Vinter. Fairtrade City. Hjärtats språk. Fokus på hälsa. Så ska Östersund bli en rättvis stad. Anna Kråik berättar mer om vårt urspråk samiska

Transkript

1 Ett magasin från Östersunds kommun # 3/2011 Fairtrade City Så ska Östersund bli en rättvis stad Hjärtats språk Anna Kråik berättar mer om vårt urspråk samiska Fokus på hälsa Möt folkhälsocoachen som jobbar för friskare östersundare Vinter festivalen Tio dagar med kyla, värme, mörker och ljus

2 ledare Gott Nytt År! Jag skriver den här krönikan när vi just avslutat ännu ett möte om kommunens budget Det är i början av november och nyår känns fortfarande långt borta. Många brukar ge nyårslöften, som är olika lätta eller svåra att hålla. Jag brukar vara försiktig med nyårslöften, men ett kan jag ge: Jag lovar att jag i mitt förtroendeuppdrag som medborgarnas företrädare, alltid se till vad som är långsiktigt hållbart bäst för Östersunds invånare och kommun! I dessa dagar, när vi dagligen kan läsa om osäkerheten i ekonomin, inte bara i Grekland och Europa utan även i världsekonomin, känns det tryggt att veta att vi i Östersund har en lång tradition av att hålla god ordning och reda på pengarna. Det är tack vare att vi har varit politiskt överens över partigränserna om att vi måste ha god ekonomisk hushållning i Östersund. I rena pengar betyder det ett överskott på 65 miljoner kronor varje år. Sedan är vi inte alltid överens om vilka prioriteringar som ska ske, men det är också en del av politiken. Den budget som beslutats för 2012 innebär att vi lägger cirka 82 procent till verksamheter för barn, unga, sjuka och äldre. Det kan vara viktigt att veta när du möts av olika rubriker i media om besparingar, nedskärningar eller varför inte satsningar innehåller även satsningar av mera engångskaraktär, som SMveckan i början av februari och Vinterfestivalen. Båda är viktiga arrangemang för såväl oss östersundare, som våra besökare. En långsiktigt hållbar ekonomi är viktig för Östersunds framtid, men jag inser att det inte är alldeles enkelt att sätta sig in i kommunens verksamheter och kostnader. Därför är det bra att vi på olika sätt fortsätter att informera, men också diskutera kommunens budget och olika verksamheter. Allt för att vi ska få en bra medborgardialog och förhoppningsvis en bättre insikt och förståelse för våra vägval och beslut. Men det innebär naturligtvis inte att jag hoppas och tror att vi alla ska tycka lika. Däremot att vi kan ha respekt för varandras åsikter. AnnSofie Andersson, Kommunstyrelsens ordförande. AnnSofie...om snögarantin Snögarantin har visat sig vara ett klokt beslut, som ger Östersund bra reklam och många gäster som kommer till Vinterstaden för att åka skidor även innan natursnön fallit....om vintervädret Jag hoppas att vi slipper de senaste vintrarnas riktigt låga temperaturer under så långa perioder. Man kan ju knappt vara ute när det är trettio grader kallt. Härmed beställes: runt sju, åtta minusgrader, sol och vindstilla samt fina små snöfall lite då och då. Helst nattetid. På omslaget: Snart är den här, vår härliga vinterfestival! Kollegorna på Navigatorcentrum, Paul Sundberg och Liv Robén, har redan hitta festivalstämningen. Läs mer om Vinterfestivalen på sidorna östersund Magasinet Östersund delas ut tre gånger per år till hushåll i Östersunds kommun. Du hittar alla numren på innehåll Matlandets huvudstad 4 Vinterfestivalen 5 SM-veckan 10 Förskolan i Lövsta 12 Näringsliv 14 Kommunens kvalitetspris 15 Agenda Hjärtats språk 18 Nya mentorprogrammet 20 Matchningsprojektet 21 På jobbet: Sofie Bergman 22 Ladängen 24 Familjehem 25 Arenan 26 Barnomsorg på nätet 29 Renhållning 30 Hemvändare 32 Snöhjärtat 34 Snöröjning 36 Årets skolbudget 37 Killar i vården 38 Visionen 40 Redaktionsansvarig: Kommundirektör Bengt Marsh Redak t ion : Informationschef Eva Larsson Infobyrån, Östersunds kommun Grafisk form: Mattis Karlsson tryck : Tryckservice AB, Ängelholm Omslagsfoto: Sverker Berggren Smink gjordes av Make Up Store och jackor från Naturkompaniet.

3 noterat Pallplats för Magasinet Östersund Det blev återigen en andraplats för Magasinet Östersund när årets Svenska Publishing-Pris delades ut. Magasinet som tävlade i kategorin medborgartidningar var endast en poäng från förstaplatsen. De nominerade bidragen bedöms i fyra olika kriterier. Magasinet fick följande poäng: Design 6 poäng, Textinnehåll 9 poäng, Tryck/Repro 10 poäng och Visuellt innehåll 9 poäng. Totalt 34 av 40 möjliga poäng. Vann gjorde Täby kommuns nyproducerade medborgartidning Estrid. Du hittar fler nummer av magasinet på Tio i topp! Östersunds kommun har gått från en 27:e till en 7:e placering i tidningen Miljöaktuellts kommunranking. Rankingen har med hjälp av experter utvecklats för att på bästa sätt spegla kommunernas arbete med hållbar utveckling. I rankingen ingår ett flertal olika källor, bland annat undersökningar från Gröna bilister och Svenska Naturskyddsföreningen samt Miljöaktuellts egen granskning. Kommunrankingen mäter kommunens miljöarbete i ett bredare perspektiv än flera av de andra undersökningar som görs. Man tittar på bland annat systematiskt miljöarbete, energieffektivitet, planering för vindkraft, naturvård, stadsnära rekreationsområden, utbildning och information, säger miljösamordnare Christina Breding. Toppar listan gör Lund följt av Örebro och Malmö. Socialarbetarna får bra betyg De som någon gång varit i kontakt med Socialförvaltningen i Östersund är mer än nöjda med verksamheten. Det visar årets enkätundersökning som för fjärde året i rad delats ut till alla dem som haft anledning att vända sig till förvaltningen. Sammanlagt är det 435 personer som svarat. Det som får överlägset bäst betyg är hur socialarbetaren upplevs. De svarande tycker att socialarbetarna är lätta att prata med och bra på att utrycka sig enkelt och tydligt. Ung i Östersund det här är din sida! Känner du till Navigatorcentrums webbportal för dig som är ung i Östersund? Portalen är skapad av unga för unga och heter just Ung i Östersund. Portalen innehåller allt från bostadstips och jobbsökarhjälp till tips på roliga sätt att umgås. Här ska man kunna hitta vägar för att få svar på sina frågor och funderingar. Vi vill att sidan ska underlätta för ungdomar att hitta information om vad som finns tillgängligt och vart de kan vända sig med sina frågor, tankar och idéer, säger Liv Robén på Navigatorcentrum. Läs mer på Vi har bra kvalitet! Visste du att vi är en av Sveriges fem bästa kommuner? För tredje året var Östersunds kommun med och tävlade om utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun. Utmärkelsen delas ut vartannat år och Östersund har deltagit sedan Till Sveriges Kvalitetskommun utses den kommun som lyckats bäst med att utveckla demokrati, service, arbetsmiljö och företagsklimat. I år tilldelades Kungsbacka utmärkelsen och Östersund var en av fem nominerade. Vi gratulerar Kungsbacka. Trots att vi inte vann så är vi väldigt stolta över att ha varit nominerade, det bekräftar att vi har ett bra kvalitetsarbete, säger Bengt Marsh, kommundirektör. Tidigare vinnare av priset är Botkyrka (2003), Umeå (2005), Lomma (2007) och Stockholm (2009). Bakom utmärkelsen står Sveriges Kommuner och Landsting, Kvalitetsmässan, Swedbank, Kommunal, Saco, TCO och Dagens Samhälle. östersund 3

4 Alla ska trivas i matlandets huvudstad Östersunds år som Matlandethuvudstad har kommit till sitt slut. Ett år som bjudit på många smarta lösningar. text linda bylund foto roger strandberg Calle Ericsson, Alma Vesterlund, Elias Persson, Sam Jarehorn, Alice Persson och Emma Åsell är alla överens om att maten smakar godare nu när matsalen gjorts om. Ann Rydén sitter i ledningsgruppen för matlandets huvudstad. Hon ser tillbaka på ett roligt år med många aktiviter i både länet och Östersund. Det lönar sig att samarbeta. Jämtland har blivit synligt på kartan. Hon menar att det finns stora möjligheter inför framtiden. Det gäller att fortsätta samarbeta, men också att utveckla affärsmöjligheterna. Vi har gjort ett avstamp. Nu ska vi fortsätta att utveckla länet tillsammans. Ett konkret exempel på vad som hänt under årets finns i Vallaskolan på Frösön. Den stora matsalen som sett likadan ut i 33 år har fått en rejäl uppfräschning. Den stökiga atmosfären förstärktes av knalliga färger på väggarna, berättar textillärare Ewabeth Eliasson som är hjärnan bakom den nya inredningen. Hon menar att hela kedjan är viktig för trivseln. Allt från maten, till den omgivande miljön. Med smarta lösningar och en rejäl bunt kreativitet, har Ewabeth skapat ett betydligt hemtrevligare klimat som vinner stora lovord från alla på skolan. Jag har letat material på loppisar. Man kan göra så mycket med små medel. Hon berättar att resultatet enligt en av de yngre eleverna blev nästan lika fint som i en restaurang. Jag frågade vad skillnaden var och fick till svar att på en restaurang skriker man inte. Rektor Maria Lundman tycker att det är viktigt att erbjuda trivsamma miljöer för eleverna. Hon berättar att stämningen i matsalen blev lugnare när de bytte från starka lysrör till mer dämpade lampor. Ljuset påverkar ljudnivån. När belysningen dämpas pratar man tystare. Måltidsservice lagar och serverar maten på Vallaskolan. De tog dit alla sina chefer för att visa hur fint det blivit. Det är roligare att gå till jobbet nu och andra skolor kan få inspiration av oss, säger Karin Åsén, en av kockarna, och ger nytt liv till en gammal klyscha: Man äter med ögonen! Men munnen då? Smakar maten verkligen godare nu än innan? Lunchkamraterna Calle Ericsson, Alma Vesterlund, Elias Persson, Sam Jarehorn, Alice Persson och Emma Åsell är eniga. Ja! 4 östersund

5 Nick Lowe Gigantomaten Kauppi tipsar För tredje gången står Storsjöyran Evenemang AB som arrangör för Vinterfestivalen. Produktionsansvarige Stefan Kauppi tipsar om händelser du bara inte får missa. Välkommen till en förtr llad stad! Spektakulära kontraster när kyla möter värme och mörker möter ljus. Det utlovas i den stora ljusfesten som pågår under hela Vinterfestivalen. text linda bylund foto storsjöyran nder tio mörka vinterkvällar i januari förvandlas Östersund till ett sprakande skådespel med upplevelser för alla sinnen. Ta steget in i Rådhuset där de senaste årens yttre ljusspel nu flyttat in för att väcka väggar, målningar och tak till liv. Ljus i Park är platsen där det verkliga möter det overkliga. Varma och kalla färgtoner ersätter den befintliga belysningen vid Östersunds hamnpromenad och Vinterparken. Badhusparken blir ett hav av lysande färgglober. Strålkastare i olika kulörer förvandlar Skridskobanan till en ny värld. Allt är välkänt, allt är förändrat. Östersunds gränder överraskar med festivalkänsla under Ljus i Natten. Fantasifulla ljusinstallationer tänds på väl valda platser utmed gator och i parker, på fasader och bakgårdar, i träd och gränder. Årets verk är fler och större än tidigare och har skapats i samarbete med lokala konstnärer, ljussättare och tekniker. Först och definitivt inte minst i den stora ljusfesten är invigningen, då hela Vinterfestivalen vaknar. Bege dig till Stortorget fredag den 27 januari för att vara med när Östersund förvandlas till en förtrollad stad. Amozozo För första gången på våra breddgrader. En overklig ljusupplevelse i en overklig miljö. FIRE! En explosiv föreställning med elden i centrum. Eldjonglering, eldbomber och stuntmän i en salig blandning. Gigantomaten En vanlig, liten fotoautomat med skillnaden att porträttet visas i jätteformat på husfasaden. Nick Lowe på Gamla Teatern. Den engelska poplegenden som har en makalös mängd hits i bagaget. östersund 5

6 Premiär för luftslott i minusgrader Störst och mest makalös av ljusfestens alla upplevelser är Amozozo på Stortorget. Ett uppblåsbart regnbågsslott i storformat. text linda bylund foto architects of air, edward hong liv in och du möts av en helt ny värld. Vardagen är som bortblåst. Det löftet ger Mado Ehrenberg, vd i företaget Architects of Air som tillverkar och turnerar runt med luminarierna, som slotten egentligen heter. När jag kommer in i Amozozo glömmer jag alla vardagliga problem. Det känns som att jag är inuti ett stort djur som sover och andas. Alan Parkinson, designer och grundare av företaget, designade sitt första luminarium för tjugo år sedan. Nu har Amozozo och de andra luftslotten rest jorden runt och gästat totalt 37 länder. Första gången i Sverige var på Vattenfestivalen i Stockholm år Men aldrig tidigare har konstruktionen utsatts för minusgrader av den extrema kaliber som kan förekomma i Östersund i januari. Det blir en utmaning för slottet som är gjort av pvc-plast. Mado Ehrenberg berättar att byggnaden normalt sänks ner till marken på natten, men att det inte kommer att fungera i kalla Östersund. Den kommer att vara uppblåst dygnet runt. Finurligt nog ska luften i slottet värmas upp med hjälp av de varmvattenledningar som ligger nedgrävda under torget. Vi kommer dessutom att ha en nattvakt. Vad människor upplever när de går in i det färgsprakande palatset kan skilja sig åt. Ljuset varierar dessutom mycket mellan dagtid och nattetid. Mado berättar att en del tycker sig vara i ett rymdskepp. Jag tror att det kommer att lysa i besökarnas ögon när de kommer in i slottet. Var och en kommer att få uppleva sitt eget experiment! Läs mer om Amozozo och de andra luminarierna på 6 östersund

7 östersund 7

8 Sveriges första Snow Cable Park Nu ska Cable Park för första gången i Sverige riggas på snö. Missa inte chansen att testa uppföljaren till Surfbukten under Vinterfestivalen. text linda bylund Uppslut ningen i Surfbukten i somras har varit bra och många hoppas på en fortsättning. Bara ett stenkast från Stortorget byggs en jibbpark nere vid Frösöbron, där en eldriven kabel som en skidlift på plan mark ordnar farten för den som vill och vågar. Anordningen är både portabel och miljövänlig. Det fina är dessutom att alla kan prova. Erfarna åkare kan utföra makalösa hopp och skidtrick. Nybörjare, barn och inte minst pensionärer kan välja lättare linjer och lägga några sköna svängar i Östersunds vackra stadsmiljö. Allt medan publiken står bredvid och jublar. Invigning sker den januari då OSD Cable Mayhem går av stapeln. En spektakulär uppvisning utlovas, inte minst vid kvällens final då mörkret sänkt sig och showen ramas in av eld, musik och ljuseffekter. På söndagen den 29:e erbjuds gratis åkning för alla som vill prova på. Utrustning och instruktörer finns på plats. Simon Jaktlund driver företaget Kite & Cable och är initiativtagare till ursprungskonceptet Surfbukten. Den ligger bredvid bron, men på Frösösidan där kabelparken sommartid har använts till vattenskidåkning och wakeboard. Simon äger utrustningen och ser till att den riggas upp och plockas ner. Varför en Cable Park? Den passar bra i stadskärnan, både under sommaren och vintern. Östersund har rätt förhållanden. Varför inte, helt enkelt! Vad har du fått för reaktioner? Jag har bara fått positiv respons. Vem vänder sig Cable Park till? Alla kan prova, oavsett ålder. Det är en låg tröskel till actionsport. I somras åkte både ungdomar och gamla wakeboardrävar. Svensexor, möhippor och företag passar också perfekt, det blir ett annorlunda äventyr. Hur länge kommer Cable Park att finnas uppriggad i vinter? Från den 27 januari till slutet av mars, om vi har snö och kan hålla god kvalitet. Vad tror du att Cable Park betyder för Östersund? Turister förknippar Östersund med nytänkande och de boende behöver inte åka till Åre för att jibba. Sedan är det kul att kommunen tar vara på varumärket Vinterstaden och är öppen för kreativa idéer. 8 östersund

9 Vad betyder Vinterfestivalen för Östersund och Jämtland? text linda bylund Ulf Dahlén, hockeylegendar och tränare för HV71 Den betyder väldigt mycket, Östersund är en vinterstad. Det är kul med skidstadion som är i världsklass och fotbollsstadion som numera är uppvärmd. Pricken över i är att det byggs ishallar. Robert Pettersson, turismforskare i Etour Vinterfestivalen uppskattas mycket av besökarna och ligger i linje med profileringen Vinterstaden. Camilla Olsson, Turistchef Det är en manifestation av vår kärlek till vintern. Marknadsföring börjar hemma, om vi gillar vår vinter smittar det av sig till andra. Anette Lindow, ordförande Svensk handel Det är jättetrevligt att det händer något i stan för turister och boende. Det är uteslutande positivt. Ännu bättre hade det dessutom varit om den låg i anslutning till sportlovet. Rickard Hallström, Cityledare Den betyder mycket för profilen Vinterstaden och kommer att betyda ännu mer framöver. Den kommer att växa till något alla känner till. Fyra miljoner kronor Så mycket kostar festivalen. Är det värt pengarna? Elisabeth Richardsson, marknadskommunikatör på Östersunds kommun, svarar. Vad kostar Vinterfestivalen? Två miljoner kronor per år, eftersom den anordnas vartannat år. Varför väljer kommunen att anordna en festival? Vinterfestivalen ska stärka Östersunds attraktionskraft, ge ett mervärde till oss som bor här och i förlängningen bli en reseanledning. Till vem riktar sig festivalen? I år ligger lite extra fokus på den yngre publiken. Dessutom blir festivalen mer interaktiv än tidigare. Laserharpan är ett spännande exempel på det. Där skapar du, med hjälp av dina rörelser, egen musik av ljus. Lockar festivalen turister? Nabonöjet är årets nyhet som väntas locka norska besökare. För andra långväga gäster innebär festivalen ett stort mervärde. Målet är att den ska bli ett resmål i sig. Anmäl dig till nyhetsbrevet! Nya programpunkter i Vinterfestivalen uppdateras hela tiden på hemsidan, östersund 9

10 Skridsko-SM på klassisk mark En gång i tiden var Fyrvalla känd för sin skridskooval. Höjdpunkten var när VM i skridsko arrangerades Idag står Trygghetens hus ovanpå den klassiska banan. Men under SM-veckan arrangeras det åter tävlingar vid Fyrvalla. text roger strandberg foto bildbyrån.se Skridskoovalen Nya Fyrvalla byggdes förra året på Campus Östersund. Föreningen IF Castor sköter verksamheten och magasinet träffade sektionsansvariga Alf Hurtigh och Nisse Rydell. Berätta lite om banan. Det här är nog Sveriges enda privatägda skridskooval. Den är 400 meter lång och på kvällen är den upplyst av LED-belysning som är både ljusstark och strömsnål. Eftersom banan blev så populär förra året ville Svenska skridskoförbundet att vi skulle arrangera SM. När det blev klart att SM-veckan hamnade i Östersund så var det bara att köra, säger Alf Hurtigh. Hur kör man SM i skridsko? Vi kommer att köra de klassiska distanserna 500-, , och meter för herrar och 500-, , och meter för damer. På damernas och herrarnas meter är det så kallad masstart. Dessutom körs stafett där det är tillåtet att blanda damer och herrar. Alla tävlingsheat går helgen januari 2012, säger Nisse Rydell. Hur stor är sporten i Sverige? Skridsko är en väldigt liten sport. Vi räknar med att det kommer 20 manliga och 15 kvinnliga deltagare, säger Alf. Vi har försökt fixa till så att deltagarna ska kunna träna och bo så nära banan som möjligt. Vi har bokat upp boende på Gamla brandstationen, omklädning finns i Fyrvalla Sporthall och så blir det gemensam middag på Campus på kvällen, säger Nisse. Masstarten är ett spektakulärt inslag i skridsko-sm, här från förra årets SM-vecka. Finns det några lokala medaljhopp? Nej, men vi har åkare som håller sig bland de tio bästa. IF Castor har fått en nytändning med nya banan. Dessutom har vi fått hit en duktig tränare. Han heter Rob Heij och har flyttat till Jämtland från Holland. Rob är utbildad skridskotränare på hög nivå, vilket naturligtvis är en stor tillgång för oss, menar Alf. Finns det möjlighet för allmänheten att prova på skridskor? Ja, absolut. Banan är öppen för allmänheten utom då vi har tävlingar på den. Vi har dessutom 30 par riktiga skridskor för utlåning under dagtid. Det är gratis att låna och gratis att åka, säger Alf. Vilken distans tycker du är mest intressant för publiken? meter. Det går fort och man kan verkligen känna kraften från åkarna, avslutar Nisse. SM-veckan Idrotter som arrangeras under SM-veckan januari 2012: Bobstart, curling, isracing, längdskidor, rodelstart, skeleton start, skidorientering, skidskytte, skridsko, squash, stadioncross snöskoter, styrkelyft, tae doo, thaiboxning och x-trail. Mer information på 10 östersund

11 Har du koll på Jamtli? För inte vågar du väl missa utställningen Förtrollat? Den januari bjuder Jamtli in till en förtrollad helg full av historiemagi, skaparverkstad, skattjakt och kanelbullesmys för hela familjen. När den magiska triangeln klingar vaknar utställningarna till liv. Plötsligt kliver historiska figurer ut ur sina montrar. Du hittar fler aktiviteter på Forskare tittar på vårt vatten Dagvattnet* som bland annat rinner ut i Storsjön ska bli renare. Fram till 2013 ska Vatten Östersund delta i forskningsprojektet Kluster Nord tillsammans med Luleå Tekniska Universitet och andra kommuner i landet. Projektet är ett sätt att förbättra kvaliteten på dagvattnet, höja Storsjöns status och få bättre kontroll på hur dagvattnets kvalitet påverkas av typiskt norrländska förhållanden. Till exempel de stora mängder vatten som följer av snösmältning. Läs mer om vårt vattenarbete på * Dagvatten är det vatten som vi bland annat ser på gatorna och som tas upp av dagvattenbrunnar. Kom till Bubblan noterat Många barn har föräldrar som skiljer sig. Då har vuxna ofta andra vuxna att prata med. Men vem pratar med barnen? Bubblan är en gruppverksamhet för barn till föräldrar som har flyttat isär. Här träffas barn i åldern 7-12 år för att tillsammans i grupp dela med sig av sina funderingar. Gruppverksamheten är gratis och leds av socionomer. Vill du anmäla ditt barn till Bubblan? Mejla bubblan@ostersund.se Du kan också läsa mer på Ett av Europas största skidområden Har du besökt Frösö Skidlek? Det är en unik anläggning som erbjuder spännande och lekfull skidåkning. Skidleken har sin verksamhet i när heten av Lövsta idrottsplats på Frösön och är öppen för alla. Belysningen är tänd varje dag vid Hästhagen. Ved finns för grillning och allt är gratis! Ukulele på schemat På Storvikenskolan i Brunflo spelas musik i regnbågens alla färger. Eller ja, fritidshemmets nyinköpta ukuleles är riktigt färggranna. Det är en idé som jag har tänkt på länge, säger Stefan Andersson som är fritidspedagog och leder musikundervisningen. Vi jobbar efter temat internationalisering på skolan och hos oss handlar det om att erbjuda barnen sagor, lekar och hantverk från andra delar av världen. Ukulele är ett litet, fyrsträngat stränginstrument från Portugal. Varför valde ni just ukulele? Den är lättare för små fingrar att hantera, säger Stefan och berättar att det finns ett sug efter att få vara med under fritids musiklektioner. Vi har haft det här sedan skolstarten och det är närmare 40 barn som är med och tränar. Nu siktar vi på en konsert till våren. Så vill du lyssna på ukulele? Håll utkik efter konsert med Storvikenbarnen! Lyssna på Magasinet Östersund På kommunens webbplats hittar du de senaste magasinen som taltidning. Du kan enkelt leta dig fram i filen bland magasinets alla artiklar. Så tar vi hand om våra skidspår Vid Östersunds Skidstadion ligger ett av landets största skidområden med tävlingsspår, elljusspår och motionsspår av varierande längd och svårighetsgrad samt ett hund- och pulkspår. På skidspar kan du läsa mer om hur vi sköter våra spår. Utsikten På ovansidan av Östersunds Skidstadion ligger Utsikten. Där kan du byta om och duscha när du ska träna. Utsikten är öppen för allmänheten och det är fri entré! östersund 11

12 Allt känns väldigt genomtänkt. Naranja Sjödin och Sofie Bäckström är glada över sin nya arbetsplats. Lilla bilden: Simon Morén, Nathalie Vestberg och Albert Brooks pausar mitt i leken för att vara med på bild. 12 östersund

13 Som att komma till himlen Fyra helt nya avdelningar med skräddarsydd planlösning. Nu är äntligen den stora skalbaggeformade förskolan i Lövsta fylld av lekande barn. text freja erdmann hellgren foto sverker berggren Sofie och Naranja guidar oss genom det gemensamma utrymmet som har nio meters takhöjd. Dagsljuset faller in genom de stora fönstren. Varje gång vi går förbi en avdelning kastar sig barnen mot fönsterrutorna in mot mitten av huset där vi går. De skrattar och vill vara med på bild när vi ska fota Sofie och Naranja. Den här planlösningen är bra för både barnen och oss, varje avdelning har sex pedagoger och 36 barn. Det gör att vi kan låta barnen leka och lära i smågrupper och vi är många som kan ge stöd och dela erfarenheter med varandra, förklarar Sofie. Naranja Sjödin och Sofie Bäckström är pedagoger på Lövsta förskola. De visar stolt upp de nya lokalerna för magasinet Östersund. Att börja jobba på Lövsta förskola är som att komma till himlen, stort, ljust och luftigt, säger Sofie och tittar på Naranja som håller med. Naranja berättar att hon satt med i referensgruppen när byggnaden skulle ritas upp, hon tycker att det är kul att se hur pedagogernas idéer förverkligats. Vi har fått ett rörelserum för gympa, lättill gängliga toaletter i groventréerna och nära till vatten för vattenlekar utomhus. Allt känns väldigt genomtänkt, berättar hon. Men det är inte bara lek- och arbetsmiljö som varit i fokus när Lövsta förskola byggts upp. De tjocka betongväggarna är fyllda med 24 centimeter isolering och mellan glasrutorna är det gas istället för luft. Det isolerar extra bra. Dessutom är både belysning och ventilation närvarostyrd. Ventilationen känner av och anpassar sig efter koldioxidhalten i luften och lamporna tänds bara när någon är i rummet. Vi har byggt efter väldigt höga miljökrav med fokus på energianvändningen. Och så har vi sett till att innerväggarna kan flyttas runt så att förskolan kan anpassas efter olika behov. Tanken är att den här byggnaden ska finnas kvar länge, oavsett hur många förskolebarn vi har, berättar energiingenjören Ylva Anger. östersund 13

14 näringsliv En dag med företagarnas kontor Näringslivskontoret jobbar för att kommunens alla företagare ska få det så bra som möjligt. En vanlig arbetsdag i november bjuder på uppdrag med stor variation. text & foto linda bylund Carina Otterfalk från Närlingslivskontoret minglar med besökarna på Norrlandsfonden. Bygden mellan Broarna. Örjan Wiklund från Näringslivskontoret och Theresia Grön från Utvecklingsenheten besöker Böle Byskola, där de presenterar ett utvecklingsprojekt med områdena Orrviken och Torvalla i spetsen. Gruppen med engagerade landsbygdsföretagare diskuterar också fler frågor, bland annat möjligheter att ta tillvara ungdomars fritidsintressen. Företagsbesök på Te-Centralen. Jan Hemmingsson serverar kryddigt chai-te medan han livfullt berättar om sitt och hustruns företag. Besökarna Carina Zetterström, Emanuel Sandberg och Maria Stenhammar får bland annat veta att smaken på teet bestäms av saker som mängden solljus, jordens kvalitet och tidpunkt för plockning. Eija Koivisto i röd tröja har idéer om hur Bygden mellan Broarna ska utvecklas. Företagsträff. I Rådhussalen samlas företag, stora som små, för att utbyta information om vad som händer i kommunen och bland företagarna. Först ut idag är Anne Sörensson som berättar om Green Highway. Norrlandsfonden. Stiftelsen erbjuder riskkapital till företag i Norra Sverige och är en viktig partner för Näringslivskontoret. På dagens möte meddelas den glädjande nyheten att Jämtlands ekonomiska läge ser positivt ut jämfört med övriga landet. Carina Otterfalk och Jan Roth från Näringslivskontoret nätverkar med företagare och finansfolk. Löpande arbete. En lång dag sys ihop med aktiviteter på det egna kontoret. Företagslotsen är en service som hjälper nya företagare att hitta lokaler, finansiering och undersöka om det behövs några tillstånd. Hemsidan uppdateras regelbundet och nyhetsbrev skickas ut. En gång i månaden samlar kontorets chef, Magnus Lindgren, de förtroendevalda för att gå igenom aktuella näringslivsfrågor. Medarbetarna jobbar med en mängd olika saker, men det finns en ständigt återkommande punkt i arbetet, kontakter. Det gäller nämligen att lära känna sina företagare för att kunna finnas till hands för dem. Företagaren Jan Hemmingsson på Te-Centralen berättar för Carina Zetterström, Emanuel Sandberg och Maria Stenhammar om olika sorters te. 14 östersund

15 Mest kvalitet för skattekronan Östersund har flera gånger nominerats till en av Sveriges fem bästa kommuner för sitt arbete med kvalitet. Men hur jobbar vi för att få en bra kvalitet? Magasinet hälsade på Ekonomi och Finans som fått kommunens eget kvalitetspris. text mikaela trapp foto roger strandberg Kvalitetspriset är ett sätt för kommunen att stimulera medarbetare att ta fram bästa möjliga kvalitet för skattekronan. Det är också ett sätt att få hjälp och stöd i det vardagliga jobbet. För Sven-Ove Nilsson, redovisnings- och finanschef, är årets kvalitetspris en utmärkt måttstock. Att delta i tävlingen innebär att vi får en kvalitetsbedömning av vår verksamhet. Vi har blivit bedömda av granskare både från vår egen kommun och utifrån. Du får en rapport som visar på dina styrkor, men även på vad som kan förbättras. Vad är kvalitet för dig? Det är att vi har en bra kärnverksamhet. Bra utbildning, barn omsorg och äldreomsorg. Kvalitet innebär också att vi ska vara kostnadseffektiva. hur det blev med ekonomin och hur det ser ut i framtiden. Är du intresserad av ekonomi skulle jag rekommendera den finansiella analysen som visar hur vår ekonomi utvecklats de senaste fem åren. Att vi är en av Sveriges fem bästa kommuner på kvalitet s arbete vad säger det dig? Det visar att Östersund bedriver en verksamhet med hög kvalitet och att skattebetalarnas pengar förvaltas på ett bra sätt. Vi kan vara mycket stolta över att tillhöra denna celebra krets av kommuner. Fotnot: Du kan läsa mer om utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun 2011 på sidan 3. På Ekonomi och Finans pågår ett brett arbete. Allt från att sköta om ekonomisystem, inkasso- och faktureringstjänster till att ta fram befolkningsprognoser. En viktig uppgift för oss just nu är att ta upp lån till så förmånliga villkor som möjligt. Den närmaste treårsperioden ska kommunen nämligen låna 430 miljoner kronor för att finansiera vår stora investeringsbudget. För en oinvigd kan det vara svårt att förstå vad allt detta innebär. Men en produkt som du och jag kan ta del av är kommunens årsredovisning. Det är en sammanställning av kom munens räkenskaper för ett år. Om du skulle rekommendera något i årsredovisningen, vad skulle det vara? Det beror på ditt intresse. I nämndernas verksamhetsberättelse kan du få svar på till exempel vilka mål som uppfyllts, Ekonomi och Finans var årets vinnare av kommunens eget kvalitetspris. Sven-Ove Nilsson, till vänster, tog tillsammans med glada medarbetare emot utmärkelsen. Kvalitetspriset Kvalitetspriset har funnits sedan 2008 och ska inspirera arbetsplatserna till kvalitetsutveckling. Alla arbetsplatser inom kommunens verksamheter kan delta, men även verksamheter som utförs på uppdrag av kommunen. I år vann Ekonomi och Finans. Övriga nominerade enheter var: Fjällripan/Falken korttidsvistelse utanför hemmet, Fältarbetsgruppen och Solsångens äldreboende. östersund 15

16 Drömmen om en rättvis vardag Sedan i maj jobbar Östersund för att bli en Fairtrade City. Bakom kommunfullmäktigebeslutet låg ett medborgarförslag och en dröm om att alla människors vardag ska vara rättvis. text elisabet aagård foto roger strandberg Jag längtar efter att det ska bli konstigt att inte ha fairtradekaffe. Det är inte överambitiöst, det handlar bara om att vi ska betala för vad det faktiskt kostar att producera varan. Det säger Linda Svedberg. Hon har håret uppsatt i tofs, tackar med eftertryck ja till en kopp fairtrademärkt kaffe från Rådhusets cafeteria och sätter sig vid bordet. Hon ser liksom vaken ut. Som om hon vill något. Linda och två av hennes vänner ligger bakom beslutet som i maj slog fast att Östersund ska bli en Fairtrade City. Med det menas en stad som garanterar att en försvarlig del av det som konsumeras i kommunen är producerat med hänsyn till mänskliga rättigheter. På kommunal nivå handlar det om att upphandla rättvisa varor inom verksamheten. Det ska också finnas en styrgrupp med medlemmar från kommun, näringsliv, föreningsliv, ideella organisationer och fackförbund. De ska se till att det finns ett visst utbud av fairtradevaror i butiker, på caféer och restauranger, berättar Linda. Linda Svedberg njuter av en kopp fair tradekaffe. Hon och hennes två vänner påverkade kommunen att fatta beslut om att arbeta för att bli en Fairtrade City. Men många säger ju att fairtradevaror är dyra. Hur går det ihop, undrar vi. Fast det är värt det! kontrar Linda. Det handlar om det kaffe, den choklad och de bananer som vi redan köper, att vi ska köpa det som är producerat under goda villkor. Det är inga lyxlöner arbetarna får, utan de utgår ifrån lagstadgade minimilöner. Sedan handlar det om arbetarnas rätt att organisera sig och att motverka barnarbete. Det måste vara värt de här extra örena. Men nästa undran blir då: hur går det med Östersunds planer? I oktober bjöd vi in till en informationsträff för organisationer och näringsliv, och det var ett 25-tal som kom. Nu jobbar vi vidare med att ta fram en styrgrupp och gå igenom utbudet av fairtradevaror i handeln, berättar Iren Karlsson Berglund som ansvarar för arbetet med kommunens Agenda 21. Hon tror att Östersund kan bli en diplomerad Fairtrade City under kommande år. Det borde vara en självklarhet för en kommun som har hand om skattebetalarnas pengar att fundera på vilka verksamheter vi stödjer när vi handlar. Vi ska gynna de som arbetar för bättre förhållanden i andra länder, säger Iren bestämt. Fairtrade City Fairtrade City är en diplomering för kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Vill du veta mer om fairtrade kan du gå in på eller mejla iren.karlsson-berglund@ostersund.se Agenda 21 är kommunens vision om ett hållbart samhälle. Läs mer om det på 16 östersund

17 noterat Hjälp oss med Cykelrapporten Ny cykelparkering Nu blir det bättre möjligheter för dig som vill parkera din cykel i centrum. På Hamngatan hittar du en ny, mer säker och väderskyddad cykelparkering. Bra cykelparkeringar är ett sätt att få fler att välja cykeln. Det är också en sak som cyklisterna värdersätter högt, säger Petter Björnsson på Grön Trafik. Vi har svårt att i alla lägen ha koll på cykelvägnätets status. Därför behöver vi hjälp av dig som rör dig på våra gång- och cykelvägar. Med Cykelrapporten kan du rapportera om det till exempel finns snövallar, "potthål" eller andra saker som behöver fixas. Eller varför inte ställa frågor om cykling och cykelvägar i Östersund? Du gör det genom att SMS:a eller MMS:a till Du hittar mer information på Sanda du också Kom ihåg att sanda din gångbana i vinter. Sand finns att hämta på Mällbyvägen på Frösön samt vid återvinningscentralerna i Brunflo, Lit och Odenskog. Läs mer om hur vi tar hand om våra vägar och gator på Panta du också I somras installerade kommunen pantrör intill flera skräpkorgar längs med gågatan i Östersund. Vi fick ett erbjudande från Pantamera-kampanjen som drivs av Returpack. Ett företag som ansvarar för pantsystemet i Sverige. Deras mål är att öka pantandet i Sverige och vi vill hjälpa till med att få fler burkar och flaskor att komma till återvinningen, säger Lena Sonning som arbetar med skötseln av stadens gator. Så nästa gång du är på stan och ska kasta en pantburk använd Pantameraröret. Så mycket pantade Östersund per person förra året (brukar och PET-flaskor): 174 stycken. Bäst i Sverige är Strömstads kommun med Bäst i vårt län är Härjedalens kommun med 292. Källa: Returpack Vill du hjälpa till att rädda vintern? Växthuseffekten gör att det blivit varmare på vårt jordklot. Vintrarna blir kortare och isen smälter vid nordpolen. Det här vill vi stoppa. Men alla måste hjälpas åt! Om du också vill vara med och rädda vintern, bli en snökramare! Anmäl dig på snokramarna. Som tack får du ett välkomstkit. Jultider på Rådhuset Receptionens öppettider är från september till maj: måndag till fredag Dag före röd dag samt dag jul- och nyårsafton är det öppet från 8 till 15. Under jul- samt nyårsafton är receptionen stängd. Kommunens övriga expeditioner har öppet från september till maj: måndag till fredag 9 12 och Dag före röd dag samt dag före jul- och nyårsafton stänger expeditionerna 12. Klämdagar håller de öppet mellan 10 och 12. För artisten Caroline af Ugglas är panta ett enkelt sätt att göra något betydelsefullt. Jag älskar att inspirera andra människor till någonting gott. Om vi alla drar vårt strå till stacken, bara genom någonting så enkelt som att panta, så gör det stor skillnad för vår miljö, säger hon. Foto: Niclas Albinsson/Returpack östersund 17

18 Vaajmoen gïele (Hjärtats språk) Under en lång tid i Sveriges historia var det inte tillåtet att tala det i skolan. Till slut blev det något skamligt. Nu ska det samiska språket istället bli kommunens stolthet. text freja erdmann hellgren illustration gustav kaape lindqvist foto sverker berggren Samiskan är mitt hjärtas språk, vaajmoen gïele. För mig är det viktigt att kämpa för att det ska överleva, men jag tror också att vi som kommun kan vinna på att satsa på det. Hur många kan egentligen stoltsera med skyltar på urspråk? undrar Anna Kråik, som är kommunens samiska språkambassadör. Östersund är sedan januari 2010 en av Sveriges förvaltningskommuner. En förvaltningskommun är en kommun som inom sitt område har en nationell minoritet, som till exempel samer eller romer. Kommunerna är enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk skyldiga att jobba särskilt hårt för att minoritetens språk och kultur ska finnas tillgänglig i samhället. Vi ska vara en tvåspråkig kommun där du, oavsett vad du behöver hjälp med, ska kunna få service på våra två språk. Mitt jobb går ut på att skapa förutsättningar för det och se över hur bra vår kommun svarar mot behoven, berättar Anna. I Östersunds kommun finns sydsamerna som talar sydsamiska, ett språk som efter år av bortnötande i svenska skolor är på väg att dö ut. Genom att se till att sydsamiskan åter blir en naturlig del av samhället, kan den utvecklingen hindras, tror Anna. Det gäller att skapa en arena för språket, se till att det kan höras och pratas och få bort en del av den gamla språkskammen. Särskilt viktigt är det inom barnomsorg och äldrevård, berättar Anna. En ny språkarena kommer att finnas på förskolan Mosippan i Östersund. I början av 2012 öppnas där kommunens första integrerade samiska avdelning. Där kommer både svenska och samiska barn att lära sig tillsammans och en del av undervisningen sker på samiska. Man brukar säga att ett välmående språk talas av barn. Därför är barnen så viktiga att satsa på. Kommer det inga nya talare dör språket ut, förklarar Anna. 18 östersund

19 Vad säger lagen? Sveriges nationella minoriteter samer, sverigefinnar, tornedalingar, judar och romer, har från och med 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter tack vare den nya lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Den nya lagen innebär att minoritetsspråken ska skyddas och främjas. De nationella minoriteterna ska kunna behålla och utveckla sin kultur och förvaltningsmyndigheterna är skyldiga att informera om minoriteternas rättigheter och ge dem inflytande i egna frågor. För Östersunds kommun inne bär lagen bland annat: All kommunikation, muntlig och skriftlig, med kommunen och statliga myndigheter ska kunna ske på samiska. Tillgången till integrerad samisk undervisning ska öka i grundskolan. Det innebär att elever kan få undervisning med samiska inslag och undervisning i samiska utöver modersmålsundervisning. Kommunen ska erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i förskoleverksamhet där samiska talas i hela eller delar av verksamheten. Kommunen ska erbjuda den som begär det, möjlighet att få hela eller delar av sin service och omvårdnad inom äldreomsorgen, av personal som behärskar samiska. Kommunen ska verka för att synliggöra det samiska språket, till exempel via skyltning på kommunala byggnader. Samisk barnomsorg Du har rätt till samisk barnomsorg där samisk kultur och språk är en del av undervisningen. Vill du att ditt barn ska få gå i integrerad samisk förskola? Gå in på eller ring Mosippans förskola på Utöver samiska har Östersunds kommun skyldigheter att ge ett grundskydd för meänkieli, finska, romani chib och jiddisch. Läs mer på östersund 19

20 Mentorer hjälper studenter att hitta rätt I höstas startade Mittuniversitetets mentorprogram. Programmet ska guida studenterna till ett liv efter studierna och är ett samarbetsprojekt mellan kommunen, universitetet och näringslivet. text & bild roger strandberg riktningen både på mig själv och min affärsidé, säger Christopher. Lars vet vad Christopher går igenom. Han startade själv ett företag direkt efter studierna och har sedan dess pendlat mellan att vara företagare och anställd. Men framförallt har han jobbat mycket med affärsrådgivning. Det var nog därför jag blev matchad med Christopher, eftersom han redan hade en tydlig affärsidé. Jag gick med som mentor dels för att jag hade det själv när jag var student, så jag vet hur nyttigt det var. Men också för att det är viktigt att föra näringsliv och universitet närmare varandra. Sedan är det lätt att träffas när någon annan ordnar möjligheterna, det vill jag gärna ge en ros till, säger Lars. Lars Eriksson, till vänster, och Christopher Forsberg diskuterar Christophers framtida projekt. Tanken med projektet är att ge studenterna möjlighet att få ta del av mentorernas erfarenheter, kunskaper och nätverk. Att tillsammans med en yrkesverksam mentor kunna fundera kring livet efter studierna. Det är värdefullt för många studenter, säger Malin Cederth Wahlström som är studentsamordnare på kommunen och en av initiativtagarna till programmet. Christopher Forsberg läser tredje terminen på risk- och krishanteringsprogrammet och har en affärsidé som han vill utveckla. Därför har han matchats ihop med mentorn Lars Eriksson, som arbetar med affärsutveckling på Streamingbolaget. Jag tycker det är helt fantastiskt med en sådan här möjlighet. Trots att vi inte hunnit träffats så många gånger har det redan gett mig enormt mycket. Lars började med att ställa frågan vad jag egentligen vill göra och hur jag ser på min framtid. Det fick mig att ändra Mentorerna kommer från små och stora företag, privat näringsliv och offentlig sektor, de är anställda och företagare. De 21 studenterna har matchats ihop med var sin mentor. Alla studenter och mentorer kommer att träffas gemensamt vid några tillfällen under året. Framförallt kommer varje adept och mentor att ha egna möten. Mentorprogrammet är en del i handlingsprogrammet för att förbättra studentstaden Östersund. Programmet kommer att köras i tre år och nästa omgång startar hösten Du hittar mer information på ww.miun.se/mentorprogram 20 östersund