Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet. DHRs idéskrift

Transkript

1 1 Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet DHRs idéskrift

2 2 Innehåll Historik och ideologi sid 3 människovärde, egen erfarenhet, välgörenhet, diskriminering Rätt till lika villkor för alla medborgare sid 9 jämlikhet, ökad medvetenhet, forskning, jämställdhet, rättsäkerhet, hot och våld, etik Otillgänglighet är diskriminering sid 15 tillgänglighet och användbarhet, yttrandefrihet, politiskt deltagande, kultur och fritid Fri rörlighet sid 21 allmänna kommunikationer, färdtjänst, bilstöd Förutsättningar för självständighet sid 24 personlig assistans, hemtjänst, utbildning, arbete, hjälpmedel, habilitering och rehabilitering I vardagen känns politiken in på bara skinnet sid 32 personlig integritet, familjeliv, hälsa, levnadsstandard, åldersdiskriminering Internationellt samarbete sid 38 Förbundet Unga Rörelsehindrade sid 39 Redaktör: Erika Wermeling, Brödtext Stockholm 2013 Sammanfattningen av FN-konventionens artiklar är en bearbetad version från Handikappförbunden

3 3 Historik och ideologi Inledning Det började i Göteborg DHR Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder bildades 1923 på initiativ av Anna Vogel, föreståndare på Vanföreanstalten i Göteborg. Då löd namnet Kamratföreningen De Vanföras Väl (DVV) och målgruppen var elever som lämnat institutionslivet. Liknande föreningar kom att bildas i Helsingborg och i Stockholm. DVV utvecklades snabbt till en folkrörelseorganisation med krav på arbete, hjälpmedel och tillgängliga fordon på agendan bytte förbundet namn till De Handikappades Riksförbund (DHR) ändrades namnet till DHR Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. Förkortningen DHR är densamma men betydelsen är en annan. Nu utläses DHR Delaktighet, Handlingskraft och Rörelsefrihet. För full jämlikhet, jämställdhet och delaktighet Under alla år har DHR arbetat för att sätta in livsvillkoren för personer med nedsatt rörelseförmåga i ett samhällsperspektiv, snarare än att lägga vikt vid medlemmarnas diagnoser. Medlemmarnas erfarenheter och upplevelser av att vara medborgare i samhället har alltid varit centrala. Sättet att beskriva personer med funktionsnedsättning har utvecklats idag

4 4 sätts människan, med alla sina rättigheter, i centrum istället för hennes funktionsnedsättning. Vilka ord vi använder är viktiga därför att de signalerar vad som krävs av ett samhälle som möter alla medborgare likvärdigt och jämställt. DHRs huvuduppgift är att arbeta för full jämlikhet, jämställdhet och delaktighet i samhället. Organisationen är demokratisk och ideell samt partipolitiskt och religiöst obunden. DHRs ideologi och det policydokument som antas av förbundsmötet är grundstommen för arbetet. Medlemmarna i DHR bedriver aktivt funktionshinderpolitiskt arbete, opinionsbildning och informerar om frågor som rör personer med nedsatt rörelseförmåga. De flesta har själva nedsatt rörelseförmåga. Funktionshinderpolitik genomsyrar hela samhället Funktionshinderpolitik är inget särintresse utan totalt avgörande för genomslaget inom all annan samhällspolitik. Ansvaret för alla människors delaktighet ska hanteras där det hör hemma, alltså inom varje politikområde. Inom många sakpolitiska områden vi arbetat med lokalt, regionalt och nationellt har det skett stora förändringar över tid. Men mycket återstår innan samhället är tillgängligt och användbart för alla. Innan förutsättningarna för delaktighet, handlingskraft och rörelsefrihet lett till reella möjligheter för alla medborgare att likvärdigt utöva sina rättigheter och skyldigheter. På europeisk nivå opinionsbildar DHR för att påverka beslut som sedan klubbas igenom i svenska riksdagen. Det händer att EU ligger före Sverige när det gäller krav som syftar till att öka rörelsefriheten. I de fallen driver EU på en snabbare

5 5 utveckling i Sverige. Framför allt inom transportområdet har EU-kraven på tillgänglighet skärpts. Samtidigt sker det bakslag i lagstiftning och praxis som begränsar våra liv på områden där rättigheterna tidigare ökat. Det är mycket oroande tendenser. Kampen för våra rättigheter kan aldrig vila. Den är ständigt pågående. en tar avstamp i FN-konventionen DHRs idéskrift vilar på FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som antogs av riksdagen i november Alla länder som antagit konventionen är skyldiga att respektera och främja rättigheterna samt se till att medborgarna skyddas från diskriminering. Konventionen tydliggör vad som krävs av staten för att leva upp till alla medborgares lika rättigheter och möjligheter att vara delaktiga i alla delar av samhället. Det är regeringen, myndigheterna, regionerna, landstingen och kommunerna som ansvarar för att skyldigheterna fullgörs inte exempelvis enskilda näringsidkare. Konventionens artiklar är grunden för vår politik. Förutom artiklarna som täcker olika sakområden finns åtta övergripande principer som ska genomsyra samhällets alla områden och beslut. ens kapitel hänvisar till de artiklar som kan användas som stöd i arbetet inom respektive område. Konventionens åtta principer är: Respekt för människors lika värde och självständighet, deras oberoende och frihet att göra egna val. Icke-diskriminering. Full delaktighet i samhället. Respekt för olikheter och accepterandet av att människor med funktionsnedsättning är en del av mänsklighetens mångfald och natur. Lika möjligheter.

6 6 Tillgänglighet. Jämställdhet mellan män och kvinnor. Respekt för utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för barnens rätt att bevara sin identitet. Det finns också bestämmelser om hur länderna ska samla in information, statistik och forskning som identifierar hinder i samhället, och om hur länderna ska övervaka att konventionen följs. Människovärdet är okränkbart DHR erkänner principen om alla människors lika värde oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Inget samhälle, ingen grupp eller enskild person har rätt att kränka människovärdet hos en individ eller grupp. Ett samhälle kan aldrig delas upp i fullvärdiga och inte fullvärdiga medborgare, där en del utsätts för diskriminering som leder till utanförskap. Människor med funktionsnedsättning har rätt till sina liv, vilket innebär att ett skadat foster aldrig få utgöra grund för abort. DHR tar inte ställning till abort av andra skäl. Utvecklingen av genteknik, gentester, genterapi och fosterdiagnostik påverkar synen på personer med funktionsnedsättning negativt. Det är mycket viktiga frågor för oss. DHR tar avstånd från legalisering av aktiv dödshjälp. Dödshjälp innebär att ifrågasätta av livets okränkbarhet. Vi vill ha livshjälp, inte dödshjälp. Egen erfarenhet avgörande kunskap Samarbetet med funktionshinderrörelsen är centralt i konventionen. En av artiklarna, artikel 4, slår fast rätten för personer med funktionsnedsättning att

7 7 påverka utvecklingen av frågor som rör oss. Sverige ska nära samråda och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning genom de organisationer som företräder dem. Det måste bli verklighet på alla nivåer i samhället och över hela landet. Ingen erfarenhet kan jämföras med den självupplevda. Därför är det i första hand medlemmar med egna erfarenheter av nedsatt rörelseförmåga som ska representera DHR och föra organisationens talan. Respekt för varandras funktionsnedsättningar är avgörande för vårt arbete. Medlemmarna definierar själva sina behov och mål. Genom självupplevd erfarenhet blir vi en trovärdig organisation. Vår kunskap och kompetens efterfrågas i många olika sammanhang. Det är ett kvitto på vår trovärdighet, men förutsätter att vi har tillräckliga resurser för att bedriva verksamheten. Men stödet till organisationer inom funktionshinderrörelsen har succesivt urholkats. Det är inte förenligt med konventionens krav på nära samråd. Dessutom negligeras allt oftare skyldigheten att samråda med funktionshinderrörelsen när något som berör våra levnadsvillkor ska utredas. Välgörenhet förlegat sedan länge Välgörenhet grundas på ett ojämlikt förhållande där den politiska och ekonomiska makten ger av sitt överflöd till dem som betraktas som maktlösa. Välgörenhet är inte vägen till att få sina grundläggande behov tillgodosedda för någon. I ett samhälle som utgår från mänskliga rättigheter och människors lika värde finns ingen plats för välgörenhet. Därför ska DHR inte delta i olika välgörenhetsinsamlingar. Stöd i olika former till organisationens målsättning och ideologi ser vi som en solidaritetshandling och är enligt DHRs mening inte välgörenhet.

8 8 Kalla diskriminering vid dess rätta namn Ett tillgängligt och användbart samhälle som inte diskriminerar utan förverkligar det likvärdiga medborgarskapet är den bärande idén i skriften som du har framför dig. Ingen människa ska behöva acceptera att skiljas från sitt sällskap för att gå in sido- eller bakvägen till teatern, mötet eller vallokalen eller att inte alls komma in. Samhällets tillgänglighet och användbarhet spänner från promenaden med vännerna på stan till möjligheten att utöva demokratiska rättigheter och skyldigheter. Bristande tillgänglighet och användbarhet är diskriminering.

9 9 Rätt till lika villkor för alla medborgare Full delaktighet Alla människor är lika inför lagen och alla medborgare har lika rättigheter och lika skyldigheter. Det är förbjudet att diskriminera personer med funktionsnedsättning, enligt svensk lag och internationella konventioner. Jämlikhet och ickediskriminering gäller alla Lika villkor ska gälla för alla medborgare. Diskriminerande lagstiftning ska försvinna. Diskrimineringsskyddet finns för att vi på egen hand ska kunna utöva våra rättigheter och skyldigheter i praktiken. Staten har ansvar för att alla människors rätt att inte diskrimineras verkligen gäller. Det som står i lagarna är också viktiga politiska markeringar som påverkar människors inställning till varandra. Lagarna förmedlar och återspeglar normer och värderingar. Sverige har fortfarande lagar som diskriminerar människor med funktionsnedsättning. Skyddet mot diskriminering är inte tillräckligt brett. Exempelvis omfattar inte hetslag- Konventionens artiklar: Artikel 5 Jämlikhet och ickediskriminering Alla människor är lika inför lagen och har rätt till lika skydd och förmåner. Staterna ska förbjuda all diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Positiv särbehandling är inte diskriminering.

10 10 stiftningen i brottsbalken personer med funktionsnedsättning. Skollagen begränsar i praktiken det fria skolvalet eftersom skolor kan säga nej till elever som behöver omfattande stöd, om stödet kostar mycket eller innebär att skolan får göra stora omorganisationer. Ökad medvetenhet nyckeln till respekt Samhället målmedvetet ska arbeta för mer kunskap och ökad medvetenhet, för att säkerställa mänskliga rättigheter och full delaktighet. Människor ska mötas med respekt. Erfarenheter av att leva med nedsatt rörelseförmåga måste tas till vara och respekteras. Rättigheten till full delaktighet i samtliga delar av samhället ska bli verklighet. Antalet forskningsprojekt om levnadsförhållanden ska flerfaldigas och ske i samarbete med personer med egen erfarenhet av forskningsfrågorna. Sverige har kommit långt med att skriva in rättigheter för personer med funktionsnedsättning i lagar och andra bindande dokument. Men glappet mellan teori och praktik är stort. Fortfarande diskrimineras människor dagligen och möts av fördomar. Många känner sig kontrollerade, ifrågasatta och misstrodda i mötet med myndighetspersoner i situationer där man dessutom är beroende och därmed i underläge. Den yttersta konsekvensen av fördomar och negativa attityder är att människor inte behandlas på ett rättsäkert sätt. När kunskapen och medvetenheten om förutsättningar för full delaktighet brister hos politiker och tjänstemän fortsätter våra rättigheter att begränsas. Sverige ska följa utvecklingen av levnadsförhållanden, och regelbundet rapportera till FN. Men forskningen om hur förutsättningar och samhällsfaktorer Artikel 6 Kvinnor med funktionsnedsättning Staterna ska särskilt uppmärksamma att kvinnor och flickor har tillgång till alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Artikel 7 Barn med funktionsnedsättning Barn med funktionsnedsättning ska ha tillgång till alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Artikel 8 Ökad medvetenhet Varje stat ska vidta åtgärder för att höja medvetenheten om frågor som har med funktionsnedsättning att göra. Artikel 10 Rätten till liv Varje människa har rätt till livet och varje land ska säkerställa att människor med funktionsnedsättning har den rätten på samma villkor som andra.

11 11 påverkar våra livsvillkor är ett eftersatt område. Forskning om personer med funktionsnedsättning sker i störst utsträckning inom naturvetenskapen. Det behövs mer samhällsvetenskaplig forskning för att belägga hur strukturerna i samhället förändras och påverkar oss. Det behövs också mycket mer brukarmedverkan i forskningen. Om personer med egna erfarenheter av forskningsområdet själva är med kommer forskarna att bli bättre på att formulera forskningsfrågor och förhoppningsvis blir resultaten mer mångfacetterade. Forskning får naturligtvis aldrig kränka dem som är med i ett forskningsprojekt. I media speglas personer med funktionsnedsättning väldigt ofta antingen som offer eller hjältar. Och sällan i någon annan roll än som just funktionshindrad. Det är långt ifrån intentionerna i FNkonventionen. Mediebilderna påverkar människor i stor utsträckning. Bilderna skulle förändras om fler gavs och själva tog plats i andra roller. Fler medarbetare med egen erfarenhet inom tv-, radio- och tidningsproduktioner skulle kunna påverka mediebilden. Rättsäkerhet för gärningsman och brottsoffer Rättssystemets tillgänglighet ska öka. Kvinno- och mansjourer måste få tillräckliga förutsättningar att ta emot alla som söker sig dit. Tillgång till rättssystemet på lika villkor är en bärande del i de medborgerliga rättigheterna. Det förutsätter att alla medborgare kan delta i rättegång som åtalad, brottsoffer eller vittne, men också att bli hörda av polisen och delta i förberedelser inför domstolsförhandlingar. Människor behöver olika slags stöd för att berätta vad de varit med om eller vad de själva gjort. Därför måste tillgängligheten i rättssalarna och på fängelser förbättras, liksom utbildningen för poliser och anställda på fängelser Artikel 11 Risksituationer och humanitära nödlägen Staterna ska säkerställa skydd och säkerhet för människor med funktionsnedsättning som är i risksituationer. Artikel 12 Likhet inför lagen Människor med funktionsnedsättning har rätt att i alla sammanhang bli erkända som personer i lagens mening. Artikel 13 Tillgång till rättssystemet Tillgången till rättssystemet ska gälla för människor med funktionsnedsättning på lika villkor som för andra. Staten ska främja utbildning för personal inom rättsväsendet.

12 12 i att möta personer med olika förutsättningar. Ingen människa ska behöva bli utnyttjad, utsättas för våld eller övergrepp i sitt hem eller någon annanstans. Ändå händer det. Att vara beroende av andra ökar risken för både kvinnor och män att bli utsatta för våld eller övergrepp. Kvinnor med funktionsnedsättning är lika utsatta som kvinnor utan. Trots det är det många våldsutsatta kvinnor som inte söker stöd eller är missnöjda med stödet de får. Män med funktionsnedsättning utsätts för kränkningar i högre grad än män utan funktionsnedsättning. Tillgängliga kvinno- och mansjourer och skyddade boenden är ett måste om samhället ska kunna ta emot dem som söker hjälp. Utnyttjande, våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning måste identifieras och uppmärksammas i mycket större utsträckning än vad som sker idag. Alla medborgare har också rätt till sekretsskydd för personuppgifter och annan information om dem. Fokus på kvinnor och barn Villkoren för kvinnor med funktionsnedsättning ska synliggöras. Barnkonventionen ska följas. Könsmönstren mellan kvinnor och män är desamma bland personer med funktionsnedsättning som bland alla andra. Studier visar att kvinnor med funktionsnedsättning har sämre levnadsvillkor, sämre upplevd hälsa, tjänar mindre, jobbar deltid i större utsträckning och mer sällan har bil jämfört med män med funktionsnedsättning. Flickor och kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för flerfaldig diskriminering på grund av både kön och funktionsnedsättning. Jämställdhetsarbetet i Sverige ligger långt fram. Men analysen av skillnaden i villkor för kvinnor och män med funktionsnedsättning måste bli mer omfattande. Därför behövs könsuppdelad statistik för att få syn på, och kunna göra något åt, ojämställdheten Artikel 14 Frihet och personlig säkerhet Människor med funktionsnedsättning ska ha samma rätt till frihet och personlig säkerhet som andra. Artikel 15 Rätt att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Ingen människa med funktionsnedsättning får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Ingen får utan sitt fria samtycke utsättas för medicinska eller vetenskapliga experiment. Artikel 16 Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp Statera ska vidta åtgärder för att skydda människor med funktionsnedsättning. Det gäller i och utanför hemmet.

13 13 mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning. I barnkonventionen är barnets bästa ett fundamentalt begrepp. Rättigheterna i barnkonventionen måste gälla barn med nedsatt rörelseförmåga i full utsträckning för att de ska ha samma möjligheter som andra barn att utvecklas och bli delaktiga i samhället. Barn har rätt att uttrycka åsikter i frågor som berör dem och de har rätt att få stöd för att kunna göra det. Det behövs bättre samordning kring stödet och insatserna måste vara likvärdiga oavsett var i landet barnet bor. Utan tillgängliga förskolor och lekplatser begränsas chanserna att vara med andra barn avsevärt. Barn har rätt att vara i miljöer där de kan vara delaktiga. Skydd för livet och i hotfulla lägen Den medicinska etiken ska värdera alla människors liv lika högt. Nedsatt rörelseförmåga får aldrig påverka bedömning om livsuppehållande behandling. Hot och våld mot personer i situationer där maktförhållanden är ojämlika ska uppmärksammas och tas på allvar. Personer med nedsatt rörelseförmåga ska få fullgott skydd i risksituationer och humanitära nödlägen. En funktionsnedsättning ska inte leda till döden efter skada eller olycksfall som kunde ha förhindrats, eller på grund av brister i sjukvården. Det är ett exempel på vad rätten till sitt eget liv och att inte utsättas för bestraffning, förnedrande behandling eller tortyr kan betyda i Sverige. Ändå vet vi att människor inte alltid får tillräckliga resurser inom vården för att överleva. Artikel 22 Respekt för privatlivet Ingen människa med funktionsnedsättning får utsättas för ett godtyckligt eller olagligt ingripande i sitt privatliv. Artikel 31 Insamling av statistik och information Staterna ska samla in information, statistik och forskningsrön och ta fram riktlinjer som bidrar till genomförandet av konventionen och till att identifiera och bemöta hinder som människor med funktionsnedsättning ställs inför. Artikel 34 Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning FNs särskilda kommitté som övervakar hur rättigheterna i konventionen efterlevs. Två år efter att ett land har ratificerat konventionen ska en rapport lämnas. Därefter vart fjärde år.

14 14 De medicinsk-etiska riktlinjerna värderar i praktiken inte alla människors liv lika högt. Bedömningen om när livsuppehållande behandling ska sättas in, eller avbrytas, ställer frågan om vad en människas liv är värt på sin spets. Ingen människa ska behöva acceptera att ingå i medicinska eller vetenskapliga experiment utan att först själv ha gett sitt godkännande. Ingen ska heller behöva finna sig i att utsättas för hot och våld i verksamheter som hör till socialtjänstlagen eller LSS. I risksituationer och humanitära nödlägen ska personer med funktionsnedsättning ha samma skydd som andra. Det förutsätter tillgängliga larmsystem och utrymningsvägar samt kompetens hos räddningstjänsten. Och inte minst beredskap och strategier för att evakuera personer med nedsatt rörelseförmåga hos dem som driver verksamheten i byggnaden eller inom kollektivtrafiken. Aktuell information om brandceller i publika lokaler måste finnas tillgänglig. Extra viktigt är förstås det i vägtunnlar, allmänna kommunikationer och andra utrymmen under jord. Skulle en naturkatastrof inträffa måste kommunens handlingsplaner säkerställa skydd och säkerhet till alla medborgare. Långt ifrån alla kommuner har analyserat hur det ska gå till, vilket är anmärkningsvärt.

15 15 Otillgänglighet är diskriminering Vi går inte in genom bakdörren En tillgänglig och användbar miljö är en förutsättning för att vara oberoende och att delta fullt ut i samhällslivet. I ett tillgängligt samhälle är vi fullvärdiga samhällsmedborgare. Alla människor har rätt att ta plats och vara synliga i samhället. Bristande tillgänglighet är att utestänga människor, både bokstavligt och bildligt. Tillgänglighet och användbarhet signalerar att du är välkommen Fysisk miljö, information och kommunikation ska göras tillgänglig och användbar för alla. Särlösningar är inte acceptabla. Bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering. Befintliga lagar ska följas. Kontrollinstanserna ska vara verksamma och sanktionerna kännbara för den som bryter mot bygglagstiftningen. Begreppen tillgänglighet och användbarhet ringar tillsammans in kraven som ställs i svensk bygglagstiftning. Lokaler och utemiljöer är tillgängliga om kan alla ta sig dit samma väg, och väl där röra sig utan Konventionens artiklar: Artikel 9 Tillgänglighet För att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva oberoende och fullt ut kunna delta på livets alla områden ska staterna se till att samhället blir tillgängligt. Det handlar bland annat om den fysiska miljön, transporter, information, kommunikation, IT och olika tjänster.

16 16 att hindras av till exempel nivåskillnader, tunga dörrar eller smala dörröppningar. Användbarhet betyder att lokaler och miljöer kan användas till det de är avsedda för, och att verksamheten som bedrivs där ska fungera för dem som den är avsedd för. Omvägar, varuhissar eller låsta liftar och personhissar som inte går att manövrera på egen hand är exempel att miljön inte användbar. Den som är på kurs, besöker en myndighet eller handlar kläder ska kunna använda lokalen precis som alla andra, på ett begripligt och logiskt sätt. Särlösningar oacceptabla Särlösningar är oacceptabla därför att de signalerar att olika villkor gäller för olika medborgare i samhället. Att alla människor inte räknas som lika viktiga och lika värdefulla. Det som är bekvämt för alla är helt nödvändigt för många av oss. Många gånger är tillgängligheten och användbarheten avgörande för om det är möjligt att delta i olika delar av samhällslivet. Därför går det inte att kompromissa om tillgänglighet. Vi måste kunna ta för givet att vi har tillträde till alla delar av samhället. Otillgänglighet byggs fortfarande in kontinuerligt och permanent i nya hus. Det leder till kostsamma efterhandskonstruktioner som dessutom blir särlösningar. Vi ser också att byggnader och platser som till en början varit tillgängliga blir mer otillgängliga när de renoveras. Det är extra bekymmersamt. Kraven på tillgänglighet i bostäder riskerar att sänkas, framförallt i mindre bostäder som studentlägenheter. För oss minskar en redan liten bostadsmarknad. Dessutom blir behovet av bostadsanpassning större. Bostadsanpassning ska göras utifrån var och ens behov, men vi vet att miljontals kronor av bostadsanpassningsbidraget varje år går till att rätta till rena byggnadsfel. Det här blottlägger också ett mycket kortsiktigt tänkande för kanske kommer dagens studentlägenheter att bebos av morgondagens äldre? Artikel 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information Människor med funktionsnedsättning ska kunna utöva sin yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt ta emot och ge information. I offentliga sammanhang ska staterna göra det möjligt att använda till exempel teckenspråk och punktskrift liksom alla andra medel, former och format som kan göra kommunikationen tillgänglig. Artikel 29 Deltagande i det politiska och offentliga livet Staterna ska garantera att människor med funktionsnedsättning kan delta i den politiska processen på samma villkor som andra. I samband med val ska staterna säkerställa att valprocedurer och material är tillgängligt.

17 17 Hållbara miljöer Kraven på tillgänglighet och användbarhet anger miniminivåer. Design för alla bör vara utgångspunkt när gatumiljöer anläggs och fastigheter byggs. Då blir våra gemensamma miljöer funktionella och estetiska, utan hinder som måste åtgärdas i efterhand. Tillgänglighet, användbarhet och design för alla är en naturlig del i samhällsplaneringen och avgörande för att utveckla hållbara miljöer. Den första lagen om tillgänglig samhällsplanering kom redan skrevs bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder in i plan- och bygglagen. Hindren skulle byggas bort på en gång, men så blev det inte trädde en ny plan- och bygglag i kraft som innebar skärpta krav på kontroll av att bestämmelserna om tillgänglighet verkligen följs. Ansvaret för bristerna ska tas där det hör hemma. Fastighetsägarna och näringsidkarna har ansvar för att lokaler är tillgängliga och användbara. Byggherrarna och politikerna och tjänstemännen i kommunernas byggnadsnämnder ansvarar för att lagar följs. Staten, kommunerna och landstingen för offentliga lokaler. Det är samhällets skyldighet att utforma och bedriva sin verksamhet så att den kommer alla medborgare till del. Det är diskriminering Bristande tillgänglighet är diskriminering. Sanktioner måste finnas mot den som bortser från tillgänglighet och användbarhet. Och den som diskrimineras måste ha möjlighet att få sin sak prövad. Alltför lång tid har gått utan att politikerna utvidgat skyddet mot diskriminering i den fysiska miljön, som redan finns inom arbetsliv och högskola, till att gälla även andra samhällsområden. Bristande tillgänglighet måste kallas vid sitt rätta namn. Det är diskriminering. Sverige tjänar på ökad tillgänglighet och användbarhet. Delaktighet minskar utanförskap. Den som kommer in på arbetsplatsen kan arbeta, försörja sig och betala skatt Den som kommer in i en butik kan handla där. Artikel 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott Människor med funktionsnedsättning ska kunna delta i kulturlivet på lika villkor som andra. Lokaler, material och aktiviteter ska vara tillgängliga. Det gäller också rekreation, fritidsverksamhet och idrottsverksamhet. Människor med funktionsnedsättning ska också få erkännande och stöd för sin särskilda kulturella och språkliga identitet, däribland teckenspråk och dövas kultur.

18 18 DHRs unika kompetens och erfarenhet utgår från att vi företräder personer med nedsatt rörelseförmåga. För tillgänglighet och användbarhet inom andra områden hänvisar vi till andra organisationer inom funktionshinderrörelsen. Förbundens krav strider inte mot varandra. Rätt att rösta och vara politisk aktiv Alla medborgare ska ha lika möjligheter att rösta i anvisad röstlokal. Rätten att behålla valhemligheten ska vara en självklarhet. Rättigheten att engagera sig i det offentliga och politiska livet måste säkerställas. Allas rätt till yttrandefrihet och tillgång till allmänna handlingar ska säkras. Tillgänglighet har också djupt demokratiska dimensioner. Den svenska grundlagen fastställer alla medborgares rätt att rösta och att delta i det politiska livet. Men det går inte att rösta i anvisad röstlokal om lokalen inte är tillgänglig och användbar. Eller att behålla valhemligheten om man har svårt att läsa valsedeln på egen hand. Enligt vallagen ska alla röstlokaler vara tillgängliga. Trots bestämmelserna är många vallokaler inte tillgängliga och användbara för röstberättigade personer med nedsatt rörelseförmåga. Vi ser dock med tillförsikt att luckorna i lagen täpps till. De politiska partierna har få aktiva med funktionsnedsättning, vilket är en tydlig signal om förutsättningarna för att kunna delta i det politiska och offentliga livet måste förbättras. För att delta i partiarbete och i lokala samhällsdebatter krävs tillgängliga lokaler såväl som tillgänglig information. Begränsningar i färdtjänsten kan också hindra personer från deltagande. Yttrandefriheten och rätten att ta del av offentliga handlingar kringskärs av

19 19 bristande tillgänglighet eftersom det saknas krav på att rätten att få information i alternativa format. Riktlinjer för statliga myndigheter finns, men inget lagkrav. Kultur och fritid i högsta grad en fråga om tillgänglighet Kulturevenemang ska hållas i lokaler som är tillgängliga och användbara. Kultur- och idrottslivet ska vara öppet för alla, besökare såväl som medverkande. Personer med nedsatt rörelseförmåga ska ha rätt till idrotts- och fritidshjälpmedel. Sitta i publiken eller stå på scenen. Möjligheten att ta till sig kultur, oavsett om det är som besökare eller utövare får inte inskränkas på grund av funktionsnedsättning. Konsertbesökaren måste kunna ta sig in i arenan. Skådespelaren eller sångerskan in i logen och ut på scenen. Personer med funktionsnedsättning tar inte lika ofta del av kulturutbudet som befolkningen i övrigt. Personer med nedsatt rörelseförmåga går mer sällan på teater, bio, konsert, vernissage eller museum än snittbefolkningen. Framför allt beror det på bristande tillgänglighet både i lokalerna och kring hur verksamheten är uppbyggd. Kunskap om vad som krävs för att människor ska kunna delta likvärdigt saknas. I många av landets kulturinstitutioner kan besökare som använder rullstol inte ta sig till de publika delarna entré, toaletter och salongen. Inne i lokalerna splittras sällskap när besökare med rullstol hänvisas till särskilt anvisade platser. Det är omodernt att inte själv få välja var man vill sitta och med vem. Personlig assistans, ledsagning och fungerande färdtjänst är också nödvändiga

20 20 förutsättningar för att ta sig till teatern eller replokalen. Begränsad ekonomi avgör förstås också utrymmet för kultur, nöje och semester. Idrott, natur och rekreation ger bättre hälsa och ökar livskvaliteten, och läkare rekommenderar ofta motion i olika former. Men i praktiken har personer som i högst utsträckning behöver det svårast att ta del av utbudet. Det kan vara svårt att hitta tillgängliga idrottsaktiviteter. Dessutom saknas ofta överhuvudtaget information om tillgängligheten. Det är också svårt att få hjälpmedel att använda just för idrott och fritid. Självklart ska också naturområden, campingplatser och andra anläggningar göras mer tillgängliga. Ingången till idrottsintresse sker många gånger genom idrotten i skolan. Därför kan inte elever befrias från stora delar eller hela idrottskurser på grund av nedsatt rörelseförmåga. Skolan har skyldighet att anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar, elever har rätt att delta och bedömas utifrån sin förmåga.

21 21 Fri rörlighet Centralt för medborgarskapet Rätten att röra sig fritt och få det stöd man behöver för detta är en grundförutsättning för ett fullvärdigt medborgarskap. Allmänna kommunikationer är till för alla Lagarna på trafikområdet ska följas. Överträdelser måste leda till kännbara påföljder. Trafiksystemet ska vara sammanhållet. Fordon och kringliggande infrastruktur måste tillsammans säkerställa att hela resan kan genomföras från dörr till dörr. Allmänna kommunikationer ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Sverige har haft lagstiftning om tillgänglig kollektivtrafik sedan Inom EU regleras rättigheterna för passagerare på tåg, flyg, buss och båt. Också EU-reglerna sätter press på tillgängligheten i den svenska kollektivtrafiken men styr inte lokal- och regionaltrafik. Det är helt oacceptabelt när liftar på tågen tas ur bruk under lång tid eller att otillgängliga tåg köps in. Att nyinvestera i otillgängliga tåg bryter mot svensk lag och europeisk förordning. Alla måste kunna åka buss, tåg och flyg på egen hand och naturligtvis köpa Konventionens artiklar: Artikel 9 Tillgänglighet För att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva oberoende och fullt ut kunna delta på livets alla områden ska staterna se till att samhället blir tillgängligt. Det handlar bland annat om den fysiska miljön, transporter, information, kommunikation, IT och olika tjänster.

22 22 biljetter och byta färdmedel under resan. Om brister i tillgänglighet och användbarhet gör att resan inte fungerar på ett värdigt, säkert och bekvämt sätt från början till slut så är det ingen likvärdig resa. Bristerna är så pass stora att personer med nedsatt rörelseförmåga inte har en likvärdig rörelsefrihet. Därför krävs det större samordning i hela transportsystemet, nationella riktlinjer såväl som kännbara sanktioner för trafikhuvudmän som inte följer lagen. Vid sidan av lagstiftning är upphandling ett outnyttjat verktyg som rätt använt fungerar som styrinstrument för förändring. Möjligheten att resa fritt avgörs också av kommunens beslut om assistanstimmar och kostnadsersättning för assistenterna. Dessutom är skillnaderna i villkor för färdtjänst och riksfärdtjänst stora i olika delar av landet. Färdtjänst en del av kollektivtrafiken Färdtjänsten ska håll samma kvalitet som den allmänna kollektivtrafiken. Krav på kvalitet ska ställas i upphandling av färdtjänst, till exempel fordon som möter resenärers olika behov och flera alternativ för beställning. Tydliga tillsynsbestämmelser och sanktionsmöjligheter ska införas. Taxibilar som kör färdtjänst ska vara användbara för personer som använder manuell rullstol eller elrullstol. Färdtjänsten är ett komplement till kollektivtrafiken för en del människor. För andra ersätter färdtjänsten möjligheten att köra bil, cykla eller promenera. Men begränsat antalet resor, lång förbokningstid och förseningar, som beror på inbyggda organisatoriska brister, gör det svårt att likställa färdtjänst med annan kollektivtrafik. Dessutom har villkoren Artikel 18 Rätt till fri rörlighet och till ett medborgarskap Människor med funktionsnedsättning har rätt till fri rörlighet, frihet att välja var de vill bo och till ett medborgarskap på samma villkor som andra. Barn med funktionsnedsättning ska registreras vid födelsen och ska ha rätt till ett namn och till en nationalitet. De har rätt att så långt möjligt känna sina föräldrar och bli vårdade av dem.

23 23 försämrats över hela landet och på många håll är kostnaden för färdtjänstresor mycket högre än för resor med annan kollektivrafik. Färdtjänsten måste bli mycket mer flexibel och kunna tillhandahålla fordon som motsvarar resenärernas behov. Systemet med rullstolstaxi på flera orter har visat hur det kan fungera. Om taxibolagen köper in bilar som tar emot passagerare med manuella eller eldrivna rullstolar, blir det möjligt för resenären att välja ett bolag de litar på, fordon efter behov och att beställa på kort varsel. Liknande lösningar bör finnas över hela landet. Bilstödet är ofta en förutsättning för att ha råd att köpa en användbar bil. Bilen ökar självständighet och delatighet för många människor. Men pengarna som avsätts för bilstödet har under flera år inte räckt till alla som beviljats bilstöd. Det är inte acceptabelt att behöva vänta på att ett beslut verkställs för att medlen tagit slut. Bilstödet har dessutom urholkats under lång tid, det har inte följt inflationen. Det är svårt att ha råd med en bil stor nog att rymma anpassningar och hjälpmedel. Därför bör merkostnaden för en bil av större modell räknas in i anpassningsbidraget. Bilstöd ska täcka merkostnader Avsatta pengar för bilstöd ska räcka för alla som fått stödet beviljat. Grundbidraget ska höjas och att merkostnader för bilar av större modell blir en del av anpassningsbidraget.

24 24 Förutsättningar för självständighet En självklarhet att bestämma över sitt liv En tillgänglig och användbar miljö är grundstommen för ett självständigt liv. Men individuella stöd behövs också för att människor ska kunna leva sina liv fritt och jämlikt. För att bo var man vill och med vem man vill. Delta på lika villkor i samhällslivet, kunna röra sig som man vill. Utbilda sig, arbeta och ha bra tillgång till habilitering och rehabilitering. Personlig assistans rättighetslag utan kompromisser Assistansanvändaren är den som själv ska bestämma över rekrytering, arbetsledning, kompetensutveckling och annat som rör personliga assistenter. Rätten till personlig assistans inte ska inskränkas. Nivån på assistansersättningen ska ge möjlighet till bra lön, goda rekryteringsvillkor och bra anställningsförhållanden. Personer som ligger på sjukhus ska garanteras att behålla rätten till personlig assistans och assistansersättning i minst sex månader. Konventionens artiklar: Artikel 19 Att leva självständigt och att delta i samhället Människor med funktionsnedsättning har samma rätt som andra att leva i samhället med lika valmöjligheter. Staterna ska göra det möjligt att leva i full inkludering och delaktighet.

25 25 Personlig assistans är helt nödvändigt för att många av oss ska få våra grundläggande behov i livet tillgodosedda kläder på kroppen och mat i magen. FN-konventionen slår fast att personlig assistans också är en förutsättning för personlig rörlighet, att kunna röra sig fritt när man vill och var man vill. Assistansreformen var en milstolpe när den infördes Många människor fick äntligen möjlighet att ta full kontroll över sina liv, möjligheten till självständighet blev likvärdig. Men bakslag efter bakslag inskränker rätten till personlig assistans. Beslut tas och praxis skärps på ett sätt som vi menar inte ligger i linje med lagens intentioner. Personlig assistans finns för att vi ska kunna leva våra liv som andra. Men ekonomiska argument har tagit stor plats i assistansdebatten. Sällan talas det om att personlig assistans gör det möjligt för människor att vara aktiva medborgare. Inte heller att det är en förutsättning för att arbeta, studera, konsumera, bilda familj, vara aktiv i politiken och i föreningar, ha ett fritidsliv och att leva ett socialt liv. Med andra ord det som i längden ger samhällsekonomisk lönsamhet och gör att människor mår bättre. Hemtjänst är personlig service Den som använder hemtjänst själv ska bestämma när servicen behövs, till vad och vem som ska utföra den. Hemtjänsten ska byta namn till personlig service. Behoven ska styra. Vare sig personens ekonomi eller kommunens prioriteringar ska påverka bedömningen. Självbestämmandet i hemtjänsten måste bli mycket större. Vi anser att hemtjänst ska byta namn till personlig service och att insatsen ska bli mer lik personlig assistans. Behoven ska styra bedömningen, inte kommunens ekonomi. Den som är berättigad till personlig service ska själv Artikel 20 Personlig rörlighet Alla ska kunna röra sig fritt och så oberoende som möjligt kunna förflytta sig på det sätt och vid den tid som man själv väljer. Det innebär tillgång till bra och användbara hjälpmedel, assistans och personlig service. Artikel 24 Utbildning Rätten till utbildning ska förverkligas utan diskriminering och på lika villkor. Människor med funktionsnedsättning får inte utestängas från det allmänna utbildningssystemet. Alla, särskilt barn, med synskada, hörselskada, dövhet eller dövblindhet ska få undervisning på det sätt som är bäst för dem. Det förutsätter exempelvis lärare som kan teckenspråk eller punktskrift.

26 26 bestämma när servicen behövs, var den behövs och vem som ska utföra den. Likaså vad som ska göras, och hur. Det är omöjligt att begära att någon person ska handla, städa, tvätta eller laga mat precis lika länge varje gång vecka ut och vecka in, år efter år. I skolan möts alla elever Samtliga skolor kommunala och fristående ska vara tillgängliga och användbara, ta emot alla elever och ge dem likvärdig utbildning. Elever i behov av särskilt ska få de insatser de har rätt till. Riksgymnasier och annan segregerande utbildning ska avvecklas. DHRs och Förbundet Unga Rörelsehindrades erfarenheter av att leva med nedsatt rörelseförmåga ska tas tillvara inom alla utbildningsområden. Alla elever har rätt att gå i grundskolan och gymnasiet där de bor. De har rätt till skälig anpassning. I annat fall diskrimineras eleverna. FN-konventionen ställer höga krav på att utbildning ska vara likvärdig för alla elever oavsett förutsättning. Allt stöd till elever ska bygga på kunskap. Utbildning ger människor egenvärde och lägger grunden för möjligheten att delta i samhället. Målet är fullständig inkludering, det står att läsa i konventionen. Svensk skola har en bra bit kvar till de målsättningarna. Tillgänglighet har ett signalbudskap i skolan: här finns förutsättningar för att ta emot alla elever. Generellt har skolbyggnaderna runt om i landet stora brister i tillgängligheten. Rätten att fritt välja skola begränsas eftersom många skolor saknar hissar, tillgängliga toaletter och dörröppnare. Vi möter också elever som getts föreställningen att de inte klarar av att gå i samma skola som kompisarna hemifrån, också det kan spela in i skolvalet. Det är Artikel 26 Habilitering och rehabilitering Staterna ska vidta åtgärder för att göra det möjligt för människor att uppnå och behålla största möjliga oberoende, full fysisk, mental, social och yrkesmässig förmåga. Det gäller också den fulla delaktigheten och deltagandet i alla situationer i livet. Staterna ska också främja tillgång till, kännedom om och användning av hjälpmedel och teknik. Artikel 27 Arbete och sysselsättning Människor med funktionsnedsättning har rätt till arbete på samma villkor som andra. All diskriminering som rör yrkesverksamhet ska förbjudas. Rätten till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor ska skyddas och skälig anpassning ska kunna erbjudas på arbetsplatsen.

27 27 tydligt att lärare inte har tillräcklig kunskap. Dagens lärarutbildning saknar kurser i funktionshinderkunskap. Att likabehandling gäller alla grupper måste dessutom lyftas fram tydligare i skolans läroplaner och läromedel. Det fria skolvalet begränsas även när en eller båda föräldrar har nedsatt rörelseförmåga. Dessutom inskränks antalet arbetsplatser för lärare med funktionsnedsättning. Trots kraven på inkludering finns det fortfarande segregerade skolor i Sverige. Klasser enbart för elever med nedsatt rörelseförmåga i grundskolan, särskilda undervisningsgrupper och gymnasier dit bara elever med nedsatt rörelseförmåga kan söka. Till dessa riksgymnasier hänvisas elever för att skolan på hemorten inte är tillgänglig. Elever har rätt till likvärdig undervisning som håller bra kvalitet. Riksgymnasier och annan segregerande utbildning ger inte eleverna tillräckligt med kunskaper. Elever tillåts inte alltid välja om de vill gå i en stor klass. De lär sig inte lika mycket om hur samhället fungerar och blir inte lika förberedda på vad som krävs av dem efter skolan. Många når inte målen i skolämnena trots anpassad studietakt, särskilt gäller det elever som lämnat grundskolan utan godkända betyg. Skolans brister i fysisk och pedagogisk tillgänglighet får stora konsekvenser för eleverna. Utan godkända betyg kan man inte ta sig vidare till studier på universitet eller högskolan. Arbetsliv på lika villkor Ingen människa ska diskrimeras i arbetslivet. Personer med funktionsnedsättning har rätt till stöd, flexibilitet och anpassning på arbetsplatsen. Samhället ska utgå från att personer med rörelsenedsättning har full arbetsförmåga och därför inte behöver lönesubvention.

28 28 Möjligheten till eget företagande ska främjas med kompensation för merkostnader som har med rörelsenedsättningen att göra. Studie- och yrkesvägledare i skola och på arbetsförmedling ska ha tillräcklig kunskap för att stödja personer med nedsatt rörelseförmåga. Rätten att försörja sig genom arbete eller annan sysselsättning på en arbetsplats som är tillgänglig, och att bli bra behandlad där, gäller alla. Det första jobbet, klivet in på arbetsmarknaden, får stor betydelse. För de flesta är ett yrkesverksamt liv grundläggande för identitet och självkänsla. Dessutom ger arbete också andra rättigheter i samhället och kan öka människors delaktighet. Skyddet mot diskriminering gäller den som söker ett jobb eller arbetsmarknadspraktik eller som är anställd. Arbetsgivare får inte välja bort någon som söker jobb på grund av funktionsnedsättning. Chefen får inte heller ge den nyanställda andra spelregler när det handlar om arbetsvillkor, lön, försäkringar eller andra rättigheter för arbetstagaren samt fackliga rättigheter. Att begränsa möjligheten till karriär på arbetsplatsen eller säga nej till utbildning just på grund av funktionsnedsättningen är också diskriminering. Den som är anställd har rätt att få den anpassning som krävs för att utföra sitt jobb på lika villkor. Det finns med andra ord ett starkt skydd mot diskriminering på arbetsmarknaden. Ändå är det ofta svårt att påvisa diskriminering, när någon valts bort i rekryteringen och man kan ana att det har med funktionsnedsättningen att göra. Den upplevda diskrimineringen är viktig att uppmärksamma. Personer som vill starta eget företag och har merkostnader kopplade till sin nedsatta rörelseförmåga ska få det stöd som behövs så att extrautgifterna kompenseras. Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning, som uppger att de

29 29 har nedsatt arbetsförmåga, är dubbelt så hög jämfört med snittbefolkningen. Många är arbetslösa under långa perioder. Markant är också att andelen arbetslösa är ungefär lika hög oavsett om det är högeller lågkonjunktur. Trots skyddet mot diskriminering i arbetslivet får många personer med nedsatt rörelseförmåga inte jobb ens i perioder när det lättar för andra. Det är ett strukturellt problem. Vi vill understryka att nedsatt rörelseförmåga inte är detsamma som nedsatt arbetsförmåga. Ändå förutsätts det alltför ofta att vi inte kan jobba heltid eller att våra arbetsgivare behöver lönesubvention. Arbetstider och arbetsuppgifter rymmer ett stort mått av flexibilitet. Arbetsmarknaden blir också allt mer flexibel. Den utvecklingen borde öppna för arbetsgivarnas förmåga att utgå från varje arbetstagares behov i betydligt större utsträckning än vad som sker. Rätten till ett vanligt arbete på den ordinarie arbetsmarknaden innefattar också vägen till ett arbete. Bra yrkesvägledning i skolan såväl som på arbetsförmedlingen är en förutsättning. Vägledning som utgår från personens kunskaper, förmågor och önskemål är viktig för att skaffa sig relevant yrkesutbildning och bli intressant på dagens arbetsmarknad. Personer med nedsatt rörelseförmåga ska ha rätt att arbeta så mycket som är möjligt utifrån sina förutsättningar. För det fåtal personer som inte har någon arbetsförmåga måste det finnas meningsfull och utvecklande sysselsättning. Bostadsort och ekonomi kan inte styra hjälpmedelstillgång En rättighetslag som garanterar hjälpmedel efter behov ska införas. Ingen ska nekas hjälpmedel av ekonomiska skäl. Hjälpmedel ska vara avgiftsfria och utbud och information detsamma över hela landet.

30 30 Nationella riktlinjer för bedömning av hjälpmedel ska införas och en organisation med tillsynsansvar skapas i varje region. Hjälpmedel är samhällets ansvar, samhället kan aldrig tvinga personer att äga hjälpmedel. Kompetensen ska säkerställas inom det ortopedtekniska området. Tillgång till hjälpmedel med hög kvalitet är avgörande för att människor ska kunna leva sina liv aktivt och oberoende, med integritet. Det saknas helhetsansvar för hjälpmedel i Sverige. Vilken instans som beviljar hjälpmedel beror på vad de ska användas till. Behoven bedöms dessutom olika beroende på var i landet man bor. Därför riskerar den som är i behov av hjälpmedel att inte få rätt stöd eller ens möjlighet att prova ut adekvata hjälpmedel. Sortimenten varierar mellan landstingen och ibland finns mycket få alternativ att välja mellan. Detsamma gäller avgifter, i en del delar av landet får man betala för hyresavgift för hjälpmedel, och dessutom för själva utprovningen. Det blir också allt vanligare att man får köpa mindre hjälpmedel själv. Bestämmelser och praxis spretar betänkligt och det saknas möjlighet att överklaga felaktiga bedömningar. Nationella riktlinjer krävs för att skapa likvärdighet. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska en funktionsnedsättning inte innebära merkostnader. Därför ska alla slags hjälpmedel vara avgiftsfria. Fritt val-reformen har lagt ytterligare ansvar på hjälpmedelsansvändaren. Det är positivt att människor får välja hjälpmedel själva, men det fria valet måste också omfatta den som har behov av anpassade hjälpmedel. Hjälpmedel är samhällets ansvar. Samhället kan aldrig tvinga personer att äga eller helt ansvara för hjälpmedlen. Ortopedtekniska hjälpmedel provas ut i huvudsak på privata verkstäder. Behovet

31 31 av utbildning, kompetensutveckling och forskning är stort och dessutom är det oklart vilken myndighet som har ansvar för tillsynen. Habilitering och rehabilitering genom hela livet Personer med nedsatt rörelseförmåga ska ha rätt till habilitering och rehabilitering efter sina behov under livet, oavsett var de bor. Var och en ska själv bestämma hur behovet bäst tillgodoses. än vad det är att få återkommande nödvändig habilitering genom hela livet. Trots att behoven är lika, gör landstingen olika prioriteringar som innebär skillnader i tillgången till habilitering och rehabilitering beroende på var man bor. Men det är behoven i livets olika delar som ska styra, inte bostadorten. Habilitering ska också ges så tidigt som möjligt. För att behålla vårt oberoende och för att leva våra liv hemma, i skolan, bland vänner, på jobbet och som aktiva samhällsmedborgare behöver vi habilitering och återkommande rehabilitering genom hela livet. Men det kan vara lättare att få tillgång till rehabilitering när något akut inträffat,

32 32 I vardagen känns politiken in på bara skinnet Mig ska du inte sätta dig på Respekten för hemmet och familjen är viktig för alla människor. Men genom hela livet måste vi förhålla oss till allsköns bedömningar. Det är oförenligt med rätten till skydd av vår personliga integritet. Samtidigt har vi liksom alla andra skyldighet att försörja oss själva och familjen. Hela livet. Och genom livet har vi rätt till bästa möjliga hälsa. Vi bestämmer hemma hos oss Rätten till personlig integritet inte ska inskränkas av behovet av stödinsatser. Hem och familjeliv ska vara fredade zoner för alla människor. Stöd och information kring samliv och familjeliv ska ges likvärdigt. Alla har rätt till sin sexualitet. Möjligheten till adoption inte ska påverkas av de ansökandes rörelseförmåga. Alla ska ha samma rätt att själva avgöra hur sysslorna i hemmet fördelas. Att få familjeliv eller hemförhållanden ifrågasatt är bland det värsta som finns. Att vända ut och in på sig vid läkarbesök och att utsättas för ideliga bedömningar Konventionens artiklar: Artikel 17 Skydd för den personliga integriteten Alla människor med funktionsnedsättning ska möta respekt för sin fysiska och psykiska integritet på lika villkor som andra.

33 33 skapar ångest och oro. Det är svårt att inte tumma på gränserna för integriteten. Kränkningar kan vara tydliga eller subtila. Alla har rätt till sin sexualitet, att leva med den man vill och att bilda familj. Personer som utifrån sin rörelseförmåga behöver stöd kring sexualitet, samliv, fertilitet, graviditet, familjeliv och föräldraskap har rätt att få kvalitativ information och nödvändiga insatser. Den som söker sig till ungdomsmottagningen, gynekologen eller mödravården måste ha tillträde till lokaler såväl som undersökningsstolar. Alltfler personer med nedsatt rörelseförmåga blir föräldrar. Ändå finns det fortfarande fördomar om att rörelseförmågan skulle påverka möjligheten att vara en god förälder. Men ingen människa ska nekas eller avrådas vare sig från graviditet eller adoption. En graviditet kan innebära medicinska risker för alla kvinnor. Kvinnor som bedöms kunna fullfölja sin graviditet har rätt till allt stöd. Chanserna att adoptera är mindre om en eller båda partner har funktionsnedsättning. Men förutsättningarna för att ta hand om ett barn måste avgöras på samma sätt som för andra som ansöker om att bli adoptivföräldrar. Det finns en rad inbyggda feltänk i bedömningar och stöd för den som blir förälder. Personlig assistans, ledsagning och hjälpmedel måste ses som det stöd för föräldrarna det faktiskt är. Andra i familjen ska inte tvingas ta över förälderns roll och uppgifter. Familjer med en eller två föräldrar med funktionsnedsättning har precis som alla andra rätt till ett jämställt familjeliv. Det är mycket märkligt när handläggarens syn på könsroller och hur föräldrarna fördelar ansvar och arbete hemma påverkar bedömningen. Då minskar möjligheten att vara tillsammans med sitt barn på egen hand. Likaså förhindrar färdtjänstreglerna att familjer kan resa tillsammans. Artikel 23 Respekt för hem och familj Människor med funktionsnedsättning får inte diskrimineras i frågor som gäller äktenskap, familj, föräldraskap, adoption eller personliga relationer. Artikel 25 Hälsa Människor har rätt till bästa möjliga hälsa utan diskriminering på grund av funktionsnedsättningen. Staterna ska erbjuda samma utbud och kvalitet som till andra av gratis eller subventionerad hälso- och sjukvård. Vården ska utföras i samråd med den enskilde. Ingen får diskrimineras i fråga om sjukoch livförsäkringar.

34 34 Rätt till god hälsa Alla ska ha tillgång till likvärdig och vård, medicinsk behandling och läkemedel. Hälso- och sjukvårdens mottagningar ska vara tillgängliga och användbara. Vår integritet och rättigheter ska respekteras och vår expertis tas tillvara. Folkhälsoarbetet i större utsträckning ska fokusera på strukturer i samhället som påverkar hälsan negativt. Ingen ska nekas försäkring eller få betala högre pris med hänvisning till nedsatt rörelseförmåga. Bästa möjliga hälsa är en rättighet för alla människor. Om hälso- och sjukvårdens utbud, kvalitet och standard på något sätt begränsas på grund av en persons funktionsnedsättning så är det diskriminering. Tillgången till likvärdig vård, medicinsk behandling och läkemedel gäller lika för alla. Hälso- och sjukvård ska ske i samtycke med den som vårdas. Det innebär att människors integritet, självständighet, rättigheter och behov inte får kränkas eller kringskäras på vårdcentraler och sjukhus. Vi är själva de bästa experterna på våra kroppar. Vår kunskap och kompetens är central och vården ska lyssna på våra åsikter. Patienternas rättigheter måste stärkas. Patienträttigheterna är en förutsättning för stärkt patientskydd. Tillgänglighet i öppen- och slutenvårdens lokaler är ett villkor för att sjukvården ska kunna möta sina patienter, och för att patienterna ska få den vård de behöver. Behandling och medicinsk kunskap måste komma personer med omfattande nedsatt rörelseförmåga till del. Vi vet att bristande inflytande, diskriminering, otrygghet och dålig ekonomi försämrar hälsan. Folkhälsoarbetet måste i större utsträckning fokusera på stukturer som skapar funktionshinder. Sådant påverkar hälsan negativt. Ohälsa är tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning Artikel 28 Tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet Människor med funktionsnedsättning har rätt till en fullgod levnadsstandard för sig och sina familjer, tillräckligt med mat, kläder och en lämplig bostad samt till fortlöpande förbättrade levnadsvillkor. Staterna ska säkerställa att människor med funktionsnedsättning, särskilt kvinnor, flickor och äldre, får tillgång till program för social trygghet och fattigdomsbekämpning.

35 35 än befolkningen i genomsnitt. Bland personer med nedsatt rörelseförmåga är ohälsan som störst. Vi vet också att personer med funktionsnedsättning nekas att teckna, eller får betala mer för sjuk- olycksfallseller livförsäkringar hos försäkringsbolag. Det kan vi aldrig acceptera. Dessutom har hälsodeklarationerna som bolagen skickar ut frågor om funktionsnedsättning, trots förbudet mot diskriminering när det gäller försäkringar. God levnadsstandard förutsättning för trygghet Rörelsefrihet, valfrihet och livskvalitet inte ska begränsas och försämras på grund av höga kostnader och otillgänglighet. Sjuk- och aktivitetsersättning ska kompensera fullt ut för den lägre lön som är en följd av minskad arbetstid. De fasta nivåerna i ersättningen måste försvinna. Arbetsgivare ska ansvara för att alla anställda har ett fullgott och likvärdigt försäkringsskydd. Den statliga handikappersättningen ska kompensera fullt ut för merkostnader som hör samman med nedsatt rörelseförmåga. Det är en rättighet att kunna försörja sig och sin familj med mat, kläder och boende. Liksom att känna social trygghet och veta att levnadsvillkoren fortlöpande förbättras. Men undersökningar visar återkommande att personer med funktionsnedsättning har lägre levnadsstandard än genomsnittet. Omprövningar och restriktiva bedömningar leder också till ökad otrygghet. Inkomsten är låg för den som helt lever på sjuk- eller aktivitetsersättning. Har man

36 36 aldrig haft möjlighet att arbeta ligger ersättningen på den allra lägsta nivån. En deltidslön sänker också ersättningen. Den som söker sjukersättning precis i början av yrkeslivet med en låg lön dras med låg ersättning genom hela livet. Knappa ekonomiska förhållanden präglar livets alla delar och gör avtryck under hela våra liv. För en del av oss leder det till strukturell fattigdom. Löneutvecklingen för anställda med lönebidrag går inte att jämföra med andra inom samma yrke. Så ska det inte vara, lönen ska inte grundas på nivån i lönebidraget. Dessutom saknar en del anställda med lönesubvention försäkringsskydd. Det är fullständigt oacceptabelt. Personer som har låg inkomst under arbetslivet får låg pension. Pensionssystemet är inte anpassat för den som inte lönearbetat och tar inte hänsyn till diskriminering på arbetsmarknaden. Diskriminering i arbetslivet kan inte dessutom leda till låg pension. Samtidigt har vi merkostnader för att få livet att fungera. För hemtjänst, färdtjänst, bil, en lägenhet med tillräckligt stora ytor, sjukvård, mediciner, rehabilitering och numera också hjälpmedel. Brister i tillgänglighet och användbarhet gör att vi inte alltid kan välja den billigaste aktiviteten. Merkostnader kopplade till nedsatt rörelseförmåga måste kompenseras fullt ut. Avskaffa åldersdiskrimineringen Åldersgränserna för stöd och service samt i socialförsäkringssystemet ska försvinna. Personlig assistans ska beviljas till personer som ansöker efter att de fyllt 65 år. Stora delar av det stöd vi är beroende av hela livet förändras helt den dag vi fyller 65 år.

37 37 En del rättigheter slutar gälla helt, till exempel bilstödet. Den som fyllt 65 kan inte längre ansöka om bilstöd. Och för personer som inte är beroende av bil för att arbeta, studera eller genomgår rehabilitering eller har varit det tidigare upphör rätten att ansöka om bilstöd redan vid 50 år. Personer som får funktionsnedsättning efter 65, eller först då har fått ett ökat behov av stöd och service på grund av sin funktionsnedsättning, har inte rätt att ansöka om handikappersättning och personlig assistans. Om de inte haft behov av stöd tidigare är de alltså inte berättigade om de hunnit fylla 65 år. I många landsting är det dessutom svårare att få habilitering och rehabilitering efter 65-årsdagen. Trots att behovet tvärtom faktiskt ökar med stigande ålder. När arbetstagare fick rätt att jobba kvar till 67 år förlängdes också rätten till arbetstekniska hjälpmedel med två år. I takt med att pensionsåldern mjukas upp förutsätter vi att 65-årsgränserna luckras upp på flera områden. Det är åldersdiskriminering när födelseåret går före behovet av stöd och service.

38 38 Internationellt samarbete DHR i världen Vårt internationella engagemang utgår från en ömsesidig solidaritet mellan personer med funktionsnedsättning över hela världen. Samarbete stärker förbundet Gränshinder inom och mellan länder ska undanröjas. Funktionshinderrörelsen ska vara med i allt internationellt samarbete. Oavsett var på jorden vi lever är det vi själva som bäst vet vad vi behöver. DHR samarbetar med funktionshinderorganisationer och löst sammansatta grupper av människor med funktionsnedsättning. Det är av stor vikt att hela förbundet är aktivt i det internationella utvecklingssamarbetet. DHR anser att alla hinder för att studera, arbeta, resa och bosätta sig ska undanröjas inom och mellan länder, så att personer med nedsatt rörelseförmåga ges förutsättningar till lika villkor oavsett var de bor. Genom internationellt samarbete blir DHR starkare nationellt. Vi bedriver internationellt projektarbete med systerorganisationer i andra länder genom Konventions artiklar: Artikel 32 Internationellt samarbete Staterna ska se till att internationellt samarbete och internationella utvecklingsprogram omfattar människor med funktionsnedsättning och är tillgängliga för dem.

39 39 samarbetsorganet My Rights, tidigare SHIA. Det är viktigt att också organisationer inom funktionshinderrörelsen är med i alla delar av det utvecklingssamarbete som Sverige bedriver. I Norden samarbetar vi inom Nordiska Handikappförbundet som består av organisationer för personer med nedsatt rörelseförmåga. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning lyfter betydelsen av normer och riktlinjer för universellt utformade lösningar och för tillgänglighet. Arbetet med att ta fram dessa så kallade standarder, bedrivs framför allt internationellt. Konventionen har bidragit till att arbetet med standarder som rör tillgänglighet har intensifierats. Det är viktigt att DHR finns med i detta arbete för att tillhandahålla våra kunskaper och erfarenheter och för att bevaka och påverka kommande standarder. Förbundet Unga Rörelsehindrade Förbundet Unga Rörelsehindrade bildades Det är DHRs ungdomsförbund, en fristående organisation med egna stadgar. Förbundets mål är att skapa ett samhälle för alla. Förutsättningarna för att delta i samhället ska vara desamma oavsett var man bor eller vilka behov man har. Den dagen vi inte längre behöver kämpa för rättigheter för ungdomar med nedsatt rörelseförmåga har förbundet nått sitt mål. Förbundet jobbar med information och opinionsbildning, svarar på remisser, deltar i demonstrationer, diskuterar med politiker, skriver artiklar i och deltar i nationella och internationella projekt. Unga Rörelsehindrade anordnar kurser och läger för medlemmarna, för att fylla de luckor som samhällets utbud av fritidsaktiviteter lämnar. Icke medlemmar är också välkomna att delta.