divideras med talet 35 och kvoten multipliceras med talet 50, om bränslet är gasformigt och gasturbinen används i enkel process och med en ISO-verkningsgrad som överstiger 35 procent, eller 2. mer än 100 milligram kolmonoxid och 50 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om bränslet a) är flytande och utgörs av lätta eller medeltunga destillat, eller b) är gasformigt och förbränningsanläggningen inte omfattas av 1. Första stycket gäller inte gasturbiner för reservdrift med en registrerad drifttid som inte överstiger 500 drifttimmar per år. Första stycket 1 och 2 b gäller inte vid lägre last än 70 procent. 67 Från en ny förbränningsanläggning med gas som bränsle och som inte är en gasturbin får det inte släppas ut 1. mer än 100 milligram kolmonoxid och 75 milligram kvävoxider per kubikmeter normal torr gas, om förbränningsanläggningen är en ottomotor, eller 2. mer än 100 milligram kolmonoxid och 100 milligram kväveoxider per kubikmeter normal torr gas, om förbränningsanläggningen inte är en ottomotor. Första stycket 1 gäller inte ottomotorer för reservdrift med en registrerad drifttid som inte överstiger 500 drifttimmar per år. Stoft från 2013-anläggningar 68 Från en 2013-anläggning med biomassa eller torv som bränsle får det inte släppas ut 13
14 SFS 2013: mer än 20 milligram stoft per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 100 megawatt, eller 2. mer än 30 milligram stoft per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten inte överstiger 100 megawatt. 69 Från en 2013-anläggning med ett flytande bränsle eller med ett annat fast bränsle än biomassa eller torv får det inte släppas ut 1. mer än 20 milligram stoft per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 300 megawatt, 2. mer än 25 milligram stoft per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 100 megawatt men inte överstiger 300 megawatt, eller 3. mer än 30 milligram stoft per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten inte överstiger 100 megawatt. Trots första stycket får 50 milligram stoft per kubikmeter normal torr gas släppas ut, om förbränningsanläggningen är en 2002-anläggning och bränslet är ett flytande raffineringsrestbränsle. Första och andra styckena gäller inte gasturbiner eller ottomotorer. 70 Från en 2013-anläggning med gasformigt bränsle får det inte släppas ut 1. mer än 30 milligram stoft per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är en gas från stålindustrin som kan användas utanför anläggningen, 2. mer än 10 milligram stoft per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är en masugnsgas, eller 3. mer än 5 milligram stoft per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är en annan gas än som anges i 1 och 2. Stoft från nya förbränningsanläggningar 71 Från en ny förbränningsanläggning med biomassa eller torv som bränsle får det inte släppas ut mer än 20 milligram stoft per kubikmeter normal torr gas. 72 Från en ny förbränningsanläggning med ett flytande bränsle eller med ett annat fast bränsle än biomassa eller torv får det inte släppas ut 1. mer än 10 milligram stoft per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten är större än 300 megawatt, eller 2. mer än 20 milligram stoft per kubikmeter normal torr gas, om anläggningseffekten inte överstiger 300 megawatt Från en ny förbränningsanläggning med gas som bränsle får det inte släppas ut 1. mer än 30 milligram stoft per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är en gas från stålindustrin som kan användas utanför anläggningen, 2. mer än 10 milligram stoft per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är masugnsgas, eller 3. mer än 5 milligram stoft per kubikmeter normal torr gas, om bränslet är en annan gas än som anges i 1 och 2.
15 Flerbränsleanläggningar 74 Om det i en stor förbränningsanläggning används mer än ett bränsle och detta medför att det för någon av föroreningarna svaveldioxid, kväveoxider, kolmonoxid och stoft gäller flera olika begränsningsvärden enligt 44 73, ska i stället det bränslevägda begränsningsvärde som följer av gälla för föroreningen. SFS 2013: För varje förorening som vid tillämpningen av omfattas av olika begränsningsvärden för utsläpp från en flerbränsleanläggning ska det bestämmas ett bränslevägt begränsningsvärde genom att 1. för varje bränsle som används i förbränningsanläggningen identifiera vilket begränsningsvärde som enligt gäller för anläggningseffekten (bränslets ingångsvärde), 2. för varje bränsle som används i förbränningsanläggningen multiplicera bränslets ingångsvärde med ett tal som anger den genom bränslet tillförda effekten (effektvärde) och på så sätt få fram bränslets andelsvärde, 3. för varje bränsle som används i förbränningsanläggningen dividera bränslets andelsvärde med summan av alla använda bränslens effektvärden och på så sätt få fram bränslets avvägningsvärde, och 4. addera alla använda bränslens avvägningsvärden och på så sätt få fram det bränslevägda begränsningsvärde (det antal milligram per kubikmeter normal torr gas) som gäller för utsläpp av föroreningen från flerbränsleanläggningen. 76 Om en flerbränsleanläggning är en 2013-anläggning och något av bränslena är ett raffineringsrestbränsle som används separat eller tillsammans med andra bränslen ska det för varje förorening identifieras vilket av de använda bränslena som är det bestämmande bränslet. Det bestämmande bränslet är det bränsle som ger högsta begränsningsvärdet enligt (föroreningen svaveldioxid), (föroreningarna kväveoxider och kolmonoxid) och (föroreningen stoft). Om det är två eller fler bränslen som för samma förorening ger det högsta begränsningsvärdet, ska det bränsle som har den största tillförda effekten anses vara det bestämmande bränslet för den föroreningen. När det bestämmande bränslet för föroreningen är identifierat, ska ett bränslevägt begränsningsvärde för föroreningen bestämmas enligt 77 eller 78 i stället för det som sägs i Om det bestämmande bränslet enligt 76 motsvarar 50 procent eller mer av bränslenas sammanlagda tillförda effekt, ska som bränslevägt begränsningsvärde gälla samma begränsningsvärde som gäller för det slags bränsle som det bestämmande bränslet utgör. 78 Om det bestämmande bränslet enligt 76 motsvarar mindre än 50 procent av bränslenas sammanlagda tillförda effekt, ska det bränslevägda begränsningsvärdet bestämmas genom att 1. för varje bränsle som används i förbränningsanläggningen identifiera vilket begränsningsvärde som gäller enligt 44 49, och (bränslets ingångsvärde), 15
16 SFS 2013: multiplicera det bestämmande bränslets begränsningsvärde med talet 2 och på så sätt få fram det bestämmande bränslets dubbla ingångsvärde, 3. minska det bestämmande bränslets dubbla ingångsvärde med det tal som motsvarar det lägsta av de använda bränslenas ingångsvärden och på så sätt få fram det bestämmande bränslets justerade ingångsvärde, 4. multiplicera det bestämmande bränslets justerade ingångsvärde med ett tal som motsvarar det bestämmande bränslets tillförda effekt (effektvärde) och på så sätt få fram det bestämmande bränslets andelsvärde, 5. för varje annat bränsle som används i förbränningsanläggningen multiplicera bränslets ingångsvärde med ett tal som motsvarar bränslets tillförda effekt (effektvärde) och på så sätt få fram bränslets andelsvärde, 6. för varje bränsle som används i förbränningsanläggningen dividera bränslets effektvärde med summan av alla använda bränslens tillförselvärden och på så sätt få fram bränslets avvägningsvärde, och 7. addera alla använda bränslens avvägningsvärden och på så sätt få fram det bränslevägda begränsningsvärde (det antal milligram per kubikmeter normal torr gas) som gäller för utsläpp av föroreningen från flerbränsleanläggningen. 79 För utsläpp av svaveldioxid från en flerbränsleanläggning som är en 2013-anläggning i ett raffinaderi och något av bränslena är ett raffineringsrestbränsle som används separat eller tillsammans med andra bränslen ska, i stället för det som sägs i 74 78, som begränsningsvärde gälla att det inte får släppas ut 1. mer än milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas, om anläggningen är en 2002-anläggning, eller 2. mer än 600 milligram svaveldioxid per kubikmeter normal torr gas i övriga fall. Anläggningar som ändras 80 Om en 2013-anläggnings kapacitet utökas, ska de begränsningsvärden som gäller för nya förbränningsanläggningar tillämpas på den del av förbränningsanläggningen som påverkas av utökningen. De utsläppskrav ska tillämpas som gäller anläggningseffekten. 81 Om en 2013-anläggning ändras på ett sätt som kan medföra konsekvenser för miljön och på ett sätt som påverkar en sådan del av förbränningsanläggningen som har en installerad tillförd effekt som är större än 50 megawatt, ska de begränsningsvärden som gäller för nya förbränningsanläggningar tillämpas på den ändrade förbränningsanläggningsdelen. De utsläppskrav ska tillämpas som gäller anläggningseffekten. 16 Dispenser på grund av avbrott i bränsleförsörjningen 82 Tillsynsmyndigheten får ge dispens från en skyldighet enligt denna förordning att följa ett begränsningsvärde, om 1. det enda bränsle som normalt används i förbränningsanläggningen är en gas,
17 2. ett plötsligt avbrott i gasförsörjningen gör att det i förbränningsanläggningen undantagsvis behöver användas en annan typ av bränsle som skulle innebära att förbränningsanläggningen vid en normal användning av det bränslet skulle behöva vara utrustad med rökgasrening. Dispensen ska vara tidsbegränsad och får gälla i högst tio dagar. Dispensen får dock ges för längre tid, om det behövs för att upprätthålla energiförsörjningen och detta behov är tvingande. När tillsynsmyndigheten ger en dispens enligt första stycket ska tillsynsmyndigheten utan dröjsmål informera Naturvårdsverket. SFS 2013: Tillsynsmyndigheten får ge dispens från en skyldighet enligt denna förordning att följa ett begränsningsvärde för svaveldioxid enligt någon av 44 54, om 1. det bränsle som normalt används i förbränningsanläggningen har en låg svavelhalt, 2. begränsningsvärdet inte kan följas på grund av ett avbrott i försörjningen av lågsvavligt bränsle, och 3. avbrottet beror på en allvarlig brist i bränslet. Dispensen ska vara tidsbegränsad och får gälla i högst sex månader. När tillsynsmyndigheten ger en dispens enligt första stycket ska tillsynsmyndigheten utan dröjsmål informera Naturvårdsverket. Dispenser för anläggningar med kort återstående livstid 84 Tillsynsmyndigheten får ge dispens från en skyldighet enligt denna förordning att för en del av en stor förbränningsanläggning följa ett begränsningsvärde som gäller för 2013-anläggningar enligt någon av 44 49, 55 62, och om verksamhetsutövaren senast den 1 januari 2014 ansökt om dispens och i en skriftlig försäkran till tillsynsmyndigheten har 1. förbundit sig att inte driva förbränningsanläggningen under mer än timmar under perioden från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2023, och 2. angett anläggningseffekten, de typer av bränslen som används i förbränningsanläggningen samt de begränsningsvärden för svaveldioxid, kväveoxider och stoft som enligt denna förordning gäller för förbränningsanläggningen. Om anläggningseffekten är större än 500 megawatt och bränslet är fast, får dispensen avse utsläpp av kväveoxider endast om förbränningsanläggningen är en 1987-anläggning. Dispensen får ges endast för en tidsperiod som börjar tidigast den 1 januari 2016 och slutar senast den 31 december Dispensen får inte tillåta högre begränsningsvärden än vad som följer av villkor i det tillstånd som gäller för anläggningen och inte heller högre än vad som den 17 juni 2013 gällde för anläggningen enligt föreskrifter som Naturvårdsverket har meddelat med stöd av förordningen (1998:998) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 85 Tillsynsmyndigheten ska fatta beslut i dispensfrågan senast den 30 september Tillsynsmyndigheten ska senast den 30 juni 2015 informera Naturvårdsverket om de dispenser som ges enligt 84 och om uppgifterna i verksamhetsutövarens försäkran. 17
18 SFS 2013: Under den tid som en dispens enligt 84 gäller ska verksamhetsutövaren minst en gång varje år ge in uppgifter till tillsynsmyndigheten om det antal drifttimmar som förbränningsanläggningen drivits efter den 31 december Tillsynsmyndigheten ska informera Naturvårdsverket om de uppgifter som getts in till tillsynsmyndigheten enligt 86 senast den 30 juni året efter det år som uppgifterna avser. 88 Om en stor förbränningsanläggning omfattas av en dispens enligt 84, ska de begränsningsvärden som gäller för nya förbränningsanläggningar tilllämpas på anläggningen efter den 31 december Dispens för fjärrvärme 89 Tillsynsmyndigheten får ge dispens från en skyldighet enligt denna förordning att för en stor förbränningsanläggning följa ett begränsningsvärde som gäller för en 2002-anläggning enligt någon av 44 49, 55 62, och om 1. produktionen av användbar värme från förbränningsanläggningen helt eller delvis levereras i form av ånga eller varmvatten till ett öppet fjärrvärmenät som inte är begränsat till en eller ett fåtal användare, 2. anläggningseffekten inte överstiger 200 megawatt, och 3. ansökan om dispens har getts in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2015 och innehåller uppgifter om anläggningens sammanlagda installerade tillförda effekt, de typer av bränsle som används samt gällande begränsningsvärden för svaveldioxid, kväveoxider och stoft. Dispensen ska vara tidsbegränsad och som längst gälla fram till den 1 juli Dispensen ska förenas med villkor om att åtminstone 50 procent av anläggningens produktion av användbar värme under varje kalenderår som dispensen gäller ska levereras i form av ånga eller varmvatten till ett öppet fjärrvärmenät som inte är begränsat till en eller ett fåtal användare. Dispensen får inte tillåta högre begränsningsvärden än vad som följer av villkor i det tillstånd som gäller för anläggningen och inte heller högre än vad som den 17 juni 2013 gällde för anläggningen enligt föreskrifter som Naturvårdsverket har meddelat med stöd av förordningen (1998:998) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 90 Tillsynsmyndigheten ska senast den 30 juni 2015 informera Naturvårdsverket om 1. de dispenser som ges enligt 89, och 2. de uppgifter verksamhetsutövaren lämnat i sin ansökan om dispens. 91 Under den tid som dispensen gäller enligt 89 ska verksamhetsutövaren minst en gång varje år ge in uppgifter till tillsynsmyndigheten om den andel av anläggningens produktion av användbar värme som under året levererats i form av ånga eller varmvatten till ett öppet fjärrvärmenät som inte är begränsat till en eller ett fåtal användare. 18
19 92 Tillsynsmyndigheten ska informera Naturvårdsverket om de uppgifter som getts in till tillsynsmyndigheten enligt 91 senast den 30 juni året efter det år som uppgifterna avser. SFS 2013:252 Information till Europeiska kommissionen 93 När Naturvårdsverket fått information från tillsynsmyndigheten enligt 82 tredje stycket eller 83 tredje stycket ska verket utan dröjsmål informera Europeiska kommissionen. Verket ska senast den 31 december 2015 informera kommissionen om de uppgifter som tillsynsmyndigheten gett in till verket enligt 85 andra stycket eller 90. Verket ska årligen informera kommissionen om de uppgifter som tillsynsmyndigheten gett in till verket enligt 87 eller 92. Uppgifter i miljörapporten 94 De uppgifter om utsläpp som verksamhetsutövaren lämnar i den miljörapport som avses i 26 kap. 20 miljöbalken ska avse genomsnittsvärden före validering enligt 30. Uppgifter till Naturvårdsverket 95 Tillsynsmyndigheten ska lämna uppgifter om de stora förbränningsanläggningar som omfattas av denna förordning till Naturvårdsverket, om verket begär det. 1. Denna förordning träder i kraft den 18 juni En förbränningsanläggning som vid ikraftträdandet är en 2013-anläggning behöver inte uppfylla andra krav i förordningen än de som anges i 34 förrän den 1 januari För en förbränningsanläggning som avses vara i drift efter den 30 juni 2014 ska ett förslag till placering av provtagnings- och mätpunkter enligt 34 lämnas till tillsynsmyndigheten senast den 30 juni I ett ärende som avses i 3 ska tillsynsmyndigheten besluta ett föreläggande om provtagnings- och mätpunkter som ska börja gälla senast den 31 mars På regeringens vägnar LENA EK Egon Abresparr (Miljödepartementet) 19
20 Norstedts Juridik AB/Fritzes Elanders Sverige AB, 2013
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd
Konsoliderad version av NFS 2002:26
för utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) uttryckta i mg/nm 3 (O 2 -innehåll 6 %) för befintliga förbränningsanläggningar med fasta bränslen Konsoliderad version av NFS 2:26 Bilaga 1 50-350 MW a) >350-500 MW
PROMEMORIA 2014-03-20 Ärendenr: NV-07455-13
1(109) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y PROMEMORIA 2014-03-20 Ärendenr: NV-07455-13 Förslag till ändringar i förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, förordningen
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2001L0080 SV 27.11.2001 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/80/EG av den
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; utfärdad den 23 maj 2013. SFS 2013:309 Utkom från trycket den 31 maj 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 29 kap. 3, 5 och 9 miljöbalken
4. Författningsförslag
4. Författningsförslag Förordning om medelstora förbränningsanläggningar utfärdad den [datum] Regeringen föreskriver 5 följande. 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om försiktighetsmått för medelstora
Värmlands läns författningssamling Grums kommun
Värmlands läns författningssamling Grums kommun ISSN 0347-1667 17 FS 2004:23 Utkom från trycket Kungörelse den 2 april 2004 av lokala föreskrifter för Grums kommun för att skydda människors hälsa och miljön;
Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning
Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Ansökan 1 (Upphävd genom RFFS 2001:25). 2 (Upphävd genom RFFS 2001:25). 2 a Upphävd genom RFFS 2001:25). 3 (Upphävd
PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08
PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08 Bygglov krävs för Enligt 9 kap. 2 PB krävs det bygglov för 1.nybyggnad, 2.tillbyggnad, och 3.annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter; NFS 2000:15 Utkom från trycket den 14 december 2000
Lokala miljöföreskrifter för Malmö Ant. av kommunfullmäktige 28 29/6 2000, 137, bih 80
Lokala miljöföreskrifter för Malmö Ant. av kommunfullmäktige 28 29/6 2000, 137, bih 80 Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 miljöbalken (1998:808), 13, 17, 39-40 och 42-44 förordningen (1998:899) om miljöfarlig
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; utfärdad den 3 oktober 2013. SFS 2013:758 Utkom från trycket den 15 oktober 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2001L0080 SV 25.06.2009 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/80/EG av den
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige; SFS 2016:752 Utkom från trycket den 30 juni 2016 utfärdad den 22 juni 2016. Enligt riksdagens
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder; SFS 2003:1178 Utkom från trycket den 30 december 2003 utfärdad den 18 december 2003. Regeringen
Uttalande - BFN U 98:2
Uttalande BFN U 98:2 Miljöinformation i förvaltningsberättelsen 6 kap. 1 årsredovisningslagen (1995:1554; ÅRL) Förutsättningar Enligt 2 kap. 1 andra stycket 4 och 7 kap. 3 första stycket 4 ÅRL skall årsredovisningen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden; SFS 2015:960 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Statens räddningsverks författningssamling
Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Utkom från trycket den 1 mars 2004 Statens räddningsverks föreskrifter om explosionsfarlig miljö
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244); SFS 2015:918 Utkom från trycket den 18 december 2015 utfärdad den 10 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Förvaltningslagen. Offentlighet och sekretess. Miljöbalken - tillstånd, tillsyn
Förvaltningslagen Offentlighet och sekretess Miljöbalken - tillstånd, tillsyn Förvaltningslagen Förvaltningslagen Gäller alla myndigheter. Förvaltningslagens bestämmelser gäller om det inte står något
Läkemedelsverkets författningssamling
Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter om partihandel med läkemedel; LVFS 2014:8 Utkom från trycket den
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980); SFS 2011:1257 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338); SFS 2015:837 Utkom från trycket den 11 december 2015 utfärdad den 3 december 2015. Regeringen föreskriver i fråga
Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 Februari 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om medelstora förbränningsanläggningar Utfärdad den 26 april 2018 Publicerad den 9 maj 2018 Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Denna förordning innehåller bestämmelser
Taxa för prövning och offentlig kontroll inom områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter
FÖRFATTNING 4.4.2 Antagen av kommunfullmäktige 91/09 Taxa för prövning och offentlig kontroll inom områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller för avgifter
RP 225/2006 rd. till nämnda rättsakter och bemyndiganden att föreskriva om nationella undantag. Lagarna avses träda i kraft den 11 april 2007.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av vägtrafiklagen och 89 i fordonslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att vägtrafiklagen och fordonslagen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om elektroniska vägtullssystem; utfärdad den 19 december 2013. SFS 2013:1164 Utkom från trycket den 14 januari 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Syfte
BESLUT 1 (5) POSTADRESS 751 86 Uppsala GATUADRESS Hamnesplanaden 3 TELEFON 010-22 33 000 FAX 010-22 33 010
BESLUT 1 (5) Anl.nr: 0484-242 Miljöprövningsdelegationen Handläggare: Bernt Forsberg Tel. 010-22 33 249 Eskilstuna församling Box 307 631 04 Eskilstuna Delgivningskvitto Ansökan om ändring av villkor från
Konsoliderad version av
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter (STAFS 2003:1) om färdigförpackning av varor efter volym eller vikt Ändring införd: t.o.m. STAFS 2008:10
Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik
Den nya skollagen Nuvarande skollag är på olika sätt föråldrad Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Avspeglar
AB 04. 2 kap. 9. Underrättelseskyldighet
2 kap. 9 Underrättelseskyldighet Part skall, utöver vad som föreskrivs i 7 i detta kapitel, utan dröjsmål underrätta motparten, om han upptäcker att uppgifter eller föreskrifter i kontraktshandlingarna
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning; SFS 2016:458 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Regeringen föreskriver 1 i fråga
Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa
Med anledning av socialförsäkringsbalkens införande den 1 januari 2011 har redaktionella ändringar i form av bl.a. nya laghänvisningar beslutats i detta rättsliga ställningstagande (dnr 034638-2010). Anpassning
Ansökan om bygglov i efterhand för altan
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-08-17 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (5) Dnr: 2010BN0389 Byggnadsnämnden Ansökan om bygglov i efterhand för altan Förslag till beslut Bygglov i efterhand beviljas för
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om erkännande och verkställighet av bötesstraff inom Europeiska unionen; SFS 2009:1427 Utkom från trycket den 14 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Enligt riksdagens
Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364); SFS 2009:59 Utkom från trycket den 24 februari 2009 utfärdad den 12 februari 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om säkerhet i vägtunnlar; SFS 2006:421 Utkom från trycket den 7 juni 2006 utfärdad den 24 maj 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser 1 Denna
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2006:528 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019)
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019) Vägledning för ansökan Certifiering av företag info@sbsc.se www.sbsc.se Svensk Brand- och
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0039(COD) 4 april 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för konstitutionella frågor över förslaget till Europaparlamentets
1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum 2009-12-14
samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Jens Hagberg 010-240 51
ÅSTORPS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅSTORPS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Länsstyrelsen KFS 215 1996-01-10 2005-03-18 tillägg LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR ÅSTORPS KOMMUN Åstorps kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (1993:1632)
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:572) om värdepappersmarknaden; SFS 2015:1038 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 18 december 2015. Regeringen föreskriver
Finansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om övergångsreglering för försäkringsrörelse; FFFS 2015:21 Utkom
Biologisk och termisk energiåtervinning
Biologisk och termisk energiåtervinning 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N07B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------
Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1
KONSEKVENSUTREDNING 1 (5) Kim Reenaas, Verksjurist Generaldirektörens stab 010-168 05 03 kim.reenaas@elsakerhetsverket.se 2015-03-15 Dnr 15EV4062 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring
Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag
Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker
Lagstiftning och bräddningar. Uppstartsmöte för tillsynsprojekt om bräddningar Miljösamverkan Västra Götaland den 21 oktober 2013
Lagstiftning och bräddningar Uppstartsmöte för tillsynsprojekt om bräddningar Miljösamverkan Västra Götaland den 21 oktober 2013 Lag om allmänna vattentjänster 4 Om det med hänsyn till skyddet för människors
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2009:1454 Utkom från trycket den 18 december 2009 utfärdad den 10 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Jämförelse av nuvarande bestämmelser i Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Stockholms kommun (Kfs 2009:12) med föreslagna ändringar
Jämförelse av nuvarande bestämmelser i Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Stockholms kommun (Kfs 2009:12) med föreslagna ändringar Nuvarande bestämmelser Avlopp och vattentoalett (13 FMH) 1 a I enlighet
Lag. om ändring av lagen om förskottsuppbörd
Lag om ändring av lagen om förskottsuppbörd I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) 21, 32, 33, 33 a, 33 b och 36, 4 kap., 47 och 49 53 samt 7 kap., av dem 21,
TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM FÖRMÅN SOM MOTSVARAR GRUPPLIVFÖRSÄKRING
TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM FÖRMÅN SOM MOTSVARAR GRUPPLIVFÖRSÄKRING 1 Förmånens innehåll 2 Förmånslåtare När en statsanställd har avlidit, betalas en förmån som motsvarar grupplivförsäkring i
ELSÄK-FS 2006:1. Elsäkerhetsverkets föreskrifter. och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet
ELSÄK-FS Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet
Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid
Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid Försäkringskassans ställningstagande 1. När en ersättningsperiod påbörjas En ersättningsperiod
Avgifter i skolan. Informationsblad
Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt; SFS 2002:419 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om redovisning och revision av överföring av naturgas, lagring av naturgas och drift av förgasningsanläggning; SFS 2006:1051 Utkom från trycket den 18 juli 2006 utfärdad
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2009 B 4144-08 KLAGANDE ID Ombud och offentlig försvarare: Advokat PB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt
Sammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd till 2 kap. 3 miljöbalken (1998:808) om metoder för yrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall; Utkom från
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om alkoholskatt; SFS 2010:173 Utkom från trycket den 23 mars 2010 utfärdad den 11 mars 2010. Regeringen föreskriver 1 följande. Termer och uttryck 1 Denna förordning
Lathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
ALLMÄNNA ORDNINGSFÖRESKRIFTER
ALLMÄNNA ORDNINGSFÖRESKRIFTER Antagen av Lessebo kommunfullmäktige 2002-02-26, 11 ALLMÄNNA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LESSEBO KOMMUN Lessebo kommun förskriver följande med stöd av 1 förordningen (1993:1632)
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483); SFS 2001:328 Utkom från trycket den 12 juni 2001 utfärdad den 31 maj 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om
Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar
Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 225, 12/08/1998 s. 0016-0021 EUROPEISKA
Vad menas med arbete enligt vägarbetstidslagen? Ordinarie arbetstid och övertid/mertid. Begränsning av den sammanlagda
Vägarbetstidslagen gäller för mobila Vägarbetstidslagen1 arbetstagare och förare som är egenföretagare och som utför vägtransporter som omfattas av EG:s kör- och vilotidsregler. I vägarbetstidslagen regleras
Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 April 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag
Föreläggande förenat med vite för familjedaghemmet SusoDus
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-05-26 Handläggare Gentiana Dedaj Telefon: 08-508 33 332 Till Utbildningsnämnden 2015-06-11 familjedaghemmet
Anställningsskydd, LAS, visstidsanställning, konvertering, vårdnadsbidrag, föräldraledighet
Cirkulärnr: 16:12 Diarienr: 16/01971 P-cirknr: 16-2:6 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anställningsskydd, LAS, visstidsanställning, konvertering, vårdnadsbidrag, föräldraledighet Tommy
Flytande naturgas framtidens fartygsbränsle
RAPPORT/kortversion Juli 2010 Flytande naturgas framtidens fartygsbränsle Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stora klimatfördelar
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt
Skyltar, tillstånd och tillsyn
Skyltar, tillstånd och tillsyn Vad är en skylt? En skylt är en tavelliknande anordning med någon upplysning eller dylikt, ofta avsedd för allmänheten. (Nationalencyklopedin, NE) Skylt, tavla, flagga, anordning
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-12-21. Den nya inskrivningsmyndigheten
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-12-21 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Den nya inskrivningsmyndigheten Enligt en lagrådsremiss
Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4
Partnerskapsförord giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2 Parter 3 Namn Telefon Adress Namn Telefon Adress Partnerskapsförordets innehåll: 4 Vi skall ingå registrerat partnerskap har ingått registrerat
Slopad särskild löneskatt för personer födda 1937 och tidigare
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Slopad särskild löneskatt för personer födda 1937 och tidigare September 2007 1 Innehållsförteckning 1 Lagtext...3 2 Ett avskaffande av särskild löneskatt
PROJEKT. Anmälningspliktiga fordonstvättar 2011-03-02
PROJEKT Anmälningspliktiga fordonstvättar 2011-03-02 BESÖKSADRESS Hertig Johans Torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Här
ARKIVREGLEMENTE FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN
1 ARKIVREGLEMENTE FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 14 april 2010, 57. Ändrad av kommunfullmäktige den 12 september 2012, 181. Ändrad av kommunfullmäktige den 16 september 2015, 102
Allmänna bestämmelser för användande av Borås Energi och Miljö AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning.
ABVA Allmänna bestämmelser för användande av Borås Energi och Miljö AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning. Gäller fr.o.m. 2011-01-01 Antagna av kommunfullmäktige i Borås Stad 2010-11-18 Innehållsförteckning
Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till BESLUT AV BLANDADE EG EFTA-KOMMITTÉN FÖR GEMENSAM TRANSITERING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.5.2005 SEK(2005) 657 slutlig Utkast till BESLUT AV BLANDADE EG EFTA-KOMMITTÉN FÖR GEMENSAM TRANSITERING om ändring av konventionen av den 20 maj 1987
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar; SFS 2010:1122 Utkom från trycket den 28 september 2010 utfärdad den 10 september 2010. Regeringen föreskriver
ADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING
UPPSALA KOMMUN BIDRAGSREGLER FÖR BARN- OCH UNGDOMSFÖRENINGAR ADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING Detta är ett komplement till idrotts- och fritidsnämndens bidragsregler för barn- och ungdomsföreningar
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624); SFS 2016:52 Utkom från trycket den 16 februari 2016 utfärdad den 4 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2,
Utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen
1(5) Utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen AVDELNING V. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR UPPGIFT OM ENSKILDS PERSONLIGA ELLER EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN 21 kap. Sekretess till skydd för uppgift om enskilds
Taxebilaga 1 Ärendetyper, Munkedals kommun
Taxebilaga 1 Ärendetyper, Munkedals kommun AVGIFT SKYDD AV NATUREN ENL. 7 KAP MILJÖBALKEN av ansökan om dispens från strandskyddsförbud enligt 7 kap. 18b miljöbalken (2009:532). av ansökan om tillstånd
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-18
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-18 Närvarande: f.d. justitierådet Nina Pripp, f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson och justitierådet Lars Dahllöf. Sänkt kapitalvinstbeskattning
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i väglagen (1971:948); SFS 2005:940 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3, 7, 15 17,
Uppdrag att samordna en försöksverksamhet med krav på lämplighet vid tillträde till lärar- och förskollärarutbildning
Regeringsbeslut I:7 2014-03-20 U2014/2222/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskolerådet Box 45093 104 30 Stockholm Uppdrag att samordna en försöksverksamhet med krav på lämplighet vid tillträde
Transportstyrelsens föreskrifter om förarbevis och kompletterande intyg;
Transportstyrelsens föreskrifter om förarbevis och kompletterande intyg; beslutade den 9 juni 2011. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 och 9 förordningen (2011:728) om behörighet för
Finansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om rapportering av väsentliga affärshändelser och avtal inom en
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.5.2007 KOM(2007) 257 slutlig 2007/0091 (CNB) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad beträffar införandet av euron
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård; SFS 2000:353 Utkom från trycket den 7 juni 2000 utfärdad den 25 maj 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-16
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-16 Närvarande: Regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Sekretess för uppgifter på de s.k. tsunamibanden
Information om nyheter inom Sevesolagstiftningen
1(5) Miljöskyddsavdelningen Birgitta Alexandersson 010-224 46 86 Sevesoverksamheter i Västra Götalands län Information om nyheter inom Sevesolagstiftningen Den 1 juni 2015 trädde nya regler ikraft som