DOM Meddelad i Stockholm

Transkript

1 Avdelning 01 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) Mål nr KLAGANDE AA MOTPART Miljö- och konsumentnämnden i Västerås stad Västerås ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Uppsalas dom den 21 maj 2015 i mål nr , se bilaga A (här borttagen) SAKEN Föreläggande enligt strålskyddslagen KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg måndag fredag Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 08:00-16:00

2 DOM Sida 2 YRKANDEN M.M. AA yrkar att kammarrätten ska undanröja Miljö- och konsumentnämnden i Västerås stads (nämnden) föreläggande om förbud. Till stöd för sin talan anför han bl.a. följande. Både nämndens föreläggande och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar är för oprecisa för att kunna följas. Produkterna är tillverkade i enlighet med EU-rättslig lagstiftning och saknar fototoxiska egenskaper. Nämndens föreläggande saknar därför stöd i lag. Det strider dessutom mot EU:s regelverk om varors fria rörlighet att vissa utvalda näringsidkare förbjuds att sälja produkterna samtidigt som produkterna kan säljas utan inskränkningar i övrig handel. Nämnden anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. Föreläggandet handlar om att krämerna har namn (eller annan typ av märkning) som antyder att man blir brunare om man använder krämen innan solariesolning. Detta medför en risk att kunden lockas till en hälsoskadlig användning. Risken med att applicera solkräm och därigenom återfukta huden innan solning är att huden blir mer mottaglig för strålarna och då ökar risken för att bränna huden. Faran med att ofta bränna huden är att det över tid kan utvecklas hudcancer. Föreläggandet berör med andra ord inte kosmetikaförordningen 1 utan nämnden har tillämpat Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om solarier och artificiella solningsanläggningar. Läkemedelsverket, som på begäran av kammarrätten angett sin uppfattning om hur nämndens föreläggande förhåller sig till kosmetikaförordningen, anför bland annat följande. Kommunerna har tillsammans med Läkemedelsverket ansvar för den operativa tillsynen enligt 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (omarbetning).

3 DOM Sida 3 kosmetikareglerna. Beslut i sådana ärenden överklagas enligt miljöbalken till mark- och miljödomstol. I kommunens aktuella föreläggande står det att detta är beslutat med stöd av strålskyddslagen (1988:220) och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om solarier och artificiella solningsanläggningar; alltså inte med stöd av kosmetikareglerna eller miljöbalken. Följaktligen har föreläggandet överklagats till allmän förvaltningsdomstol i stället för till mark- och miljödomstol. Läkemedelsverket kan inte uttala sig om förhållandet mellan Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter i sig och kosmetikareglerna, men om föreskrifterna har anmälts till Kommerskollegium enligt förordningen (1994:2029) om tekniska regler och godtagits av EU-kommissionen torde de olika regelverken vara förenliga med varandra. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Den centrala författningen i svensk lagstiftning vad gäller produktsäkerhet är produktsäkerhetslagen (2004:451). Lagen ska dock enligt 4 första stycket inte tillämpas på varor när det gäller risker som omfattas av särskilda säkerhetskrav i någon annan författning eller i en EU-förordning. Vad gäller kosmetiska produkter finns särskilda krav uppställda bl.a. i kosmetikaförordningen. Denna förordning reglerar emellertid andra risker än sådana strålningsrisker som nämndens beslut tar sikte på och är därför inte tillämplig i förhållande till nämndens föreläggande om förbud (jfr prop. 2003/04:121 s. 85 f.). Särskilda krav på verksamheter med strålning finns i strålskyddslagen och till den lagen hörande förordning och föreskrifter enligt nedan. Den som bedriver verksamhet med strålning ska enligt 6 första punkten strålskyddslagen med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada på människor, djur och

4 DOM Sida 4 miljö. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får enligt 12 strålskyddslagen meddela de föreskrifter som krävs till skydd mot eller för kontroll av strålning i de hänseenden som anges i bl.a. 6 samma lag. Regeringen har genom 7 strålskyddsförordningen (1988:293) bemyndigat Strålsäkerhetsmyndigheten att meddela sådana föreskrifter. Strålsäkerhetsmyndigheten har genom 12 i sina föreskrifter om solarier och artificiella solningsanläggningar föreskrivit följande. I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten får det inte tillhandahållas eller förmedlas kosmetiska eller hygieniska produkter som är avsedda att appliceras på huden före solariebestrålningen och som kan förstärka den ultravioletta strålningens verkningar. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter syftar enligt myndighetens konsekvensutredning till att förebygga hudcancer och förhindra allvarliga brännskador hos solkunder med känslig hud. Världshälsoorganisationens cancerforskningsinstitut IARC klassade år 2009 solarier och solariesol i den högsta riskgruppen cancerframkallande hos människor. Myndighetens bedömning är därför att föreskrifterna är nödvändiga för att minska riskerna och höja säkerheten vid användning av solarier. Det finns en brännskaderisk förknippad med att sälja förstärkningspreparat att stryka på huden före solariesolning. Solariefabrikantens bruksanvisning eller exponeringsschema och dess rekommenderade soltider blir fel och människor riskerar att bränna sig. Produktsäkerhetsstandarden för solarier anger att inga förstärkningspreparat ska användas och förutsätter att huden är ren från kosmetika och krämer (se Strålsäkerhetsmyndighetens konsekvensutredning Nya solarieföreskrifter den 25 november 2011, dnr , jfr också Strålsäkerhetsmyndighetens remiss samma datum, dnr ). Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter har, med tillämpning av förordningen (1994:2029) om tekniska regler, anmälts till EU-

5 DOM Sida 5 kommissionen enligt anmälningsdirektivet 2. Anmälningsdirektivet innehåller bestämmelser som syftar till att undvika handelshinder för varor mellan medlemsstaterna vilka är förbjudna enligt bestämmelserna om varors fria rörlighet, bl.a. artikel 34 och 35 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Nationella föreskrifter som tillämpas på varor med ursprung i andra medlemstater och som innebär att vissa säljformer begränsas eller förbjuds anses dock inte hindra eller försvåra varors tillträde till marknaden om föreskrifterna gäller för alla berörda näringsidkare som bedriver verksamhet i medlemstaten och såväl rättsligt som faktiskt påverkar avsättningen av inhemska produkter och produkter som härrör från andra medlemsstater på samma sätt (jfr EU-domstolens avgörande den 29 juni 1995, Europeiska kommissionen mot Republiken Grekland, C-391/92). Om de nationella föreskrifterna däremot hindrar användare från att använda varorna på avsett sätt eller kraftigt begränsar deras användning, kan ett handelshinder ändå anses föreligga (jfr EU-domstolens avgörande den 4 juni 2009, begäran om förhandsavgörande Luleå tingsrätt Sverige, C-142/05). Ett handelshinder kan dock accepteras med hänsyn bl.a. till intresset att skydda människors hälsa och liv. Handelshindret får inte utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna (se artikel 36 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Kammarrätten konstaterar att Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om solarier och artificiella solningsanläggningar begränsar antalet möjliga platser för distribution av vissa angivna produkter som är avsedda att 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (numera ersatt av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster [kodifiering]).

6 DOM Sida 6 användas innan solning i solarium och som kan förstärka den ultravioletta strålningens verkningar. Föreskrifterna leder inte till att tillträdet till marknaden för produkter från andra medlemsstater hindras eller särskilt missgynnas. Föreskrifterna leder inte heller till att användarna hindras att använda produkterna på avsett sätt och begränsar inte kraftigt deras användning. Mot denna bakgrund, och eftersom föreskrifterna som redovisats ovan dessutom motiveras av intresset av att skydda människors liv och hälsa, kan vare sig Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter eller nämndens föreläggande om förbud anses stå i strid med bestämmelserna om fri rörlighet för varor. Kammarrätten anser att de produkter som avses med nämndens beslut faller innanför ramen för Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrift gällande kosmetiska och hygieniska produkter. Vare sig föreskriften eller beslutet är för oprecisa för att kunna följas och sammantaget har därför nämnden haft fog för sitt föreläggande om förbud. AA:s överklagande ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1). Anita Linder Karin Benson Erika Odung lagman kammarrättsråd kammarrättsråd ordförande referent Håkan Jöngren föredragande