Drifttid: h. Förbrukad Pellets ton Förbrukad Naturgas 377 knm 3 Total bränsleenergi (tillförd energi): 100,7 GWh

Transkript

1 Sammanfattning I den här miljörapporten beskrivs verksamheten på Rya Värmecentral (Rya VC) under år En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid: h Förbrukad Pellets ton Förbrukad Naturgas 377 knm 3 Total bränsleenergi (tillförd energi): 100,7 GWh Totalt producerad (avgiven): 92,8 GWh Svavel: SO 2 : NO X : CO 2 (fossilt): CO 2 (biogent): CO 2 (totalt): Stoft: Farligt avfall: 2,4 ton 4,8 ton 22,8 ton 848 ton ton ton 979 kg ton 1

2 Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN KONTAKTPERSONER FÖR ANLÄGGNINGEN ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE AV MILJÖRAPPORT VERKSAMHETSBESKRIVNING GÖTEBORG ENERGIS FJÄRRVÄRME ALLMÄNT OM RYA VÄRMECENTRAL GoBiGas LOKALISERING HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET GÄLLANDE BESLUT OCH FÖRESKRIFTER GÄLLANDE BESLUT OCH ANMÄLNINGAR TILLSTÅNDSGIVEN OCH INSTALLERAD EFFEKT EFTERLEVNAD AV VILLKOR OCH FÖRELÄGGANDEN Kommentarer till aktuella förelägganden NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Kommentar om efterlevnaden av aktuella föreskrifter ÖVRIGA GÄLLANDE BESLUT Gällande beslut enligt lagen om brandfarlig vara Tillstånd till transport av farligt avfall Tillstånd till utsläpp av koldioxid ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER EGENKONTROLL Kontroll av utsläpp till vatten Kontroll av utsläpp till luft PERIODISK BESIKTNING KONTROLL AV EMISSIONER Kontroll av oljeavskiljare med larm Kontroll av kalibreringsfunktion (AST) Jämförande mätning ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA RISKER SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN DRIFTTID, BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH PRODUKTION DRIFTSTÖRNINGAR OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER UTSLÄPP TILL LUFT Kväveoxidutsläpp Svavelutsläpp Stoftutsläpp Koldioxidutsläpp BULLER KEMIKALIEHANTERING AVFALLSHANTERING Icke farligt avfall Farligt avfall ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI

3 Bilageförteckning Bilaga 1 Miljörapport för GoBiGas 2014 Bilaga 2 Kontroll av kalibrerfunktion AST, HP6 och HP7 Bilaga 3 Kemikalieredovisning

4 1 Grunddel 1.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Göteborg Energi AB Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Rya Värmecentral Fastighetsbeteckningar Sannegården 734:9 Besöksadress Ort Prövningsnivå Huvudbranschkod BAT- Referensdokument (BREF) - Tillsynsmyndighet enligt 9 kap MB Fågelrovägen 15, Ryahamnen Göteborg Miljöledningssystem ISO Koordinater enligt SWEREF99TM , Kontaktpersoner för anläggningen Kontaktperson miljöfrågor Helena Winsell Telefonnummer E-postadress Kontaktperson anläggningsfrågor B Anl för förbränning med en totalt installerad effekt av 50 MW - < 300 MW, anl för framställning av mer än m 3 gasformigt bränsle per år (GoBiGas) Miljö- och klimatnämnden i Göteborg helena.winsell@goteborgenergi.se Ingvar Palmdin/Hans Liljered (GoBiGas) Telefonnummer / E-postadress 1.4 Ansvarig för godkännande av miljörapport Namn Lena Lilienberg Telefonnummer E-postadress Adress ingvar.palmdin@goteborgenergi.se lena.lilienberg@goteborgenergi.se Box 53, Göteborg 4

5 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Göteborg Energis fjärrvärme En stor del av värmen i Göteborg Energis fjärrvärmesystem är tillvaratagen spillvärme. När utomhustemperaturen sjunker och spillvärmen inte räcker till tas produktionsanläggningar i drift. Vid biobränsle- och naturgaseldade kraftvärmeverk sker el- och värmeproduktion under stor del av vinterhalvåret. Göteborg Energi har flera olika anläggningar som medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Vid behov av ytterligare värme sker produktion i pellets-, naturgas- och oljeeldade spets- och reservanläggningar. I vissa anläggningar sker produktion av kraftvärme, det vill säga både el- och värmeproduktion. 2.2 Allmänt om Rya värmecentral I Rya värmecentral finns två hetvattenpannor, HP6 och HP7, med en tillförd effekt på ca 55 MW vardera, vilket ger en maximal värmeeffekt om vardera 50 MW. Pannorna är undertryckseldade med luftfläktar, brännare samt rökgasfläktar. Pannornas huvudbränsle är fast biobränsle i form av träpellets som mals till träpulver. Start- och reservbränsle är naturgas. Rökgaserna passerar stoftreningsutrustning i form av elektrofilter före utsläpp genom en 100 meter hög skorsten. I skorstenen finns separata rökgaskanaler för varje panna. Vid eldning av träpulver ångsotas pannorna regelbundet, vilket innebär att vattensotning sällan krävs. Vattensotning görs i regel som mest en gång per år under sommarhalvåret. Sotvattnet samlas upp i sotvattentanken i källaren, som har volymen 28 m 3. Överfylls denna sotvattentank breddar den över till en bredvidliggande mindre tank med volymen 8 m 3. Tankarnas anslutningar till avlopp är numera förseglade då sotvattnet inte får släppas till avlopp utan ska tas omhand som farligt avfall. Rya värmecentral är under vintertid en av baslastanläggningarna i fjärrvärmesystemet. Under övrig tid utnyttjas anläggningen till reserv- och spetslast. Rya värmecentral är normalt obemannad och är utrustad med datoriserat styr- och övervakningssystem. Uppstart sker på plats vid pelletspulvereldning. Övervakning sker från ledningscentralen på Sävenäsverket. Tillsyn sker vid drift två gånger per dygn. Rya Värmecentral närmsta granne är GoBiGas vilken den delar tillstånd med. Övriga grannar är Rya KVV som levererar värme och el, Rya VP samt Shells raffinaderi som levererar spillvärme till fjärrvärmesystemet. Tillsammans utgör dessa anläggningar i Rya en stor och viktig del i fjärrvärmesystemet. En sammanfattande tabell över Rya värmecentrals pannor visas nedan: Tabell 1. Sammanfattning över Rya värmecentrals pannor. Pannor Tillförd bränsleeffekt, (MW) Huvudbränsle Reservbränsle HP 6 55 MW pellets naturgas HP 7 55 MW pellets naturgas Total effekt: 110 MW 5

6 2.2.1 GoBiGas Under 2010 beviljades ändring av tillståndet enligt miljöbalken då en ny förgasningsanläggning planeras uppföras intill värmecentralen. Tillståndet togs i anspråk i januari år 2011 och anläggningen togs i drift den 15 december Miljörapport för anläggningen GoBiGas läggs som bilaga till miljörapporten för Rya VC, enligt överenskommelse med miljöförvaltningen, se bilaga Lokalisering Rya värmecentral ligger i stadsdelen Rödjan, numera benämnd Sannegården 734:9. Norr om Rya värmecentral ligger Göteborgs avloppsreningsverk och i väster finns Rya skog. På övriga sidor om hetvattencentralen finns oljedepåer. Närmaste bostadsområde är Pölsebo småhusområde i Bräcke samt Västra Eriksberg, ca 700 meter nordost respektive ost om värmecentralen. Infart till området sker genom Energihamnens huvudport, Skarviksporten. Transporter med pellets kommer in via porten vid Fågelrovägen som i övrigt är stängd. Gällande planbeslut för Rya värmecentral är daterat den 21 juni Spillvatten från Rya släpps till det kommunala avloppsnätet, som är anslutet till Ryaverket. Figur 1. Karta över området där värmecentralen ligger. Rya VC är markerad med en ring på kartan. 6

7 2.4 Huvudsaklig miljöpåverkan Den mest betydande miljöpåverkan från anläggningen är utsläpp av rökgaser till luft. Rökgaserna från eldning av pellets innehåller bland annat koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft (partiklar). Påverkan på miljön blir därmed bidrag till klimatförändringar, försurning och övergödning av mark och vatten. Verksamheten bidrar i mindre omfattning till bildandet av marknära ozon samt nedsmutsning genom stoftutsläpp. Avfall uppkommer främst i form av sotvatten från sotning av pannorna. Inom bolagets miljöledningssystem har miljöpåverkan från produktionsanläggningarna tagits fram i form av miljöaspekter. För de betydande miljöaspekterna finns miljömål uppsatta. 2.5 Förändringar under året Inga större förändringar har skett under året. 3 Gällande beslut och föreskrifter 3.1 Gällande beslut och anmälningar Nedan listas de tillstånd, anmälningar och övriga beslut som verksamheten i dagsläget är berörd av samt en sammanfattning av vad besluten innebär. För tidigare, nu överspelade, förelägganden hänvisas till tidigare miljörapporter. Efterlevnaden av villkor och förelägganden redovisas under avsnitt 3.3 nedan. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Miljö- och Klimatnämnden i Göteborg. Ärenden som berör endast Gobigas redovisas i bilagd miljörapport för GoBiGas. Tabell 2. Redovisning av gällande beslut som berör anläggningen. Datum Beslutande myndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Lst Dnr GE Dnr Länsstyrelsen Lst Dnr GE Dnr Tillståndsbeslut Tillståndsbeslut enligt miljöbalken till ombyggnad och drift av Rya värmecentral. Tillståndet omfattar eldning av träbränslen, naturgas och olja i två pannor på sammanlagt 130 MW tillförd effekt. Ändring av villkor Länsstyrelsen ändrar villkorslydelsen av villkor 16 i beslut från

8 Datum Beslutande myndighet Beslutet avser Miljönämnden Dnr 04504/05 GE Dnr Miljönämnden Dnr /10 GE Dnr Miljöprövningsdelegationen Dnr Miljönämnden Dnr 05342/10 GE Dnr Miljönämnden Dnr 10936/10 GE Dnr Miljö- och klimatnämnden Dnr 06978/14 GE dnr Föreläggande Föreläggande att lagring av farligt avfall inte får ske så att det finns risk för utsläpp till golvavlopp och/eller dagvattennät. Krav på invallning om det finns golvavlopp eller otätheter. Vidare om att inkomma med uppgifter om avloppet. Tider för emissionsuppföljning Definition av start- och stopptider enligt NFS 2002:26. Tillfällen då pannan temporärt vid en driftstörning körs på enbart en brännare ska ses som en startprocedur eftersom effekten då snabbt hamnar under 18 MW och då en återstart av den andra brännaren inleds omgående Start- och stopptider får dock inte räknas bort vid emissionsuppföljningen enligt tillståndsvillkoren. Ändringstillstånd Ändringstillstånd meddelat av Miljöprövningsdelegationen. Ändringen avser att tillståndet även ska omfatta framställning av 18,5 miljoner Nm3 biometan per år och efterföljande förbränning vid anläggningen. Föreläggande Föreläggande att utföra undersökningar och kontroll av verksamheten enligt miljöbalken. Enligt beslutet ska periodisk besiktning utföras år 2010, 2011 och Svavelutsläpp ska kontrolleras genom analys av svavelinnehållet i bränslet minst 2 ggr/år (enligt NFS 2002:26). Tidigare föreläggande om kontroll genom mätning daterat upphävs. Svar ang tolkning av villkor Avser godtagande av Göteborg Energis tolkning av villkor 3 del 2 (elfiltrens funktion). Redovisning Redovisning av mät- och provtagningspunkter, Rya Värmecentral i enlighet med 34, förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. 8

9 3.2 Tillståndsgiven och installerad effekt Tabell 3. Uppgifter om installerad tillförd effekt. Tillståndsgiven effekt Installerad effekt 130 MW 110 MW 3.3 Efterlevnad av villkor och förelägganden I samband med ianspråktagande av ändringstillståndet ändrades villkor 1, 2, 4, 7, 8, 14 samt 15. Övriga villkor härrör från Länsstyrelsens beslut Villkor nr 16 ändrades genom Länsstyrelsens beslut Villkor 10 och 12 gäller vid eldning och förvaring av eldningsolja. Olja är inte längre ett alternativt bränsle vid anläggningen och oljecisternen har tagits bort varför nämnda villkor inte är aktuella och har tagits bort från villkorslistan nedan. Även villkor 6 har tagits bort från villkorslistan då villkoret enbart gäller i det fall reningsutrustning för kväveoxider installeras och detta är inte aktuellt i dagsläget. I det följande redovisas aktuella villkor med kommentarer till villkorsefterlevnad. De villkor som ändrats i och med beslutet om ändringstillstånd från 2010 och vars textdel som endast berör förgasningsanläggningen är försatt inom parentes. Ianspråktagande av ändringstillståndet meddelades Länsstyrelsen den 7 januari Tabell 4. Redovisning av gällande villkor respektive efterlevnad. Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrselsen , samt ändringstillstånd Villkor Kommentar 1. Verksamheten vid Rya värmecentral (och förgasningsanläggningen) skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansöknings-handlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2. Bränsletillförseln för Rya värmecentral (inklusive förgasningsanläggningen) får per år högst vara 500 GWh biobränslen och 50 GWh naturgas. Med biobränsle avses skogsflis och rent sågverksavfall (träflis, bark, sågspån och liknande) i form av Anläggningen bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna. Totala bränsletillförseln för Rya VC och GoBiGas (i drift) var 105,5 GWh biobränsle (pellets) och 4,4 GWh naturgas. 9

10 Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrselsen , samt ändringstillstånd Villkor Kommentar pellets eller briketter. Vid haverier, andra liknande tekniska händelser eller vid brist på biobränsle kan biobränslen ersättas helt eller delvis med naturgas eller olja. Vid byte av bränslen skall tillsynsmyndigheten meddelas. Biobränsleeldning 3. Utsläpp av stoft från rökgaserna vid biobränsleeldning får som riktvärde fram till den 31 december 2006 inte överstiga 50 mg/m 3 normal torr gas vid 6 volymsprocent O 2. Därefter gäller 30 mg/m 3 normal torr gas vid 6 volymsprocent O 2. Vid driftsavbrott på elfiltret får biopannorna utnyttjas, om det kan ske utan olägenhet för omgivningen, utan filter högst 100 timmar per år och maximalt 48 timmar per enskilt tillfälle. 4. Utsläppen av kolmonoxid (CO) i utgående rökgaser får som rikt- och dygnsmedelvärde i respektive panna (och förbränningsreaktorn) inte överstiga 500 mg/nm 3 torr rökgas vid 6 % O 2 bränsle. Bränsle har även använts tidigare under året på Gobigas i samband med drifttagning. I kontrollprogrammet senaste utgåva ( ) har Göteborg Energi förtydligat sin definition av villkorets andra del (bränslebyte). Vid driftstopp i biobränslesystemet kopplas systemet om till naturgas, som används fram till nästkommande vardag då en bedömning görs av hur lång tid det tar att åtgärda felet. Om det beräknas ta mer än tre dagar informeras tillsynsmyndigheten om bränslebyte. Årsmedelvärde från den kontinuerliga mätningen var för HP6:an 9,0 mg/nm 3 och för HP7:an 7,6 mg/nm 3 vid 6 % O 2 -halt. Uppföljningen av elfiltrets drift görs i vecko- och månadsuppföljningen, se även avsnitt 4.3. Under år 2014 har elfiltren inte haft några driftsavbrott enligt villkor (0 h). Efter avstämning med tillsynsmyndigheten tolkas villkorets andra del enligt följande. Med driftavbrott menas den tid då båda sektionerna i något av elfilterna är ur drift samtidigt som pannan kopplad till aktuellt elfilter är i drift med biobränsleeldning, under förutsättning att första stycket i villkoret innehålls. Villkoret har följts med reservation för riktvärdesöverskridanden. Under år 2014 har riktvärdet för dygnsmedel överskridits 14 gånger på HP6 och 13 gånger HP7. Vid några tillfällen berodde överskridandena på trimning av pannorna och ett par gånger hade bränslet för hög fukthalt. För åtgärder, se avsnitt 0. 10

11 Biobränsleeldning 5. Utsläppen av kväveoxider (NO x ), beräknat som NO 2, får vid biobränsleeldning fram till den 31 december 2006 inte överstiga 130 mg per megajoule tillfört bränsle som riktvärde och årsmedelvärde. Därefter gäller 80 mg per megajoule tillfört bränsle som riktvärde och årsmedelvärde. 7. Pannorna (och förbränningsreaktorn) ska vara försedda med instrument som kontinuerligt mäter kolmonoxid (CO) i utgående rökgaser. 8. Handlingsplan för omhändertagande av filterstoft (flygaska) och bottenslagg som uppstår i värmecentralen (och förgasningsanläggningen) ska upprättas i samarbete med tillsynsmyndigheten. Aska och slagg skall i möjligaste mån nyttiggöras. Deponering av aska och slagg får endast ske på anläggning som erhållit tillstånd för sådan deponering. 9. Bränsle och aska skall vid lagring och hantering behandlas så att besvärande damning, lukt eller brandfara inte uppstår. För att hindra eventuell damning skall buskar och träd planteras runt anläggningen. Utsläppet till luft av kväveoxider, räknat som NO 2, har som årsmedelvärde uppgått till 62,5 mg/mj tillfört bränsle för HP6 och 68,5 mg/mj tillfört bränsle för HP7. Kontinuerlig mätning sker. Askan omhändertas av Ragnsells AB och går till deponering. Askan kan inte användas till jordförbättring såsom tidigare då för höga metallhalter (Cr) har uppmätts i askan. Krom härrör mest sannolikt från bränslet. Utredning pågår om askan har den kvaliteten att den kan nyttiggöras för exempelvis återföring till skogen. Damning vid hanteringen av biobränslet förhindras genom att porten till tippfickan är försedd med gummijalusier, neddragbara portar samt frånluftsventilation försedd med filter i samband med tippning. Åtgärderna har bedömts som effektivare mot damning än plantering av buskar och träd. Vid samrådsmöte i oktober 2012 delade Miljöförvaltningens Göteborg Energis syn att det går lika bra att vidta andra dammförebyggande åtgärder även utan att plantera buskar och träd. 11

12 Naturgas och olja 11. Utsläppen av kväveoxider (NO x ), beräknat som NO 2, får som rikt- och årsmedelvärde sammanlagt från pannorna inte överstiga 90 mg per megajoule tillfört bränsle vid oljeeldning och 60 mg per megajoule tillfört bränsle vid eldning av naturgas. Buller 13. Buller skall begränsas så att det, som riktvärde, inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än: 50 db(a) vardagar dagtid ( ) 40 db(a) nattetid ( ) 45 db(a) övrig tid Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55 db(a). Villkoret endast aktuellt för naturgas. Utsläppet till luft av kväveoxider, räknat som NO 2, har som årsmedelvärde uppgått till 42,7 mg/mj tillfört bränsle för HP6 och 44,8 mg/mj tillfört bränsle för HP7. Värdena baseras på naturgaseldning. Naturgaseldningen har dock varit begränsad. Endast 4 % av värmeproduktionen utgjordes av naturgas. En bullermätning utfördes senast under våren Bullernivåer vid bostäder klarades och inga förändringar har vidtagits som bedöms ha förändrat bullersituationen vid anläggningen. I samband med projekteringen av GoBiGas har bullerberäkningar genomförts för att säkerställa att bullervillkoret kommer att innehållas även efter byggnationen av förgasningsanläggningen. Beräkningarna visar att villkoret kommer kunna innehållas men nya mätningar och beräkningar ska göras när anläggningen tagits i drift för att bekräfta gjorda beräkningar. 12

13 Övrigt 14. Rökgaserna skall från pannorna (och förgasningsanläggningen) släppas ut i en, från markplanet, minst 100 m hög skorsten. 15. Förslag till kontrollprogram med besiktningsprogram och driftinstruktion skall lämnas in till tillsynsmyndigheten senast 3 månader efter att värmecentralen har tagits i drift för träbränslen. (Förslag till tillägg till kontrollprogram, som särskilt avser förgasningsanläggningen, ska upprättas av bolaget och inges till tillsynsmyndigheten senast 3 månader innan verksamheten tas i drift.) 16. Vatten från sotning eller liknande får inte släppas till det kommunala avloppsreningsverket eller till recipient utan skall i första hand återanvändas i anläggningen och i andra hand lämnas som avfall. 17. Samtliga golvbrunnar skall anslutas till en oljeavskiljare på spillvattensystemet. 18. Transporter till och från anläggningen skall i huvudsak ske dagtid mellan 6.00 och Vid val av pumpar, fläktar och annan utrustning som använder elström skall väljas komponenter med så låg elförbrukning som möjligt. Rökgaserna leds i den gemensamma centralskorstenen som är 100 m hög. Kontrollprogram finns upprättat, den senaste versionen är från september Miljöförvaltningen har tilldelats ett exemplar. Rengöring av pannorna har skett. Sotvattentanken tömdes i augusti och sotvattnet redovisas i avfallsmängderna för 2014, se avsnitt 5.6. En avloppsutredning utfördes under 2006 för att säkerställa att ingen golvbrunn leds förbi denna. Avloppsutredningen visade att de flesta golvbrunnar är anslutna till oljeavskiljare på spillvattennätet. Undantagna är golvbrunnar i kompressorrum, matarvattenrum samt verkstaden. I kompressorrummet är brunnen försedd med krage. Kondensvatten från kompressorerna passerar en separat oljeavskiljare. I matarvattenrummet förekommer endast rent vatten, varför ingen åtgärd har vidtagits. Brunnen i verkstaden har försetts med krage. Transporter samt lossning av bränsle sker i huvudsak under dagtid. Göteborg Energi har en teknisk standard för vilka elutrustningar som får köpas in. Där beskrivs det bland annat att energieffektiva lösningar ska väljas utifrån ett livscykelperspektiv. 13

14 Övrigt 20. Avfall från verksamheten skall sorteras och i första hand återvinnas. Mängden avfall skall begränsas så långt som möjligt. Detta gäller både vid löpande drift, reparation och underhåll samt vid eventuella om- och tillbyggnader. Samråd skall ske med tillsynsmyndigheten för att begränsa avfallsmängderna vid större ombyggnader. 21. Kemikalier skall förvaras i täta behållare under tak samt på tätt underlag som är invallat. Invallningen skall rymma den största behållaren plus 10 % av de övriga behållarnas volym. Avfall sorteras i för ändamålet avsedda behållare. Detta gör att återvinning av olika avfall underlättas. Samtliga kemikalier förvaras inomhus. Flytande kemikalier förvaras invallade på spilltråg. 14

15 3.3.1 Kommentarer till aktuella förelägganden Tabell 5. Redovisning av efterlevnaden av förelägganden. Datum Föreläggande Kommentar till efterlevnad Miljönämnden Miljönämnden Lagring av farligt avfall får inte ske så att det finns risk för utsläpp till golvavlopp och/eller dagvattennät. Om det finns golvavlopp eller otätheter i golv och väggar, skall det farliga avfallet vallas in. Alternativt kan avloppsbrunnar sättas igen eller förses med lock eller krage. Otätheter i väggar och golv skall tätas. 1. Periodisk besiktning utförs 2010, 2011 och Besiktningen utförs av extern opartisk besiktningsförrättare. Farligt avfall förvaras på spilltråg. Avfallsplatsen är försedd med en kant vilket ytterligare säkrar att avfallet är invallat. 1. Periodisk besiktning har utförts av 2010, 2011 och Miljö- och klimatnämnden Miljö- och klimatnämnden Svavelutsläpp från Rya VC ska kontrolleras genom analys av svavelinnehåll i bränslet minst 2 ggr per år. Analyserna ska genomföras av ackrediterat laboratorium. Miljöförvaltningen har inget att invända mot släckvattenutredningen för Rya Värmecentral/GoBiGas. I Länsstyrelsens bilagda yttrande förordas att släckvattenhanteringen samordnas med Göteborgs Hamn AB. Miljöförvaltningen har inget att invända mot utformningen av dagvattensystemet enligt anmälan. 2. Svavelinnehållet har analyserats vid fyra tillfällen under 2014, se avsnitt Analyserna utförs av Belab vilket är ett ackrediterat lab. Släckvattenåtgärder verkställs i enlighet med anmälan. Släckvattensystemet är färdigbyggt men finjusteringar kvarstår. En miljöinsatsplan kommer tas fram i samråd med Göteborgs Hamn och Räddningstjänst. Dagvattensystemet för Rya VC och GoBiGas är färdigställt. 15

16 3.4 Naturvårdsverkets föreskrifter Verksamheten omfattas enligt nedan av Naturvårdsverkets föreskrifter som ska redovisas i miljörapporten. Tabell 6. Föreskrifter från Naturvårdsverket som Rya VC berörs av. Naturvårdsverkets föreskrifter Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1990:14) Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar (NFS 2001:11) Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer (NFS 2002:26) Förordningen om stora förbränningsanläggningar, SFS 2013:252 Förordningen om förbränning av avfall, SFS 2013:253 Avfallsförbränning (NFS 2002:28) Mätutrustning för bestämmande av miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion NFS 2004: Kommentar om efterlevnaden av aktuella föreskrifter X X X X X X X X Efterlevnad av NFS 2002:26 NFS 2002:26 reglerar utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med tillförd effekt över 50 MW. Enligt den definition som finns i föreskriften är Rya Värmecentral en befintlig anläggning och kontinuerlig övervakning av kväveoxider och stoft sker enligt föreskriften. Mätutrustningen kontrolleras i enlighet med standarden SS-EN 14181:2004 genom mätning med ackrediterat mätlaboratorium. Kontinuerlig mätning av SO 2 krävs inte vid Rya Värmecentral enligt beslut från tillsynsmyndigheten. Svavelinnehållet i bränslet kontrolleras istället genom bränsleanalyser, se även avsnitt 0 nedan. Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden skall verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Under 2014 har inga onormala driftförhållanden orsakade av haveri av reningsutrustningen inträffat vid Rya Värmecentral. 16

17 För uppfyllande av utsläppsvillkor gäller för befintliga anläggningar att under ett kalenderår och under den faktiska drifttiden: Inte något medelvärde för en kalendermånad överskrider utsläppsgränsvärdena i nedanstående tabell. Minst 97 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende utsläpp av stoft uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i nedanstående tabell. Minst 95 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende NO x uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i nedanstående tabell. Under år 2014 har endast 4,1 % av den tillförda energin kommit från naturgas. Uppföljningen görs därför endast mot kraven gällande fastbränsle. Tabell 7. Emissioner under 2014 jämfört med kraven enligt NFS 2002:26. Parameter Krav HP6 HP7 Stoft (mg/nm 3 vid 6 % O 2 ) Stoft (antal) Stoft (%) Svavel (g S/MJ bränsle) NO x (mg/nm 3 vid 6 % O 2 ) NO x (antal) Månadsmedelvärde 100 Antal månadsmedelvärden över utsläppsgränsvärdet Andel 48-h medelvärde <110 % av utsläppsgränsvärdet Månadsmedelvärde 600 Antal månadsmedelvärden över utsläppsgränsvärdet Maxvärde: 13 Maxvärde: Minst 97 % ,10 0,007 0,007 Maxvärde: 187 Maxvärde: NO x (%) 48-h medelvärde Minst 95 % Dygn då mer än tre timmedelvärden är felaktiga på grund av brister i mätsystemet skall inte medräknas i medelvärdet. Om mer än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl skall verksamhetsutövaren vidta erforderliga åtgärder för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet. Under 2014 har inga dygn räknats bort på grund av brister i mätsystemet. 17

18 SFS 2013:252 Enligt gällande övergångsbestämmelser i SFS 2013:252 behöver en förbränningsanläggning som vid ikraftträdandet är en 2013-anläggning 1 inte uppfylla andra krav i förordningen än de som anges i 34 förrän den 1 januari Förslag till provtagnings- och mätpunktenligt 34 är inlämnad till Klimat- och miljönämnden i Göteborg Efterlevnad av slutsatser om bästa möjliga teknik Det har ännu inte kommit något BAT-Referensdokument under industriutsläppsdirektivet 2010/75 för förbränningsanläggningar. Arbetet med revidering av BREF för stora förbränningsanläggningar (ofta benämnd BREF LCP), startade i april Om arbetet följer normal tidplan bör BAT-slutsatser offentliggöras 2015 eller Efterlevnad av NFS 2004:6 Jämförande mätning avseende NO x har skett på Rya Värmecentral i enlighet med 14. Resultatet visade att mätutrustningen uppfyller kraven enligt lagstiftningen. 3.5 Övriga gällande beslut Gällande beslut enligt lagen om brandfarlig vara Tillstånd avseende förvaring av brandfarlig vara är beviljat enligt förordningen om brandfarliga och explosiva varor till följande hantering: 540 liter gas, utomhus, gasolskåp 80 liter gas (acetylen), verkstad Tillståndet är tidsbegränsat till och med datum Tillstånd till transport av farligt avfall Göteborg Energi har tillstånd till transport på väg av farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten, i enlighet med avfallsförordningen (SFS 2011:927). Tabell 8. Gällande tillstånd till transport av farligt avfall. Datum Beslutsmyndighet Beslut Länsstyrelsen Dnr Tillståndet omfattar styckegods av farligt avfall enligt följande avfallskoder i bilaga 2 till avfallsförordningen: , , , , , , , och Tillståndet gäller t.o.m Med 2013-anläggning avses i denna förordning en stor förbränningsanläggning som har tagits i drift före den 7 januari 2014, om anläggningen före den 7 januari 2013 omfattades av ett tillstånd eller av en fullgjord och fullständig ansökan om tillstånd. 18

19 Detta innebär att det finns möjlighet att transportera mindre mängder farligt avfall från Rya Värmecentral till Sävenäsverket, men så har inte skett under år Tillstånd till utsläpp av koldioxid Datum Beslutsmyndighet Beslut Länsstyrelsen Dnr Tillståndsnummer: SE Länsstyrelsen meddelar Göteborg Energi AB nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Ersätter tidigare tillstånd meddelat Tillståndet gäller tills vidare. 4 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner Under året har följande åtgärder vidtagits för att säkra drift och kontrollfunktioner: 4.1 Egenkontroll Anläggningen omfattas av förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Som verktyg använder Göteborg Energi AB bland annat ett integrerat kvalitetsoch miljöledningssystem för att säkerställa att förordningen följs. Detta bygger till stor del på gemensamma rutiner och instruktioner för olika produktionsanläggningar men även specifika rutiner och instruktioner för Rya värmecentral. Relevanta parametrar redovisas i miljörapporten. Kontrollprogrammet reviderades under år 2013 och skickades efter det till tillsynsmyndigheten Kontroll av utsläpp till vatten Golvbrunnar under pannorna inne i anläggningen är kopplade till det kommunala avloppsnätet via en oljeavskiljare placerad på utsidan av byggnaden, mellan pannbyggnaden och skorstenen. Oljeavskiljaren kontrolleras två gånger per år varav en gång av extern besiktningsfirma (CleanPipe). Eventuell avskiljd oljemängd samt slammängd journalförs, se avsnitt Kondensvatten från kompressorer avleds via en liten oljeavskiljare och finns placerad inne i kompressorrummet. Denna kontrolleras av egen personal en gång i månaden Kontroll av utsläpp till luft För egenkontroll av emissionerna från hetvattenpannorna HP6 och HP7 finns kontinuerligt mätande instrument installerade för att mäta CO, NO, O 2 och stoft. Signalerna från mätinstrumenten går till mätdatorn. Där sker beräkning av utsläppen av kväveoxider och kolmonoxid i mg/mj bränsle samt summering av det totala utsläppet i kg. I 19

20 mätdatorn sker även en omräkning av uppmätta halter till normaliserade värden. Stoft mäts i mg/m 3 och NO mäts i ppm och räknas därefter om till mg/nm 3 vid 6 % O 2. Syre mäts i volym-% och används som underlag till ovan nämnda beräkningar. Utsläpp av svavel beräknas utifrån bränsleanalyser på huvudbränslet, pelletsen. 4.2 Periodisk besiktning Senaste periodisk besiktning genomfördes på Rya Värmecentral den 1 oktober Besiktningen resulterade i ett påpekande och en rekommendation vilka hanterats enligt gällande rutin. 4.3 Kontroll av emissioner Kontroll av oljeavskiljare med larm Enligt rutiner som gäller oljeavskiljare på alla anläggningar som Göteborg Energi ansvarar för, ska behörig extern besiktningsman årligen kontrollera larm, slam- och oljenivåer. Var femte år ska en mer omfattande besiktning göras av behörig besiktningspersonal, där hela avskiljaren töms och besiktningsmannen stiger ner i den för att kontrollera systemets täthet och skick. Utöver den externa besiktningen gör Göteborg Energi en intern kontroll två gånger om året av larm, nivåvakter etc. i oljeavskiljarna samt vid pumpgropar där oljelarm finns installerat. Tabell 9. Resultat från årets externa kontroll av oljeavskiljaren. Kontroll av oljeavskiljare (Extern besiktningsfirma) Benämning Senaste kontroll Kommentar R3.GE0.O5+LE Ytskikt: 2 cm ingen åtgärd Slamnivå: 20 cm tömning av slam. Oljelarm fungerade vid kontroll Kontroll av kalibreringsfunktion (AST) Under året har AST-kontroll för NOx utförts på HP6 Och HP7. Syftet med AST-kontrollen är att utvärdera om mätsystemets kalibreringsfunktion, som togs fram vid QAL2-kalibreringen 2013, fortfarande är giltig. QAL2-kalibrering utförs som regel vart femte år och däremellan görs årlig AST-mätning. Resultatet från kontrollen visar att de kalibreringsfunktioner som tagits fram är gällande. Mätrapporter bifogas miljörapporten i SMP (dock ej i den tryckta rapporten), se bilaga Jämförande mätning Under året har jämförande mätning enligt NFS 2004:6 utförts på HP6 och HP7. Syftet med jämförande mätning är att säkerställa att ingen systematisk skillnad föreligger mellan den fast installerade mätutrustningen för kvävedioxid och konsultens mobila mätsystem. Mätningarna 20