Ryggskott? Besök webben.

Transkript

1 Patientinformation Din rätt som patient...55 Vårdgaranti och valfrihet...56 Hälsoval du väljer din vårdcentral...57 Om patientjournaler...58 När du lämnar prov...59 Att resa till vården...60 Lev ett sundare liv...62 För dig som är ung...63 För dig som är kvinna...64 För dig som är man...64 För dig som är homosexuell, bisexuell eller transperson...65 Sex och samlevnad...65 Att vänta barn...66 För dig som är förälder...66 För dig med funktionsnedsättning...67 För dig som är äldre...68 Vård i livets slutskede...70 När någon dör...70 Sjukhuskyrkan...70 När det krisar i livet...71 Tandvård...72 Folktandvården...74 Bra att veta om läkemedel...75 Patientavgifter...76 Om du har synpunkter på vården...78 Så styrs ditt landsting du är med och påverkar...79 Landstingets politiska organisation...81 Landstingets 71 ledamöter

2 Ryggskott? Besök webben. Vissa besvär går över av sig själv. Andra gånger kan man behöva kontakta vården. Besök 1177.se eller ring 1177 när du vill ha råd om sjukdomar och hälsa. På vår webbplats kan du hitta mottagningar, boka tid och förnya recept. Vi har öppet dygnet runt Vårdguiden. Där när du behöver det. 54 Sms:a RÅD till 71160, så får du 1177 Vårdguidens kontaktuppgifter direkt in i din mobil.

3 Din rätt som patient Som patient ska du känna trygghet och förtroende i dina kontakter med hälso- och sjukvården. Vården ska vara sakkunnig och omsorgsfull och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Din medverkan i din vård är viktig. Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med dig. Du ska få information som är anpassad just för dig om ditt hälsotillstånd och de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Du ska få information om resultatet av undersökningar och behandlingar. Du ska få veta hur du kan förebygga sjukdom eller skada. Habilitering och rehabilitering ska planeras i samverkan med dig. Du ska få information om vårdgarantin och om möjligheten att välja vårdgivare. Du kan inte kräva att få en viss vård. Det är den medicinska bedömningen som avgör vad som är lämpligt i ditt fall. Du har rätt att tacka nej till vård som erbjuds. Du behöver inte bli inlagd på sjukhus om du inte själv vill. Du har rätt att lämna sjukhuset när du vill. För en person som vårdas med stöd av tvångslagstiftningen gäller andra regler. Du ska få information som du förstår. Om du inte kan svenska eller om du är döv, hörselskadad eller talskadad kan du få tolk. Vid livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada har du rätt till en förnyad bedömning av en annan läkare än den du tidigare besökt. Hälso- och sjukvårdslagen är grunden för sjukvårdens verksamhet. Lagen försäkrar befolkningen om god hälsa och vård på lika villkor. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde. Den som har det största behovet ska ges företräde i vården. Du kan läsa mer om vårdgaranti och valfrihet på sidan 56. Min guide till säker vård Min guide till säker vård Min guide till säker vård är en liten bok som vänder sig till dig som har eller kan få upprepade kontakter med vården. Guiden ska bidra till att öka din delaktighet i din vård och därmed göra vården säkrare. Du får boken på din mottagning. Visa vem du är Visa alltid legitimation när du besöker vården. Ingen annan ska kunna använda ditt namn. I vården är det särskilt viktigt för att det ska bli rätt i din journal. Har du frågor om regler och rättigheter? Kontakta Patientforum på USÖ, telefon , eller Patientcentrum på Karlskoga lasarett, telefon PATIENTINFORMATION 55

4 Vårdgaranti och valfrihet Kontaktuppgifter Kontakta Vårdslussen via Mina vårdkontakter eller via telefon , e-post orebroll.se. Vårdgarantin gäller i hela landet. Den har som mål att du som patient ska få tid för besök och behandling inom ett visst antal dagar. Antalet dagar beror på vilken vård du behöver. Vårdgarantin gäller sådan vård som kan planeras. Den akuta vården berörs inte av vårdgarantin. Blir du akut sjuk eller skadad får du vård omedelbart. Vårdgarantin innebär att: 0 Du ska få kontakt med, eller besök hos distriktssköterska eller sjuksköterska samma dag du ringer. 7 Om du bedöms behöva träffa en läkare ska du få tid hos en distriktsläkare inom sju dagar. 90 Om distriktsläkaren skriver remiss till en specialist ska du få en tid där inom 90 dagar. 90 Om specialistläkaren beslutar om behandling ska du få det inom 90 dagar. Om du behöver genomgå kompletterande undersökningar och utredningar före ditt besök eller din behandling, räknas den tiden inte in i vårdgarantin. När du ska ha vård på sjukhus Som patient i län kan du bli erbjuden vård på ett annat sjukhus i länet än det som du har närmast till. På så sätt kan du få vård snabbare. Universitetssjukhuset, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett samverkar för att ge alla länsbor god vård inom kortast möjliga tid. Om vårdgarantin inte kan uppfyllas Målet är att du ska få den vård du behöver inom garantitiden. Om din vårdgivare inte kan erbjuda dig vård inom garantins tidsgränser ska du få hjälp till vård hos någon annan vårdgivare, inom eller utanför läns landsting. Landstinget ska erbjuda dig den vården och hjälper dig då med det som behövs för att du ska få vård. Du har rätt till reseersättning, men du får själv betala den patientavgift som gäller i det landsting där du får vård. Landstingets Vårdsluss hjälper till att förmedla vård inom vårdgarantins tidsgränser. Avstå från vårdgarantin Du kan själv välja att avstå från att utnyttja vårdgarantin om du hellre vill vara kvar hos din vårdgivare. Tillsammans kan ni komma överens om vilka tidsramar som ska gälla. Remissregler för läns landsting För att få komma till en specialist ska du oftast ha en remiss från distrikts- eller allmänläkare. Hit kan du söka utan remiss: Gynekologi. Mottagning för sexuellt överförbara sjukdomar (STD-mottagning). Barnmedicin. Psykiatri. Valfrihet Du som bor i län har rätt att fritt välja vårdgivare i län och i hela landet. En förutsättning är att vårdgivaren har möjlighet att ta emot dig. En privat vårdgivare ska vara ansluten till ett landsting. läns landstings remissregler ska följas. Din läkare skickar remissen till Vårdslussen som utfärdar betalningsförbindelse. Om en läkare i ett annat landsting föreslår omfattande vård, till exempel sjukhusvård, krävs att läns landsting godkänner det. Läkaren skickar en förfrågan till Vårdslussen. Väljer du vård i ett annat landsting, ska du betala de patientavgifter som gäller i det landstinget, och du får ingen sjukreseersättning. I vissa fall kan hemresan kosta mycket. Du kan inte få betalt i efterhand för vårdkostnader du själv lagt ut, så följ alltid läns landstings regler. Valmöjligheterna gäller inte högspecialiserad vård, till exempel hjärtoperationer och transplantationer eller vård som inte ges i län. Särskilda regler gäller för psykoterapi. Vänd dig till din vårdgivare för mer information. 56

5 Hälsoval du väljer din vårdcentral Genom Hälsoval län kan du välja vilken vårdcentral du vill höra till. Du kan välja en av de vårdcentraler som läns landsting driver, eller en av dem som drivs i privat regi med ersättning från landstinget. Om du inte aktivt valt vårdcentral, är du oftast listad på den vårdcentral som ligger närmast ditt hem. Om du flyttar inom länet och vill byta vårdcentral måste du aktivt lista om dig. Du kan byta vårdcentral via minavardkontakter eller använda en blankett som finns på länets vårdcentraler och på För information ring Hälsovalsenheten, telefon , texttelefon T Samma patientavgift Patientavgiften är densamma på alla vårdcentraler i länet. Regler för högkostnadsskydd gäller. Du kan på samma sätt som tidigare söka privata läkare och sjukgymnaster som har avtal med landstinget. Ditt beslut kan rädda liv. Idag står många svårt sjuka personer på väntelista för att få en donation av ett organ. Ännu fler väntar på en vävnadstransplantation. Tyvärr råder stor brist på organ och vävnader. PATIENTINFORMATION Du kan hjälpa till att rädda liv på tre enkla sätt: Anmäl dig till donationsregistret på Fyll i ett donationskort som finns på din vårdcentral eller ditt sjukhus. Informera dina närstående om var du står i frågan. Läs mer på eller ring Donationsrådet

6 Om patientjournaler Mer om din journal Läs mer om din journal på landstingets webbplats, dinjournal. Varje gång du besöker vården registreras uppgifter om dig i en journal. Uppgifterna behövs för att du ska få en god och säker vård. Det är bara den personal som behöver uppgifter om dig för din vård och behandling som har rätt att ta del av det som står i din journal. Personalen har tystnadsplikt Alla som arbetar, praktiserar eller har uppdrag inom landstinget har tystnadsplikt. Tystnadsplikten gäller alla former av uppgifter, både muntliga och skriftliga. Tystnadsplikten gäller även när man slutat inom landstinget. Bryter man mot sekretessen kan man straffas med böter eller fängelse. Om du vill läsa din journal Huvudregeln är att du har rätt att läsa din egen journal. Originalet ska alltid förvaras hos din vårdgivare. Om en journal får lämnas ut, helt eller delvis, kan du läsa den på plats, skriva av eller få en kopia. Om du tycker att någon uppgift om dig är fel eller missvisande ska det antecknas i journalen. Avgiften för att få en kopia är 50 kronor för beställning av tio sidor, sedan två kronor för varje ytterligare sida. Kopior på under tio sidor är gratis. Du kan vända dig direkt till den vårdenhet som du vill få kopior av. Om det är en tid sedan du var i kontakt med vården kan din journal ha överlämnats till Landstingsarkivet. Sammanhållen journalföring Landstinget använder sammanhållen journalföring. Med sammanhållen journalföring har olika vårdgivare (landsting, kommuner och privata vårdgivare) möjlighet att få tillgång till dina journalhandlingar för att du snabbt ska kunna få en god och säker vård, oavsett vem du vårdas av. Har personalen hela bilden av din sjukdomshistoria är det lättare att se vilken behandling och vilka mediciner som passar bäst för dig. Att spärra uppgifter Om du inte vill att dina uppgifter ska finnas med i sammanhållen journalföring eller vara tillgängliga för andra vårdenheter inom läns landsting kan du begära att uppgifterna spärras. Du ansvarar då själv för att berätta det vårdpersonalen behöver veta för att kunna ge dig en bra och säker vård. Du kan när som helst ta bort spärren. Är ditt hälsotillstånd så allvarligt att du själv inte kan informera vårdpersonalen kan spärren tas bort tillfälligt. Som vårdnadshavare har du inte rätt att spärra uppgifter om dina barn. När barnet blir äldre och mognare får han eller hon själv spärra sina uppgifter. Det finns ingen särskild åldersgräns utan personalen i hälso- och sjukvården gör en individuell bedömning. För mer information ring telefon , vardagar klockan , eller besök sammanhallenjournal. Kvalitetsregister För att utveckla och säkra kvaliteten i vården rapporterar landstinget om behandling och resultat för olika patientgrupper till nationella eller regionala kvalitetsregister. Genom att vara med i kvalitetsregistren bidrar du till att förbättra vården och till att man kan göra jämförelser mellan olika vårdgivare. Dina uppgifter i kvalitetsregistren är sekretesskyddade och uppgifterna tas bort när de inte längre behövs. Du kan begära att få dina uppgifter borttagna eller tacka nej till att bli registrerad. Ta del av uppgifter om dig Enligt personuppgiftslagen (PUL) har du rätt att en gång per år, utan avgift, få veta i vilka register du finns med och vad det står om dig. Din begäran om personuppgifter ska göras skriftligen och vara undertecknad av dig. Ange ditt namn, personnummer och att du önskar utdrag enligt 26 personuppgiftslagen. 58

7 Begäran ska skickas till Personuppgiftsombudet hos landstinget. Personuppgiftsombudet hjälper till om någon uppgift om dig är fel. Kontakta personuppgiftsombudet via telefon, , eller post, läns landsting, Personuppgiftsombudet, Box 1613, Skyddade personuppgifter Om du har skyddade personuppgifter är det viktigt att du berättar det när du kontaktar hälso- och sjukvården. läns landsting har särskilda rutiner för dig som har skyddade uppgifter för att registreringen inte ska innebära något hot mot din säkerhet. Andra myndigheter I vissa situationer är landstinget skyldigt enligt lag att lämna ut uppgifter. Det kan gälla vissa uppgifter till kommunens socialtjänst, exempelvis om ett barn far illa, eller till försäkringskassan. När du lämnar prov Som patient behöver du ofta lämna prover, exempelvis blodprov eller vävnadsprov. Vissa prover sparas rutinmässigt i en så kallad biobank. En biobank är en samling prover som sparas mer än två månader och som går att spåra till dig som patient. Dina personuppgifter och prover skyddas Dina sparade prover förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem. Personuppgifter som hör till proverna noteras i din patientjournal och i särskilda register över prover. Dina personuppgifter skyddas av offentlighets- och sekretesslagen, patientdatalagen och personuppgiftslagen. Du bestämmer Som patient bestämmer du själv om dina prover ska sparas och vad de får användas till. Även om du samtycker har du alltid rätt att ändra ditt beslut i efterhand. Läs mer på PATIENTINFORMATION 59

8 Att resa till vården Kontaktuppgifter Sjukreseenheten, Lindesberg Telefon , e-post orebroll.se Beställningscentralen, telefon , texttelefon T Gratis buss och tåg Du reser kostnadsfritt till och från vården med kollektivtrafiken. Du kan använda din kallelse som bussbiljett på vägen dit. På vägen hem fungerar kvittot för besöksavgiften som biljett. Åker du tåg betalar du resan själv och får sedan betalt av landstinget i efterhand. Det kan du även göra om du åker buss. Blir du akut sjuk i ett annat landsting får du själv betala för din hemresa. Du som bor långt ifrån en hållplats Bor du långt från närmaste hållplats får du gratis anslutningsresa med sjukresefordon eller egen bil till hållplatsen. Saknar du kollektivtrafik till närmaste vårdenhet får du resa med sjukresefordon mot avgift. Du kan också få ersättning för resa med egen bil. Landstinget betalar din resa i efterhand Om du själv har betalat din resa och vill få tillbaka pengarna ska du fylla i landstingets blankett för sjukreseersättning. Den kan du få när du besöker vården eller själv ladda ner på landstingets webbplats, blanketter. Blanketten lämnas i någon av sjukvårdens kassor eller receptioner. Du kan också skicka den med post till: Landstingets sjukreseenhet, Lindesberg. Du ersätts för resa till vårdcentral i din hemkommun. Du får också ersättning för resa till specialist i länet. Vid vård i annat län gäller särskilda regler. Har du frågor? Ring eller e-posta sjukreseenheten@orebroll.se. Högkostnadsskydd för resor Landstingets högkostnadsskydd för resor betyder att du inte behöver betala mer än kronor under en tolvmånadersperiod. Kontakta Sjukreseenheten när du uppnått beloppet. Det finns inget speciellt frikort för sjukresor, utan uppgifterna finns på Beställningscentralen och landstingets sjukreseenhet. Sjukresefordon och servicelinje Du som har färdtjänst eller medicinskt behov av annat färdsätt får åka sjukresefordon eller servicelinje. Servicelinjerna är mindre bussar som jämställs med sjukresefordon. De är speciellt anpassade för dem som har extra behov av tillgänglighet och utrymme, exempelvis om du är äldre eller har någon funktionsnedsättning. Servicelinjerna är öppna för alla som behöver resa till vården, även för dig som inte har färdtjänst eller särskilda medicinska behov. Så beställer du: Ring Beställningscentralen och beställ sjukresefordon eller servicelinje senast klockan 18 vardagen före den dag du ska resa. Telefon , texttelefon T Vid beställningen måste du tala om vilken vårdgivare du ska besöka och när du ska vara framme. Servicelinjerna går mellan följande orter: Karlskoga, Askersund (linje 708), Hallsberg Kumla (linje 709), Laxå Karlskoga (linje 594). De linjer som går till stannar vid universitetssjukhusets entréer. 60

9 Val av Villkor Beställ Bidrag Vad måste jag Återbetalning Högkostnadsfärdmedel så här: själv betala? skydd Buss och anslutningsresor till/från. a) Kallelse till besök, besökskvitto från besök. b) Betala ordinarie biljettpris. För anslutningsresa med sjukresefordon till buss, ring Beställningscentralen , senast kl 18 vardag före resdag. Hela kostnaden ersätts. Anslutningsresa till hållplats med sjukresefordon är kostnadsfri, resa med egen bil ersätts med 1,85 kr/km. 0 kr. För egna utlägg, skicka sjukreseräkning tillsammans med vårdkvitto och biljetter till Sjukreseenheten, se till vänster. Tåg Betala ordinarie biljettpris. För anslutningsresa med sjukresefordon till tåg, ring Beställningscentralen , senast kl 18 vardag före resdag. Hela kostnaden ersätts. Anslutningsresa till station med sjukresefordon är kostnadsfri, resa med egen bil ersätts med 1,85 kr/km. 0 kr. Skicka sjukreseräkning tillsammans med vårdkvitto och biljetter till Sjukreseenheten, se till vänster. Servicelinje och anslutningsresor till/från. servicelinjen Egen bil Inga intyg krävs. a) Intyg för sjukresefordon. Om du har remiss till vård utanför länet, kontakta Sjukreseenheten, se till vänster. b) Om kollektivtrafik saknas till närmaste vårdgivare. Ring Beställningscentralen , senast kl 18 vardag före resdag. Landstinget bekostar resan. Anslutningsresa till servicelinje med sjukresefordon är kostnadsfri, resa med egen bil ersätts med 1,85 kr/km. 1,85 kr/km. Ingen ersättning för medpassagerare eller för parkering. 0 kr. Landstinget ersätter det belopp som överstiger 50 kr/enkel resa (d v s avståndet måste vara minst 27 km enkel resa). Skicka sjukreseräkning tillsammans med vårdkvitto till Sjukreseenheten, se till vänster. Ja. När du får reseersättning registreras även dina egenavgifter. Egenavgift under 50 kr/enkel resa får noteras för högkostnadsskyddet. Kontakta Sjukreseenheten. PATIENTINFORMATION Sjukresefordon sjukresefordon a) Intyg från vårdgivare att resan är medicinskt berättigad. b) Färdtjänsttillstånd. c) Om kollektivtrafik saknas till närmaste vårdgivare. Ring Beställningscentralen, senast kl 18 vardag före resdag. Intyg måste vara registrerat. (Undantag för akuta resor). Landstinget betalar del av resan. Oberoende av resans längd betalar du 125 kr/enkel resa till chauffören. Vid färdtjänsttillstånd betalas ordinarie färdtjänstavgift. Ja. Samla kvitton tills du betalat kr. Kontakta Sjukreseenheten för registrering. 61

10 Lev ett sundare liv Mer om hälsa och livsstil Läs mer på eller på landstingets webbplats, halsa. Rökning, stillasittande, dåliga matvanor, för mycket alkohol och stress kan göra dig sjuk. Hjärtinfarkt, diabetes, högt blodtryck och utmattningssyndrom beror ofta på att vi lever på ett sätt som kroppen inte klarar av. Du kan göra mycket själv för att förbättra din hälsa. På din vårdcentral kan du få information, råd och stöd. Vill du sluta röka eller snusa? Du kan få hjälp och stöd på din vårdcentral eller på tobakspreventiva enheten, Universitetssjukhuset. Du kan få stöd individuellt eller i grupp. Kontakta tobakspreventiva enheten, telefon Du kan också ringa Sluta röka-linjen, telefon Alkohol och riskbruk Oroar du dig för att du dricker för mycket alkohol? Eller har du någon vän eller anhörig som du skulle vilja stötta och hjälpa? Kontakta din vårdcentral. Mer information finns också på Bra att röra på sig Alla som börjar att röra på sig får positiva effekter på hälsan, oavsett ålder. Har du dessutom problem med muskler och leder, är du stressad eller deprimerad, har övervikt, högt blodtryck, hjärtsjukdom, astma eller diabetes? Då kan du få fysisk aktivitet på recept. Fysisk aktivitet på recept betyder att träning eller motion ordineras i stället för läkemedel. Matens betydelse för hälsan Vad vi äter har stor betydelse för hälsan. Genom att äta mycket grönsaker, frukt, fisk och fullkornsprodukter och välja livsmedel som är nyckelhålsmärkta kan vi minska risken för övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar med mera. På kan du läsa om bra mat för hälsan. Influensavaccinering Är du 65 år och äldre eller tillhör en riskgrupp får du vaccinera dig gratis varje år mot influensa. Du som inte erbjuds gratis vaccin men ändå vill vaccinera dig får betala enligt prislista. Frikort gäller inte. Landstinget annonserar i lokaltidningarna och på när det är dags att vaccinera sig. Där står det även vilka som tillhör riskgrupperna. Egenvård Egenvård handlar om att du själv känner igen och kan behandla lindriga sjukdomsbesvär. På hittar du information om både olika sjukdomar och hur du ibland kan lindra dina besvär själv. Du kan även vända dig till apoteket för råd. Mer om hälsa och livsstil Läs mer om hälsa och livsstil på landstingets webbplats, eller på temasidorna om hälsa och livsstil på Vill du bli blodgivare? Blodgivare behövs för att rädda liv. Kontakta någon av landstingets blodcentraler och boka tid för provtagning om du vill ge blod. Läs mer om blodgivning på eller Alla tre sjukhusen i länet har blodcentral. Universitetssjukhuset, telefon , Karlskoga lasarett, telefon , Lindesbergs lasarett, telefon Du kan också besöka Blodbussen som regelbundet kommer till arbetsplatser och vårdcentraler runt om i länet. Tidtabell hittar du på Donation av organ och vävnader Ett donerat organ kan rädda liv. Vill du donera? Gör din vilja känd och anmäl dig till Donationsregistret via 62

11 För dig som är ung Ungdomsmottagningar Ungdomsmottagningar hittar du i (Knuffen), Hallsberg, Karlskoga och Lindesberg. Teckenspråkstolk finns på Knuffen. Du behöver inte betala någon besöksavgift när du besöker en ungdomsmottagning. Kontaktuppgifter, se sidan 34. På hittar du råd om hälsa, sex och relationer. Psykiatri för barn och unga vuxna Mår du psykiskt dåligt eller har din familj problem? Då kan du prata med din vårdcentral för att få hjälp. Om du eller din familj har mycket svåra problem kan du vända dig till barn- och ungdomspsykiatrin. Kontaktuppgifter, se sidan 34. För dig som har ätstörningar Du som har anorexi, bulimi eller någon annan form av ätstörning kan vända dig till Ätstörningsenheten på Eriksbergsgården i för att få hjälp. Du kan också kontakta Eriksbergsgården och ställa frågor om du är orolig för någon som har problem med ätstörningar. Du behöver ingen remiss. Telefon , e-post atstorningsenheten@orebroll.se. Missbruk och beroende Har du problem med missbruk, beroende eller har frågor om droger och alkohol? Då kan du vända dig till Beroendecentrum Ungdom. Mottagningen tar emot ungdomar från det år man fyller 16 år till 25 år. Du behöver ingen remiss och kan komma anonymt. Beroendecentrum Ungdom svarar också på frågor om du känner dig orolig för någon i din omgivning. Mottagningen finns i. Telefon , texttelefon T Avgiftsfritt för dig under 25 år Du som är under 25 år behöver inte betala någon besöksavgift när du besöker vården eller avgift för sjukhusvård. Preventivmedel för kvinnor är gratis när du är under 26 år. Kommunernas elevhälsa Du som går i skolan kan vända dig till elevhälsan för samtal och rådgivning. Här arbetar skolsköterskor, skolläkare, psykolog, kurator och specialpedagog. Läs mer på webbplatsen eller besök respektive kommuns webbplats. HPV-vaccination förhindrar livmoderhalscancer Du kan vaccinera dig mot Humant papillomvirus (HPV), som är en sexuellt överförbar infektion som ger ökad risk att drabbas av livmoderhalscancer. Mer information ges av skolsköterska på din skola. Du som är äldre och vill vaccinera dig kan vända dig till din vårdcentral. HPV-vaccin ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel för kvinnor till och med 26 år. Läs mer på Bris barnens hjälptelefon Ring Bris om du behöver tala med någon vuxen. Det är gratis och syns inte på telefonräkningen. Telefon Klamydiatest på webben Beställ hem ett klamydiatest via webben helt gratis! Testet består av ett urinprov för killar och ett slidprov för tjejer. Läs mer på www. klamydiatest.nu. PATIENTINFORMATION 63

12 För dig som är kvinna Kvinnor bosatta i län erbjuds två hälsokontroller av landstinget, cellprovtagning och mammografi. Kontrollerna är viktiga för din hälsa. Gynekologisk cellprovskontroll Kvinnor mellan 23 och 49 års ålder kallas till provtagning vart tredje år. Mellan 50 och 59 års ålder kallas du vart femte år. Genom att du regelbundet går på cellprovskontroll kan eventuella cellförändringar upptäckas i god tid och behandlas innan de utvecklas till cancer. Mer information hittar du på 1177 Vårdguidens webbplats, Har du fler frågor kan du fråga din barnmorska. Graviditet Se information sidan 66. Abortrådgivning Är du gravid och vill ha råd om abort? Vänd dig till vårdcentralernas barnmorskemottagning. Du kan också vända dig till sjukhusens kvinnokliniker i, Lindesberg eller Karlskoga. Du har rätt att själv fatta beslut om abort till och med graviditetsvecka 18. Därefter behöver det finnas särskilda skäl. Mammografi Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto bättre. Alla kvinnor i län mellan år erbjuds mammografi med två års mellanrum. Undersökningarna utförs på mammografisektionen på Universitetssjukhuset. Mer information hittar du på 1177 Vårdguidens webbplats, För dig som är man Kontaktuppgifter Urologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Kirurgkliniken, Lindesbergs lasarett, Kirurgkliniken, Karlskoga lasarett, Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige. Idag finns inget enkelt test som tillförlitligt kan ge svar på om en man har prostatacancer eller inte. Därför erbjuds inte män regelbundna hälsokontroller av prostatan. Något som talar för regelbundna PSA-prov är om du har flera manliga släktingar som drabbats av prostatacancer, eftersom risken att då drabbas av sjukdomen är större. Du kan få råd om PSA-prov och eventuell provtagning utförd hos sjuksköterska på länets tre sjukhus. Provet tas som ett enkelt blodprov i armen och du tar själv kontakt för att boka en tid. Om du som man har besvär med vattenkastningen tas också PSA-prov som en del i utredningen. Vänd dig till din läkare på vårdcentralen. PSA är ett ämne som naturligt finns i blodet hos män. Ett förhöjt värde kan tyda på prostatacancer. PSA-värdet kan dock vara förhöjt av flera andra orsaker. Socialstyrelsen har gett ut en broschyr om PSA-prov som alla män bör läsa innan provtagningen, då det kan finnas både för- och nackdelar med provet för den enskilde mannen. Broschyren hittar du på Socialstyrelsens webbplats. 64

13 För dig som är homosexuell, bisexuell eller transperson läns landsting ska erbjuda god och jämlik vård oavsett könstillhörighet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. På kan du läsa mer om landstingets arbete med HBT-frågor. Du kan också läsa mer om sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck på Sex och samlevnad Behöver du råd och stöd i frågor som rör sexualitet, samlevnad eller relationer kan du vända dig till din vårdcentral. Du som är ung kan också vända dig till ungdomsmottagningarna i länet. Läs mer på Preventivmedel Har du frågor om preventivmedel eller är i behov av preventivmedel? Preventivmedelsrådgivning är kostnadsfri. Vänd dig till din vårdcentrals barnmorskemottagning. Preventivmedel för kvinnor är gratis när du är under 26 år. Könssjukdomar Om du tror att du har drabbats av en könssjukdom ska du ringa vårdcentralen eller STD-mottagningen, (mottagning för sexuellt överförbara sjukdomar), på Universitetssjukhuset, telefon , texttelefon T Du som är ung kan också vända dig till någon av ungdomsmottagningarna i länet för att få hjälp. Du kan testa dig för klamydia med ett kostnadsfritt test via webben. Besök klamydiatest. PATIENTINFORMATION 65

14 Att vänta barn Läs mer om graviditet, gravid. Där finns en graviditetskalender som du också kan ladda ner som app till din smartphone. Läs mer om utredning och behandling av ofrivillig barnlöshet på fertilitetsenheten Mödrahälsovården Du som väntar barn ska så snart som möjligt vända dig till vårdcentralens barnmorskemottagning. Som blivande mamma får du kostnadsfritt gå på regelbundna besök på barnmorskemottagningen. Barnmorskemottagningen erbjuder även föräldragrupper. Till vårdcentralens barnmorskemottagning kan du också vända dig om du har frågor och funderingar kring abort. Om du inte blir med barn Har du och din partner försökt bli med barn under ungefär ett år utan att lyckas? Då kan ni beställa tid för barnlöshetsutredning som görs på kvinnoklinikerna på länets sjukhus. Kvinnan får inte ha fyllt 42 år och mannen får vara högst 55 år för att ni ska få genomgå utredning. Även lesbiska par kan få hjälp. Du som bor i vänder dig till fertilitetsenheten på Universitetssjukhuset, telefon , texttelefon T I Lindesberg och Karlskoga kontaktas respektive kvinnoklinik. Kvinnokliniken på Lindesbergs lasarett, telefon , kvinnokliniken på Karlskoga lasarett, telefon För dig som är förälder Barnavårdscentralen, BVC, erbjuder stöd till dig som förälder samt hälsoundersökningar och vaccinationer till alla barn under barnets förskoleår. Läs mer på och ladda ner BVC-appen, en mobil version av häftet Hälsobesked som du får på BVC. 66

15 För dig med funktionsnedsättning Du som har funktionsnedsättning har rätt till det stöd du behöver för att ha en fungerande vardag. Det är främst din hemkommun du ska vända dig till. Landstinget hjälper dig med vård och behandling. Lagen om stöd och service, LSS 9.1 Landstingets LSS-ansvar är endast 9.1, råd och stöd. Allt annat inom LSS är kommunernas ansvar. Landstingets LSS-handläggare nås på telefon , texttelefon T Habilitering Habilitering innebär att du får stöd och behandling för att bibehålla eller återfå bästa möjliga förmåga. Barn- och ungdomshabiliteringen ger stöd till barn och ungdomar med betydande svårigheter till följ av medfödda eller förvärvade bestående funktionsnedsättningar som innebär bestående begränsningar i kognition-, kommunikation-, hörsel-, syn eller rörelseförmåga. Vuxenhabiliteringen erbjuder habilitering och rehabilitering till vuxna länsinvånare i åldern 18 till 65 år med betydande svårigheter till följd av bestående funktionsnedsättning (som uppenbart inte beror på normalt åldrande) till följd av medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar som kan vara kognitiva och/eller innebär begränsningar i rörelseförmågan. Hjälpmedel vid funktionsnedsättning Landstinget lånar ut och förmedlar en del hjälpmedel som ska vara ett stöd för att tillvaron ska fungera. En del enklare hjälpmedel för egenvård kan du köpa själv i affärer eller i vissa fall i sjukvården. De flesta hjälpmedel lämnas ut av Centrum för hjälpmedel utan kostnad. Landstinget tillhandahåller också vissa enklare hjälpmedel, medan vissa andra hjälpmedel får köpas på den öppna marknaden. På kan du läsa mer. Kontaktuppgifter, se sidan 35. Synnedsättning, blindhet eller kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet? Behöver du synhjälpmedel, kontakta Syncentralen. Innan du kommer till Syncentralen behöver du en remiss. Det kan du få av din vårdcentral. Läs mer på eller ring, telefon , texttelefon T Hörselskadad eller döv? Behöver du hörselhjälpmedel, kontakta Audiologiska kliniken. Läs mer på Kontaktuppgifter, se sidan 35. Tolkcentralen erbjuder teckenspråkstolkning, dövblindtolkning och vuxendövtolkning. Läs mer på sidan 6. Anpassad webbplats Landstingets webbplats går att anpassa för att passa dina behov. Du kan till exempel ändra textens utseende, storlek och färg. Du hittar inställningarna under fliken Anpassa på Du kan få alla webbplatsens sidor upplästa med talsyntes. Ett antal sidor finns också teckentolkade och i en version på lättläst svenska. Du hittar detta under flikarna Lyssna, Lättläst och Teckenspråk på PATIENTINFORMATION 67

16 För dig som är äldre Länets kommuner och landstinget har tillsammans ansvar för att ge en god hälso- och sjukvård till äldre. Kommunernas sjuksköterskor och arbetsterapeuter samt läkare, distriktssköterskor och sjukgymnaster på vårdcentralerna svarar för olika insatser. Kommunen Om du har frågor om hemtjänst, trygghetslarm, mattjänst, dagverksamhet eller särskilt boende och vad det kostar ska du vända dig till din kommuns växel och be att få komma till biståndshandläggare. Hjälpmedel Arbetsterapeut på sjukhuset eller i kommunen skriver ut hjälpmedel för det dagliga livet eller omvårdnad. Distriktssjukgymnast vid vårdcentral skriver ut gånghjälpmedel och träningshjälpmedel. Hur ansöker man om anpassning av sin bostad? Har du ett funktionshinder kan du ansöka om att få bostaden anpassad efter dina behov. En arbetsterapeut utreder vilken anpassning som behöver göras. Ring kommunens växel så får du kontakt med rätt person. Arbetsterapeuten kan också skriva ut vissa hjälpmedel och medverka i aktiviteter för din rehabilitering. Vad är dagverksamhet? Dagverksamhet är till för människor med behov av stöd i det dagliga livet. Det finns social dagverksamhet, dagrehabilitering och demensdagvård anpassade efter olika behov. Personer med funktions- och aktivitetsnedsättningar samt personer med demenssjukdom kan delta i dagverksamhet. Genom dagverksamheten kan man få fysisk träning, stimulans och social träning, avlösning för anhöriga och social gemenskap. Stödet ska göra det möjligt för personen att kunna bo kvar i sin vanliga bostad. Arbetsterapeut eller biståndshandläggare vet mer. Dessutom finns möjlighet att få rehabilitering i hemmet, hemrehabilitering, om man har svårt att ta sig till en rehabiliteringsenhet. Hemrehabilitering utförs av primärvårdens sjukgymnaster, kommunens arbetsterapeuter och omvårdnadspersonal. Var kan jag bo när jag inte längre klarar att bo kvar hemma? Kommunen erbjuder olika boendeformer, som kan ge dig service och omvårdnad när du har behov av särskilt stöd. Det finns till exempel servicebostad, särskilt boende eller gruppbostad för äldre med stora behov av vård och omsorg. Vänd dig till biståndshandläggaren i kommunen. 68

17 Hemsjukvård Hemsjukvården gör det möjligt för den som är långvarigt sjuk att vårdas i det egna hemmet. Hemsjukvård ges av sjuksköterska, arbetsterapeut och omvårdnadspersonal hos kommunen samt läkare och sjukgymnast från landstinget. Servicebostäder och seniorboende Servicebostäder kallas lägenheter i speciella servicehus. Här finns tillgång till service och personalinsatser dygnet runt. I flera kommuner finns istället seniorboende, anpassade bostäder, som erbjuds efter kötid och utan behovsprövning. Gruppbostäder Gruppbostad är en form av boende för personer som har stora behov av omvårdnad. Det finns gruppbostäder med olika inriktningar, till exempel för äldre med behov av omfattande vård och omsorg, för personer med demenssjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller psykiskt funktionshinder. Bostad i gruppboende behovsprövas. Kommunens sjuksköterskor och omvårdnadspersonal ansvarar för vården. En ansvarig läkare på vårdcentralen är utsedd för respektive boende. Råd och stöd till anhörig/närstående Du som vårdar närstående i hemmet kan vända dig till din kommun om du behöver råd och stöd. Alla kommuner har särskilda kontaktpersoner för anhöriga. I kommun finns Anhörigcentrum, som ordnar olika aktiviteter för anhöriga/närstående och även har gästrum för tillfällig avlastning, kontakt Det finns möjlighet att få avlösning i hemmet eller att den vårdbehövande erbjuds dagverksamhet eller korttidsvård. Biståndshandläggaren beslutar om detta. En anhörig eller närstående som vårdar en sjuk anhörig i hemmet kan i vissa fall få bidrag. Kommunen kan också förmedla kontakter till frivilligorganisationer. Hur får jag färdtjänst? Färdtjänst är en form av kollektivtrafik för funktionsnedsatta. Du kan få färdtjänst om du har väsentliga svårigheter att förflytta dig på egen hand eller väsentliga svårigheter att resa med tåg och buss på grund av din funktionsnedsättning som varat minst tre månader. För att få färdtjänst måste du vara folkbokförd i länet. Du ansöker om färdtjänst hos Länstrafiken i län, telefon , texttelefon T Fråga efter färdtjänst så kopplas du till handläggare. E-post fardtjanstenheten@lanstrafiken.se. PATIENTINFORMATION 69

18 Vård i livets slutskede Palliativ vård innebär att göra patientens sista tid i livet så bra som möjligt. Vården kan ges i hemmet, på sjukhus eller inom kommunen. Vården ges i samförstånd med patienten, närstående och vårdpersonal för att uppnå bästa möjliga livskvalitet i livets slutskede. Vården inriktar sig på att ge individuell omvårdnad och symtomlindring. En viktig del i vården är också att stödja patientens närstående. Vård i hemmet Du som är svårt sjuk och vill vårdas i hemmet den sista tiden i livet kan erbjudas palliativ (lindrande) hemsjukvård. Du kan också få hjälp med att få ditt hem anpassat och att få hjälpmedel som gör det lättare för dig att vårdas i hemmet. För att få mer upplysningar om att vårdas i hemmet i livets slutskede kontakta din vårdcentral eller den klinik där du behandlas. När någon dör Svårt sjuka vårdas idag ofta i hemmet. Vid dödsfall i hemmet kan du rådgöra med de läkare och sköterskor som deltagit i vården om vart du ska vända dig. Om det inträffar ett oväntat dödsfall ska du kontakta närmaste vårdcentral eller ringa larmnumret 112 och berätta vad som hänt. Sjukhuskyrkan Du är alltid välkommen till Sjukhuskyrkan. Det spelar ingen roll vilken religion du tillhör eller om du är troende eller inte. Personalen på Sjukhuskyrkan har tystnadsplikt och för inte journal. Sjukhuskyrkan är ett samlingsnamn för kyrkornas och samfundens gemensamma arbete på sjukhusen. Sjukhuskyrkan finns på landstingets alla sjukhus. Kontakta varje sjukhus för mer information. Sjukhuskyrkan Universitetssjukhuset, telefon , texttelefon T , Sjukhuskyrkan Karlskoga lasarett, telefon , Sjukhuskyrkan Lindesbergs lasarett, telefon

19 När det krisar i livet Om du i samband med en krissituation får problem med till exempel ångest, får långvariga sömnproblem, känner dig deprimerad eller har svårt att fungera i sociala sammanhang kan du behöva professionell hjälp. Råd och stöd Behöver du råd och stöd ring din vårdcentral. För dig som har svårare psykiska besvär finns Allmänpsykiatrisk öppenvård. Hur söker man till Allmänpsykiatrisk öppenvård? Du kan komma till Allmänpsykiatrisk öppenvård med hjälp av en remiss. Du kan också ringa rådgivningen via telefon, Allmänpsykiatri Universitetssjukhuset , Allmänpsykiatri Karlskoga , Allmänpsykiatri Hallsberg eller Allmänpsykiatri Lindesberg På kan du läsa mer. När det är akut på kvällar, nätter och helger I akuta fall kan du vända dig till Psykiatrins jourmottagning, Universitetssjukhuset, telefon , texttelefon T PATIENTINFORMATION 71

20 Tandvård Läs mer om tandvård på Tandvård för barn och ungdomar Landstinget ansvarar för att alla barn och ungdomar i länet får avgiftsfri tandvård till och med det år de fyller 19 år. Du kan välja om ditt barn ska gå hos Folktandvården eller hos privatpraktiserande tandläkare. Du har också rätt att byta när du vill. Valfriheten gäller inte specialisttandvård. Barn rekommenderas att gå på regelbundna kontroller från två års ålder. Välj om ditt barn ska gå till Folktandvården eller en privattandläkare och kontakta sedan den tandvårdsmottagning du vill att ditt barn ska besöka. Gör du inget val erbjuds tandvård från din närmaste folktandvårdsklinik. Vill du veta mer om barn- och ungdomstandvård? Ring tandvårdsenheten, telefon Tandvård för vuxna statligt tandvårdsstöd Från det år då du fyller 20 år omfattas du av ett statligt tandvårdsstöd. Det innebär att en del av dina tandvårdskostnader täcks av ett allmänt tandvårdsbidrag. Vid högre kostnader finns ett högkostnadsskydd. Försäkringskassan betalar en del av kostnaden, resterande kostnad är det som du själv betalar när du besöker tandvården. Din avgift kan variera beroende på vilken tandvårdsmottagning du besöker. Alla folktandvårdens kliniker i länet har samma taxa. Du har alltid rätt att få ett kostnadsförslag innan din behandling påbörjas. Allmänt tandvårdsbidrag Från det år du fyller 20 får du allmänt tandvårdsbidrag hos Försäkringskassan som du kan använda som betalning för din tandvård. Det kan maximalt sparas i två år och varierar beroende på din ålder. Är du år blir bidraget 300 kronor per år 600 kronor under två år. Är du år blir bidraget 150 kronor per år 300 kronor under två år. Är du 75 år och äldre blir bidraget 300 kronor per år 600 kronor under två år. Högkostnadsskydd Högkostnadsskyddet för tandvård skiljer sig från det för sjukvården genom att du måste betala en högre summa själv innan skyddet börjar gälla, och att du därefter bara får hjälp med en del av priset. Högkostnadsskyddet beräknas utifrån en referensprislista som är fastställd av staten. Priset du betalar kan avvika från listan beroende på vilken tandläkare du besöker. Mellanskillnaden mellan referenspriset och det pris din tandläkare begär betalar du själv. För tandvård upp till kronor enligt referensprislistan betalar du fullt pris. För kostnader på kronor betalar du 50 procent av det sammanlagda referenspriset. För kostnader som överstiger kronor betalar du 15 procent av det sammanlagda referenspriset. Särskilt tandvårdsbidrag Du som på grund av vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar riskerar att få en försämrad tandhälsa kan ha rätt till Särskilt tandvårdsbidrag. Bidraget ges inom det statliga tandvårdsstödet och är i huvudsak avsett för att användas för förebyggande tandvård. För att få rätt till stödet krävs ett särskilt läkarintyg som ska lämnas till din tandläkare/ tandhygienist. Mer information om det statliga tandvårdsstödet hittar du på eller eller hos din tandläkare/tandhygienist. 72