Bottenfaunaundersökning i Skåne län 2005

Transkript

1 Bottenfaunaundersökning i Skåne län 2005 Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter vid 4 lokaler i rinnande vatten och vid 17 lokaler i sjöar Natur och kultur Anna Henricsson ISBN

2 Titel: Bottenfaunaundersökning i Skåne län 2005 Utgiven av: Författare: Anna Henricsson Beställningsadress: Copyright: Upplaga: Länsstyrelsen i Skåne län Medins Biologi AB Länsstyrelsen i Skåne län Miljöenheten MALMÖ Tfn: lansstyrelsen@m.lst.se Innehållet i denna rapport får gärna citeras eller refereras till med uppgivandde av källa 100 ex ISSN: Layout: - Tryckt: Länsstyrelsen i Skåne län, 2007 Omslagsbild: Svanshalssjön en okalkad, regional referenssjö Foto, Medins Biologi AB 2

3 FÖRORD Försurning av sjöar och vattendrag är efter övergödning, ett av länets mer övergripande miljöproblem för sjöar och vattendrag. Kalkning är den åtgärd som, tillsammans med utsläppsminskningar, geomförs för att minska negativa effekter av försurande, nedfall och tillrinnande vatten till sjöar och vattendrag. Kalkning med statsbidrag sker idag direkt eller indirekt i sjöar och vattendrag och i samarbete med de åtta nordliga kommuner, av länets sammanlagt 33 stycken, där detta bedöms vara nödvändigt. Under 2005 fanns i Skåne 20 kalkade åtgärdsområden med sammanlagt 49 målområden i sjöar och 20 målsträckor i vattendrag om totalt 171 km. I dessa 69 skånska målområden kalkades totalt ton under Länsstyrelsen i Skåne län bedriver, på uppdrag av Naturvårdsverket, en kontinuerlig effektuppföljning av kalkninsinsatserna i länets sjöar och vayttendrag sedan 1982 då den regionala uppföljningen av verksamheten anförtroddes åt Länsstyrelserna. Uppföljningen fokuserar både på vattenkemi och biologi. Tyngdpunkten i den biologiska uppföljningen ligger på bottendjur (bottenfauna) och fisk. I denna rapport redovisas undersökningar från strömsträckor i fyra rinnande vatten och från grund strandzon, ner till en meters djup, i 17 sjöar. Femton av de totalt 21 lokalerna var kalkpåverkade medan övriga sex lokaler var opåverkade av kalkning. Bottendjursproven togs av konsulten Medins Biologi AB på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län under november månad Utvärderingen utgör en del i den regionala miljömålsuppföljningen av framför allt två; Bara naturlig försurning och Levande sjöar och vattendrag, av de 16 miljökvalitetsmålen. Rapporten utgör också en del av Länsstyrelsens redovisning av av den regionala miljöövervakningen för Rapporten finns som pdf-fil på Länsstyrlsens hemsida, Malmö, januari Lars Collvin och Jan-Inge Månsson Vattensektionen 3

4 4

5 Medins Biologi Kemi Miljö Bottenfaunaundersökning i Skåne län 2005 Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter vid 4 lokaler i rinnande vatten och 17 lokaler i sjöars litoral Medins Biologi AB Mölnlycke Anna Henricsson Medins Biologi AB Telefon Telefax E-postadress Företagsvägen mats.medin@medins-biologi.se Mölnlycke

6

7 Innehåll Sammanfattning... 1 Undersökningens omfattning och metodik... 6 Provtagningslokaler... 6 Metodik... 6 Utvärdering... 6 Resultat och diskussion... 8 Antal taxa... 8 Försurningsbedömning... 9 Påverkan av näringsämnen/organiskt material Bedömning av naturvärde Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal Bilaga 2 - Lokalbeskrivningar Bilaga 3 - Artlistor Bilaga 4 - Försurningsbedömning och kriteriepoäng Bilaga 5 - Naturvärdesbedömning och kriteriepoäng Bilaga 6 - Beräknade index... 91

8

9 Bottenfauna i Skåne län 2005 Sammanfattning På uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län har Medins Biologi AB under november 2005 genomfört bottenfaunaundersökningar i ett antal av länets rinnande vatten och sjöar. Den huvudsakliga målsättningen var att utifrån bottenfaunan bedöma graden av försurningspåverkan och därmed ge underlag för den framtida kalkningsverksamheten i länet. Dessutom har påverkansgraden av näringsämnen/organiskt material samt bottenfaunans naturvärden bedömts vid de olika lokalerna. Sammanlagt undersöktes 21 lokaler (4 rinnande vatten och 17 sjölitoraler), varav 15 ingår i olika kalkningsprojekt (tabell 1 och figur 1). Av de kalkade lokalerna bedömdes 14 stycken som ej eller obetydligt påverkade av försurning (tabell 1). Detta är ett bra resultat som visar att kalkningsverksamheten fungerar väl. Endast vid en av de kalkade lokalerna bedömdes faunan vara betydligt påverkad av försurning. Här bedömdes kalkningsverksamheten alltså ännu inte ha lyckats fullt ut med att helt återställa bottenfaunan. Om ingen kalkning hade skett skulle dock faunan med stor säkerhet ha uppvisat kraftigare skador. Ingen av de kalkade lokalerna bedömdes vara starkt eller mycket starkt försurningspåverkad med avseende på bottenfaunan. Sex okalkade referenslokaler har undersökts under året (tabell 1 och figur 1). Dessa är i olika grad påverkade av försurning och ett av syftena med undersökningarna är att studera försurningens effekter i okalkade ekosystem. Dessa undersökningar ger också möjlighet att mäta upp positiva effekter på djurlivet av en framtida minskning av nedfallet av försurande ämnen. Vid fem okalkade lokaler bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av försurning och vid en lokal var bedömningen stark eller mycket stark påverkan. Flertalet av de kalkade lokalerna har undersökts tidigare. Sedan det föregående undersökningstillfället har bedömningen förbättrats vid tre lokaler där bedömningen ändrades från betydlig påverkan till ingen eller obetydlig påverkan. Vid en av lokalerna ändrades bedömningen från ingen eller obetydlig påverkan till betydlig påverkan av försurning. En av de undersökta lokalerna bedömdes vara betydligt påverkad av näringsämnen/ organiskt material (tabell 1). Detta kan sägas vara ett förväntat resultat eftersom urvalet av lokaler är riktat mot näringsfattiga vattendrag i försurningsdrabbade regioner. Bottenfaunan vid en av lokalerna (Ska36 Rammsjön, Bromölla) bedömdes ha höga naturvärden, övriga lokaler bedömdes ha naturvärden i övrigt (tabell 1 och bilaga 5). Tre ovanliga arter påträffades i undersökningen. 1

10 Bottenfauna i Skåne län 2005 Tabell 1. Bedömningar vid undersökningen i Skåne län Påverkan av försurning och näringsämnen: A = ingen eller obetydlig, B = betydlig och C = stark eller mycket stark. Naturvärden: A = mycket höga, B = höga och C = naturvärden i övrigt. Kursiverade lokaler är opåverkade av kalkning. Vattendrag Lokal För- Närings- Natursurning ämnen värde 88 Helge å Rökeån SKA10 uppstr Hörja A A C Bivarödsån SKA47 upp Hjärsås A A C Bivarödsån SKA306 Sågen Simontorp A A C Tviggasjöbäcken SKA313 Tofta A A C Sjö Lokal För- Närings- Natursurning ämnen värde 88 Helge å Gårdsjön SKA59 Änglarp A A C Svanshalssjön SKA61 A A C Liasjön SKA64 C A C Rolstorpssjön SKA66 A A C Skäravattnet SKA72 A A C Vässlarpssjön SKA118 Hammaretorpet A A C Östra Tviggasjö SKA122 Tofta A B C Rammsjön SKA123 Åhus B A C Humlesjön SKA150 A A C Ulkenesjön SKA293 A A C Grösjön SKA303 A A C Möllesjön SKA304 A A C Kroksjön SKA307 Sibbhult A A C Lursjön SKA1056 A A C 87 Skräbeån Rammsjön SKA36 Bromölla A A B 96 Rönne å Lärkesholmssjön SKA57 A A C Fåglasjön SKA58 A A C 2

11 Bottenfauna i Skåne län 2005 Försurningsindex för bottenfauna 2005 Sjö Vattendrag # # # % % % A: Ingen eller obetydlig försurningspåverkan B: Betydlig försurningspåverkan C: Stark eller mycket stark försurningspåverkan Nationella åtgärdsområden (kalkning) SMHI Huvudavrinningsområden 1997 # # # # # % #% # % # % # # # # # # # # Figur 1. Provtagningslokaler och försurningsbedömning med avseende på bottenfauna i kalkpåverkade vattendrag samt kalkade och okalkade sjöar i Skåne län

12

13 Bottenfauna i Skåne län 2005 Inledning Det har visat sig att biologiska undersökningar, t ex bottenfaunaprovtagning, har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av flera olika faktorer under lång tid. Det är t ex mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta ph-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett inslag i den biologiska mångfalden. Inom Skåne län finns såväl områden med god buffertförmåga (motståndskraft) mot försurande ämnen som områden med en svag buffertförmåga. I de områden där buffertförmågan är svag har försurande nedfall och ändrad markanvändning medfört att ph-värdet i sjöar och vattendrag har sjunkit. För att motverka försurningen bedrivs en regelbunden kalkningsverksamhet. Som ett led i kalkningsverksamhetens effektkontroll genomförs bl a bottenfaunaundersökningar. På uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län har Medins Biologi AB under november 2005 genomfört bottenfaunaundersökningar i vattendrag vid 21 lokaler fördelade på tre vattensystem. De vattendrag och sjöar som har undersökts ligger framförallt i försurningspåverkade områden i nordöstra Skåne. Undersökningens målsättning var bland annat att: utifrån bottenfaunan bedöma försurningspåverkan utifrån bottenfaunan bedöma påverkan av näringsämnen/organiskt material ge information om bottenfaunan ur naturvärdessynpunkt 5

14 Bottenfauna i Skåne län 2005 Undersökningens omfattning och metodik Provtagningslokaler Bottenfaunanundersökningen genomfördes på fyra lokaler i rinnande vatten och 17 lokaler i sjölitoraler (tabell 2 och figur 1). Lokalerna ligger främst i de försurningsdrabbade områdena i nordöstra Skåne. Samtliga lokaler, förutom en (Ska313 Tviggasjöbäcken, Tofta) har undersökts vid tidigare tillfällen. Mer exakta lokalangivelser med fotodokumentation, teckningar och beskrivningar av provlokalerna finns i bilaga 1 och 3. Metodik Provtagningen genomfördes under november Vid lokalerna utvaldes provtagningssträckan, om möjligt, så att botten framförallt bestod av grus och sten. I vattendraget valdes sträckor som, om möjligt, hade en strömmande - forsande karaktär. Vid varje lokal uppmättes en 10 meter lång sträcka och inom denna togs 5 prov. Proverna togs enligt en standardiserad sparkmetod (SS-EN ). Rekommendationerna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning följdes också. Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rördes upp med foten. Förutom de fem proven togs på samtliga lokaler ett kvalitativt prov. Det kvalitativa provet togs genom att med ca 30 små och riktade delprov samla in djur från samtliga substrat som fanns på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Det uppsamlade materialet konserverades sedan i 70 % etanol. På laboratoriet sorterades sedan djuren ut varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Vid analysen av de kvalitativa provet noterades endast taxa som inte hittades i de kvantitativa proven. Utvärdering I bilaga 1 redovisas resultaten för varje provlokal var för sig. Vid de lokaler där undersökningar har gjorts tidigare görs även en jämförelse med tidigare resultat. I bilaga 2 redovisas de fältprotokoll som upprättats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning. I bilaga 3 finns fullständiga artlistor. En översiktlig bild av hur lokalerna bedömdes med hjälp av bottenfaunan ges i bilaga 4-6. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin m fl 2002) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för den biologiska bedömningen av föroreningspåverkan och naturvärden. Uppgifter om kalkningen har hämtats från Länsstyrelsen i Skåne län. 6

15 Bottenfauna i Skåne län 2005 Tabell 2. Bottenfaunaundersökningen i Skåne län 2005 omfattade följande lokaler. De kartor som avses är topografi sk karta skala 1: Kursiverade lokaler är opåverkade av kalkning. Vattendrag Lokal Kommun Karta Koordinater x y 88 Helge å Rökeån SKA10 uppstr Hörja Hässleholm 3D NV Bivarödsån SKA47 upp Hjärsås Ö. Göinge 3D NO Bivarödsån SKA306 Sågen Simontorp Ö. Göinge 3E NV Tviggasjöbäcken SKA313 Tofta Hässleholm 3D NV Sjö Lokal Kommun Karta Koordinater x y 88 Helge å Gårdsjön SKA59 Änglarp Hässleholm 3D NV Svanshalssjön SKA61 Osby 4D SO Liasjön SKA64 Osby 4D SO Rolstorpssjön SKA66 Ö. Göinge 3E NV Skäravattnet SKA72 Osby 3E NV Vässlarpssjön SKA118 Hammaretorpet Ö. Göinge 3ENV Östra Tviggasjö SKA122 Tofta Hässleholm 3DNV Rammsjön SKA123 Åhus Ö. Göinge 3ENV Humlesjön SKA150 Hässleholm 3D NV Ulkenesjön SKA293 Osby 4ESV Grösjön SKA303 Hässleholm 3D SV Möllesjön SKA304 Hässleholm 3D NV Kroksjön SKA307 Sibbhult Ö. Göinge 3E NV Lursjön SKA1056 Hässleholm 3D NO Skräbeån Rammsjön SKA36 Bromölla Bromölla 3E NV Rönne å Lärkesholmssjön SKA57 Örkelljunga 3D NV Fåglasjön SKA58 Hässleholm 3D SV

16 Bottenfauna i Skåne län 2005 Resultat och diskussion Antal taxa Antalet taxa, dvs arter, släkten eller andra grupperingar, skiljer sig mellan de olika provlokalerna (bilaga 6). Orsakerna till skillnader i artantal kan vara många. En orsak kan vara påverkan t ex av försurning eller reglering, en annan att ett mer varierat substrat ofta hyser fler arter än ett enhetligt. Vidare hyser ett mindre vattendrag normalt färre arter än ett större. Substratets mångsidighet är alltså en viktig faktor. Mindre skillnader i artantal mellan åren på samma lokal är ofta naturliga variationer, men om förändringarna är stora kan de bero på någon förändrad miljöfaktor. De flesta av de undersökta lokalerna (14 st) hade en måttligt hög artrikedom. Två lokaler hade ett högt totalantal taxa, och vid en lokal (Ska36 Rammsjön, Bromölla) påträffades ett mycket högt totalantal taxa (bilaga 6). Vid fyra lokaler kunde artantalet betraktas som lågt eller mycket lågt. Två av de lokaler som hade lägst artantal är okalkade referenser (Ska57 Lärkesholmssjön och Ska64 Liasjön). Allra lägst artantal hade lokal Ska64 Liasjön (15 taxa), som också bedömdes vara starkt eller mycket starkt påverkad av försurning. Samtliga lokaler utom en har undersökts tidigare. Jämfört med tidigare undersökningar har artantalet ändrats något vid flertalet lokaler (bilaga 1). De flesta av förändringarna i artantal kan inte direkt kopplas till förändringar i försurningsstatus. Vid årets undersökning hade artantalet ökat med 10 taxa sedan föregående undersökning vid en lokal Totalantal taxa vattendrag SKA10 SKA47 SKA306 SKA313 Figur 2. Det totala antalet taxa som påträffades i vattendragen i Helge å avrinningsmråde vid undersökningen i Skåne län

17 Bottenfauna i Skåne län 2005 Totalantal taxa SKA59 SKA61 SKA64 SKA66 SKA72 SKA118 SKA122 SKA123 SKA150 SKA293 SKA303 SKA304 SKA307 SKA1056 SKA36 SKA57 SKA58 Figur 3. Det totala antalet taxa som påträffades i vattendragen i Helge å avrinningsmråde (blå staplar: Ska59-Ska1056), Skräbe å avrinningsområde (gul stapel: Ska36) och Rönne å avrinningsområde (röda staplar: Ska57-Ska58) vid undersökningen i Skåne län (Ska36 Rammsjön, Bromölla). Vid en lokal hade artantalet minskat med 21 taxa (Ska 57 Lärkesholmssjön). Lokalen är en okalkad referens som bedömts vara ej eller obetydligt påverkad av försurning vid samtliga provtagningstillfällen sedan undersökningarna inleddes år Artantalet har varierat mellan åren men vid samtliga undersökningar har försurningskänsliga grupper förekommit. Möjligen kan variationen bero på dåliga substratförhållanden. Försurningsbedömning Kriterier för försurningsbedömningarna redovisas i bilaga 4. Lokalerna i de olika vattendragen har huvudsakligen bedömts utifrån Surhetsindex (Wiederholm, T. (ed). 1999). Vid tidigare undersökningar från Ekologgruppen har försurningspåverkan bedömts enligt fyra klassningar (obetydlig, måttlig, betydlig samt stark till mycket stark påverkan). Vid årets bedömning av försurningpåverkan har indelning skett i tre klasser (ingen eller obetydlig, betydlig samt stark eller mycket stark påverkan). Vid jämförelse med tidigare år har bedömningen måttlig påverkan ersatts med ingen eller obetydlig påverkan. För uträkning av Baetis/Plecoptera-index har tidigare undersökningar använt familjen Baetidae för uträkning av kvoten. Enligt instruktion i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder inkluderas endast släktet Baetis. I princip betyder detta att även släktet Cloeon har inkluderats tidigare, vilket har gett ett högre värde på surhetsindex vid vissa sjölitoraler. Detta har inte påverkat försurningsbedömningen för lokalerna, men surhetsindex kan i vissa fall vara lägre vid årets undersökning jämfört med föregående år utan att några förändringar har skett i bottenfaunans artsammansättning. 9

18 Bottenfauna i Skåne län 2005 Tabell 3. Bedömning av påverkansgrad av försurning i Skåne län Påverkan av försurning: A = ingen eller obetydlig, B = betydlig och C = stark eller mycket stark. Kursiverade lokaler är opåverkade av kalkning. Vattendrag Lokal Försurningsbedömning Helge å Rökeån SKA10 uppstr Hörja C A A A A Bivarödsån SKA306 Sågen Simontorp B A Tviggasjöbäcken SKA313 Tofta A Bivarödsån SKA47 upp Hjärsås A A B A Sjö Lokal Försurningsbedömning Helge å Lursjön SKA1056 A A Vässlarpssjön SKA118 Hammaretorpet A B A Östra Tviggasjö SKA122 Tofta A A A Rammsjön SKA123 Åhus B B A B Humlesjön SKA150 A A A Ulkenesjön SKA293 B A A Grösjön SKA303 A A Möllesjön SKA304 A A Kroksjön SKA307 Sibbhult A A Gårdsjön SKA59 Änglarp A A A A Svanshalssjön SKA61 A A A A Liasjön SKA64 C C C C Rolstorpssjön SKA66 A A Skäravattnet SKA72 A A A A 87 Skräbeån Rammsjön SKA36 Bromölla A A A A A 96 Rönne å Lärkesholmssjön SKA57 A A A A Fåglasjön SKA58 A A A A 10

19 Bottenfauna i Skåne län 2005 Av de 21 undersökta lokalerna var 15 kalkade. Vid 14 av dessa bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av försurning (A). Endast vid en av lokalerna bedömdes bottenfaunan vara betydligt påverkad av försurning (B). Ingen av de kalkade lokalerna bedömdes vara starkt eller mycket starkt påverkad av försurning (C) med avseende på bottenfaunan (tabell 3). Sex okalkade vattendrag undersöktes (tabell 3). Denna typ av referenser är värdefulla för att kunna studera försurningens effekter på bottenfaunan i ett långt perspektiv, inte minst för att se effekter av nedfallsminskningar av försurande ämnen. Vid ett av lokalerna uppvisade faunan kraftiga försurningsskador men vid fyra av lokalerna bedömdes faunan däremot vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Resultatet vid de flesta kalkade lokalerna var alltså bra. Jämfört med den senast föregående undersökningen har det skett förbättringar med avseende på bedömningarna på tre lokaler (figur 4). Vid lokalerna Ska118 Vässlarpssjön, Ska306 Bivarödsån (Sågen Simontorp) och Ska47 Bivarödsån (upp Hjärsås) har bedömningen ändrats från betydlig påverkan till ingen eller obetydlig påverkan. Resultaten här visar att kalkningsverksamheten har haft positiv effekt. En lokal har i år fått en försämrad försurningsbedömning: ska 123 Rammsjön Åhus, där bedömningen har ändrats från ingen eller obetydlig påverkan till betydlig påverkan sedan undersökningen år 2003 (tabell 3). Det är dock viktigt att påpeka att i vattendrag som bedömts vara betydligt påverkade av försurning är sannolikt situationen bättre än om det inte hade förekommit någon kalkning alls. Vid tio av de kalkade lokalerna har bedömningen ej eller obetydlig påverkan av försurning kvarstått sedan den senaste undersökningen. Kalkningen bedöms här ha lyckats upprätthålla stabila förhållanden. Antal kalkade lokaler 15 Senast föregående undersökning Årets undersökning (2005) A B C Försurningsbedömning Figur 4. Jämförelse av försurningsbedömningarna vid kalkade lokaler i Skåne län med närmast föregående undersökningstillfälle (1996, 2000, 2001, 2002 eller 2003). Påverkan av försurning: A = ingen eller obetydlig, B = betydlig och C = stark eller mycket stark (n = 14). 11

20 Bottenfauna i Skåne län 2005 Påverkan av näringsämnen/organiskt material Kriterier för bedömningarna redovisas utförligt i Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin, M. m fl 2002). Vid årets undersökning var det endast en av lokalerna (Ska122 Östra Tviggasjö, Tofta) som bedömdes vara påverkad av näringsämnen/organiskt material med avseende på bottenfaunan. Bedömning av naturvärde Begreppet biologisk mångfald innefattar tre nivåer, mångfald på ekosystemnivå, mångfald på artnivå och mångfald på gennivå. Ett bevarande av den biologiska mångfalden innebär en strävan att upprätthålla en hög diversitet på alla nivåer. Detta innebär i princip att alla typer av ekosystem måste bevaras i tillräcklig mängd och med en sådan storlek och spridning att alla arter och genotyper kan leva kvar och utvecklas. Den nivå som behandlas i denna rapport är mångfalden på artnivå. I naturvårdsarbetet innebär ett bevarande av den biologiska mångfalden att man genom olika åtgärder försöker säkerställa skydd av olika miljöer och arter för att upprätthålla en hög diversitet på alla nivåer. Olika exempel på åtgärder kan vara kalkningsverksamhet, utsläppsbegränsningar, reservatsbildning och fridlysning. Det är naturligt att i detta sammanhang prioritera artrika miljöer med hotade och sällsynta arter, men det är också viktigt att säkerställa skydd för miljöer som är mindre artrika. Ett exempel på detta kan vara oligotrofa vattendrag, som ofta hyser färre arter än måttligt eutrofa, men också sådana arter som är anpassade till och kräver en näringsfattig miljö. Speciellt värdefulla i detta avseende kan t ex oförsurade och näringsfattiga vattendrag vara om de ligger i försurade regioner. Vid bedömningen av naturvärden användes ett poängsystem som dels tar hänsyn till lokalens biologiska mångformighet och dels till om lokalen hyser ovanliga eller hotade arter. Naturvärdesbedömningen enligt poängsystemet redovisas i Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin m fl 2002). Av de undersökta lokalerna bedömdes en (Ska37 Rammsjön, Bromölla) ha höga naturvärden med avseende på bottenfaunan, vilket generellt kan sägas ha höga naturvärden med avseende på bottenfauna även i ett regionalt perspektiv. Övriga lokaler bedömdes ha naturvärden i övrigt (tabell 1 och bilaga 5). Vid årets undersökning bedömdes ingen lokal ha mycket höga naturvärden med avseende på bottenfauna. Två ovanliga arter påträffades vid årets undersökning: nattsländan Notidobia ciliaris (vid Ska61 Svanshalssjön och Ska313 Tviggasjöbäcken) samt bäckbaggen Oulimnius troglodytes (vid Ska57 Lärkesholmssjön). Även på andra lokaler finns indikationer på förhöjda naturvärden genom ett högt artantal eller ett högt värde på diversitetsindex (Ska36 Bivarödsån, Ska58 Fåglasjön och Ska61 Svanshalssjön) (bilaga 5). Vid årets undersökning påträffades inga rödlistade arter. 12

21 Bottenfauna i Skåne län 2005 Referenser Ekologgruppen Bottenfaunaundersökning vid 13 lokaler i Kristianstads län Rapport till Länsstyrelsen i Kristianstads län. Ekologgruppen Bottenfaunaundersökning i Kristianstads län Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter i 12 vattendrag och 7 sjölitoraler. Länsstyrelsen i Kristianstads län. Ekologgruppen Bottenfaunaundersökning i Kristianstads län Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter i 17 vattendrag och 18 sjölitoraler. Länsstyrelsen i Skåne län, 1997:20. Ekologgruppen Bottenfaunaundersökning i Skåne län Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter vid 9 lokaler i rinnande vatten och 11 sjölitoraler. Länsstyrelsen i Skåne län 2000:47. Ekologgruppen Bottenfaunaundersökning i Skåne län Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter vid 21 lokaler i rinnande vatten och 15 sjölitoraler. Länsstyrelsen i Skåne län 2001:33. Ekologgruppen Bottenfaunaundersökning i Skåne län Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter vid 9 lokaler i rinnande vatten och 14 sjölitoraler. Länsstyrelsen i Skåne län 2002:38. Ekologgruppen Bottenfaunaundersökning i Skåne län Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter vid 9 lokaler i rinnande vatten och 17 sjölitoraler. Länsstyrelsen i Skåne län 2003:50. Ekologgruppen Bottenfaunaundersökning i Skåne län Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter vid 14 lokaler i rinnande vatten och 12 sjölitoraler. Länsstyrelsen i Skåne län. GÄRDENFORS, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige The red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. MEDIN, M. m fl Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar. Medins Sjö- och Åbiologi. SUNDBERG, I., ERICSSON, U., MEDIN, M Bottenfauna i Skåne län En undersökning av bottenfaunan i åtta sjöar och vid elva lokaler i rinnande vatten. Länsstyrelsen i Skåne län, 1998:20. 13

22 WIEDERHOLM, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport WIEDERHOLM, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport

23 Bilaga 1 Resultat lokal för lokal Vi redovisar bottenphauna-index (BpHI) enligt Lingdell & Engblom Indexet anger försurningskänslighet för ingående indikatortaxa. Ett taxa har fått status som indikatortaxa då 2% percentilen för ph inte undestigit ph 5,5. BpHi har värden från Ju högre BpHI desto säkrare bedöms indikationen vara att ph ej understigit 5,5 vara. Observera att detta index fungerar bäst på vårprover (efter vårfloden). 15

24 N SKA10. Rökeån, uppstr Hörja Datum: Flodområde: 88 Helge å Koordinat: / Bro Foto Spång Proverna togs i den södra fåran ca 5-15 m nedströms gångbron. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 34 måttligt högt Diversitetsindex: 3,61 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 18,8 måttligt högt ASPT - index: 7,2 mycket högt Individtäthet (ant/m 2 ): 564 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt EPT-index: 24 högt Surhetsindex: 8 högt Naturvärdesindex: 0 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Kalkningsstatus A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Kalkas avrinningsområdet: ja A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Kalkningsmetod: dos + sjö C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurningsbedömning 94 C Stark eller mycket stark påverkan? 97 A Ingen eller obetydlig påverkan 99 A Ingen eller obetydlig påverkan 02 A Ingen eller obetydlig påverkan 05 A Ingen eller obetydlig påverkan Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Vid årets undersökning påträffades den mycket försurningskänsliga dagsländan Caenis luctuosa liksom de känsliga grupperna iglar, bäckbaggar, snäckor och musslor. Artsammansättningen är likartad från föregående undersökning och bedömningen att bottenfaunan var ej eller obetydligt påverkad av försurning kvarstår. Vid undersökningen år 1994 bedömdes bottenfaunan vara starkt eller mycket starkt försurningspåverkad trots ett högt surhetsindex samt ett mycket högt antal taxa (Bottenfauna i Skåne län 2002, Ekologgruppen 2003). Det är troligt att denna uppgift är ett feltryck och att bottenfaunan har varit ej eller obetydligt försurningspåverkad under samtliga undersökningar sedan

25 SKA36. Rammsjön, Bromölla Datum: Flodområde: 87 Skräbeån Koordinat: / N Brygga Foto Vass Mellan sjösättningsplats och bryggan. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 41 mycket högt Diversitetsindex: 2,80 lågt Medelantal taxa/prov: 16,2 högt ASPT - index: 6,1 högt Individtäthet (ant/m 2 ): mycket högt Danskt faunaindex: 6 mycket högt EPT-index: 20 mycket högt Surhetsindex: 9 mycket högt Naturvärdesindex: 10 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Kalkningsstatus A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Kalkas avrinningsområdet: ja A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Kalkningsmetod: sjö B Höga naturvärden Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurningsbedömning 95 A Ingen eller obetydlig påverkan 96 A Ingen eller obetydlig påverkan 99 A Ingen eller obetydlig påverkan 02 A Ingen eller obetydlig påverkan 05 A Ingen eller obetydlig påverkan Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Bottenfaunan bedömdes var ej eller obetydligt påverkad av försurning. Den mycket försurningskänsliga dagsländan Caenis luctuosa påträffades liksom de försurningskänsliga grupperna iglar, bäckbaggar, snäckor och musslor. Bedömningen kvarstår sedan tidigare undersökningar. Det totala antalet taxa har ökat sedan undersökningarna inleddes år 1995 och var i år mycket högt, vilket motiverar att bottenfaunan på lokalen bedömdes hysa höga naturvärden. 17

26 SKA47. Bivarödsån, upp Hjärsås Datum: Flodområde: 88 Helge å Koordinat: / N Ö Ö Backe Damm Foto Hus 5-15 m ovanför dammen Tillståndsklassning Totalantal taxa: 26 måttligt högt Diversitetsindex: 3,84 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 14,6 lågt ASPT - index: 6,1 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 432 lågt Danskt faunaindex: 7 mycket högt EPT-index: 17 måttligt högt Surhetsindex: 9 högt Naturvärdesindex: 0 BottenpHaunaindex: 8 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Kalkningsstatus A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Kalkas avrinningsområdet: ja A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Kalkningsmetod: dos C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurningsbedömning 96 A Ingen eller obetydlig påverkan 99 A Ingen eller obetydlig påverkan 02 B Betydlig påverkan 05 A Ingen eller obetydlig påverkan Totalantal taxa 50 Kommentar: Jämfört med föregående undersökning hade i år den mycket försurningskänsliga nattsländan Lype phaeopa tillkommit liksom den försurningskänsliga gruppen musslor. Värdet på Baetis/Plecoptera-index var högt. Liksom vid föregående undersökning fanns de känsliga grupperna iglar och bäckbaggar på lokalen. Sammantaget motiverar detta att bottenfaunan i år bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av försurning Hus Antal ind./kvm

27 N SKA57. Lärkesholmssjön Datum: Flodområde: 96 Rönne å Koordinat: / Foto Sandstrand P Grusväg Proverna togs ca m söder om parkeringen vid Lärkesholmssjön-skylten. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 16 lågt Diversitetsindex: 2,40 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 6,4 mycket lågt ASPT - index: 5,2 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 109 mycket lågt Danskt faunaindex: 5 högt EPT-index: 6 mycket lågt Surhetsindex: 6 högt Naturvärdesindex: 3 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: måttlig avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Kalkningsstatus A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Kalkas avrinningsområdet: nej A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurningsbedömning 96 A Ingen eller obetydlig påverkan 99 A Ingen eller obetydlig påverkan 02 A Ingen eller obetydlig påverkan 05 A Ingen eller obetydlig påverkan Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Lokalen i Lärkesholmssjön är en okalkad referens. Liksom vid tidigare undersökningar bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Bedömningen motiveras av förekomsten av den mycket försurningskänsliga dagsländan Caenis luctuosa, samt de försurningskänsliga grupperna bäckbaggar, snäckor och musslor. Den ovanliga bäckbaggen Oulimnius troglodytes påträffades på lokalen. 19

28 SKA58. Fåglasjön Datum: Flodområde: 96 Rönne å Koordinat: / Anslagstavla N Björk Foto Björk Grill Skylt Proverna togs på sydkanten av udde med tavla och grillplats, i sjöns sydvästra del. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 32 högt Diversitetsindex: 2,84 lågt Medelantal taxa/prov: 18,2 mycket högt ASPT - index: 5,8 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): mycket högt Danskt faunaindex: 3 lågt EPT-index: 13 måttligt högt Surhetsindex: 8 högt Naturvärdesindex: 1 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Kalkningsstatus A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Kalkas avrinningsområdet: nej A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurningsbedömning 96 A Ingen eller obetydlig påverkan 99 A Ingen eller obetydlig påverkan 02 A Ingen eller obetydlig påverkan 05 A Ingen eller obetydlig påverkan Totalantal taxa 50 Kommentar: Lokalen i Fåglasjön är en okalkad referens. Bedömningen att bottenfaunan var ej eller obetydligt påverkad av försurning kvarstår sedan tidigare undersökningar. Två mycket försurningskänsliga sländarter påträffades (dagsländan Caenis luctuosa och nattsländan Lype phaeopa), liksom de försurningskänsliga grupperna iglar, snäckor och musslor. Det totala antalet taxa som påträffades var högt Antal ind./kvm

29 N SKA59. Gårdsjön, Änglarp Datum: Flodområde: 88 Helge å Koordinat: / Foto 50 m Sten Sommarstuga Stig Proverna togs mellan två block, ca 50 m norr om stugan vid sjöns NO-vik. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 24 måttligt högt Diversitetsindex: 2,90 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 15,4 måttligt högt ASPT - index: 5,8 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 738 högt Danskt faunaindex: 3 lågt EPT-index: 11 måttligt högt Surhetsindex: 5 måttligt högt Naturvärdesindex: 0 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Kalkningsstatus A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Kalkas avrinningsområdet: ja A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Kalkningsmetod: dos + sjö C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurningsbedömning 96 A Ingen eller obetydlig påverkan 99 A Ingen eller obetydlig påverkan 02 A Ingen eller obetydlig påverkan 05 A Ingen eller obetydlig påverkan Totalantal taxa 50 Kommentar: Liksom vid tidigare undersökningar bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Jämfört med föregående undersökning saknades i år riktigt känsliga sländarter, samt de känsliga grupperna bäckbaggar och musslor. Flera måttligt känsliga sländarter förekom dock, liksom de känsliga grupperna iglar och musslor vilket sammantaget motiverar årets bedömning Antal ind./kvm

30 SKA61. Svanshalssjön Datum: Flodområde: 88 Helge å Koordinat: / N Hus Hus Foto Tall Proverna togs 5-15 söder om stenblock i vattnet i sjöns sydöstra del. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 32 högt Diversitetsindex: 3,27 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 16,8 högt ASPT - index: 6,4 högt Individtäthet (ant/m 2 ): 741 högt Danskt faunaindex: 5 högt EPT-index: 17 högt Surhetsindex: 8 högt Naturvärdesindex: 4 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Kalkningsstatus A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Kalkas avrinningsområdet: nej A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurningsbedömning 96 A Ingen eller obetydlig påverkan 99 A Ingen eller obetydlig påverkan 02 A Ingen eller obetydlig påverkan 05 A Ingen eller obetydlig påverkan Totalantal taxa 50 Kommentar: Bedömningen att bottenfaunan var ej eller obetydligt påverkad av försurning kvarstår sedan tidigare undersökningar. Tre mycket försurningskänsliga sländarter påträffades: dagsländan Caenis luctuosa samt nattsländorna Lype phaeopa och Tinodes waeneri. De försurningskänsliga grupperna snäckor och musslor fanns på lokalen och sammantaget motiverar dessa förekomster årets bedömning Antal ind./kvm 3000 Vid årets undersökning påträffades den ovanliga nattsländan Notidobia ciliaris och det totala antalet taxa var högt. De två ovanliga arter som påträffades vid undersökningen år 2002 (nätvingen Sisyra fuscata och en nattslända av släktet Trianodes) återfanns dock inte i år

31 SKA64. Liasjön Datum: Flodområde: 88 Helge å Koordinat: / Område med starr P Foto N Proverna togs i liten vik rakt nedanför vändplats med bänk, i sjöns sydvästra del. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 15 mycket lågt Diversitetsindex: 1,46 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 6,6 mycket lågt ASPT - index: 6,2 högt Individtäthet (ant/m 2 ): 789 högt Danskt faunaindex: 4 måttligt högt EPT-index: 4 mycket lågt Surhetsindex: 1 mycket lågt Naturvärdesindex: 0 BottenpHaunaindex: 0 Avvikelseklassning Diversitetsindex: stor avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: mycket stor avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Kalkningsstatus C Stark eller mycket stark påverkan av försurning Kalkas avrinningsområdet: nej A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurningsbedömning 96 C Stark eller mycket stark påverkan 99 C Stark eller mycket stark påverkan 02 C Stark eller mycket stark påverkan 05 C Stark eller mycket stark påverkan Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Lokalen i Liasjön är en okalkad referens. Bottenfaunan har vid samtliga provtagningstillfällen bedömts vara starkt eller mycket starkt påverkad av försurning. Bottenfaunasamhället domineras av tåliga arter och grupper och mer försurningskänsliga sländarter saknades helt. Ingen av de försurningskänsliga grupperna (iglar, märlkräftor, bäckbaggar, snäckor och musslor) fanns representerad på lokalen. Bedömningen från tidigare undesökningar kvarstår därför

32 SKA66. Rolstorpssjön Datum: Flodområde: 88 Helge å Koordinat: / N Båtbrygga Foto Ramp Vass Badbrygga Hus P Hus Gunnarpsbaden Hus Toa Provtagning mellan sjösättningsrampen och bryggan. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 25 måttligt högt Diversitetsindex: 3,46 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 13,8 måttligt högt ASPT - index: 6,2 högt Individtäthet (ant/m 2 ): 474 måttligt högt Danskt faunaindex: 5 högt EPT-index: 14 måttligt högt Surhetsindex: 6 högt Naturvärdesindex: 0 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Kalkningsstatus A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Kalkas avrinningsområdet: ja A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Kalkningsmetod: sjö C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurningsbedömning 96 A Ingen eller obetydlig påverkan 05 A Ingen eller obetydlig påverkan Totalantal taxa Antal ind./kvm 3000 Kommentar: Bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Vid årets undersökning påträffades två mycket försurningskänsliga sländarter: dagsländan Caenis luctuosa och nattsländan Lype phaeopa. Dessutom förekom de känsliga grupperna iglar och snäckor. Bedömningen är densamma som vid undersökningen år

33 N SKA72. Skäravattnet Datum: Flodområde: 87 Skräbeån Koordinat: / Foto P Hus Pir NV-delen vid båtläge och stenbrygga. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 30 måttligt högt Diversitetsindex: 2,53 lågt Medelantal taxa/prov: 13,4 måttligt högt ASPT - index: 6,1 högt Individtäthet (ant/m 2 ): 724 högt Danskt faunaindex: 4 måttligt högt EPT-index: 17 högt Surhetsindex: 6 högt Naturvärdesindex: 0 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: måttlig avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Kalkningsstatus A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Kalkas avrinningsområdet: nej A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurningsbedömning 96 A Ingen eller obetydlig påverkan 99 A Ingen eller obetydlig påverkan 02 A Ingen eller obetydlig påverkan 05 A Ingen eller obetydlig påverkan Totalantal taxa Kommentar: Lokalen i Skäravattnet är en okalkad referens. Bedömningen att bottenfaunan var ej eller obetydligt påverkad av försurning har varit oförändrad sedan underökningarna inleddes år I år fanns den mycket försurningskänsliga dagsländan Caenis luctuosa, liksom de känsliga grupperna iglar och snäckor. Det totala antalet taxa som påträffades var måttligt högt Antal ind./kvm

34 SKA118. Vässlarpssjön, Hammaretorpet Datum: Flodområde: 88 Helge å Koordinat: / N 25 m Vass Foto Al m mossbeklädd sten P Stor al hänger över vattnet ca 25 m norr om stig. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 25 måttligt högt Diversitetsindex: 3,60 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 12,8 måttligt högt ASPT - index: 5,6 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 252 lågt Danskt faunaindex: 4 måttligt högt EPT-index: 14 måttligt högt Surhetsindex: 7 högt Naturvärdesindex: 0 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Kalkningsstatus A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Kalkas avrinningsområdet: ja A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Kalkningsmetod: sjö C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurningsbedömning 97 A Ingen eller obetydlig påverkan 00 B Betydlig påverkan 05 A Ingen eller obetydlig påverkan Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Jämfört med föregående undersökning verkar försurningssituationen ha förbättrats. I år påträffades den mycket försurningskänsliga dagsländan Caenis luctuosa samt de känsliga grupperna iglar, snäckor och musslor om än i låga numerär. Liksom vi undersökningen år 1997 bedömdes bottenfaunan i år vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. 26

35 SKA122. Östra Tviggasjö, Tofta Datum: Flodområde: 88 Helge å Koordinat: / Vass Ö N Grusväg Vass Foto Proverna togs vid liten badplats i sjöns södra del. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 29 måttligt högt Diversitetsindex: 2,99 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 15,4 måttligt högt ASPT - index: 4,9 lågt Individtäthet (ant/m 2 ): mycket högt Danskt faunaindex: 3 lågt EPT-index: 9 lågt Surhetsindex: 6 högt Naturvärdesindex: 0 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Kalkningsstatus A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Kalkas avrinningsområdet: ja B Betydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Kalkningsmetod: våtmark C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurningsbedömning 97 A Ingen eller obetydlig påverkan 00 A Ingen eller obetydlig påverkan 05 A Ingen eller obetydlig påverkan Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Bedömningen att bottenfaunan var ej eller obetydligt påverkad av försurning kvarstår från tidigare undersökningar. I år påträffades den måttligt försurningskänsliga dagsländan Caenis horaria i relativt höga antal. Dessutom fanns de känsliga grupperna iglar, snäckor och musslor på lokalen. Sammantaget motiverar detta årets bedömning. Bottenfaunan bedömdes liksom tidigare vara betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Mer syrekänsliga arter saknades helt och bottenfaunasamhället dominerades istället av måttligt syrekrävande arter och grupper. Värdena på ASPT-index och Danskt faunaindex var också låga. 27

36 SKA123. Rammsjön, Åhus Datum: Flodområde: 88 Helge å Koordinat: / N Hus Häll Båtplats P Foto ca 100 m Södra delen vid båtplats. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 21 måttligt högt Diversitetsindex: 3,01 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 10,0 lågt ASPT - index: 5,4 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 271 lågt Danskt faunaindex: 5 högt EPT-index: 9 lågt Surhetsindex: 4 måttligt högt Naturvärdesindex: 0 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: tydlig avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Kalkningsstatus B Betydlig påverkan av försurning Kalkas avrinningsområdet: ja A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Kalkningsmetod: sjö C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurningsbedömning 97 B Betydlig påverkan 00 B Betydlig påverkan 03 A Ingen eller obetydlig påverkan 05 B Betydlig påverkan Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Bottenfaunan bedömdes vara betydligt påverkad av försurning. Vid årets undersökning saknades helt försurningskänsliga sländarter och av de försurningskänsliga grupperna fanns bara enstaka iglar och musslor. Jämfört med föregående undersökning saknades i år den mycket försurningskänsliga dagsländan av släktet Caenis, däremot hade gruppen musslor tillkommit. 28

37 SKA150. Humlesjön Datum: Flodområde: 88 Helge å Koordinat: / Brygga Veg Veg Foto N Hus Hus 0-10 m söder om bryggan vid sista stugan i den nordligaste viken. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 30 måttligt högt Diversitetsindex: 2,76 lågt Medelantal taxa/prov: 17,6 högt ASPT - index: 6,1 högt Individtäthet (ant/m 2 ): mycket högt Danskt faunaindex: 5 högt EPT-index: 17 högt Surhetsindex: 8 högt Naturvärdesindex: 0 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Kalkningsstatus A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Kalkas avrinningsområdet: ja A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Kalkningsmetod: sjö C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurningsbedömning 99 A Ingen eller obetydlig påverkan 01 A Ingen eller obetydlig påverkan 05 A Ingen eller obetydlig påverkan Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Bedömningen att bottenfaunan var ej eller obetydligt påverkad av försurning kvarstår sedan tidigare undersökningar. Den mycket försurningskänsliga dagsländan Caenis luctuosa påträffades liksom de känsliga grupperna iglar, bäckbaggar, snäckor och musslor Den ovanliga nätvingen Sisyra fuscata som påträffades vid förra undersökningen återfanns inte i år. 0 29

38 SKA293. Ulkenesjön Datum: Flodområde: 88 Helge å Koordinat: / P N Barrskog Foto ca 200 m 20 m Ö N delen ca 20 m öster om båtplats. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 29 måttligt högt Diversitetsindex: 3,24 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 13,4 måttligt högt ASPT - index: 6,1 högt Individtäthet (ant/m 2 ): 410 måttligt högt Danskt faunaindex: 5 högt EPT-index: 11 måttligt högt Surhetsindex: 6 högt Naturvärdesindex: 0 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Kalkningsstatus A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Kalkas avrinningsområdet: ja A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Kalkningsmetod: sjö C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurningsbedömning 99 B Betydlig påverkan 03 A Ingen eller obetydlig påverkan 05 A Ingen eller obetydlig påverkan Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Försurningsförhållandena verkar ha förbättrats sedan undersökningarna inleddes år Liksom vid föregående undersökning bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Den mycket försurningskänsliga dagsländan Caenis luctuosa påträffades liksom de känsliga grupperna iglar och musslor. Artantalet har ökat för varje undersökningstillfälle men de känsliga arterna är dock fortfarande fåtaliga