BILAGA EFFEKTER PÅ NATURA 2000-OMRÅDEN I NÄRHETEN AV DEN SVENSKA GRÄNSEN

Transkript

1 Kommun KEMI, TORNEÅ Kod FI Områdestyp SCI Natura-område Bottenhavets nationalpark Områdesnummer SL 4041 Undervattenssanddyner (2 %), kustnära laguner, perenn vegetation på steniga stränder, boreala skär och småöar i östersjön, boreala havsstrandängar av Östersjötyp, boreala sandstränder med perenn vegetation i Östersjön, permanenta kustnära sanddyner med örtvegetation, torra sanddyner och sandfält med ljung och kråkbärhedar, naturliga primärskogar i landhöjningskust (< 1 %), artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ (1 %) Bottenhavsmalört, strandviva, småsvalting Fisktärna, silvertärna, skräntärna Områdena ligger vid Bottenviksbågen samt vid området med turistattraktioner i Bottenhavets skärgård, i målområdet för utveckling av turism och rekreation (mv 8410). I och med att befolkningen koncentreras till Kemi-Torneåområdet kan rekreationsanvändningen av området öka. Några direkta planmässiga riktas inte mot Natura-området. Kommun TORNEÅ, ÖVERTORNEÅ, PELLO Kod FI Områdestyp SCI Natura-område Torne älv Områdesnummer SL 4051 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ Utter Västra Lapplands korridor och potentiella torvproduktionsområden belägna i Torne älvs avrinningsområde (eot). Utvecklingskorridoren möjliggör utveckling inom många områden, vilket gör det möjligt att öka kännedomen om skyddsområdet vid Torne älv och i den vidare planeringen vara medveten om särskilt värdefulla objekt och objekt som ska bevaras. Sju potentiella torvproduktionsobjekt har anvisats och vattnet från dessa objekts avrinningsområden rinner slutligen ut i Torne älv. Största delen av eot-områdena är belägna i Tengeliöjokis avrinningsområde. Tengeliöjoki har klassificerats som en förändrad älvtyp på grund av regleringen. Samtidig användning av alla potentiella objekt för torvproduktion belastar vattendragen. Den totala vattendragsbelastningen som riktas mot Torne älv är dock uppskattningsvis mycket liten på grund av avståndet mellan objekten och Torne älv. Enligt en genomsnittlig belastningskalkyl förblir na på Tengeliöjokis avrinningsområde relativt små till följd av avrinningsområdets sjöprocent. Den nuvarande belastningen av torvproduktionen vad gäller näringsämnen utgör mindre än en procent av den belastning som riktas mot Torne älv. Den totala belastningen av ett enskilt torvproduktionsområde har i genomsnitt varit mindre än kg fosfor per år. Om alla potentiella områden togs i bruk samtidigt som de nuvarande områdena skulle utsläppen fördubblas. Även i detta fall skulle vattendragsbelastningen i Tengeliönjoki öka med mindre än en procent och i Torne älv skulle belastningen vara ännu mindre.

2 Kommun ÖVERTORNEÅ Kod FI Områdestyp SCI och Natura-område Öarna i Kainuunkylä Områdesnummer SL 4084 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ (30 %), nordliga, boreala alluviala ängar (65 %) hänggräs smålom, fisktärna, trana, silvertärna, sångsvan, grönbena, dvärgmås, brun kärrhök, blå kärrhök, brushane, salskrake, smalnäbbad simsnäppa. I området finns 1 utrotningshotad art. årta, stjärtand, skedand, mosnäppa, sjöorre, svartsnäppa, skrattmås, lärkfalk, rödbena, tornfalk Kainuunkylä (at 302), fornminnesobjekt (SM 3555 och SM 3556) Inga andra planreserveringar har anvisats för området. At-beteckningen avser ett område med centrumby. Utvecklingen av centrumbyn bedöms inte innebära någon väsentlig ökning av rekreationsanvändningen av öarna i Kainuunkylä. Planen har ingen inverkan på skyddsgrunderna för området. Kommun TORNEÅ Kod FI Områdestyp SCI och Natura-område Hurujärvi ja Iso-Mustajärvi Områdesnummer SL 4086 Naturliga dystrofa sjöar och småvatten (74 %), öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn (26 %) fisktärna, trana, silvertärna, sångsvan, grönbena, svarthakedopping, blå kärrhög, brushane, salskrake svartsnäppa, sädgås, dvärgbeckasin, dvärgmås, stjärtand Området ingår i målområdet för landsbygdsutveckling Aapajärvi-Sattajärvi-Arpela (mk 8036) samt i målområdet för landsbygdsutveckling Liakka-Kainuunkylä (mk 8037). Den existerande kraftledningen går vid den västra delen av Iso-Mustajärvi. Inga förändringar i området eller dess näromgivning. Beteckningen målområde för landsbygdsutveckling anger inga konkreta förändringar. Målet med beteckningen är att bevara landsbygdens livskraft. Landsbygdsutvecklingen ska planeras så att naturvärdena i naturskyddsområdet inte försämras. Planen innefattar ingen press på förändringar i markanvändningen i Natura-området eller dess närmiljö. Inga på skyddsgrunderna för området. Kommun TORNEÅ Kod FI Områdestyp SCI och Natura-område Pajunkari- Uksei - Alkunkarinlahti Områdesnummer SL 4096 Estuarier (75 %), boreala havsstrandängar av östersjötyp (2 %), naturliga primärskogar i landhöjningskust (8 %) strandviva, ryssnarv fisktärna, silvertärna, sångsvan, grönbena, dvärgmås, brun kärrhök, blåhake, brushane, jorduggla stjärtand, gräsand, skedand, sjöorre, skrattmås, rödbena

3 Bottenviksbågen Planen anger ingen ny markanvändning för området eller dess närmaste omgivning. I framtiden kan samhällsstrukturen eventuellt bli tätare, vilket kan öka trycket på rekreationsanvändning i området. Planen har inga negativa på området. Kommun PELLO Kod FI Områdestyp SCI och Natura-område Pellojärvi-Säynäjäjärvi Områdesnummer SL 4142 Naturliga dystrofa sjöar och småvatten (60 %), nordliga, boreala alluviala ängar (20 %), öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn (5 %) smålom, fisktärna, ljungpipare, storlom, trana, silvertärna, sångsvan, grönbena, dvärgmås, blåhake, blå kärrhök, brushane, jorduggla, salskrake, 2 utrotningshotade arter finns i området Dvärgbeckasin, stjärtand, skedand, sädgås, sjöorre, svartsnäppa, skrattmås, lärkfalk, svärta Område med turistattraktioner, målområde för utveckling av turism och rekreation (mv 8415), snöskoterled, existerande kraftledning och järnväg. De existerande trafikförbindelserna orsakar inga förändringar jämfört med nuläget. Beteckningen målområde för utveckling av turism och rekreation har inga direkta på skyddsgrunderna. I utvecklingen av turismen och rekreationen ska skyddsgrunderna för Natura-området beaktas. Kommun PELLO Kod FI Områdestyp SCI och Natura-område Paamajärvi Områdesnummer SL 4144 Naturliga dystrofa sjöar och småvatten (90 %) Lo, björn, utter, varg pärluggla, smålom, fisktärna, storlom, silvertärna, sångsvan, grönbena, dvärgmås, blåhake, blå kärrhök, brushane, jorduggla, salskrake, smalnäbbad simsnäppa, 1 utrotningshotad art finns i området Årta, stjärtand, skedand, sjöorre, svartsnäppa, skrattmås, lärkfalk, svärta Målområde för landsbygdsutveckling (mk 8042) och snöskoterled. Beteckningen målområde för landsbygdsutveckling kan ha en liten inverkan på trafiken längs den snöskoterled som finns i den västra delen av området. Fågelbeståndet i Natura-området består främst av, vilket innebär att användningen av snöskoterleden inte orsakar några störningar. Inga på skyddsgrunderna för området.

4 Kommun KEMINMAA Kod FI Områdestyp SCI Natura-område Rikkärren vid Kallinkangas Områdesnummer SL 4163 Rikkärr (20 %), Boreala lundar (40 %), Skogsbevuxna myrar (40 %) taigakrokmossa, käppkrokmossa, 2 utrotningshotade arter finns i området Pärluggla, hökuggla, storlom, trana, lappuggla, sångsvan, grönbena, tjäder, järpe, blå kärrhök, brushane, jorduggla, salskrake, 2 utrotningshotade arter finns i området Målområde för stadsutveckling (kk 8500), Bottenviksbågen, motorväg, behov av förbättring av riksvägen Området ligger vid kanten av stadsstruktur. När bosättningen koncentreras kan rekreationsanvändningen öka i området. I planlösningen presenteras dock inga nya områdesreserveringar för boende jämfört med nuläget, utan planen konstaterar den nuvarande situationen. Kommun KEMINMAA Kod FI Områdestyp SCI Natura-område Lunden i Kaltiojänkkä Områdesnummer SL 4167 Boreala lundar (90 %) 2 utrotningshotade arter finns i området Bottenviksbågen Inga planreserveringar har anvisats för området eller dess närmaste omgivning. Beteckningen för utveckling av Bottenviksbågen har inga påvisbara på området. Planen har ingen inverkan på skyddsgrunderna för området. Kommun KEMINMAA Kod FI Områdestyp SCI Natura-område Lunden i Tornivaara Områdesnummer SL 4168 Boreala lundar 90 % 1 utrotningshotad art finns i området

5 Område som lämpar sig för planering av vindkraftproduktion (tv ), utvecklingszon för gruvdrift (ek) Vindkraft kan inte placeras i ett Natura-område om det innebär en betydande försämring av områdets skyddsvärden. Utvecklingszonen för gruvdrift är en informativ beteckning. I planering eller undersökning av gruvdrift ska na på Natura-området beaktas. Kommun TORNIO Kod FI Områdestyp SCI Natura-område Lunden i Runteli Områdesnummer SL 4177 Boreala lundar (90 %) 2 utrotningshotade arter finns i området Målområde för landsbygdsutveckling (mk 8036) Utvecklingsbeteckningen anvisar ett område där landsbygdens särdrag ska bevaras. Planen har ingen inverkan på skyddsgrunderna för området. Kommun TORNIO Kod FI Områdestyp (ingår i SCI) Natura-område Karunginjärvi Områdesnummer SL 4275 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ (86 %), nordliga, boreala alluviala ängar (13 %), Alluviala lövskogar, som tidvis är översvämmade (1 %) smålom, trana, silvertärna, sångsvan, grönbena, mindre sångsvan, brun kärrhök, blå kärrhök, brushane, salskrake, smalnäbbad simsnäppa. 2 utrotningshotade arter finns i området. Alfågel, bläsand, ladusvala, storskrake, storspov, stjärtand, fiskmås, kanadagås, gulärla, skedand, grågås, sjöorre, ängspiplärka, svärta, rödbena, drillsnäppa, hussvala, silltrut, sävsångare, gräsand, kärrsnäppa, beckasin, kricka, knipa, backsvala, småsk Område som är viktigt med tanke på värnandet om landskapet (ma 6098), målområde för landsbygdsutveckling (mk 8037), målområde för utveckling av turism och rekreation (mv 8414), Västra Lapplands korridor Ett område som är viktigt med tanke på värnandet om landskapet stöder bevarandet av Karunginjärvi och dess omgivning. I övrigt omfattar planen områdesreserveringar i omgivningen som motsvarar nuläget. Utvecklingsbeteckningen hänvisar inte till några konkreta åtgärder. I utvecklingen av turismen ska skyddsgrunderna för Natura-områden och bevarandet av dessa områden beaktas. Planen har inga försämrande på skyddsgrunderna för området. Kommun PELLO Kod FI Områdestyp SCI

6 Natura-område Koutusjärvi /(Moinajärvi) Områdesnummer SL 0 Oligotrofa mineralfattiga vatten på sandslätter (13 %), Vattendrag (slätt- till bergsnivå) (< 1 %), Aapamyrar (6 %), Västlig taiga (55 %), Boreala lundar (< 1 %), Skogsbevuxna myrar (3 %) utter, lappranunkel stenfalk, pärluggla, hökuggla, berguv, storlom, grönbena, tjäder, spillkråka, tretåig hackspett, järpe, blåhake, brushane, sparvuggla, 1 utrotningshotad art finns i området Område med turistattraktioner, målområde för utveckling av turism och rekreation (mv 8415). Område enligt strandskyddsprogrammet (rs). Utvecklingsbeteckningen hänvisar inte till några konkreta åtgärder. I utvecklingen av turismen ska skyddsgrunderna för Natura-områden och bevarandet av dessa områden beaktas. Planen har inga försämrande på skyddsgrunderna för området. Kommun PELLO Kod FI Områdestyp SCI Natura-område De gamla skogarna i Käärmejuppo Områdesnummer SL 4115 Oligotrofa mineralfattiga vatten på sandslätter (13 %), Vattendrag (slätt- till bergsnivå) (< 1 %), Aapamyrar (6 %), Västlig taiga (55 %), Boreala lundar (< 1 %), Skogsbevuxna myrar (3 %) utter, lappranunkel stenfalk, pärluggla, hökuggla, berguv, storlom, grönbena, tjäder, spillkråka, tretåig hackspett, järpe, blåhake, brushane, sparvuggla, 1 utrotningshotad art finns i området Inga markeringar Inga planreserveringar har anvisats för området eller dess närmaste omgivning. Planen har ingen inverkan på skyddsgrunderna för området. Kommun PELLO Kod FI Områdestyp SCI Natura-område Yrttivuoma Områdesnummer SL 4116 Oligotrofa mineralfattiga vatten på sandslätter (13 %), Vattendrag (slätt- till bergsnivå) (< 1 %), Aapamyrar (6 %), Västlig taiga (55 %), Boreala lundar (< 1 %), Skogsbevuxna myrar (3 %) utter, lappranunkel stenfalk, pärluggla, hökuggla, berguv, storlom, grönbena, tjäder, spillkråka, tretåig hackspett, järpe, blåhake, brushane, sparvuggla, 1 utrotningshotad art finns i området Inga markeringar

7 Inga planreserveringar har anvisats för området eller dess närmaste omgivning. Den närmaste områdesreservationen för vindkraft (tv 2380) finns på cirka 1,1 km avstånd. Skyddet av Natura-området grundar sig på habitatdirektivet. Vindkraftsparker orsakar inga sådana vidsträckta som skulle kunna påverka skyddsgrunderna negativt. I den mer detaljerade planeringen av bl.a. elöverförings- och vägförbindelser ska man vid behov utvärdera na på Natura-området.