Minnesanteckningar från Energimarknadsrådet den 13 februari 2013

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1 (3) Datum Minnesanteckningar från Energimarknadsrådet den 13 februari 2013 Närvarande Anne Vadasz Nilsson (ordf.), Tony Rosten, Christina Hjulström (sekr.), Johan Carlsson, Caroline Törnqvist och Roger Husblad samtliga Ei, Bo Lindörn, Oberoende Elhandlare, Stig-Arne Ankner, Konkurrensverket, Anders Richert (ersättare för Kjell Jansson), Svensk Energi, Erik Anderzon, Svenska Elnätsupproret, Hans Åkesson, Energigas Sverige, Leif Wrenkler, Företagarna, Jan Bertoft, Sveriges Konsumenter, Per Holm, SABO, Annika Johannesson (ersättare för Sonya Trad), Svensk Fjärrvärme, Anders Kjellström, IPSO User Sweden, Jakob Eliasson, Villaägarna, Lars Jacobson (ersättare för Torbjörn Egerhag), Svensk Plastindustriförening, Mikael Odenberg, Svenska Kraftnät. Ej närvarande Kjell Berndtsson, Riksbyggen, Hans Fredriksson, Lantmännen, Jane Ullman, Konsumentverket, Märtha Dahlberg, PRO, Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv, Per Forsling, Fastighetsägarna, Björn Galant, LRF Roland Jonsson, HSB, 1 Fastställande av dagordning Dagordningen godkändes. 2 Presentation - Anne Vadasz Nilsson Ei:s nya generaldirektör Anne Vadasz Nilsson presenterade sig själv. 3 Avrapporteringar sedan förra mötet Tony Rosten presenterade de avrapporteringar som EI gjort sedan senaste energimarknadsrådet (se presentation). 4 Kommande avrapporteringar Tony Rosten presenterade de avrapporteringar som EI kommer att göra de kommande månaderna (se presentation). 5 Nya uppdrag och andra förändringar Tony Rosten presenterade de nya uppdrag som Energimarknadsinspektionen fått i regleringsbrevet för EI6003 W-3.0, Box 155, Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel registrator@ei.se. Org.nr

2 Datum (3) 6 Tema: Koncessioner och nätutbyggnad Mikael Odenberg, generaldirektör på Svenska Kraftnät, inledde temat med att berätta om SvK:s perspektivplan. Utgångspunkten för planen var att SvK fram till 2002 investerade 3,5 miljarder kronor i nätutbyggnad men att denna summa numera tangerades varje år. För att åstadkomma en hanterlig nätutbyggnad skapades därför perspektivplanen som innehåller planer för nätutbyggnad tio år framåt. Syftet för nätutbyggnaden är att bygga bort flaskhalsar och möjliggöra överföring till Sveriges grannländer. Under och efter framförandet kom flera frågor med bäring på vad SvK planerar göra för att bygga bort de skillnader i pris som uppstår mellan de olika prisområdena, främst område tre och fyra. Mikaels svar var att Sydvästlänken, som kommer tas i drift om några år, kommer innebära en väsentlig ökning av överföringskapacitet mellan prisområdena. Caroline Törnqvist, avdelningschef för Ei:s internationella avdelning, redogjorde sedan för infrastrukturfrågor inom EU och särskilt de lagstiftningspaket som ska möjliggöra en ökad utbyggnad av överföringskapacitet. Caroline berättade också om utvecklingen av gemensamma nätkoder inom EU, de tioåriga nätinvesteringsplaner som finns och PCI som ska möjliggöra att en mer snabbare utbyggnad av vissa utvalda infrastrukturprojekt. (Se presentationen för ytterligare information). Roger Husblad, avdelningschef för Ei:s avdelning för tillstånd och prövning berättade sedan utförligt hur Ei hanterar koncessionsansökningar och vilka utvecklingsmöjligheter det finns för att hantera processen mer skyndsamt. 7 Övriga frågor Kristina Färm, som Ei anlitat för att utvärdera rådets verksamhet, redogjorde för hennes slutsatser som lämnats till Ei. Kristina kunde konstatera att det finns stora skillnader mellan rådets medlemmar på vad de har för förväntningar på rådet och dess uppgifter. En slutsats var att rådet som helhet inte fungerade väl. En diskussion följde där flera medlemmar instämde i Kristinas utvärdering som framgår av bifogad presentation. Efter Kristinas presentation bad Tony Rosten alla medlemmar att tänka över vad de anser är en bra form för samarbete med myndigheten. Ett frågeformulär kommer skickas ut för att utröna hur en bra form för samarbete kan fungera. 8 Kommande möten Nästa Energimarknadsråd är planerat att äga rum den 29 maj 2013 kl Rådets medlemmar ombads inkomma med förslag på rådsstudie samt teman för Meddela gärna förslag snarast.

3 Datum (3) Vid protokollet Justeras Christina Hjulström Anne Vadasz Nilsson

4 Energimarknadsråd Stockholm den 13 februari 2013

5 Dagordning 1. Fastställande av dagordning 2. Presentation Anne Vadasz Nilsson 3. Avrapporteringar sedan förra mötet 4. Kommande avrapporteringar 5. Nya uppdrag och andra förändringar 6. Tema: Koncessioner och nätutbyggnad 7. Övriga frågor 8. Kommande möten och teman

6 Avrapporteringar sedan förra mötet Rapport Nya regler för isolerade naturgasnät Rapport Översyn av elnätsföretagens tariffstruktur Statistik om leveranssäkerhet i elnäten 2011 Reviderade föreskrifter Redovisning av nätverksamhet Övervakningsplaner för el- och naturgasföretag

7 Kommande avrapporteringar Rapport med sammanställning av nätföretagens risk och sårbarhetsanalyser och åtgärdsplaner (feb 2013) Framtida modell för informationsutbyte och behov av centraliserad mätvärdeshantering (februari 2013) Rapport om granskningen av gasnätsföretagens intäkter 2011 (mars 2013)

8 Åsa Boholm Kommande avrapporteringar (forts) Reglerat tillträde till fjärrvärmenäten (31 mars 2013) Uppdrag om prisförändringsprövning och likabehandling för fjärrvärmekunder (30 april 2013) Uppdrag att föreslå de förändringar som behöver göras för att skapa en nordisk slutkundsmarknad för el (14 juni 2013)

9 Nya uppdrag och andra förändringar Uppföljning av införandet av elområden (delrapport 9 augusti 2013 och slutrapport 1 april 2014) Uppföljning av timmätningsreformen (delrapport 30 april 2013 och slutrapport 1 mars 2014) Infrastrukturförordningen. Ei ska publicera en procedurhandbok avseende vad som gäller för tillståndsgivning i samband med vissa prioriterade infrastrukturprojekt (1 juli 2013) Sammanfattning av nya nätkoder. Ei ska sammanfatta vad varje ny nätkod innebär.

10 Åsa Boholm Nya uppdrag (forts) Uppföljning av anvisningsavtalen (1 november 2013) Koncessionsbesluts exklusivitet (1 oktober 2013) Fjärrkyla. Ei ska kartlägga marknaden för fjärrkyla och lämna förslag på åtgärder som stärker kundens och konsumentens ställning (30 november 2013) Prissäkringsinstrument. Ei ska jämföra de olika prissäkringsinstrumenten och lista de för- och nackdelar som finns med respektive instrument (30 september 2013) Regelförenkling

11 Tema: Koncessioner och nätutbyggnad Inledning: Mikael Odenberg, SvK Caroline Törnqvist, Ei Roger Husblad, Ei

12 Övriga frågor Kristina Färm - Uppföljning av utvärdering Anders Kjellström Kostnad för FTP-server

13 Kommande möten och teman

14 Energiinfrastruktur inom EU till nytta för EU:s energikonsumenter Caroline Törnqvist Avdelningschef 13 feb 2013

15 Agenda Allmänt om EU:s infrastruktursatsningar inom Energi och varför EU anser att de behövs Relevant för Ei: Nätkoder (nätföreskrifter) Tioåriga nätinvesteringsplaner PCI (Project of Common Interest)

16 Behovet av investeringar inom EU under de kommande åren Ca. 200 miljarder EUR måste investeras i transmission energiinfrastruktur fram till 2020 Ökad investeringstakt med 30 % för gas jämfört med dagens investeringstakt Ökad investeringstakt med 50 % för el jämfört med dagens investeringstakt. Bygga bort flaskhalsar i nätet pga förnybar produktion

17 Vad ska uppnås med EU:s regelverk? Harmoniserade regler för sådan infrastruktur som har gränsöverskridande påverkan Prioritering av gränsöverskridande investeringar tillstånd nätreglering finansiering

18 Vilka är de hinder som ska övervinnas? Att vi har olika regelverk i olika länder som försvårar Förkorta tillståndsprocesserna Ge möjlighet för investeringar som inte nödvändigtvis är kommersiellt lönsamma nätreglering och finansiering (stöd). I vissa gränsöverskridande fall är kostnader och samhällsnyttan ojämnt fördelad mellan medlemsstaterna (mekanismer för att lösa detta).

19 EU:s två paket Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas 2009 tre förordningar och två direktiv Energiinfrastrukturpaketet förordning om riktlinjer för transeuropeisk infrastruktur

20 Tredje inre marknadspaketet Åtgärder för att skapa en inre energimarknad, bl.a. Inrättandet av ACER (gemensam energitillsynsmyndighet) Reglering av gränsöverskridande frågor (handel och tekniska frågor) - nätkoder Stärka tillsynsmyndigheterna Inrättandet av krav på ENTSO-E att upprätta sk. 10 årsplaner för nätinvesteringar

21 Förordning om riktlinjer för transeuropeisk infrastruktur för energi: Regler för att vaska fram projects of common interest (PCI). Regler för PCI Snabbare beslutsprocesser Effektivare nätreglering Finansiellt stöd

22 Processen för PCI vartannat år I infrastrukturförordningen delas EU 27 upp i tolv strategiska, transeuropeiska infrastrukturkorridorer (4 el, 4 gas, 4 övriga) SE ingår tillsammans BEMIP korridoren och North Sea offshore Grid Regionalt arbete välja ut projekt särskild procedur

23 Vilka krav bör uppfyllas för att ett PCI är kvalificerat enligt art 4 i förordningen Projektet bör förbättra den befintliga marknaden i en av de fastställda korridorerna Projektets totala nytta är större än den totala kostnaden Projektet bör vara gränsöverskridande eller ha i alla fall gränsöverskridande effekter Isolering (eller snarare motarbetande av det) Miljöpåverkan (inte längre en kvantitativ viktning på gas sidan)

24 Anmälda projekt Följande projekt som berör Sverige är med: Ekhyddan Nybro Hemsjö, förstärkning pga av Nordbalt LNG terminal, Göteborg Skogssäter-Stenkullen/ Stenungsund, ny växelströmsledning förstärkning västkusten

25 Uppgifter för Ei Nätkoder Tioåriga nätinvesteringsplaner PCI

26 Nätkoncessioner Energimarknadsrådet 13 februari 2013

27 Elnät och nätkoncessioner Elnät är naturliga monopol: Samhällsekonomiskt olönsamt med konkurrerande infrastrukturer Elnät är legala monopol som regleras av nätkoncessioner: Tillstånd att bygga och använda elektrisk starkströmsledning (inte ägande) Koncessionsplikten gäller alla starkströmsledningar (undantag i förordning)

28 Nätkoncession för område och linje Nätkoncession för område: ett generellt tillstånd upp till en bestämd spänningsnivå inom ett angivet område Nätkoncession för linje: ett tillstånd som avser en specifik sträcka, spänningsnivå och huvudsakligt tekniskt utförande Nätkoncession ger innehavaren rättigheter och skyldigheter gentemot enskilda och staten

29 Det svenska elnätet Lokalnät (0,4 vanligtvis 20 kv) drivs mestadels med stöd av nätkoncessioner för område Regionnät (20/ kv) och stamnät ( kv) drivs med stöd av nätkoncessioner för linje Ca 300 nätkoncessioner för område (fördelade på ca 160 företag) och ca 3000 nätkoncessioner för linje

30 Förutsättningar för nätkoncession Nätkoncession får meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt En nätkoncession för linje får endast om det finns särskilda skäl meddelas för en ledning vars spänning inte överstiger områdeskoncessionens spänning Nätkoncession får beviljas endast den som från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet

31 Lämplig anläggning Prop. 1996/97:136 s 122 f: Förhindra samhällsekonomiskt onödiga ledningar av två slag: det finns redan tillräcklig överföringskapacitet syftet med ledningen är endast att ansluta en enskild anläggning till en högre nätnivå I praktiken: Ledningen ska kunna motiveras vad avser behov. Regelverket om nätkoncessioner är uppbyggt för att främja en rationell och miljömässigt lämplig utbyggnad av elnätet med beaktande av en trygg elförsörjning.

32 Koncessionshavarens skyldigheter På skäliga villkor ansluta elektriska anläggningar för produktion och användning På skäliga villkor överföra el för annans räkning och överföringen skall vara av god kvalitet Utföra mätning Tillämpa skäliga, objektiva och icke-diskriminerande nättariffer Rapportera uppgifter till nätmyndigheten

33 Nätkoncessioner för linje Ca 90 ärenden avseende nybyggnation per år Stamnätet Vindkraftsutbyggnad Allmän nätförstärkning Målsättning: klara nya ärenden inom sex månader Förlängningar: ca 75 ärenden per år, försvinner troligtvis till stor del med ny lagstiftning 1 juni 2013 Ca 500 ärenden avseende förlängning i balans

34 Koncessionsprocessen Projektering Samråd Ansökan Remittering Kommunicering Beslut (Regeringsprövning) Laga kraft Byggnation och driftsättning 9

35 Ei:s handläggning Registrering Granskning kompletteringar? Remiss till berörda (identifierade intressen) Sammanställning av remissvar Kommunicering med sökanden Förslag till beslut bereds Beslut Laga kraft efter 3 veckor eller överklagas

36 Ansökan om koncession för ny linje Formell ansökan Överföringsbehov Teknisk beskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Alternativa ledningssträckningar Samrådsredogörelse Beslut från LSt enl. 6 kap. 4 miljöbalken betydande miljöpåverkan Bestyrkt förteckning över samt överenskommelser med markägare Registreringsbevis för bolaget samt beskrivning av organisation Nya nätföretag 2 kap. ellagen, 5-6 elförordningen samt Ei:s handbok

37 Utvecklingsarbete Ny koncessionslagstiftning 1 juni 2013 Effektivare rutiner och nytt handläggarstöd Remisshandlingar på webben alla ser allt enkelt Samhällsekonomiska analyser när och vem? Planerad översyn hur kan lagstiftningen förbättras?

38 Undersökningskonsult Kristina Färm

39 Energimarknadsrådet skall öka insynen I myndighetens arbete och ge Ei uppslag till framtida tillsynsinsatser. (Enligt hemsida) Rådets medlemmar företräder sina respektive organisationer. Syftet är att skapa ett forum för dialog mellan dessa intressenter och inspektionens ledning. (Enligt dokument) Bildades Bild 2

40 Rådets samtliga medlemmar (20 st) har telefonintervjuvats under perioden 20 december 2012 till 24 januari Rapporten består av denna presentation. Bild 3

41 Å ena sidan: För mycket kundfokus För hög teknisk nivå Fungerar mycket bra Får ut mycket av mötena Rådet behövs Representerar hel bransch Vill aktivt deltaga under Ei s planeringsstadier Bra nätverk och mötesplats Bra sammansättning Å andra sidan : För lite kundfokus För låg debattnivå Fungerar ganska dåligt Får inte ut något Bortkastad tid att deltaga Driver egna frågor Är nöjd med att få information Behöver endast närvara för att bevaka frågorna För spretigt deltagande Bild 4

42 Olika och oklara förväntningar på rådets uppgift Deltagare har ingen tydlig bild hur myndighetsutövning går till, eller hur ett myndighetsuppdrag ser ut Många i rådet är passiva ev. beroende på kunskapsunderläge och bristande vana Spridd sammansättning med alltför olika kunskapsnivåer inom energiområdet Det är svårt att få en gemensam plattform för diskussioner Deltagarantalet bör begränsas Bild 5

43 Tydliggöra Ei s mandat i samhället Se över och tydliggöra rådets roll Var noggrann vid val av representanter till rådet Definiera ömsesidiga krav och förväntningar Titta på hur andra myndigheter hanterat motsvarande frågor Ombilda till rent konsumentråd Ta in rådets kompetens i Ei s arbetsflöde Satsa på fördjupningsteman Bild 6

44 Bild 7