Miljörapport Rya värmecentral

Transkript

1 Rya värmecentral

2 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Sammanfattning I den här miljörapporten beskrivs verksamheten på Rya värmecentral (nedan HVC - hetvattencentral,) under år En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Verksamheten på GoBiGas beskrivs i bilaga 1 till denna miljörapport. Rya HVC 2018 Total drifttid inkl start och stopp - HP h Total drifttid inkl start och stopp - HP h Förbrukad pellets ton Förbrukad naturgas 257 knm 3 Total bränsleenergi (tillförd energi) 146 GWh Totalt producerad (avgiven) 136 GWh Emissioner & avfall SO2 6,6 ton NOX 38 ton CO2 (fossilt) 579 ton CO2 (biogent) ton CO2 (totalt) ton Stoft 1,3 ton Farligt avfall 1,9 ton Aska 158 ton 1

3 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN KONTAKTPERSONER FÖR ANLÄGGNINGEN ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE AV MILJÖRAPPORT VERKSAMHETSBESKRIVNING GÖTEBORG ENERGIS FJÄRRVÄRME ALLMÄNT OM RYA VÄRMECENTRAL GoBiGas LOKALISERING HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET GÄLLANDE BESLUT OCH FÖRESKRIFTER GÄLLANDE BESLUT, FÖRELÄGGANDEN OCH ANMÄLNINGAR TILLSTÅNDSGIVEN OCH INSTALLERAD EFFEKT EFTERLEVNAD AV VILLKOR OCH FÖRELÄGGANDEN Kommentarer till aktuella förelägganden EFTERLEVNAD AV FÖRESKRIFTER, FÖRORDNINGAR OCH SLUTSATSER OM BÄSTA MÖJLIGA TEKNIK Förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar Efterlevnad av slutsatser om bästa möjliga teknik ÖVRIGA GÄLLANDE BESLUT Gällande beslut enligt lagen om brandfarlig vara Tillstånd till transport av farligt avfall Tillstånd till utsläpp av koldioxid ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER EGENKONTROLL Kontroll av utsläpp till vatten System för omhändertagande av släckvatten Kontroll av utsläpp till luft PERIODISK BESIKTNING KONTROLL AV MÄTSYSTEM FÖR EMISSIONER QAL2 och AST Jämförande mätning KONTROLL AV OLJEAVSKILJARE MED LARM ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA RISKER SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN DRIFTTID, BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH PRODUKTION DRIFTSTÖRNINGAR OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER UTSLÄPP TILL LUFT Kväveoxidutsläpp Svavelutsläpp Stoftutsläpp Koldioxidutsläpp BULLER KEMIKALIEHANTERING AVFALLSHANTERING

4 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Icke farligt avfall Farligt avfall ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Bilageförteckning Bilaga 1 Miljörapport för GoBiGas 2018 Bilaga 2 Årlig kontroll AST 2018 Rya HVC HP6 & 7 (endast som bilaga i SMP) Bilaga 3 Jämförande mätning 2018 Rya HVC HP6 & 7 (endast som bilaga i SMP) Bilaga 4 Kemikalieförteckning 2018 Rya HVC Bilaga 5 BAT-slutsatser Rya HVC (endast som bilaga i SMP) 3

5 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Grunddel 1.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Göteborg Energi AB Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Rya Värmecentral Fastighetsbeteckningar Sannegården 734:9 Besöksadress Kommun Prövningsnivå Huvudbranschkod BAT-Referensdokument (BREF) under industriutsläppsdirektivet Tillsynsmyndighet enligt 9 kap MB Fågelrovägen 15, Göteborg Ryahamnen Göteborg Miljöledningssystem ISO Koordinater enligt SWEREF99TM , Kontaktpersoner för anläggningen Kontaktperson miljöfrågor Telefonnummer E-postadress B i Anl. för förbränning med en totalt installerad effekt av 50 MW - < 300 MW, Anl. för att uppgradera eller för att på annat sätt än genom anaerob biologisk behandling tillverka mer än megawattimmar gas eller vätskeformigt bränsle per kalenderår (GoBiGas). C Anl. för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av 1. träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än kubikmeter fast mått eller kubikmeter löst mått råvara per kalenderår (GoBiGas). BAT-slutsatser för stora förbränningsanläggningar 2017/1442/EU Miljö- och klimatnämnden i Göteborg Helena Winsell (Gobigas), Tisse Jarlsvik helena.winsell@goteborgenergi.se 4

6 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Kontaktperson anläggningsfrågor Ingvar Palmdin/Emma Gustafsson (GoBiGas) Telefonnummer / E-postadress 1.4 Ansvarig för godkännande av miljörapport Namn Daniel Eklund Telefonnummer E-postadress Adress Box 53, Göteborg 5

7 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Verksamhetsbeskrivning 2.1 Göteborg Energis fjärrvärme En stor del av värmen i Göteborg Energis fjärrvärmesystem är tillvaratagen spillvärme. När utomhustemperaturen sjunker och spillvärmen inte räcker till tas produktionsanläggningar i drift. Vid biobränsle- och naturgaseldade kraftvärmeverk sker el- och värmeproduktion under stor del av vinterhalvåret. Göteborg Energi har flera olika anläggningar som medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Vid behov av ytterligare värme sker produktion i pellets-, naturgas- och oljeeldade spets- och reservanläggningar. 2.2 Allmänt om Rya värmecentral I Rya värmecentral finns två hetvattenpannor, HP6 och HP7, med en tillförd effekt på ca 55 MW vardera, vilket ger en maximal värmeeffekt om vardera 50 MW. Pannorna är undertryckseldade med luftfläktar, brännare samt rökgasfläktar. Pannornas huvudbränsle är fast biobränsle i form av träpellets som mals till träpulver. Start- och reservbränsle är naturgas. Rökgaserna passerar stoftreningsutrustning i form av elektrofilter före utsläpp genom en 100 meter hög skorsten. I skorstenen finns separata rökgaskanaler för varje panna. Vid eldning av träpulver ångsotas pannorna regelbundet. Vattentvättning sker en gång vid revision. Rya värmecentral är under vintertid en av baslastanläggningarna i fjärrvärmesystemet. Under övrig tid utnyttjas anläggningen till spets- och reservlast. Rya värmecentral är normalt obemannad och är utrustad med datoriserat styr- och övervakningssystem. Uppstart sker på plats vid pelletspulvereldning. Övervakning sker från ledningscentralen på Sävenäsverket. Tillsyn sker vid drift två gånger per dygn. Rya Värmecentral närmsta granne är GoBiGas vilken den delar tillstånd med. Övriga grannar är Rya KVV som levererar värme och el, Rya VP samt ST1 raffinaderi som levererar spillvärme till fjärrvärmesystemet. Tillsammans utgör dessa anläggningar i Rya en stor och viktig del i Göteborgs fjärrvärmesystem. Tabell 1. Sammanfattning över Rya värmecentrals pannor. Pannor Tillförd bränsleeffekt (MW) Huvudbränsle Start- och reservbränsle HP 6 55 MW pellets naturgas HP 7 55 MW pellets naturgas Total effekt GoBiGas 110 MW Under 2010 beviljades ändring av tillståndet enligt miljöbalken då en förgasningsanläggning planerades uppföras intill värmecentralen. Tillståndet togs i anspråk i januari år 2011 och anläggningen togs i drift den 15 december I maj informerades miljöförvaltningen om att driften vid Gobigas avslutas och att anläggningen konserveras, men att tillståndet inte dras tillbaka. Miljörapport för anläggningen GoBiGas läggs som bilaga till miljörapporten för Rya HVC, enligt överenskommelse med miljöförvaltningen, se bilaga 1. 6

8 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Lokalisering Rya värmecentral ligger i stadsdelen Rödjan, numera benämnd Sannegården 734:9. Norr om Rya värmecentral ligger Göteborgs avloppsreningsverk och i väster finns naturreservatet Rya skog. På övriga sidor om anläggningen finns oljedepåer. Närmaste bostadsområde är Pölsebo småhusområde i Bräcke samt Västra Eriksberg, ca 700 meter nordost respektive ost om anläggningarna. Infart till området sker genom Energihamnens huvudport, Skarviksporten. Transporter med pellets kommer in via porten vid Fågelrovägen som i övrigt är stängd. Gällande planbeslut för Rya värmecentral är daterat den 21 juni Spillvatten från Rya släpps till det kommunala avloppsnätet, som är anslutet till Ryaverket. Dagvatten avleds till Göta Älv via en brunn med avstängningsventil. Hårdgjord yta utgör på så vis en möjlig släckvattendamm. Figur 1. Karta över området där värmecentralen ligger. Rya HVC och Gobigas är markerad med en ring. 2.4 Huvudsaklig miljöpåverkan Den mest betydande miljöpåverkan från anläggningen är utsläpp av rökgaser till luft. Rökgaserna från eldning av pellets innehåller bland annat koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft (partiklar). Påverkan på miljön blir därmed bidrag till klimatförändringar, försurning och övergödning av mark och vatten. Verksamheten bidrar i mindre omfattning till bildandet av marknära ozon samt nedsmutsning genom stoftutsläpp. Avfall uppkommer främst i form av aska. 2.5 Förändringar under året I april tog bolagets styrelse ett beslut om att avsluta driften vid Gobigas. Arbete har pågått under året för att tömma anläggningen på insatsvaror för att konservera den, se bilaga 1. Under året har en strategisk förstudie genomförts med syfte att byta pannor på anläggningen. Rekommendationen från denna är att gå vidare med en teknisk förstudie och ett investeringsbeslut under 2019, med planerad byggnation under I projektet ingår byte av inre bränslehantering, brännare, pannor och rökgasrening. 7

9 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral För att förebygga hög temperatur i askan har installerats instrument för att detektera temperatur i processen och införts rutiner för att säkerställa bränslekvaliteten och mäta temperatur i askcontainrar. Instrument för analys av emissioner (NO, O2, CO) har bytts ut. 3 Gällande beslut och föreskrifter 3.1 Gällande beslut, förelägganden och anmälningar Nedan listas de tillstånd, förelägganden och anmälningar samt övriga beslut som verksamheten i dagsläget är berörd av samt en sammanfattning av vad besluten innebär. För tidigare, nu överspelade, förelägganden hänvisas till tidigare miljörapporter. Efterlevnaden av villkor och förelägganden redovisas under avsnitt 3.3 nedan. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Miljöoch Klimatnämnden i Göteborg. Ärenden som berör endast Gobigas redovisas i bilagd miljörapport för GoBiGas. Tabell 2. Redovisning av gällande beslut som berör anläggningen. Datum Beslutande myndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Lst Dnr GE Dnr Tillståndsbeslut Tillståndsbeslut enligt miljöbalken till ombyggnad och drift av Rya värmecentral. Tillståndet omfattar eldning av träbränslen, naturgas och olja i två pannor på sammanlagt Länsstyrelsen Lst Dnr GE Dnr Miljöprövningsdelegationen Dnr Datum Beslutande myndighet Beslutet avser Miljönämnden Dnr 04504/05 GE Dnr Miljönämnden Dnr /10 GE Dnr Miljönämnden Dnr 10936/ MW tillförd effekt. Ändring av villkor Länsstyrelsen ändrar villkorslydelsen av villkor 16 i beslut från Ändringstillstånd Ändringstillstånd meddelat av Miljöprövningsdelegationen. Ändringen avser att tillståndet även ska omfatta framställning av 18,5 miljoner Nm3 biometan per år och efterföljande förbränning vid anläggningen. Föreläggande att vidta skyddsåtgärder Föreläggande att lagring av farligt avfall inte får ske så att det finns risk för utsläpp till golvavlopp och/eller dagvattennät. Krav på invallning om det finns golvavlopp eller otätheter. Vidare om att inkomma med uppgifter om avloppet. Tider för emissionsuppföljning Definition av start- och stopptider enligt NFS 2002:26. Start- och stopptider får dock inte räknas bort vid emissionsuppföljningen enligt tillståndsvillkoren. Svar ang. tolkning av villkor 8

10 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Datum Beslutande myndighet Beslutet avser GE Dnr Avser godtagande av Göteborg Energis tolkning av villkor 3 del 2 (elfiltrens funktion) Miljö- och klimatnämnden Dnr 08251/15 GE dnr Klassningskod och tillsynsavgift Klassningskod samt Miljö- och klimatnämnden Dnr 06324/15 GE dnr Miljö- och klimatnämnden Dnr 02652/15 GE dnr Miljö- och klimatnämnden Dnr 11641/15 GE dnr Miljö- och klimatnämnden Dnr 06978/14 GE dnr Miljöförvaltningen Dnr 00772/2017 GE Dnr Miljöförvaltningen Dnr GE Dnr Tillståndsgiven och installerad effekt Tabell 3. Uppgifter om installerad tillförd effekt. Tillståndsgiven effekt 130 MW 110 MW Beslut om dispens enl. 25 SFS 2013:252 Dispens från att mäta svaveldioxid i rökgaserna och istället kontrollera svavelinnehållet i huvudbränslet (pellets) minst två gånger per år genom analys av bränslet. Beslut om dispens enl. 89 SFS 2013:252 Dispens från att följa begränsningsvärden för stoft till och med den 30 juni Beslut om dispens enl. 25 SFS 2013:252 Dispens från att mäta svaveldioxid i rökgaserna och istället redovisa halten tetrahydrotiofen i naturgasen samt övervaka att uppdaterade säkerhetsdatablad för reservbränslet (gas). Beslut om placering av mät- och provtagningspunkter enl. 34 SFS 2013:252 Beslut om att godta förslag på placering av mätplan för mätning av utsläpp till luft samt föreläggande om att i dessa mätplan utföra de mätningar som ska utföras enligt tillstånd och övriga beslut samt gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Beslut om krav på åtgärder Krav på åtgärder med anledning av uppkomna brister vid periodisk besiktning, Rya HVC Föreläggande om att genomföra parallellmätningar (QAL2) över minst tre dygn enligt standarden SS-EN 14181:2014. Föreläggande att genomföra kalibrering och kvalitetssäkring på nivå 2 (QAL-2), så att parallellmätningar fördelas över minst tre dygn enligt krav i standarden. Installerad effekt 9

11 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Efterlevnad av villkor och förelägganden I samband med ianspråktagande av ändringstillståndet ändrades villkor 1, 2, 4, 7, 8, 14 samt 15. Övriga villkor härrör från Länsstyrelsens beslut Villkor nr 16 ändrades genom Länsstyrelsens beslut Villkor 10 och 12 gäller vid eldning och förvaring av eldningsolja. Olja är inte längre ett alternativt bränsle vid anläggningen och oljecisternen har tagits bort varför nämnda villkor inte är aktuella och har tagits bort från villkorslistan nedan. Även villkor 6 har tagits bort från villkorslistan då villkoret enbart gäller i det fall reningsutrustning för kväveoxider installeras och detta är inte aktuellt i dagsläget. I det följande redovisas aktuella villkor med kommentarer till villkorsefterlevnad. De villkor som ändrats i och med beslutet om ändringstillstånd från 2010 och vars textdel endast berör förgasningsanläggningen är försatt inom parentes. Ianspråktagande av ändringstillståndet meddelades Länsstyrelsen den 7 januari Tabell 4. Redovisning av gällande villkor respektive efterlevnad Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen , samt ändringstillstånd Villkor 1. Verksamheten vid Rya värmecentral (och förgasningsanläggningen) skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2. Bränsletillförseln för Rya värmecentral (inklusive förgasningsanläggningen) får per år högst vara 500 GWh biobränslen och 50 GWh naturgas. Med biobränsle avses skogsflis och rent sågverksavfall (träflis, bark, sågspån och liknande) i form av pellets eller briketter. Vid haverier, andra liknande tekniska händelser eller vid brist på biobränsle kan biobränslen ersättas helt eller delvis med naturgas eller olja. Vid byte av bränslen skall tillsynsmyndigheten meddelas. Kommentar Anläggningen bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna. Anmälan om ändring har lämnats in med anledning av konservering av Gobigas, se bilaga 1. Totala bränsletillförseln för Rya HVC och GoBiGas var 178 GWh biobränsle och 4 GWh naturgas. I kontrollprogrammet har Göteborg Energi förtydligat sin definition av villkorets andra del (bränslebyte). Vid driftstopp i biobränslesystemet kopplas systemet om till naturgas, som används fram till nästkommande vardag då en bedömning görs av hur lång tid det tar att åtgärda felet. Om det beräknas ta mer än tre dagar informeras tillsynsmyndigheten om bränslebyte. HP6 kördes på gas 6 timmar september, 6 timmar 19 oktober och 3 timmar 27 oktober vid otillgänglighet i pelletsutrustning och askhantering. HP7 kördes på gas 14 timmar den 15 juni då ett strömavbrott slog ut produktionen hos spillvärmeleverantörerna samt under sammanlagt 13 timmar 1-4 oktober vid otillgänglighet i pelletsutrustning och askhantering. 10

12 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen , samt ändringstillstånd Villkor Biobränsleeldning 3. Utsläpp av stoft från rökgaserna vid biobränsleeldning får som riktvärde fram till den 31 december 2006 inte överstiga 50 mg/m 3 normal torr gas vid 6 volymsprocent O 2. Därefter gäller 30 mg/m 3 normal torr gas vid 6 volymsprocent O 2. Vid driftsavbrott på elfiltret får biopannorna utnyttjas, om det kan ske utan olägenhet för omgivningen, utan filter högst 100 timmar per år och maximalt 48 timmar per enskilt tillfälle. 4. Utsläppen av kolmonoxid (CO) i utgående rökgaser får som rikt- och dygnsmedelvärde i respektive panna (och förbränningsreaktorn) inte överstiga 500 mg/nm 3 torr rökgas vid 6 % O 2 bränsle. Kommentar Årsmedelvärde från den kontinuerliga mätningen: HP6 10 mg/nm 3 HP7 3,8 mg/nm 3 Elfiltren har inte haft några driftsavbrott enligt villkor under året. Efter avstämning med tillsynsmyndigheten tolkas villkorets andra del enligt följande: Med driftavbrott menas den tid då båda sektionerna i någon av elfilterna är ur drift samtidigt som pannan kopplad till aktuellt elfilter är i drift med biobränsleeldning, under förutsättning att första stycket i villkoret innehålls. Villkoret har följts med undantag för följande riktvärdesöverskridanden: Under året har riktvärdet för dygnsmedel överskridits vid ett dygn för HP6 och tre dygn för HP7. Överskridandena har uppstått vid instabil drift under start och stopp samt vid ett tillfälle med trasigt såll. 5. Utsläppen av kväveoxider (NO x), beräknat som NO 2, får vid biobränsleeldning fram till den 31 december 2006 inte överstiga 130 mg per megajoule tillfört bränsle som riktvärde och årsmedelvärde. Därefter gäller 80 mg per megajoule tillfört bränsle som riktvärde och årsmedelvärde. 7. Pannorna (och förbränningsreaktorn) ska vara försedda med instrument som kontinuerligt mäter kolmonoxid (CO) i utgående rökgaser. Årsmedelvärde från den kontinuerliga mätningen: HP6 69,9 mg/mj HP7 75,7 mg/mj Kontinuerlig mätning sker. 11

13 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen , samt ändringstillstånd Villkor 8. Handlingsplan för omhändertagande av filterstoft (flygaska) och bottenslagg som uppstår i värmecentralen (och förgasningsanläggningen) ska upprättas i samarbete med tillsynsmyndigheten. Aska och slagg skall i möjligaste mån nyttiggöras. Deponering av aska och slagg får endast ske på anläggning som erhållit tillstånd för sådan deponering. 9. Bränsle och aska skall vid lagring och hantering behandlas så att besvärande damning, lukt eller brandfara inte uppstår. För att hindra eventuell damning skall buskar och träd planteras runt anläggningen. Kommentar Askan omhändertas av Ragnsells AB på anläggningen Heljestorp, där den används som en del av sluttäckningskonstruktionen på deponin (något som dock inte klassas som deponering). Se vidare avsnitt En utredning om annan hantering av askan har påbörjats under året. Damning vid hanteringen av biobränslet förhindras genom att porten till tippfickan är försedd med gummijalusier, neddragbara portar samt frånluftsventilation försedd med filter i samband med tippning. Åtgärderna har bedömts som effektivare mot damning än plantering av buskar och träd. Vid samrådsmöte i oktober 2012 delade Miljöförvaltningens Göteborg Energis syn att det går lika bra att vidta andra dammförebyggande åtgärder även utan att plantera buskar och träd. Naturgas och olja 11. Utsläppen av kväveoxider (NO x), beräknat som NO 2, får som rikt- och årsmedelvärde sammanlagt från pannorna inte överstiga 90 mg per megajoule tillfört bränsle vid oljeeldning och 60 mg per megajoule tillfört bränsle vid eldning av naturgas. Villkoret endast aktuellt för naturgas. Årsmedelvärde från den kontinuerliga mätningen: HP6 25,4 mg/mj HP7 41,6 mg/mj Användning av naturgas som enda bränsle, då denna emission har uppmätts, var dock begränsad under året. 12

14 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Buller 13. Buller skall begränsas så att det, som riktvärde, inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än: 50 db(a) vardagar dagtid ( ) 40 db(a) nattetid ( ) 45 db(a) övrig tid Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55 db(a). En bullerberäkning/mätning för Rya HVC och Gobigas utfördes senast hösten Den visade att vid samtidig normal drift av Rya HVC och Gobigas uppfylls bullervillkoret vid samtliga punkter för närmsta bostäder. Se vidare kommentar i avsnitt 5.4 samt bilaga 1, Gobigas miljörapport, avsnitt 2.3. Övrigt 14. Rökgaserna skall från pannorna (och förgasningsanläggningen) släppas ut i en, från markplanet, minst 100 m hög skorsten. 15. Förslag till kontrollprogram med besiktningsprogram och driftinstruktion skall lämnas in till tillsynsmyndigheten senast 3 månader efter att värmecentralen har tagits i drift för träbränslen. (Förslag till tillägg till kontrollprogram, som särskilt avser förgasningsanläggningen, ska upprättas av bolaget och inges till tillsynsmyndigheten senast 3 månader innan verksamheten tas i drift.) 16. Vatten från sotning eller liknande får inte släppas till det kommunala avloppsreningsverket eller till recipient utan skall i första hand återanvändas i anläggningen och i andra hand lämnas som avfall. Rökgaserna leds i den gemensamma centralskorstenen som är 100 m hög. Kontrollprogram finns upprättat, den senaste versionen är daterad Miljöförvaltningen har tilldelats ett exemplar. Rengöring av pannorna har skett, men sotvattnet har lagrats i den slutna tanken, det tömdes först i januari Vattensotning görs i regel som mest en gång per år under sommarhalvåret. Sotvattnet samlas upp i sotvattentanken i källaren, som har volymen 28 m 3. Överfylls denna sotvattentank bräddar den över till en bredvidliggande mindre tank med volymen 8 m 3. Tankarnas anslutningar till avlopp är numera förseglade då sotvattnet inte får släppas till avlopp utan ska tas omhand som farligt avfall. 13

15 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Samtliga golvbrunnar skall anslutas till en oljeavskiljare på spillvattensystemet. 18. Transporter till och från anläggningen skall i huvudsak ske dagtid mellan 6.00 och Vid val av pumpar, fläktar och annan utrustning som använder elström skall väljas komponenter med så låg elförbrukning som möjligt. En avloppsutredning utfördes under 2006 för att säkerställa att ingen golvbrunn leds förbi denna. Avloppsutredningen visade att de flesta golvbrunnar är anslutna till oljeavskiljare på spillvattennätet. Undantagna är golvbrunnar i kompressorrum, matarvattenrum samt verkstaden. I kompressorrummet är brunnen försedd med krage. Kondensvatten från kompressorerna passerar en separat oljeavskiljare. I matarvattenrummet förekommer endast rent vatten, varför ingen åtgärd har vidtagits. Brunnen i verkstaden har försetts med krage. I avtalet med transportören för bränsle samt aska framgår att transporter i huvudsak ska ske dagtid. Göteborg Energi har en teknisk standard för vilka elutrustningar som får köpas in. Där beskrivs det bland annat att energieffektiva lösningar ska väljas utifrån ett livscykelperspektiv. 20. Avfall från verksamheten skall sorteras och i första hand återvinnas. Mängden avfall skall begränsas så långt som möjligt. Detta gäller både vid löpande drift, reparation och underhåll samt vid eventuella om- och tillbyggnader. Samråd skall ske med tillsynsmyndigheten för att begränsa avfallsmängderna vid större ombyggnader. 21. Kemikalier skall förvaras i täta behållare under tak samt på tätt underlag som är invallat. Invallningen skall rymma den största behållaren plus 10 % av de övriga behållarnas volym. Avfall sorteras i för ändamålet avsedda behållare. Sedan 2015 finns en ny miljöstation med fler fraktioner än vad som funnits tidigare. Detta gör att återvinning av olika avfall underlättas. Uppkomna avfallsfraktioner och mängder redovisas i avsnitt 5.6. Samtliga kemikalier förvaras inomhus. Flytande kemikalier förvaras invallade på spilltråg. 14

16 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Kommentarer till aktuella förelägganden Tabell 5. Redovisning av efterlevnaden av förelägganden. Datum Föreläggande Kommentar till efterlevnad Miljönämnden Miljönämnden Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Lagring av farligt avfall får inte ske så att det finns risk för utsläpp till golvavlopp och/eller dagvattennät. Om det finns golvavlopp eller otätheter i golv och väggar, skall det farliga avfallet vallas in. Alternativt kan avloppsbrunnar sättas igen eller förses med lock eller krage. Otätheter i väggar och golv skall tätas. Tider för emissionsuppföljning Definition av start- och stopptider enligt NFS 2002:26. Start- och stopptider får dock inte räknas bort vid emissionsuppföljningen enligt tillståndsvillkoren. Dispens enl 89 från att följa begränsningsvärde för stoft enl. 2013:252 fr o m 1 januari 2016 t o m 30 juni Dispensen förenas med följande villkor: 1. Ni ska se till att minst 50 procent av anläggningens produktion av användbar värme, under varje kalenderår som dispensen gäller, levereras i form av ånga eller varmvatten till ett öppet fjärrvärmenät som inte är begränsat till en eller ett fåtal användare. 2. Utsläpp av stoft från HP6 och HP7 får inte överskrida riktvärdet 30 mg/m3 normal torr gas vid 6 volymprocent O2. Beslut om dispens enl. 25 SFS 2013:252 från att mäta svaveldioxid i rökgaserna och istället kontrollera svavelinnehållet i huvudbränslet (pellets) minst två gånger per år genom analys av bränslet. I miljörapporten årligen redovisa förbrukad pellets under året samt vilket svavelutsläpp det motsvarar. Farligt avfall förvaras i en separat del av avfallsstationen som har tät asfalt och är invallad med en betongkant. Start- och stopp räknas inte bort vid emissionsuppföljningen enligt villkor. Dispensen upphörde 30 juni Därefter gäller SFS 2013:252, vilken uppfylls, se Årsmedelvärde från den kontinuerliga mätningen: HP6 10 mg/nm 3 HP7 3,8 mg/nm 3 Kravet enl SFS 2013:252 är 200 mg/nm 3. Medianvärdet från sju bränsleanalyser var 0,011vikt% svavel. Detta motsvarar 3,3 ton svavel eller 19 mg SO 2/Nm 3. 15

17 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Datum Föreläggande Kommentar till efterlevnad Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Beslut om dispens enl. 25 SFS 2013:252 från att mäta svaveldioxid i rökgaserna och att årligen redovisa förbrukad mängd naturgas samt halten tetrahydrotiofen i naturgasen och kontinuerligt övervaka att det finns uppdaterade säkerhetsdatablad för naturgas. Beslut om placering av mät- och provtagningspunkt. 1. Ni ska i dessa mätplan utföra de mätningar ni är skyldig att utföra enligt ert tillstånd och övriga meddelade beslut samt gällande lagar och förordningar och föreskrifter. Miljöförvaltningen förelägger Göteborg Energi AB att genomföra sin kalibrering och kvalitetssäkring på nivå 2 (QAL-2), så att parallellmätningar fördelas över minst tre dygn enligt krav i standarden SSEN 14181:2014. Säkerhetsdatablad hanteras i kemikaliedatabasen Chemsoft och uppdateras av systemleverantör. Inblandningen av THT är <0,0018%. Enligt beräkning är svaveldioxidhalten mindre än 0,016 mg/nm 3 i naturgasen, vilket är betydligt mindre än begränsningsvärdet 35 mg/nm 3 i rökgaserna enligt Förbrukad mängd naturgas redovisas på sidan 1 i miljörapporten. Samtliga mätningar är utförda i detta mätplan. QAL-2 planerades för januari 2019 och utfördes då enligt standarden. 16

18 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Efterlevnad av föreskrifter, förordningar och slutsatser om bästa möjliga teknik Av de föreskrifter eller förordningar 1 som ska redovisas särskilt i miljörapporten omfattas verksamheten av Industriutsläppsförordningen och Förordningen om stora förbränningsanläggningar Förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar Förordning (SFS 2013:252) om stora förbränningsanläggningar reglerar utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider, kolmonoxid och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt över 50 MW. Begränsningsvärdena i förordningen började gälla för Rya HVC. Vid tillämpning av den s k skorstensregeln, 36, utgör HP6 och HP7 en gemensam anläggning då rökgasrören från båda pannorna leds genom en gemensam skorsten. Det är de sammanvägda emissionerna som följs upp. Rya Värmecentral är 1987-anläggning eftersom Länsstyrelsen lämnade tillstånd för anläggningen enligt miljöskyddslagen år Pannorna togs i drift Kontroll av utsläpp enligt förordningen Mätning av svaveloxider, kväveoxider och stoft krävs enligt förordningen. För Rya HVC sker kontinuerlig mätning av kväveoxider och stoft enligt förordningen. För svaveloxid finns dispens från mätning enligt 25 på grund av känd svavelhalt i bränslet. Om gasformigt bränsle används ska även kolmonoxid mätas. Mätutrustningen kontrolleras i enlighet med standarden SS-EN 14181:2014 genom mätning av ackrediterat mätlaboratorium. För utförda mätningar under året, se stycket 4.3. För ett kalenderår anses begränsningsvärdena i förordningen följas om: 1. inget validerat månadsmedelvärde överskrider begränsningsvärdet, 2. inget validerat dygnsmedelvärde överskrider 110 procent av begränsningsvärdet, 3. minst 95 procent av de validerade timmedelvärdena understiger 200 procent av begränsningsvärdet. I beräkningen av de medelvärden som avses ovan ska det inte ingå mätvärden som har uppmätts under en start- eller stopperiod, ej heller under driftstörning/haveri i reningsutrustning eller vid akut gasbortfall om dispens har erhållits. Genomsnittsvärden för timmar, dygn och månader ska valideras för mätosäkerhet genom att multiplicera uppmätta genomsnittsvärden i fråga om kolmonoxid med 0,90, kväveoxider med 0,80, stoft med 0,7. De validerade värdena ska jämföras med begränsningsvärdena. Göteborg Energi tog under 2016 fram förslag till definitioner av månads-, dygns- respektive timmedel. Miljöförvaltningen meddelade att de godtar förslagen. I nedanstående tabeller redovisas därmed maxvärden som uppfyller definitionerna: timmedelvärde erhålls efter en timmes stabil drift, med minst 40 minuters giltiga värden, dygnsmedel erhålls efter 2/3 stabil drift under ett dygn och månadsmedel erhålles efter sju dygns stabil drift. Enligt 31 SFS 2013:252 ska dygn då fler än tre timmedelvärden är felaktiga på grund av brister i mätsystemet anses ogiltiga. Om fler än tio dygn är ogiltiga under ett år ska 1 SFS 2013: 250 (Industriutsläppsförordning), SFS 2013:252 (Förordning om stora förbränningsanläggningar), SFS 2013:253 (Förordning om förbränning av avfall), SFS 2013:254 (Förordning om användning av organiska lösningsmedel), NFS 2016:6 (Rening och kontroll av avloppsvatten från tätbebyggelse), SNFS 1994:2 (Avloppsslam i jordbruket). 17

19 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral verksamhetsutövaren vidta lämpliga åtgärder för att förbättra mätsystemets tillförlitlighet. Under året uppstod inga sådana dygn Kontroll av utsläpp från huvudbränsle För eldning med pellets gäller för kväveoxider begränsningsvärdet i Tabell 6. Emissioner från kontinuerlig mätning av huvudbränsle för HP6 och HP7 enligt SFS 2013:252. Parameter Typ av värde Begränsningsvärde (mg/nm 3 vid 6 % O2) Maxvärde före validering (mg/nm 3 vid 6 % O2) Maxvärde efter validering (mg/nm 3 vid 6 % O2) NOx Månadsmedel Dygnsmedel Timmedel Minst 95% under För eldning med pellets gäller för stoft begränsningsvärdet i För Rya HVC har dispens erhållits från att följa begränsningsvärdena för stoft till Uppföljning av dessa värden redovisas för hela året. Tabell 7. Emissioner från kontinuerlig mätning av huvudbränsle för HP6 och HP7 enligt SFS 2013:252. Parameter Typ av värde Begränsningsvärde (mg/nm 3 vid 6 % O2) Maxvärde före validering (mg/nm 3 vid 6 % O2) Maxvärde efter validering (mg/nm 3 vid 6 % O2) Stoft Månadsmedel Dygnsmedel Timmedel Minst 95% under Dispens från att mäta svaveldioxid Om det inte krävs kontinuerliga mätningar ska resultaten från andra mätningar eller förfaranden visa att begränsningsvärdena inte överskridits. Beslut om dispens från att mäta svaveldioxid i rökgaserna för huvudbränslet och reservbränsle erhölls under I stället analyseras pelletsen och en beräkning görs. För eldning med pellets gäller för SO 2 begränsningsvärdet i 44. Medianvärdet från sju bränsleanalyser var 0,011vikt% svavel. Tabell 8. Emissioner från kontinuerlig mätning av huvudbränsle för HP6 och HP7 enligt SFS 2013:252. Parameter Typ av värde Begränsningsvärde Beräknat medel (mg/nm 3 vid 6 % O2) pellets (mg/nm 3 ) SO 2 Månadsmedel Kontroll av utsläpp från reservbränsle Naturgas används både som start- och reservbränsle. Under året har det varit drift med gas vid några korta tillfällen. Tabell 9. Emissioner från kontinuerlig mätning av reservbränsle för HP6 och HP7 enligt SFS 2013:252. Parameter Typ av värde Begränsningsvärde (mg/nm 3 vid 3 % O2) Maxvärde före validering (mg/nm 3 vid 3 % O2) Maxvärde efter validering (mg/nm 3 vid 3 % O2) NOx Timmedel Minst 95% under CO Timmedel Minst 95% under

20 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Efterlevnad av slutsatser om bästa möjliga teknik BAT-slutsatser för stora förbränningsanläggningar (LCP BAT) offentliggjordes i EUT (Europeiska unionens officiella tidning). Slutsatserna innehåller utsläppsvärden, s k BAT-AEL, som ska klaras vid normal drift senast fyra år efter offentliggörandet. Bedömning av hur verksamheten uppfyller BAT redovisas i bilaga Övriga gällande beslut Gällande beslut enligt lagen om brandfarlig vara Tillstånd avseende förvaring av brandfarlig vara är beviljat enligt förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor, till hantering enligt tabell nedan. Tabell 10. Gällande tillstånd till hantering av brandfarlig vara. Datum Beslutsmyndighet Beslut Gäller till och med Byggnadsnämnden BN Tillståndet omfattar hantering av: 540 liter gas, utomhus, gasolskåp 80 liter gas (acetylen), verkstad Tillstånd till transport av farligt avfall Göteborg Energi har tillstånd till transport på väg av farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten, i enlighet med avfallsförordningen (SFS 2011:927). Detta innebär att det finns möjlighet att transportera mindre mängder farligt avfall från Rya Värmecentral till Sävenäsverket enligt tillstånden ovan, men eftersom det finns en avfallsstation på anläggningen sker uppsamlingen huvudsakligen där. Tabell 11. Gällande tillstånd till transport av farligt avfall. Datum Beslutsmyndighet Beslut Länsstyrelsen Västra Götalands län Dnr: Tillståndet omfattar styckegods av farligt avfall enligt följande avfallskoder i bilaga 4 till avfallsförordningen: 1301, 1302, 1303, , , , , , , och Tillståndet gäller t.o.m Tillstånd till utsläpp av koldioxid Anläggningen har tillstånd till utsläpp av växthusgaser enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Efterlevnad av tillståndet följs upp vid den årliga koldioxidverifieringen. Tabell 12. Koldioxidtillstånd Datum Beslutsmyndighet Beslut Länsstyrelsen Dnr Tillståndsnummer: SE Länsstyrelsen meddelar nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Ersätter tidigare tillstånd meddelat Tillståndet gäller tills vidare. 19

21 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner Under året har följande åtgärder vidtagits för att säkra drift och kontrollfunktioner: 4.1 Egenkontroll Anläggningen omfattas av förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Som verktyg använder Göteborg Energi AB bland annat ett integrerat kvalitets- och miljöledningssystem för att säkerställa att förordningen följs. Detta bygger till stor del på gemensamma rutiner och instruktioner för olika produktionsanläggningar men även specifika rutiner och instruktioner för Rya värmecentral. Relevanta parametrar redovisas i miljörapporten. Förutom den gemensamma egenkontrollen finns ett kontrollprogram upprättat för Rya Värmecentral. Under året har främst åtgärder vidtagits i syfte att kunna kontrollera temperatur och andel oförbränt i askan. Dessutom har det varit en extern isorevision med besök på Rya HVC. Detta resulterade i två förbättringsförslag ang skyddsronder och kontroll av brandsläckare på anläggningen Kontroll av utsläpp till vatten Golvbrunnar under pannorna inne i anläggningen är kopplade till det kommunala avloppsnätet via en oljeavskiljare placerad på utsidan av byggnaden, mellan pannbyggnaden och skorstenen. Oljeavskiljaren kontrolleras två gånger per år varav en gång av extern besiktningsfirma. Eventuell avskild oljemängd samt slammängd journalförs, se avsnitt 4.4. Kondensvatten från kompressorer avleds via en liten oljeavskiljare och finns placerad inne i kompressorrummet. Denna kontrolleras av egen personal en gång i månaden System för omhändertagande av släckvatten Inom området för Rya Värmecentral och Gobigas finns ett system för omhändertagande av förorenat släckvatten i händelse av brand. Det finns en ventil på utgående dagvatten som stängs vid en eventuell brand. Dagvattensystemets rörledningar inom området och asfaltsytan fungerar som släckvattendamm. Kantsten och nivåskillnader utgör barriär mot Rya Skog och övriga områden. Systemet inklusive uppsamlingsytan på gårdsplanen rymmer en volym på ca 630 m 3. Släckvattenventilen motioneras en gång per år Kontroll av utsläpp till luft För egenkontroll av emissionerna från hetvattenpannorna HP6 och HP7 finns kontinuerligt mätande instrument installerade för att mäta CO, NO, O 2 och stoft. Signalerna från mätinstrumenten går till mätdatorn. Där sker beräkning av utsläppen av kväveoxider och kolmonoxid i mg/mj bränsle samt summering av det totala utsläppet i kg. I mätdatorn sker även en omräkning av uppmätta halter till normaliserade värden. Stoft mäts i mg/m 3 och NO mäts i ppm och räknas därefter om till mg/nm 3 vid 6 % O 2 för pellets resp 3% för gas. Syre mäts i volym-% och används som underlag till ovan nämnda beräkningar. Utsläpp av svavel beräknas utifrån bränsleanalyser på huvudbränslet, pelletsen. 20

22 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Periodisk besiktning Metod för genomförande samt intervall på periodisk besiktning regleras i rutin. Enligt rutin ska Rya HVC besiktigas var tredje år. Senaste periodiska besiktning genomfördes i november 2016 och nästa görs år Kontroll av mätsystem för emissioner QAL2 och AST En s.k. QAL2- eller AST-mätning görs på de pannor och parametrar som det finns begränsningsvärden för enligt förordningen om stora förbränningsanläggningar. Som regel utförs QAL2-mätning vart femte år, då en kalibreringsfunktion och giltighetsområde tas fram. Åren däremellan utförs AST-mätning, då det kontrolleras att QAL2-funktionen fortfarande är giltig. QAL2 för NOx och stoft utfördes 2017 på HP6 och HP7. Kontroll av kalibrerfunktionen, AST, för NOx och stoft utfördes på HP6 och HP Syftet med AST-kontrollen är att utvärdera om mätsystemets kalibreringsfunktion, som togs fram vid QAL2-kalibreringen 2017, fortfarande är giltig. Mätrapporter bifogas miljörapporten i SMP, se bilaga 2. Resultatet från kontrollen visar att de kalibreringsfunktioner som tagits fram är gällande. Dock var uppmätta emissioner utanför giltigt mätområde för NOx under ca 25 dygn i mars-april, då pellets med högre kväveinnehåll än normalt eldades. Enligt tidigare planering byttes emissionsinstrumenten i oktober 2018 och ny QAL2 gjordes därför i februari Vid höstens drift användes inte längre samma pellets som i mars, utan pellets med lägre kvävenivå och därmed var NOx-värdena åter inom mätområdet Jämförande mätning En s.k. jämförande mätning enligt NFS 2016:13 ska göras på pannor som producerar minst 25 GWh per år. Jämförande mätning utfördes på HP6 och HP Syftet med jämförande mätning är att säkerställa att ingen systematisk skillnad föreligger mellan den fast installerade mätutrustningen för kvävedioxid och konsultens mobila mätsystem. Mätningarna visar att de krav som finns på standardavvikelse och systematisk skillnad enligt NFS 2016:13 uppfylls vid den jämförande mätningen för båda pannorna. Mätrapporter bifogas miljörapporten i SMP, se bilaga Kontroll av oljeavskiljare med larm Enligt rutiner som gäller oljeavskiljare på alla anläggningar som Göteborg Energi ansvarar för, ska behörig extern besiktningsman årligen kontrollera larm, slam- och oljenivåer. Var femte år ska en mer omfattande besiktning göras av behörig besiktningspersonal. Utöver den externa besiktningen gör Göteborg Energi en intern kontroll två gånger om året av oljenivålarm etc. i oljeavskiljarna samt vid pumpgropar där oljelarm finns installerat. Tabell 13. Resultat från årets externa kontroll av oljeavskiljaren. Kontroll av oljeavskiljare (Extern besiktningsfirma) Benämning Senaste kontroll Kommentar R3.GE0.O5+LE års besiktning enl. SS-EN 858 Oljenivå: 0 cm, Slamnivå: 7 cm Godkänd status enl besiktningsprotokoll. Inget omhändertaget avfall. 21

23 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Åtgärder som vidtagits för att minska risker Göteborg Energi utvärderar kontinuerligt genom sitt miljöledningssystem sin verksamhets påverkan på miljön. I enlighet med miljöbalken och förordningen om egenkontroll har bolaget i miljöledningssystemet rutiner och instruktioner för att fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten. För produktionsanläggningarna finns en plan för genomförandet av riskanalyser avseende yttre miljö. Dessa sker vart tredje år eller oftare vid t.ex. förändringar i verksamheten. Åren däremellan sker uppföljning av att planerade åtgärder genomförs. Senaste riskanalys avseende yttre miljö utfördes hösten Under februari ledde hög andel oförbränt i askan till eldflamma vid lossning hos askmottagaren. För att förebygga andelen oförbränt i askan och minska risk för hög temperatur har extra instrument satts in för att detektera temperatur i processen och extra rutiner införts för att säkerställa bränslekvaliteten och mäta temperatur i askcontainrar. 5 Sammanfattning av miljöpåverkan 5.1 Drifttid, bränsleförbrukning och produktion En sammanfattning av årets drifttid, bränsleförbrukning och produktion för Rya HVC. Pellets tillhör kategorin fast biomassa enligt förordningen (SFS 2013:252) om stora förbränningsanläggningar. Tabell 14. Drifttid, bränsleförbrukning och produktion under året Pannor Drifttid (h) Drifttid exkl. start/ stopp (h) Förbrukad pellets (ton) Förbrukad naturgas (knm³) Energitillförsel (GWh) Pellets Naturgas Producerad avgiven energi (GWh) HP ,2 73 HP ,6 63 Totalt ,8 136 Som beräkningsgrund för tillförd bränsleenergi har följande värmevärden använts: Tabell 15. Värmevärden för bränslen Pellets (MWh/ton) Värmevärden Naturgas (GJ/kNm 3 ) 4,857 39, Driftstörningar och vidtagna åtgärder I följande avsnitt redovisas de driftstörningar och liknande händelser som lett eller hade kunnat leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön samt vidtagna åtgärder. Pelletsberedningen är en känslig del i processen, där det är viktigt att slagor på kvarnar är skarpa och att sållen efter kvarnarna ger en jämn pulverkvalitet för god förbränning. Under vårsäsongen ledde trasiga och otäta såll till momentant höga CO. I oktober fick en kvarn på HP6 en kraftig skada, som berodde på att sållet lossnat från ramen. Detta ledde till att skruvar och infästningar åtgärdades på samtliga kvarnar. 22

24 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral I oktober var HP7 delvis otillgänglig på pellets pga ett fel i elfiltret och väntan på reparation som därefter skedde i november. 5.3 Utsläpp till luft Kväveoxidutsläpp Anläggningen har tillståndsvillkor (nr 5) avseende utsläpp av NOx från biobränsleeldning samt (nr 11) avseende naturgas och omfattas även av SFS 2013:252. I tabellen nedan sammanställs kväveoxidutsläppen under året, NO x, räknat som NO 2. Tabell 16. Utsläpp av kväveoxid från eldning av biobränsle och naturgas. Panna NO x (kg) NO x pellets årsmedel (mg/mj br) Gällande villkor (mg/mj br) NO x naturgas årsmedel (mg/mjbr) Gällande villkor (mg/mjbr) HP HP Totalt Svavelutsläpp Anläggningen har tillståndsvillkor (nr 10) avseende utsläpp till svavel vid oljeeldning och omfattas även av SFS 2013:252. I tabellen nedan sammanställs svavelutsläppen under året från pelletsen, vilket är beräknat utifrån ett medelvärde av svavelhalten i bränslet från de analyser som utfördes under året. Utsläppen av svavel från naturgas är marginell och redovisas inte. Tabell 17. Utsläpp av svavel och svaveldioxid från eldning av biobränsle. Panna Svavel (kg) Svaveldioxid (kg) HP HP Totalt Stoftutsläpp Anläggningen har tillståndsvillkor (nr 3) avseende utsläpp av stoft och omfattas även av SFS 2013:252. Tabell 18. Utsläpp av stoft från eldning av biobränsle. Panna Stoft (kg) Stoft årsmedel (mg/nm 3 ) Gällande villkor (mg/nm 3 ) HP HP Totalt

25 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Koldioxidutsläpp Utsläppet av koldioxid från Rya HVC redovisas som dels fossilt och dels biogent i nedanstående tabell. Den totala mängden koldioxid är beräknad utifrån bränsleförbrukningen och emissionsfaktorer för respektive bränsle. Under året köptes biogas motsvarande förbrukningen i anläggningen (grön-gas-principen). Regelverket kring utsläppsrätter tillåter dock inte att detta redovisas som ett biogent utsläpp. Tabell 19. Utsläpp av koldioxid. Panna CO 2 fossilt (ton) naturgas CO 2 biogent (ton) pellets Emissionsfaktor CO 2 (g/mj) naturgas Emissionsfaktor CO 2 (g/mj) pellets HP ,91 96 HP ,91 96 Totalt Buller Den senaste bullermätningen genomfördes under hösten 2015 av ÅF. Då genomfördes närfältsmätningar och beräkningar av externt buller från GoBiGas och som adderades till Rya HVC:s beräknade ljudnivåer. Närfältsmätningarna gjordes under olika driftsscenarier. Totala ljudnivåer från Rya HVC och GoBiGas 20 MW tillsammans beräknades i sju närliggande bostäder samt i två kontrollpunkter i Rya skog. Beräkningarna genomfördes för fyra olika driftsfall: Normal drift, dito med Gobigas utlöst friblåsningsventil dito med pågående fackling för förgasningsdelen på Gobigas och dito med pågående fackling för metaniseringsdelen. Beräkningarna visade att vid samtidigt normal drift av Rya HVC och GoBiGas uppfylldes riktvärdet för buller i samtliga beräkningspunkter vid närmaste bostäder dag-, kväll- och nattetid samt uppställd målsättning inom Rya skog dagtid. Däremot överskreds eller tangerades riktvärdena främst nattetid i flera kontrollpunkter när GoBiGas kördes med utlöst friblåsningsventil samt vid normaldrift med pågående fackling (vid förgasning alt. metanisering). Kompletterande bullermätningar för GoBiGas verksamhet utfördes under hösten 2016 och i början av Detta i syfte för att få ett bättre underlag för bedömning av de överskridanden som beräknades fram år För resultatet från de kompletterande mätningarna och kommentarer se bilaga 1, GoBiGas miljörapport. 5.5 Kemikaliehantering De kemikalier som används på Rya HVC finns förtecknade i det koncerngemensamma kemikaliedatasystemet Chemsoft. Från systemet erhålls en kemikalieförteckning med specifika kemikalier för anläggningen. Kemikalierna är bedömda av Göteborg Energis kemikalieansvarig och godkända att användas på anläggningen. Kemikalieförbrukningen redovisas i bilaga 4. I bilagan redovisas inköpta mängder under året, dock inte hygienprodukter såsom diskmedel och tvål. Inom Göteborg Energi finns ett mål kopplat till utfasning av farliga kemikalier i syfte att bidra till 24

26 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral en giftfri miljö. Med farliga kemikalier i det här avseendet avses kemikalier som innehåller en halt >0,1 % av ämnen som är klassificerade som antingen cancerogena, mutagena, reproduktionsstörande, hormonstörande, särskilt farliga metaller, ozonstörande ämnen samt ämnen med egenskaperna persistenta, bioackumulerande och toxiska s.k. PBT/vPvB-ämnen. Det rör sig om kemikalier med skiftande användningsområden, både underhålls- och processkemikalier. Som ett resultat av detta arbete har 16 st. farliga kemikalier fasats ut under 2018 på Göteborg Energi, vilket motsvarar 74% sedan En av de som fasades ut under året användes på Rya HVC: Mereta Avfallshantering Inom Göteborg Energi finns olika styrande dokument för att säkerställa att avfall hanteras i enlighet med gällande lagstiftning och andra krav bl.a. rutiner, avfallsplaner, avfallsmanualer och avfallsguider. Syftet är också att minimera miljöpåverkan vid hanteringen av avfallet och att om möjligt minimera uppkomsten av avfallet. Under 2015 togs en gemensam avfallsstation för Gobigas och Rya HVC i drift. Det anläggningsspecifika avfallet såsom flygaska för Rya HVC redovisas nedan, men en mindre andel har lämnats på den gemensamma avfallsstationen vilken redovisas i bilaga 1, Gobigas miljörapport, under avsnittet för avfall. Farligt avfall sorteras i olika fraktioner i för ändamålet avsedda behållare och omhändertas av behörig mottagare Icke farligt avfall I tabellen nedan redovisas en del av det icke-farliga verksamhetsavfallet som uppkommit på Rya HVC under året inklusive det avfall som hanteras gemensamt med GoBiGas. Den stora mängden icke-farligt avfall utgörs av flygaska från anläggningen. Askan omhändertas på Ragn-Sells anläggning i Heljestorp, utanför Vänersborg. Där blandas askan med andra askor och används som en del av sluttäckningskonstruktionen på deponin (något som dock inte klassas som deponering). Materialet används under tätskiktet på deponin för att utjämna ytan och skydda tätningsduken. Tabell 20. Redovisning av icke-farligt avfall. Icke farligt avfall Transportör Mottagare Mängd i kg Blandat avfall till Renova AB Renova AB sortering Flygaska RagnSells AB, Viavest RagnSells AB Glasförpackningar, Renova AB Renova AB ofärgat Hushållsavfall, matavfall Renova AB Renova AB 101 Hushållsavfall, restavfall Renova AB Renova AB 590 Hård- och mjukplast, Renova AB Renova AB 207 verksamheter Kontorspapper och Renova AB Renova AB tidningar Ljuskällor Renova AB Renova AB 6 Pappersförpackningar Renova AB Renova AB

27 GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral Icke farligt avfall Transportör Mottagare Mängd i kg Skrot Renova AB Renova AB Wellpapp Renova AB Renova AB 475 Summa Farligt avfall Farligt avfall sorteras i olika fraktioner i för ändamålet avsedda behållare och omhändertas av mottagare. Nedan listas anläggningsspecifikt farligt avfall som uppkommit under året. Övrigt farligt avfall finns listat i Gobigas miljörapport. Tabell 21. Redovisning av farligt avfall. Farligt avfall Avfallskod Transportör Mottagare Mängd i kg Aerosoler övriga Renova AB Renova AB 21 Elektronik, ej Renova AB Renova AB 571 producentansvar Lysrör Renova AB Renova AB 122 Fast oljeavfall Renova AB Renova AB 257 Småbatterier Renova AB Renova AB 19 Spillolja Renova AB Renova AB 874 Summa Åtgärder som vidtagits för att minska förbrukning av råvaror och energi Koncernen Göteborg Energi har ett gemensamt mål att minska utsläpp av fossil koldioxid. Målet är nedbrutet i delmål där olika verksamhetsområden inom koncernen bidrar på olika sätt. För produktionsanläggningar för fjärrvärme finns delmål att minska koldioxid bland annat genom minskad elförbrukning i anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme. För att nå målet pågår ett arbete med att göra energikartläggningar och genomföra föreslagna åtgärder. Anläggningar med den största elförbrukningen har identifierats och i det fortsatta arbetet läggs fokus primärt på dessa anläggningar. I energiledningsarbetet kommer åtgärder prioriteras mellan de olika anläggningarna, vilket kan innebära att vissa anläggningar inte får någon åtgärd ett visst år. Under 2014 genomfördes flera energibesparande åtgärder men inga under 2015 eller En Energikartläggning har däremot genomförts under 2015, rapport daterad Kartläggningen resulterade i ett antal åtgärdsförslag för anläggningen. Då återbetalningstiderna i energikartläggningsrapporten har visat sig vara mycket högre har vi därför valt att göra de åtgärder som vi själva bedömer är mest relevanta och med lägst återbetalningstid. Åtgärderna hanteras i en åtgärdsbank som följs upp av Rya HVC:s processingenjör. Under året har genomförts byte av lysrörsarmaturer (77 st) och ytterbelysningar (22 st nya LED). 26

28 Produkt Klassificering Förbrukning Produkttyp Ingående ämne CAS-nr. Ingående ämnes klassificering Halt Förbrukning ämne CH4 2,5 %;O2 19,5 %;N2 78 % in Minican H229; 2 l Aerosol Metan Flam. Gas 1; H280; H220; % 0,05-0,05 l Nitrogen H280; 78-78% 1,56-1,56 l Oxygen H270; H280; % 0,39-0,39 l Benzenamine, N-phenyl-, reaction products with isobutylene and 2,4,4- trimethylpentene STOT RE 2; Aquatic Chronic 4; H373; H413; % 0,0028-0,0042 l Destillat (petroleum), lösningsmedelsraffinerade tunga paraffiniska % 0,028-0,0532 l Destillat (petroleum), vätebehandlade lätta nafteniska % 1,26-1,54 l % 2,8E-05-4,2E-05 l Restriktionslistor Prio Utfasning_181012, Prio UtfasUtanKomplexaKolväten, Reach Annex XVII_ Prio Utfasning_181012, Reach Annex XVII_180418, SIN-List_ Prio Utfasning_181012, Reach Annex XVII_180418, SIN-List_ Prio Utfasning_181012, Prio UtfasUtanKomplexaKolväten, Reach Isobutan Flam. Gas 1; H220; 1-5% 0,028-0,14 l Annex XVII_ Kalciumhydroxid Skin Irrit. 2; Eye Dam. 1; STOT SE 3; H315; H318; H335; % 0,0028-0,00532 l AFS 2018_1 HGV_ n-butan Flam. Gas 1; H220; 10-15% 0,28-0,42 l Petroleumsulfonsyror, kalciumsalter H317; % 0,0028-0,014 l Propan Flam. Gas 1; H220; 15-20% 0,42-0,56 l Starplex EP 2 (Texaco Hytex EP 2) 18.4 kg Fett och smörjmedel Kraftigt raffinerad mineralolja (C15 - C50) 70-99% 12,88-18,216 kg fettalkoholetoxilat Eye Dam. 1; Acute tox. 4; H302; H318; % 0, ,08208 l Sodium cumenesulphonate Eye Irrit. 2; H319; 2-2% 0,0864-0,0864 l Prio Utfasning_181012, Prio UtfasUtanKomplexaKolväten, Reach Annex XVII_ Kemikalieredovisning Rya HVC 2018 Dowcal 100 & SOLUTIONS (ETANDIOL HEAT TRANSFER FLUID) Acute tox. 4; Skin Irrit. 2; Eye Irrit. 2; STOT RE 2; H302; H315; H319; H373; 2525 l Kylmedium, köldmedel 1,2-ETANDIOL Acute tox. 4; STOT RE 2; H302; H373; 25-96% 631, l AFS 2018_1 HGV_ BORON POTASSIUM OXIDE TETRAHYDRATE Repr. 2; H361d; 1-5% 25,25-126,25 l NATRIUMHYDROXID Skin Corr. 1A; Met. Corr. 1; Eye Dam. 1; H290; H314; H318; 0-2% 0-50,5 l AFS 2018_1 HGV_ HTC (High Tack Chain Lube), Aerosol H222; H229; 0.4 l Smörjmedelstillsatse r, andra n-butan Flam. Gas 1; H220; 16-17% 0,064-0,068 l INDUSTRIAL DEGREASER FG Aerosol LAHEGA SPOLARVÄTSKA Propan Flam. Gas 1; H220; 16-17% 0,064-0,068 l Smörjoljor (petroleum), C20-50, vätebehandlade neutrala oljebaserade, högviskösa Asp. tox. 1; H304; 44-45% 0,176-0,18 l Prio Utfasning_181012, Reach Annex XVII_180418, SIN-List_ Flam. Liq. 3; Eye Irrit. 2; STOT SE 3; STOT SE 3; H226; H319; STOT SE 3; H222; H229; H336; EUH066; 7.8 l Avfettningsmedel 1-metoxi-2-propanol Flam. Liq. 3; STOT SE 3; H226; H336; 10-25% 0,78-1,95 l AFS 2018_1 HGV_ butanol H335; H336; 0-5% 0-0,39 l AFS 2018_1 HGV_ metoxi-1-metyletylacetat Flam. Liq. 3; H226; 10-25% 0,78-1,95 l AFS 2018_1 HGV_ Koldioxid H280; 1-5% 0,078-0,39 l AFS 2018_1 HGV_ Flam. Liq. 2; Eye Irrit. 2; Kolväten, C9-C11, n-alkaner, isoalkaner, cykliska, lt; 2% aromater Flam. Liq. 3; Asp. tox. 1; STOT SE 3; H226; H304; H336; 50-75% 3,9-5,85 l H225; H319; 1.5 l Spolarvätska 1,2-etandiol, etylenglykol Acute tox. 4; STOT RE 2; H302; H373; 1-5% 0,015-0,075 l AFS 2018_1 HGV_ etanol Flam. Liq. 2; Eye Irrit. 2; H225; H319; % 0,9-1,5 l AFS 2018_1 HGV_ Meropa 68,100,150,220,320,460,680 EUH208; 40 l Smörjmedel/fett Kraftigt raffinerad mineralolja (C15 - C50) 70-99% 28-39,6 l Nitrogen, komprimerad H280; 120 l Gas Nitrogen H280; % l Skin Irrit. 2; Eye Irrit. 2; Acute tox. 4; Acute tox. 4; Acute tox. 4; PSL (Penetrating Spray Lube), Aerosol Aerosol 1; H222; H229; 2.8 l Fett och smörjmedel 2-Butoxietanol H302; H312; H315; H319; H332; 1-4% 0,028-0,112 l AFS 2018_1 HGV_ Bensensulfonsyra, C10-16-alkylderivat., Kalciumsalter H317; % 0,0028-0,014 l Bensensulfonsyra, mono-c16-24-alkylderivat., kalciumsalter H317; % 0,0028-0,014 l Difenylamin Aquatic Acute 1; Aquatic Chronic 1; STOT RE 2; Acute tox. 3; Acute tox. 3; H301; H311; H331; H373; H400; H410; AFS 2018_1 HGV_180219, Begränsningslistan KemI_180115, Prio Riskminskning_ Via Professional Flytande Color Sensitive Eye Irrit. 2; H319; 4.32 l Tvättmedel 3-jod-2-propynylbutylkarbamat Acute tox. 3; Acute tox. 4; STOT SE 3; Eye Dam. 1; Skin Sens. 1; Aquatic Acute 1; H331; H302; H335; H318; H317; H400; % 0, , l Prio Riskminskning_181012

29 GÖTEBORG ENERGI AB Bilaga 1 Rya HVC, GoBiGas Diarienummer Sammanfattning I den här bilagan beskrivs verksamheten avseende GoBiGas under år En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid (förgasning + metanisering): 1004 h Drifttid (förgasning): 2042 h Förbrukad Pellets/Flis: 7224 ton Förbrukad Naturgas 135 knm 3 Total bränsleenergi (tillförd energi): 36,5 GWh Distribuerad biometan: 15,4 GWh Distribuerad fjärrvärme: 5,1 GWh Svavel: NO X: CO 2 (fossilt): CO 2 (biogent): CO 2 (totalt): Farligt avfall: 0 ton 1,2 ton 304,1 ton 7150,2 ton 7454,3 ton 742 ton 1