STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (7) Avdelningen för ekonomisk statistik Programmet för priser

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (7) Prisutvecklingen i efter Öresundsbron Rapport 1 från SCB:s prismätningar 2 0 Sammanfattning På uppdrag av regeringen har SCB följt utvecklingen av konsumentpriserna i för att belysa eventuella effekter av den nya Öresundsförbindelsen. Från juni till andra halvåret har konsumentpriserna utvecklats lika i som i övriga för ett flertal branscher inom detaljhandel och tjänstenäringar. Hotell och restauranger har dock höjt priser mer i än i resten av landet. Livsmedelspriserna låg i juni 8,5 % högre i Köpenhamn än i. Det är mindre än skillnaden i den danska och svenska momsen på mat. Prisnivån i är lika som för genomsnittet av övriga. Kläder och skor var i genomsnitt 6,5 % dyrare i Köpenhamn än i i november. Skillnaden kan huvudsakligen hänföras till skor. Köpenhamn och Stockholm har praktiskt taget samma prisnivåer för kläder och skor. För hemelektronik var priserna i juni i genomsnitt 6 procent högre i än i Köpenhamn. Skillnader i de genomsnittliga priserna mellan regionerna var dock små i jämförelse med variationen mellan butiker inom regionerna. Från andra kvartalet till fjärde kvartalet ökade småhuspriserna med 11 % i och med 9 % i övriga. 1 Bakgrund och metod Regeringen anser att det är angeläget att följa utvecklingen i Öresundsregionen efter öppnandet av Öresundsförbindelsen den 1 juli. SCB har getts i uppdrag att genomföra prisundersökningar för att belysa hur konsumentpriserna påverkas av integrationen av och Själland till en Öresundsregion. SCB har kompletterat de data som är insamlade för beräkningen av konsumentprisindex, KPI, med särskild datainsamling i drygt 400 butiker och tjänsteställen i. SCB har också inhämtat data om priser för dagligvaror av företaget ACNielsen AB 3. SCB deltar i de internationella köpkraftsparitetsundersökningarna, PPP, som samordnas av EU:s centrala statistikkontor, Eurostat. Ett resultat från dessa 1 Reviderad 30 april 2002 med avseende på prisnivåjämförelse för livsmedel. Skillnaden mellan Köpenhamn och anges nu vara 8,5 % mot 12,2 % i den första rapporten daterad 2 april Producent: SCB, programmet för priser, Box , 51 STOCKHOLM Fax Förfrågningar: Anders Norberg, tfn e-post: anders.norberg@scb.se eller Angélica Arellano, tfn e-post: angelica.arellano@scb.se 3 ACNielsen är ett företag inom marknadsinformation och marknadsanalys. De har information om volymer, marknadsandelar, trender, prissättning, promotionkampanjer, distribution och konsumentbeteende.

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2 (7) undersökningar är prisnivåjämförelser mellan länder. Från och med juni har SCB kompletterat med särskild datainsamling i. SCB har använt en annan metod för beräkningar än den som Eurostat använder, bl.a. beaktas skillnader i butiksstruktur mellan regioner på ett för prisjämförelser mer relevant sätt. SCB har analyserat fastighetsprisindex med avseende på utvecklingen i jämfört med resten av. Eftersom beräkningarna inte baseras på totalräkning utan på urval av butiker och varor uppstår en slumpmässig osäkerhet i resultaten. SCB har beräknat osäkerhetsintervall som s.k. 95 procentiga konfidensintervall. 2 Prisutveckling för varor och tjänster I följande tabell redovisas prisutvecklingen från juni, d.v.s. strax innan Öresundsbron öppnades, till och med. Tabell 1 Skillnad i prisutveckling för varor och tjänster för privat konsumtion mellan och resten av för perioden juni till andra halvåret, procent Ett positivt tal betyder att prisutvecklingen har varit högre i än i resten av. Med ± anges statistisk osäkerhet Varugrupp Skillnad i prisutveckling (%) Dagligvaror -0,5 ±0,9 Livsmedel och alkoholfria drycker -0,4 ±1,1 Tobak -0,4 ±0,8 Kemisk-tekniska varor i dagligvarubutiker -0,8 ±1,5 Kläder och skor -3,9 ±3,5 Kläder -3,6 ±4,0 Skor -6,3 ±5,7 Kläder och skor, ordinarie priser -3,0 ±3,1 Byggvaror och verktyg 0,8 ±3,4 Inventarier och hushållsvaror (möbler, hushållstextilier, -1,6 ±2,1 hushållsmaskiner och apparater, husgeråd) Bildäck och biltvätt -0,9 ±2,4 Bensin och diesel 0,1 ±0,4 Andra varor -0,5 ±2,2 Radio, TV, foto -2,0 ±3,4 Fritids- och rekreationsvaror (sportartiklar, cyklar, 1,6 ±4,6 leksaker, musikinstrument) Ur, optik, smycken, väskor, barnvagnar -0,5 ±3,8 Restauranger och hotell 2,6 ±1,8 Restauranger 2,0 ±1,9 Hotell 8,9 ±3,8 Privata tandläkare 1,5 ±3,8 Andra tjänster (hårvård, tvätt, framkallning av foton, -1,6 ±2,8 reparationer av hushållsapparater)

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3 (7) Diagram 1 Prisutveckling för dagligvaror (livsmedel, drycker och kemtekniska produkter) i och resten av för åren och. ( =) Skillnaderna mellan och resten av ligger inom den statistiska felmarginalen Diagram 2 Prisutveckling för kläder och skor i och resten av för åren och. ( =) Priserna har ökat mindre i än i resten av landet. Till stor del beror det på olika grad av realisationer. De ordinarie priserna har utvecklats ungefär lika. Diagram 3 Prisutveckling för inventarier och hushållsvaror i och resten av för åren och. ( =) Diagram 4 Prisutveckling Radio, TV, foto, fritidsart., ur, smycken m.m. i och resten av för åren och. ( =) Priserna har ökat långsammare i, men skillnaden ligger inom felmarginalen Priserna har ökat i stort sett lika i som i resten av landet Diagram 5 Prisutveckling för restauranger i och resten av för åren och. ( =) Diagram 6 Prisutveckling för hotell i och resten av för åren och. ( =) Priserna har ökat mer i än i resten av landet Priserna har ökat mer i än i resten av landet

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4 (7) 3 Prisutvecklingen på småhus i län Efter kraftigt stigande småhuspriser i slutet av 80-talet och början av 90-talet kollapsade småhusmarknaden i slutet av 11. Priserna sjönk mest i Stockholm, Uppsala, Södermanland och Västra Götaland. Även i sjönk priserna kraftigt och nedgången var 20 % mellan 11 och 13. Mellan 13 och 16 hände inte så mycket med småhuspriserna men därefter har de åter skjutit fart på många håll i landet. Det är samma län som hade de största prisfallen som sedan har haft de största prisökningarna. I Stockholms län har prisuppgången från 13 till varit %, i Uppsala län 63 %, i 59 % och i Västra Götaland 46 %. Detta kan jämföras med Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens mer blygsamma prisökningar på %. Genomsnittet för var 51 %. Under och har priserna fortsatt att öka något mer i än för övriga. Från andra kvartalet till fjärde kvartalet ökade småhuspriserna med 11 % i och med 9 % i övriga. Tabell 2 Fastighetsprisindex för permanenta småhus i respektive övriga. Kvartalstabell -. (17=) Region :1 :2 :3 :4 :1 :2 :3 : Medelpriserna på sålda småhus i ligger nu, tillsammans med Stockholms, Uppsala och Hallands län, över en miljon kronor. För 4:e kvartalet var medelpriset kronor. Medelpriserna i låg då 1 procent över medelpriset för hela riket. 4 Regionala prisnivåer SCB har i ett annat uppdrag samlat in och bearbetat prisdata till Konkurrensverkets rapport Varför är byggvaror dyra i och maten billig i Västsverige 4. I rapporten redovisas regionala prisnivåer i först utan beaktande av skillnader i butiksstruktur. Därefter analyseras effekterna av skillnader i struktur och service samt efterfrågan och konkurrens. Vi har här speciellt analyserat data för län och korrigerat prisskillnader som kan förklaras med olikheter i butiksstruktur. Tabell 3 Regionala prisnivåskillnader för dagligvaror, procent Jämförda regioner Prisnivåskillnad (%) mot resten av landet 0,1 ±1,7 Stockholm mot resten av landet 3,0 ±1,5 Göteborg mot resten av landet -3,6 ±1,4 har ungefär samma genomsnittliga prisnivå för dagligvaror som ett genomsnitt för resten av landet. De mest tydliga skillnaderna är att 4 Konkurrensverkets rapportserie 2002:1, kan hämtas och beställas via

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5 (7) Göteborgsområdet har lägre prisnivå och Stockholmsområdet har högre än övriga landet. För byggvaror är prisvariationen mellan försäljningsställen stor. I genomsnitt är priserna 4,9 ± 5,0 % högre i än i resten av landet. I var medelpriserna för bensin 7 ± 3 öre lägre än i resten av landet i november. Detta förklaras av en något högre andel uppenbart låga priser. Medianpriset (det mittersta priset när alla priser ordnas från lägsta till högsta ) var endast 2 öre lägre i än i resten av landet. Baserat på PPP-data har prisnivån för kläder och skor i november beräknats vara 7,7 ±3,2 % högre i Stockholm än i. 5 Prisnivåer i och Köpenhamn SCB har vid tre tillfällen jämfört prisnivåer mellan Köpenhamn och. Skillnader i butiksstruktur har beaktats. Tabell 4 Jämförelse av prisnivåer mellan Köpenhamn och, procent. Ett positivt tal betyder att prisnivån var högre i Köpenhamn än i Varugrupp Köpenhamn jämfört med (%) Livsmedel exkl. färsk frukt och färska grönsaker (juni ) 8,5 ±5,9 Kläder och skor (november ) 6,5 ±3,0 Därav kläder 5,0 ±3,6 Skor 12,0 ±5,1 Hushållsmaskiner (juni ) -1,5 ±3,8 Verktyg och elartiklar (juni ) -7,2 ±7,9 Radio, TV, foto (juni ) -6,2 ±4,6 Sport- och fritidsvaror (juni ) 4,8 ±5,1 Livsmedelspriserna var i genomsnitt 8,5 % högre i Köpenhamn än i och i i juni. Variationen mellan varugrupper var stor och den statistiska osäkerhetsmarginalen likaså. Skillnaden mellan regionerna är mindre än skillnaden i moms mellan Danmark och. har 12 procents livsmedelsmoms medan Danmark har 25 procent. Kläder och skor var i genomsnitt 6,5 % dyrare i Köpenhamn än i i november. Skillnaden kan huvudsakligen hänföras till skor som var 12,0 % dyrare i Köpenhamn. Köpenhamn och Stockholm har praktiskt taget samma prisnivåer för kläder och skor. Radio-, TV-, musik- och fotoutrustning m.m. var i genomsnitt 6,2 % billigare i Köpenhamn än i i juni. Prisspridningen var stor inom regionerna. En tredjedel av butikerna i hade lägre priser än genomsnittet 5 för Köpenhamn och en tredjedel av butikerna i Köpenhamn har högre priser än genomsnittet för. 5 Genomsnitt definierat som median, dvs. det mittersta priset när de ordnas från lägsta till högsta.

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6 (7) 6 Svenska livsmedelspriser i europeisk jämförelse Enligt Eurostats senast publicerade PPP-tabeller över prisnivåer för livsmedel hade år % högre prisnivå än genomsnittet för EU:s 15 medlemsländer, se tabell 5. Danmark hade samtidigt 27 % högre prisnivå. Livsmedlen var därmed 8 % dyrare i Danmark än i. I mätningarna korrigeras ländernas nivåer ej för olikheter i butiksstruktur. Tabell 5 Jämförelse av prisnivåer mellan länder enligt PPP-mätningarna. Genomsnittet för EU:s medlemsstater är varje år =. Procent. År SE DK FI UK IR DE AT NL BE LU FR IT GR ES PO EU Prisnivåer för länder beror direkt på växelkursen. Enligt diagram 7 förlorade den svenska kronan i värde jämfört med danska kronan mellan och. Detta medför att svenska priser blir lägre i prisnivåmätningarna. Diagram 7 Växelkurs. Antal svenska kronor för danska kronor. Årsgenomsnitt. Källa: Riksbanken

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7 (7) I diagram 8 visas prisutvecklingen i Danmark och för livsmedel från 16. Mellan 19 och steg priserna i Danmark med cirka 5,6 % och i med 3,5 %. Skillnaden i prisutveckling tillsammans med skillnaden i växelkursändringen borde ha lett till att prisskillnaden enligt tabell 5 mellan Danmark och skulle ha ökat från cirka 8 till 15 procent från 19 till. Köpenhamn var enligt tabell 4 bara 8,5 % dyrare än. Detta resultat kan förklaras av dels olika hantering av olikheter i butiksstrukturer i mätningarna och dels av att den statistiska osäkerhetsmarginalen i prisnivåjämförelserna är stor, cirka ±6 % i varje mätning. Diagram 8 Prisutveckling enligt HICP för livsmedel i Danmark och (16=). Källa: Eurostat 115 Danmark