MAT OCH MILJO POLICY FÖR MÅLTIDS VERKSAMHETEN I HALLSBERGS KOMMUN.

Transkript

1 .. MAT OCH MILJO POLICY FÖR MÅLTIDS VERKSAMHETEN I HALLSBERGS KOMMUN. Inlednin2 l Hallsbergs kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och med rätt sammansättning, får att vi ska må bra och kunna prestera i förskola, skola och i arbetslivet. Maten är dessutom viktig får att nå god livskvalitet och goda resultat inom vård och omsorg. Att äta tillsammans har en stark pedagogisk, social och kulturell funktion. I vår kommun vill vi erbjuda gästerna lustfyllda måltider som ger hälsa och hållbar utveckling. Dessutom medfår produktion och konsumtion av mat påverkan på klimatet, på miljön i landskapet och på arbetsförhållandena och hälsan hos dem som producerar maten. Genom medvetna val kan vi påverka alla dessa aspekter i en positiv riktning. Vision Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö erbjudas god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både hälsa och miljö. Policy l ett folkhalsoperspektiv är det viktigt att: Måltiden är en positiv helhetsupplevelse som ger näring, stimulans, tidför avkoppling och trevlig samvaro. Maten som serveras tillagas av säkra råvaror med hög livsmedelshygienisk kvalitet, den är väl sammansatt, och tillgodoser olika behov. Det finns tillfälle till dialog och inflytande samt möjlighet att påverka måltiden och dess miljö. Kommunen ska i sin måltidsverksamhet ta ansvar och hänsyn till miljön. Syfte Policyn ska vara ett instrument får ett målinriktat arbete gällande kost- och livsmedelsfrågor i kommunen. Bidra till att kommunikation, samverkan och medvetenhet inom området ska öka. Stärka matens betydelse i Hallsbergs kommuns egna verksamheter får att öka attraktionskraften. Bidra till en hållbar kommun med friska medborgare. Verka får att alla Hallsbergs kommuns matinköp blir mer hållbara; ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Policyn rör hållbar utveckling och mat godkändes vid Hallsbergs kommuns fullmäktiges sammanträde (datum ). Den ska tillämpas i och av de verksamheter i Hallsbergs kommun som upphandlar, beställer, tillagar och serverar mat och dryck. Policyn gäller även rår cafeterior och fritidsanläggningar, samt då man upphandlar måltidslösningar. Miljö/Hållbar utvecklin2 Definitioner Det finns några olika vedertagna definitioner av hållbar utveckling" en utveckling som

2 till fred ställ er dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov "Hållbar utveckling är inte ett svar utan en dialog och process som kräver arbete, kompromisser och en vilja till förändring" ( Robert W. Kates 2005 ) Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. För att utvecklingen ska vara hållbar måste den vara det ur tre ömsesidigt beroende dimensioner; den ekonomiska, den sociala och den ekologiska. Ekonomisk hållbarhet kan, till exempel, vara att vi ska minska svinnet och hålla oss inom avtalet. Social hållbarhet är att alla ska ha lika rätt till bra och hälsosam mat i Hallsbergs kommuns verksamheter samt att maten ska produceras på ett etiskt hållbart sätt. Ekologisk hållbarhet betyder att matproduktionen ska orsaka så lite negativ inverkan på miljön och klimatet som möjligt. God ekonomi, god folkhälsa och livskraftig miljö är faktorer som är en förutsättning för en hållbar utveckling. Detta möjliggörs genom att följa "Ät S.M.A.R.T.-modellen" som förenar hälsa och miljö. Modellen är framtagen av Centrum för tillämpad näringslära vid Stockholms läns landsting med stöd från Konsumentverket och Livsmedelsverket och grundar sig på forskning inom miljö och hälsoområdet. Ät S.M.A.R.T. bygger på de svenska näringsrekommendationerna i kombination med de svenska miljörnålen. S.M.A.R. T. står för Större andel vegetabilier Mindre andel tomma kalorier Andelen ekologiskt ökas Rätt kött, rätt grönsaker Transportsnålt Se bilagal ) Ät S.M.A.R.T.-modellen. Hälsa Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. Fördelningen av måltiderna. och måltidernas näringskvalitet och energiinnehåll är av stor betydelse såväl inom förskola och skola som inom äldreomsorg. Den är av stor betydelse för att förebygga undernäring, speciellt vid tuggoch svälj svårigh eter. Ett dåligt näringstillstånd gör att risken för sjukdomar ökar. En bra sammansatt mat för alla barn i skola och förskola ger goda förutsättningar för inlärning. En god måltid är ofta dagens höjdpunkt inom vård och omsorg. Matens stora betydelse bör vägas in så att maten värdesätts och tillräckliga resurser avsätts för att hålla en hög och säker matkvalitet. Mål Att följa Ät S.M.A.R.T.-modellen. All mat som serveras ska uppfylla högt ställda krav på livsmedelssäkerhet för att undvika att smitta sprids med mat och dryck. Maten ska tillagas från grunden, från så oberedd råvara som möjligt. Det ska vara så kort tid som möjligt mellan tillagning och servering. Svinnet i köken ska minimeras. Tallrikssvinnet ska minimeras. Kökens personal ansvarar för åtgångsstatistik och god planering av tillagning, beställning och servering. Personal vid mottagningskök och avdelningar ansvarar för att tillagningsköken får information om för mycket eller för lite mat. Skol- och förskolepersonal ansvarar för att lära barnen att inte ta mer mat än vad som äts upp och för att barnen och ungdomarna har kunskap och förståelse för, och insikt i varför mat inte ska slängas. Matsedeln ska säsongsanpassas, så att maträtter och livsmedel väljs utifrån tillgänglighet, detta gäller framförallt färska grönsaker. Andelen vegetabilier ska ökas i maten. Kökspersonalen ansvarar för att grönsakerna serveras på lämpligt sätt. Förskole- och

3 skolpersonal får att lära barn/elever att äta grönsaker, utbilda och ge insikt i varfår det är viktigt att äta grönsaker. Vid äldreomsorgens boenden ska mängden grönsaker inte ökas. Andelen ekologiska livsmedel och när det gäller nötkött även naturbeteskött samt MSCmärkt fisk, ska 2013 uppgå till minst 25% av det totala inköpsvärdet. Fisk ska så långt det är möjligt väljas från Världsnaturfondens gröna lista. Rödlistad fisk ska inte serveras. Närproducerade och svenska livsmedel ska väljas i så stor utsträckning som möjligt med hänsyn taget till bland annat livsmedelsavtalen. Måltiderna inom kommunen ska vara näringsbalanserade och uppfylla svenska näringsrekommendationerna (SNR). Kommunen bör senast år 2014 erbjuda skoleleverna två rätter att välja mellan, samt ett vegetariskt alternativ, varje dag. Möjligheten att välja mellan två rätter ska utvecklas inom äldreomsorgens område. Barn, elever och omsorgstagare ska ha tillräckligt med tid och ges möjlighet att äta i trivsam och lugn måltidsmiljö. Kvaliteten på maten och måltidsmiljön ska följas upp regelbundet, via enkäter, matråd och kostom budsträffar. Riktlinjer för äldreomsorgen. Maten ska ses som en del av den medicinska vården och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning som annan vård. Kommunen ska följa de nationella riktlinjerna "Råd om bra mat i äldreomsorgen" och "Mat och näring får sjuka inom vård och omsorg", som Livsmedelsverket ger ut, samt de kompletterande riktlinjer som socialnämnden beslutar om. Måltidsordning Allmän kost får sjuka (A-kost) är grundkost inom vård och omsorg. För matgäster med heldagsomsorg erbjuds tre huvudmål och tre mellanmål per dag. En dagsportion inom vård och omsorg innehåller: frukost gröt/ välling/ fil! yoghurt, kokt ägg, hårt och mjukt bröd, bordsmargarin, två sorters pålägg, mjölk, kaffe/ te, juice. mellanmål kaffe/te, frukt- eller bärdryck! välling/ yoghurt/ fil, smörgås/ smörgåsråni kex. (Innehållet anpassas till om mellanmålet serveras före eller efter frukost) middag potatis/ ris/ pasta, grönsaker/ rotfrukter, kött! fisk! Tagel! ägg/ vegetariskt alternativ, bröd, bordsmargarin, måltidsdryck (vatten/ frukt- eller bärdryck!lättöl/ mineralvatten/ mjölk), dessert. mellanmål kaffe/ tel annan dryck se ovan, smörgås/ enkelt vetebröd/ kex/ skorpa/ hemlagad näringsdryck! frukt! glass/ frukt- eller bärsoppa. kvällsmat varmrätt, hårt bröd, bordsmargarin, måltidsdryck. mellanmål välling/ mjölk! choklad/ yoghurt, enkelt bröd, kaffe/ te. Dagens fårsta mellanmål frukost. kan serveras mellan frukost och middag eller före Nattfastan ska ej överstiga J J timmar.

4 Riktlinjer for skola, förskola och fritidshem. Livsmedelsverkets "Råd får bra mat i förskolan" och "Råd får bra mat i skolan" ligger till grund får planering och måltidsverksamhet inom skolor, förskolor och fritidshem. Näringsrekommendationerna utgår från att barn har olika behov av energi och näring i olika åldrar. Barn ska steg får steg bölja äta "vuxenmat" och de ska lära sig vad som ingår i olika typer av måltider, det innebär att inom barnomsorgen ska samma mat serveras till alla. Måltidsordning Skollunchen ska schemaläggas till regelbundna lunchtider, mellan klockan 11 och 13. För stora variationer i tid innebär att många blir trötta och okoncentrerade. Skolmåltiden ska ge 25-30% av dagsbehovet. Förskolor och fritidshem ska vid heltidsplacering, ge barnen 70% av dagens behov av energi och näringsämnen. Måltidsordningen fårutsätter att hemmet kompletterar med minst en måltid, som motsvarar kvällsmål/middag och mellanmål. Förskolelunch och skollunch innehåller: Potatis/ ris/ pasta/ matkorn Kött/ fisk/ ägg! vegetariskt alternativ Olika sorters hårt bröd, bordsmargarin Soppor kompletteras med mjukt bröd och pålägg/ frukt/ matig efterrätt Mjölk och vatten Råkost ibland tillägg av varma grönsaker Salladsbuffen vid skolorna ska innehålla minst åtta olika sorters grönsaker/grönsaksblandningar eller frukt, två med inriktning på C-vitamin och två med inriktning på kostfiber, samt vara årstidsanpassad. Grunden ska bestå av rotsaker och kål. En sallad kan med fårdel vara matigare med t.ex pasta, potatis, ris eller matkorn. Baljväxter, bönor, linser eller kikärtor bör finnas med i någon form varje dag. Färgvalet är viktigt och bör beaktas och vara varierat. Förskolorna ska erbjudas två sorters sallad och oftare kokta grönsaker. Vid mellanmålet ligger tonvikten på grovt bröd, mjölk/mjölkprodukter och frukt/ grönsak/ bär. Målti ds milj Ö Måltidsmiljön ska vara positiv och rogivande. Den pedagogiska måltiden har här en viktig uppgift. Antalet elever som äter samtidigt begränsas efter antalet sittplatser och serveringstider. Maten ska serveras och dukas fram på ett trevligt sätt så att den är aptitretande. Pedagogisk måltid är en arbetsuppgift i verksamheten där personalen aktivt deltar genom att: Skapa en god gemenskap runt matbordet Skapa goda kostvanor Skapa god ordning i samband med måltidssituationen. Vara en god förebild och inspirera barn/elever att äta av alla komponenter. Den pedagogiska måltiden ska ge barnen en positiv upplevelse av måltiden och en naturlig inställning till mat. Måltiden är ett bra tillfålle att lära känna olika livsmedel och matkulturer. Särskilt viktigt är att de vuxna, som äter pedagogiska måltider, har en professionell inställning till mat samt vid varje tillfålle som ges, utvecklar barns nyfikenhet kring kost.

5 Ansvarsfördelning Det ska vara en tydlig ansvarsfördelning för olika funktioner och yrkeskategorier gällande mat och måltider. Den som är livsmedelsföretagare ansvarar för att verksamheten följer livsmedelslagstiftningens regel verk om säker mat och redlig hantering. Kommunstyrelsen har ansvar för kommunens strategi gällande kostverksamhet. Kommunstyrelsen är livsmedelsföretagare i livsmedelslagens mening för tillagninskök och mottagningskök, som drivs av Måltidsavdelningen. Måltidschefen/Kostchefen som tillika är kostekonom ansvarar för planering, livsmedelsupphandling, matsedlar, matproduktion, tillagningskök och mottagningskök inom Måltidsavdelningen och att maten motsvarar de nationella kvalitetskraven avseende näringsinnehåll. Kostchefen ansvarar också för att produktionen överensstämmer med produktansvarslagen och, tillsammans med mottagande enheter, att upföljning och utvärdering sker, samt att ge vägledning vid val av mat. Måltidspersonalen ansvarar för att producera god, vällagad och säker mat inom de normer som gäller vid måltidsavdelningen. Personal som även serverar ansvarar för att kunna ge information till gästen om vad som serveras och för att det är snyggt och trevligt i servering och matsal. Socialnämnden är livsmedelsföretagare för mottagningskök inom dess område. Kostbehandling kan vara en medicinsk åtgärd och omfattas då av Hälso- och sjukvårdslagen, eller; den kan betraktas som omvårdnadsåtgärd och omfattas då av Socialtjänstlagen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om informationsöverföring och samordnad vårdplanering gäller även nutrition (mat, näring) Verksamhetschef är kvalitetsansvarig, och ansvarar för att system för egenkontroll finns. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, har ansvar för kvalitet och säkerhet även gällande nutritionen i kommunen. Sjuksköterska har ansvar för medicinsk behandling och uppföljning, omvårdnadsansvar och för att identifiera problem med mat- och vätskeintag samt för att skriftlig beställning på rätt och aktuell kost skickas till kök och även finns på avdelning. Biståndshandläggare beslutar om insatser gällande mathållning. Vårdpersonalen tillför patienten mat och vätska, rapporterar avvikelser, och utför medicinska eller specifika nutritionsuppgifter. Vårdpersonalen beställer mat och tar över ansvaret för maten i samband med avhämtning från köket. Vårdpersonalen ansvarar även för att rätt kost serveras till enskilda vårdtagare, samt att måltiden serveras på ett aptitligt sätt. Det är också vårdpersonalen som ska hålla kontakt med köket angående mängden mat. Kultur- och utbildningsnämnden är livsmedelsföretagare för förskolor med mottagningskök och fritidshem. Rektor/ verksamhetsansvarig har övergripande ansvar för att arbetet på skolan/ förskolan samordnas mot uppsatta mål, inklusive det hälsofrämjande perspektivet, och ansvarar för att system för

6 egenkontroll finns inom mottagningsfårskolor och fritidsverksamhet. Rektor/ verksamhetsansvarig ansvarar får att de kompletterande måltiderna, frukost och mellanmål, inom fårskolor och fritidshem, följer de nationella riktlinjerna. Samt får att lunchtider och pedagogiska måltider planeras på ett sådant sätt att Hallsbergs kommuns policy får mat kan uppfyllas. Läraren och förskoleläraren ansvarar får att främja bra matvanor. För att lagen om näringsriktig mat till barnen ska kunna uppfyllas krävs att fårskola och skola lär barnen att äta rätt och enligt tallriksmodellen. Skolhälsovården är en nödvändig resurs i skolans hälsoarbete, som har ansvar som kunskapsförmedlare, samt får att bidra till att utveckla och följa upp skolans hälsopolicy och kommunicera direkt med både barn, skolans personal och föräldrar, Skolhälsovården ansvarar också får att köken får riktiga och aktuella intyg får elever som behöver specialkost. Vid fårskolan ansvarar barnomsorgspersonal tillsammans med förälder och kökspersonal (skrivs under av förälder) får att köket får intyg gällande specialkoster d.v.s. om intyg inte redan finns från läkare, dietist eller barnavård. Skolcafeterian ansvarar får att föregå med gott exempel i sin verksamhet, samt främja en sund ]j vsstil. Genomtörande För att policyn ska kunna genomfåras och målen nås krävs ett engagemang i hela kommunens organisation. Det ställer också höga krav på dialog, kommunikation och utbildning. Utbildning framförallt får måltidspersonalen, men också får skol-och förskolepersonal och äldreom sorgspersonal. Hela Hallsbergs kommuns organisation har ett gemensamt ansvar för att policyn för hållbar utveckling och mat blir verklighet. Policyn ska uppgraderas av kostchefen en gång under varje mandatperiod, lämpligen fårsta kvartalet efter nyval. Bilaga 1) Ät S.M.A.R.T.-modellen Bilaga 2) Tallriksmodellen med kommentarer.

7 Ät S.M.A.R.T.-modellen Bilaga l) S. STÖRRE ANDEL VEGETABILIER. Köttkonsumtionen i Sverige ökade med mer än 35% mellan 1990 och Det går åt mycket mer resurser får att producera kött än att producera vegetabilier. Dessutom är utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser betydligt högre per kilo får kött än får vegetabilier. En del av köttet bör bytas ut mot grönsaker gärna baljväxter som ärtor, bönor och linser. Vi ska följa tallriksmodellen för att få väl sammansatta måltider som är bra för både hälsan och miljön. M. MINDRE TOMMA KALORIER Tomma kalorier är mat som innehåller mycket energi, men inte ger oss näring och vitaminer. De tomma kalorierna orsakar fårutom hälsoproblem även onödiga negativa miljöeffekter. Inom vården är behovet av energi- och näringstät mat ofta stort får att förebygga undernäring. Maten ska vara näringstät och innehålla så få tomma kalorier som möjligt. Cafeterior som vänder sig till barn och unga ska ha ett brett utbud av hälsosamma alternativ till läsk och godis. Maten inom vården ska anpassas så att fel- och undernäring förebyggs. A. ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Ekologisk mat produceras utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Inom ekologisk produktion tar man större djurhänsyn och väldigt få tillsatser är tillåtna. Miljömärkt (t.ex KRAVoch MSC-märkt) fisk kommer från hållbara bestånd och är fångad med skonsamma metoder. År 2013 ska minst 25% av all mat som serveras eller beställs av Hallsbergs kommun vara ekologisk eller om nötkött, närproducerat naturbeteskött (Miljömärkt fisk räknas in i andelen ekologisk mat) R. RÅ TT KÖTT, RÅ TT GRÖNSAKER Produktion av lamm- och nötkött innebär stora utsläpp av växthusgaser, samtidigt som betande idisslare bidrar till att öka den biologiska mångfalden. Produktion av kyckling och griskött ger lägre utsläpp av växthusgaser än produktion av nötkött. Dessa djurslag äter dock spannmål och högvärdigt protein som vi människor skulle kunna äta direkt, vilket är ineffektivt utnyttjande av resurserna. Ur hälsosynpunkt är kött en viktig källa får järn, zink och vitamin B 12, får att fylla dessa behov behövs inga stora mängder kött. Intag av får stora mängder kött är inte bra ur hälssynpunkt. Konsumtionen av alla sorters kött ska minska. Det kött som köps in ska av miljö- och djuretiska skäl, om möjligt, vara ekologiskt producerat alternativt närproducerat naturbeteskött. Vi behöver äta mycket grönsaker och frukt. Grövre grönsaker, Lex broccoli, kål, lök, morötter och andra rotfrukter ger mycket näring och är billiga. De är också mer resurssnåla och klimatsmarta vid framställning än t.ex gurka och tomat. Inom Hallsbergs kommun ska vi köpa mer grövre grönsaker. Grönsaksinköpen ska också, så långt det är möjligt, följa säsongerna. T. TRANSPORTSNÅLT Många livsmedel transporteras långt innan de når kunden. Avstånd, transporteffektivitet, bränsle m.fl. faktorer har betydelse får den miljö- och klimatpåverkan som transporterna har.

8 ,. \\ or " -~. mjölk främjanae