Brandstationen är bemannad dygnet runt, dagtid befinner sig ca 20 personer i byggnaden och hälften så många på natten.

Transkript

1 Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Brandstationen i Lidköping Lidköpings kommun HIFAB AB Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Fastigheten och dess användning Byggår: 1993 Area: m² Atemp Verksamhet: Brandstation Byggnaden finns i Västra Götalands län, Lidköpings kommun, och är en specialbyggnad åt räddningstjänsten. Byggnaden uppfördes 1993 och byggdes till i två etapper på 2000-talet. Byggnaden innehåller ett skyddsrum. Ca en tredjedel av byggnadens yta på 4300 m2 utgörs av en vagnhall till utryckningsfordon med tillhörande verkstäder och förråd. Skyddsrummet har källare på 200 m2. Bottenvåningen innehåller kontor, gymnastikhall samt uppehållsrum för personalen, omkläddning mm. På ovanvåningen på 760 m2 finns ambulanskontor och en träningslokal. Kontoren och personalutrymmen är placerade i byggnadens södra del, vagnhallen öppnas åt väster. Byggnaden används som bas för Räddningstjänsten Västra Skaraborg, som är en gemensam organisation för kommunerna Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga. Även ambulansverksamheten för västra Skaraborg är stationerad i byggnaden. Brandstationen är bemannad dygnet runt, dagtid befinner sig ca 20 personer i byggnaden och hälften så många på natten. Verksamheten i byggnaden omfattar vård av fordon och utrustning (tvätt av branddräkter och brandslangar), kontorsarbete, utbildning. dessutom finns möjlighet för träning, samvaro, sömn matlagning mm. Inneklimat I Personaldelen och skyddsrummet ska ha normal rumstemperatur, ca 22 grader. I gymnastikhallen och träningslokalen på ovanvåningen önskas något svalare. I vagnhallen håll grader. inomhusmiljön i byggnaden varierar. I kontorsdelen är det ofta för kallt vintertid. I gången som korsar hela byggnaden skapar glaspartier kallras. I sovrummen känns luftomsättningen inte tillräckligt. Även på ovanvåningen kan luftomsättningen vara bristfällig. Ovanvåningen och kontorsdelen blir ofta för varma på sommaren när solen står på. Vagnhallen kan ta lång tid på sig att värmas upp igen efter utrycking, framförallt om vinden blåser mot portarna. 1 (5)

2 Fastighetens status före åtgärder I Byggnadsskal Husets fasad består av en tegelvägg med 20 cm mineralull mot insidan. I taket finns 35 cm mineralull. Takets ytskikt består av papp. I många byggnadsdelar går rummen ända upp till nock. Fönstren består av energiglas med aluminiumkarm U-värde 1,5. Delar av huset har stora glaspartier mot söder. Vagnhallens framsida består mestadels av portar. I gången som förbinder omklädningsrummen och uppehållsrummen med kontorsdelen finns infällda glaspartier. Värmesystem Byggnaden värms till största del med fjärrvärme. Förbrukningen var 182 MWh för år Skyddsrummet har elvärme. Elbehovet av elvärme uppskattas till ca 2-5 MWh/år. Större delen av kontorsdelen värms med ett radiatorsystem. Omklädningsrummen har golvvärme och ovanvåningen har takstrips och radiatorer. Några av stripsen kan köras på både värme och kyla. Cirkulationssystemen går med kontinuerlig drift och har inbyggd pumpstopp. Värmen regleras med var sin kurva för de olika värmekretsarna. Ventilationssystem Byggnaden har tre ventilationsggregat som är i drift. Samtliga är FTX med roterande värmeväxlare. Temperaturverkningsgraden beräknades till 83 %. I delar av byggnaden kan ventilationen behovsanpassas genom att flödena stryps med spjäll och öppnas dels genom manuell forcering eller koldioxidstyrning eller när viss utrustning tas i drift. OVK skall göras vart tredje år. Senaste besikting gjordes hösten Protokollen visar att flödena är för låga i delar av byggnaden, framförallt personaldelen och något för höga i vagnhallen och kontorsdelen. Till skyddsrummet finns ytterligare ett aggregat som endast tas i drift när skyddsrummet aktiveras. Övrig tid finns en frånluftsfläkt som ventilerar källaren. Komfortkylsystem I byggnaden finns två kylmaskiner på sammanlagd 16 kw, installerade på 90-talet. Dessa körs med alternerande drift. Ytan som kan luftkonditioneras vid behov är ca 1000 m2 och utgörs av dels ovanvåningen och dels kontorsdelen. Dessutom kyls ett litet serverrum. Simuleringen av kylbehovet i energiberäkningsprogrammet VIP+ gav att energibehovet för kylning borde ligga på ca MWh per år. Belysning Belysningen består mestadels av lysrörsarmaturer med T8-lysrör. Den sammanlagda installerade effekten på belysningen är ca 30 kw, motsvarande ca 7 W/m2. Personalen har jobbat med släckningsrutiner och oftast är ljuset släckt i utrymmen där ingen befinner sig. Kontorsbelysningen har närvarodetektorer. Vagnhallen har närvarodetektorer och dagsljusavkänning. I gångar och passager är ljuset oftast tänd ca 16 timmar per dag. Elbehovet för belysning uppskattas till MWh per år. Brandstationen har en väl disponerad installerad effekt på belysninge och mestadels väl genomtänkta lösningar för styrning. Utrustning Energikrävande utrustning i byggnaden är datorcentralen (serverrum), slangtvätten och tvättmaskinen för utryckningskläder. Serverrummet innehåller servern för räddningstjänsten i västra Skaraborgs fyra kommuner. Elbehovet för servern är inte känt. I slangtvätten tvättas brandslangarna med hetvatten och torkas med ånga. Här tvättas slangar även för andra brandstationer i Vara, Essunga och Grästorps kommuner. Tvätten har en egen elpanna. Effektbehovet anges av personalen som "hög". Det saknas dock märkplåt på pannan. Driftstiden kan vara 4-8 timmar per gång. Tvätten 2 (5)

3 används ca två gånger per vecka. Beroende på pannans effekt bedöms elbehovet för slangtvätten vara mellan 10 och 60 MWh per år. Utryckningskläder tvättas efter varje utryckning som innebör kontakt med rök. Tvättmaskinen har nyligen installerats. Vattnet i maskinen värms med el, vattnet cirkuleras, dvs maskinen är relativ vatten- och energisnål. Elbehovet för tvätten kunde inte bedömas. Styr- och övervakningssystem Ventilationsaggregat samt kyl- och värmesystem finns uppkopplade till Lidköping kommuns överordnade styroch reglersystem, Citec. Denna uppkoppling gjordes för ca tio år sedan och fungerar tillfredställande. I styr- och reglersystemet kan bl a börvärden ändras och temperaturer trendas bakåt i tiden. I systemet finns även larmfunktioner som genererar larm till drifttekniker. Energianvändning före åtgärder I Specifik energianvändning före åtgärder Varav Värmeenergi Fastighetsel Hyresgästel 140 kwh/m²,år 90 kwh/m²,år 50 kwh/m²,år 50 kwh/m²,år I byggnaden användes år 2014 ca 380 MWh fjärrvärme och 440 MWh el. Uppskattningsvis används varmvatten motsvarande 30 MWh, mestadels för duschar. Användningen av fjärrvärme är under genomsnitt för lokaler, medan elanvändningen är relativt högt. Ca hälften av elanvändningen utgörs av fastighetsel respektive verksamhetsel. Både värme- och elanvändningen har varit relativt oförändrat de sista fyra åren. Delar av elanvändningen mättes upp under projekttiden för att få en bättre bild av olika förbrukningsområden. Ur denna mätning framgick att ca 40 % av elen är övrig verksamhetsel, 32 % av elen används för att generera kyla, 16 % av elen behövs för att driva ventilationen. Belysningen av vagnhallen kräver ca 5 %, kontorsdelen ca 4 %, drift av cirkulationspumpar 2 % och elvärme utgör ca 1% av elförbrukningen. Övrig verksamhetsel är en post på ca MWh, som inte har mätts upp under projekttiden och utgörs av el som används i omklädningsrummen, gymnastikhallen, uppehållsrummen, köket och ovanvåningen. Det innehåller även elförbrukare som slangtvätten, tvättmaskinen, server och el som används i verkstäderna, för utomhusbelysning och i förråd. Identifierade åtgärder I Åtta energibesparande åtgärder har identifierats. Åtgärderna är listade i den ordning de identifierades vid energikartläggningen: 1. Tilläggsisolering av taket på vagnhall/verkstadsdelen 2. Översyn av fönster- och golvlister 3. Byte av portar (vagnhall) 4. Optimering av styr- och regler (värme, kyla) 5. Rätta till luftflöden i ventilationen 6. Konvertering av belysning (främst byte av lysrör från T8 till T5) 7. Vattensparande åtgärder - snålspolande munstycken i duscharna 8. Vidare utredning av slangtvätten (ev byte till modernare och mer energieffektiv enhet). Åtgärden om slangtvätten togs inte med i beräkingen av totalprojektet, eftersom det behövs mer underlag. 3 (5)

4 Sammanställning av åtgärder i åtgärdspaketet Åtgärd Investeringskostnad kkr Kostnadsbesparing kkr/år 1 Opt styr o regler Vattenspar Byte tätningslister Justering ventilation Belysning Takisolering vagnhall Utbyte portar Summa Energibesparing MWh/år 4 (5)

5 Resultat Som internränta sattes 5%. Med denna internränta visade sig följande fem åtgärder vara lönsamma: Optimering av styr- och regler Vattensparande åtgärder Byte av tätningslister Återställning av ventilationen Åtgärder vid belysningen Sammanlagd skulle dessa åtgärder kunna spara ca 92 MWh per år, varav ca 21 MWh värme (varmvatten), 32 MWh fastighetsel och ca 40 MWh verksamhetsel per år. Investeringskostnaden uppskattas till ca 646 kkr. Dessutom kan ca 220 m3 vatten sparas in. Det bör dock beaktas att besparingseffekten för optimering av styroch regleråtgärden och ventilation bör utredas mer. En åtgärd som inte visade sig vara lönsam, utbytet av vagnsportarna, kan bli lönsam om investeringen mestadels ses som en underhållsåtgärd och endast merkostnaden för extra energieffektiva portar (jämfört med standardportar) räknas som investering i kalkylen. 5 (5)