Den vårdvetenskapliga domänen

Transkript

1 Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap Uppsala universitet, vt 2005 Projektarbete, domänanalys Basgrupp 5 Den vårdvetenskapliga domänen

2 Innehåll Del I Introduktion 3 Vad är vårdvetenskap? 3 Kort ämneshistorik 4 Socialt perspektiv 4 Ontologiskt perspektiv 5 Vetenskapsteori och kunskapsteori 6 Pågående forskning vid Uppsala universitet 8 Hur finansieras forskningen? 9 Del II Introduktion 12 Den vetenskapliga kommunikationen 12 Klassifikation 14 Informationsresurser 15 Bibliotekskataloger 15 Databaser 16 Svenska ämnesportaler 19 Länksamlingar 19 Tidskrifter och e-tidskrifter 19 Gratis tillgängliga fulltextartiklar 19 De viktigaste informationsresurserna och deras funktion 20 Svensk MeSH 21 Att söka i Medline via PubMed 21 Medline via SilverPlatter 23 Att söka i CINAHL 23 Att söka i SveMed+ 24 Impaktfaktor 24 Kvalitetsbedömning av databaser 25 PubMed 25 CINAHL 26 SveMed+ 26 De viktigaste aktörerna inom domänen 27 Databasproducenter och databasvärdar 27 Förlag 29 Kommunikationen utåt 30 Övergripande reflektioner 31 Litteratur och källor 33 Del I 33 Del II 34 Bilagor 38 2

3 Vårdvetenskap del I Introduktion Detta är en översikt av den vårdvetenskapliga domänen. 1 I denna översikt presenteras ämnets historia och utveckling, dess grundläggande vetenskapsteorier, vad man studerar och med vilka metoder. Översikten tar också upp sociala perspektiv inom domänen och avslutas med pågående forskning vid den vårdvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Vad är vårdvetenskap? På Uppsala universitets hemsida finns följande definition av vårdvetenskap: Vårdvetenskap omfattar teori, metod och teknik för studiet av problem och åtgärder i hälso- och sjukvårdsammanhang. I ämnet studeras resultaten av sådana åtgärder, de ingående processerna liksom beroendet av aktuella kontexter. Forskningen utgår från ett mångvetenskapligt och mångprofessionellt perspektiv i studiet av förebyggande, stödjande, omvårdande och rehabiliterande åtgärder. Ett viktigt fokus utgörs därvid av samspelet mellan vårdpersonal och patienter eller deras närstående. I vårdvetenskap studeras även individens resurser för att bevara eller återvinna optimal hälsa, liksom individens förmåga till anpassning till förändringar i hälsostatus. Vårdens möjligheter att stödja individen och de närstående i dessa avseenden utgör ett viktigt fokus. Av speciellt intresse är sådana sammanhang där de egna resurserna sviktar, liksom vård i livets slutskede. Till vårdvetenskap räknas också forskning rörande vårdarbetets organisation och vårdutbildning. 2 Begreppen vårdvetenskap och omvårdnadsforskning leder ofta till förvirring. Många menar att det är samma sak, medan andra anser att termen omvårdnadsvetenskap endast [ ]syftar på forskning relaterad till praktisk omvårdnad och till patienternas omvårdnadsbehov, dvs. på klinisk forskning. 3 1 För närmare förklaring av begreppet domän se Birger Hjørland, Domain analysis in information science: Eleven approaches traditional as well as innovative, Journal of Documentation, 2002, 58:4. 2 Uppsala universitet, Vad är vårdvetenskap?, Lucille E Notter & Jacqueline Rose Hott, Forskningsmetodik inom omvårdnad, Studentlitteratur, Lund, 1996, s

4 Kort ämneshistorik I USA fanns redan 1898 en universitetsförlagd vidareutbildning för sjukskötare. I Europa var Storbritannien på 1950-talet först med att överföra delar av sjuksköterskeutbildningarna till universiteten. 4 I Sverige fick sjuksköterskeutbildningen högskolestatus 1977 i samband med den dåvarande högskolereformen. Reformen genomfördes eftersom man ville föra yrkesutbildningar närmare forskningen. Vårdvetenskapen kom tidigt i fokus och fick ökade ekonomiska resurser. 5 Detta bidrog till ett officiellt erkännande av forskningen. Ämnets bakgrund som yrkesutbildning gjorde det extra viktigt att framhålla den vetenskapliga inriktningen i utbildningen kom en ny högskolelag som ytterligare betonade relationen mellan forskning och utbildning. Även hälso- och sjukvårdslagen, patientjournallagen, åliggandelagen och Socialstyrelsens allmänna råd har påverkat utvecklingen inom ämnet. 6 Socialt perspektiv Vårdvetenskapens uppgift är bland annat att ge en kunskaps- och färdighetsgrund för det professionella vårdarbetet. Utöver de som arbetar i det direkta vårdarbetet finns psykologer, logopeder, dietister, socialarbetare o.s.v. som inhämtar sina kunskaper från närstående vetenskapsområden. 7 Omvårdnad sammanfaller delvis med och utgör ett komplement till medicinsk vård, beaktande såväl psykiska som sociala och kulturella aspekter. 8 Vårdvetenskapen är till skillnad från den medicinska vetenskapen även om de innehåller vissa gemensamma drag inte naturvetenskaplig. Vårdvetenskapen är mera en kulturvetenskap och dess uppgift är att utforska och förklara den verksamhet vars mål är optimal hälsa, medan medicinens uppgift och mål är behandling av sjukdom. 9 Vårdvetenskapen utgör ett tvärprofessionellt och naturligt tvärvetenskapligt forskningsområde eftersom vård som fenomen vilar på såväl human-, natur- och samhällsvetenskaplig kunskap som teknisk kunskap. Uppkomst, förutsättningar och konsekvenser för såväl sjukdom som hälsa studeras därför ur biologiska, psykosociala, samhälleliga, kulturella och ekonomiska perspektiv Katie Eriksson, Introduktion till vårdvetenskap, Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1986, s Liselotte Rooke, Omvårdnad teoretiska ansatser i praktisk verksamhet, Liber, Stockholm 2000, s. 9ff. 6 Rooke, s Sirkka Sinkkonen, Vårdvetenskap, Natur & Kultur, Stockholm, 1985, s Uppsala universitet, Vad är vårdvetenskap?, Katie Eriksson, Introduktion till vårdvetenskap, Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1983, s Karolinska Institutet, Om Centrum för vårdvetenskap,

5 Förutom natur-, human- och samhällsvetenskapen knyter vårdvetenskapen an till psykologi, sociologi, teknik, filosofi, biomedicin m.fl. En del av dessa ämnen eller delar av ämnen, framförallt de grundläggande delarna, utgör fundament för omvårdnaden. Man använder basal kunskap från t.ex. psykologi, sociologi, biologi, fysik, kemi och filosofi (en fråga kan vara filosofisk i största allmänhet men kan också vara ett filosofiskt närmande till människor i vårdande situationer, och då blir det omvårdnad. Och att det är problemets eller fenomenets natur och kontext som avgör om det är omvårdnad eller filosofi). 11 Ämnen med en mera tydlig tillämpning är t.ex. socialt arbete, tillämpad psykologi, klinisk medicin med olika inriktning, olika tekniska ämnen och arbetsterapi. Det unika för dessa ämnen är att de hämtar sin näring och sina kunskapsfragment inte bara ur olika ämnen, de integrerar även dessa kunskapsfragment till ny kunskap. 12 Ontologiskt perspektiv Ämnet vårdvetenskap kan delas i två delar: systematisk vårdvetenskap och kontextuell vårdvetenskap. Den systematiska vårdvetenskapen är inte beroende av en vårdkontext och kan besvara frågorna vad och varför. Den kontextuella vårdvetenskapen kan besvara frågan hur. 13 En grundläggande utgångspunkt för vårdvetenskapen är människan, hälsan och vårdandets grundmotiv. 14 Vårdvetenskapen utgår från ett etiskt patientperspektiv som kännetecknas av patientens integritet och värdighet. Patienten anses vara den främsta experten på sig själv. Genom att tillämpa detta perspektiv kan patienten känna förtroende för vården. 15 Nationalencyklopedin likställer begreppet vårdvetenskap med omvårdnadsforskning. Omvårdnadsforskningen vill utveckla kunskap om hur omvårdnad ska utövas och av ämnet omvårdnad. Omvårdnadsforskningen fokuserar ofta på människors psykiska, sociala, fysiska och existentiella förutsättningar att uppleva bästa livskvalitet trots olika sjukdomar eller handikapp. Dessa fokuseringar kan undersökas i förhållande till sjukdomar, funktionella problem eller situationer. Det kan röra sig om befolkningen i ett område, vårdtagare, 11 Ingalill Rahm Hallberg, Hur avgränsas ämnet omvårdnad?, I: Omvårdnad som akademiskt ämne, Svensk sjuksköterskeförening, Stockholm, s.19 ff. 12 Rahm Hallberg, s. 19 ff. 13 Karin Dahlberg m.fl., Att förstå vårdvetenskap, Studentlitteratur, Lund, 2003, s Dahlberg m.fl., 2003, s Dahlberg m.fl., 2003, s

6 närstående och personal. Utvecklingen inom omvårdnadsforskning har gått snabbt i Norden i jämförelse med resten av Europa. 16 Vetenskapsteori och kunskapsteori Den vårdvetenskapliga forskningens syfte är att problematisera och uppmärksamma de fenomen som finns inom vårdandet och medverka till en kunskapsutveckling inom domänen. 17 Både vårdandets teori och praktik är viktigt för domänens utveckling eftersom de båda krävs för att vårdandet ska kunna beskrivas, analyseras och förstås som en helhet. 18 Vetenskapsteori behandlar just sambandet mellan teori och praktik och de vetenskapsteorier som diskuterats inom vårdforskningen påverkar fortfarande domänens teori och praktik. 19 Inom vårdvetenskapen använder man både kvantitativa och kvalitativa metoder. Forskning med hjälp av den kvantitativa metoden söker generell kunskap. Positivismen är en sådan vetenskapsteori. Den influerade vårdvetenskapen främst under och 60-talen, men fortfarande är positivismens metoder och tekniker en viktig del av vårdvetenskapen. Idag är det dock främst andra, kvalitativa, teorier som dominerar. Detta är en följd av att man insett att viktig forskning inom domänen också rör sådant som inte går att mäta. 20 Den kvalitativa omvårdnadsforskningen försöker att beskriva, förstå och förklara och tolka individer d.v.s. deras subjektiva upplevelse av omvärlden. 21 Hermeneutik och fenomenografi, är angreppssätt som kan användas för att förklara företeelser inom vården som inte kan mätas. De är innehållsorienterade teorier vilket innebär att man inte kan bestämma metod och frågor på förhand. 22 Intresset för antropologi, etnografi och etnologi har ökat inom dagens vårdforskning. Detta kan ses som en del i det ökade intresset för kvalitativa metoder där fältarbeten, deltagande observation och intervju förekommer. 23 Forskaren måste ta hänsyn till att forskningsområdets kultur och värderingar har stor betydelse för analysens resultat, eftersom det är människors upplevelser av omvärlden som tolkas Nationalencyklopedin, Omvårdnad, Karin Dahlberg, Kvalitativa metoder för vårdvetare, Studentlitteratur, Lund, 1997, s Dahlberg, 1997, s Jette Dulong & Charlotte Poulsen, Grundbok i omvårdnad, Studentlitteratur, Lund, 1993, s Dulong & Poulsen, s Christina Forsberg & Yvonne Wengström, Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning, Natur & Kultur, Stockholm, 2003, s. 49 f. 22 Dahlberg, 1997, s. 81 f. 23 Dahlberg. 1997, s. 82 ff. 24 Forsberg & Wengström, s. 58f. 6

7 De flesta inom vårdforskningen idag anser att både den kvantitativa och den kvalitativa metoden är viktig. De kompletterar varandra och det är snarare forskningsfrågan som får styra valet av metod. 25 Inom vårdvetenskapen ägnar man sig också åt grundforskning där frågor som rör vetenskapens kärna och centrala begrepp undersöks. Grundforskning innebär att man systematiskt och metodiskt undersöker vissa områden utan att ha något speciellt syfte. Det man eftersträvar är snarare den nya kunskapen man får i och med undersökningen. Inom vårdvetenskapen vill man hitta nya begrepp, teorier och modeller genom teoretiska och empiriska grundforskningsstudier. 26 Grundläggande inom akademisk utbildning är kunskapssynen. Den betonar den teoretiska vetenskapliga kunskapssynen med grund i Platons definition av kunskap där det som skiljer en åsikt från att ha kunskap är att vi kan ange goda skäl för det vi tror eller håller för sant. 27 Tyst kunskap har på senare tid uppmärksammats inom flera områden. Den tysta och outtalade kunskapen förmedlas genom gott föredöme och utvecklas med övning och genom personlig erfarenhet. Inom akademisk klinisk utbildning används en klassisk idéhistorisk kunskapsmodell för att tydliggöra både yrkeskrav och högskolekrav. Kunskap kan enligt en sådan modell beskrivas i tre former: en form är kunskap som sann och berättigad i god tro episteme; en annan form är bunden till färdigheter och praktiska handlingar, det vi kan göra med händerna techene eller kunskap i handling; fronesis är en annan form av praktisk kunskap i tillverkandet/skapandet genom praktisk klokhet och omdöme, för att göra förbättringar. Denna form av kunskap har både etiska och politiska dimensioner och uppmärksammas inom vårdvetenskapen alltmer. Det finns ett behov av att formulera kunnande som gott omdöme och att göra saker rätt i olika konkreta situationer. Dessa olika former av kunnande bör stå i ett givande förhållande till varandra och inte som motsatser, men det är svårt att hävda de praktiska och teoretiska kunskapernas lika värde. 25 Forsberg & Wengström, s Forsberg & Wengström, s. 40f. 7

8 Episteme=Kunskaper Techene=Färdigheter Fronesis=Omdöme/ Värderingar/Attityder Bild: Anna Löfmark, 2001, s. 44. Men det finns svårigheter med denna modell, Anna Löfmark menar att i den teoretiska utbildningen episteme fattas det praktiska perspektivet och i den praktiska utbildningen techene saknar handledarna den teoretiska grunden. När det gäller omdöme, värderingar och attityder fronesis är det osäkert om detta lärs ut under utbildningen, det kommer mestadels att mogna fram i yrkesutövandet. Integrering mellan teoretiska och kliniskt/praktiska moment i utbildningen beskrivs som avgörande för yrkesrelevansen. 28 Pågående forskning vid Uppsala universitet Vid Uppsala universitet bedrivs den vårdvetenskapliga forskningen inom den medicinska fakulteten vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, enheten för vårdvetenskap. Där har man just nu cirka 40 pågående forskningsprojekt som man redovisar på universitetets hemsida. Projekten bedrivs inom områdena: Rehabilitering och prevention, Mat och hälsa, Psykosocial onkologi, Barn och ungdomars hälsa samt Livskvalitet och coping. 29 Projektet måltider, matvanor och näringsintag bland äldre män startades år Dess syfte är att Studera matvanor och måltider (inklusive mellanmål) hos sammanboende och ensamboende äldre män med avseende på å ena sidan beteenden, värderingar och normer och å andra sidan kost och näringsintag. Dessutom är syftet att studera hur funktionshinder och 27 Anna Löfmark, Vad krävs för att anses vara akademisk?, I: Omvårdnad som akademiskt ämne, Svensk sjuksköterskeförening, Stockholm, 2001, s Löfmark, s

9 sjukdom påverkar ätande, matvanor och måltidssituationen i hemmet samt vilka hjälpbehov detta ger upphov till samt önskemål om och inställningen till att ta emot hjälp. 30 Projektet är ett samarbete med Institutionen för hushållsvetenskap och således tvärvetenskapligt. Studien är bland annat baserad på kvalitativa intervjuer och kostundersökningsmetodik. Frågor som man hoppas få svar på inom projektet rör bland annat vilka önskemål och vilken inställning de undersökta männen har till hjälpåtgärder med mat och måltider i sitt hem samt vilken betydelse utformningen av måltidssituationen har för äldre mäns ätande i hemmet. 31 Hur finansieras forskningen? Då det gäller forskning inom de medicinska vetenskaperna finns det närmare sjuttio olika fonder och stipendier som används för forskning vid Uppsala universitet 32. De flesta är specialinriktade på ett område, som t.ex. Cancerfonden, Barncancerfonden, Astma- och Allergiförbundet och Psykiatrinämnden. Man kan även söka forskningsmedel från sjukhus, landsting och kommuner. Det finns även en mängd mindre fonder och stiftelser att söka ur och många finns listade i Stora fondboken och Fonder i Sverige. 33 Stöd från näringslivet kan förekomma men är väldigt sällsynt för vårdforskning. 34 Inom vårdvetenskap är Vårdalstiftelsen särskilt framstående, vilket kan ses i mängden forskningsprojekt de hjälper till att finansiera. Vårdalstiftelsen är en förkortning för Stiftelsen för vård- och allergiforskning. Den grundades 1994 efter beslut av riksdagen att främja och stödja forskning inom vård, allergi och annan överkänslighet. Sedan starten har över 700 miljoner delats ut i forskningsstöd. För stiftelsens verksamhet ska följande vara utmärkande: koncentration av insatser så att forskargrupper med hög kvalitet främjas befordrande av projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner befordrande av forskarutbildning och forskarrekrytering samverkan och samfinansiering med övriga organ som ger stöd till forskning och forskarutbildning inom Stiftelsens verksamhetsområde varvid särskilt beaktas de forskningsbehov som den förändrade strukturen för vårdutbildningarna föranleder Uppsala universitet, Forskningsprojekt, pågående, Uppsala universitet, Måltider, matvanor och näringsintag bland äldre män, Uppsala universitet, Måltider, matvanor och näringsintag bland äldre män, Uppsala universitet, Välkommen till sidan för forskningsfonder, Jonas F. Ludvigsson, Att börja forska inom medicin och vårdvetenskap, Studentlitteratur, Lund, 2002, s Viveca Widmark-Petersson Ph.D., Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Kontakt via e-post Vårdalstiftelsen, Allmänt om Vårdalstiftelsen,

10 Vårdalstiftelsen finansierar tillsammans med Göteborgs och Lunds universitet, Västra Götalandsregionen och Region Skåne Vårdalinstitutet som är ett samarbete med Västkom, Kommunförbundet Skåne och enskilda kommuner i Skåne. Vårdalinstitutet är [ ] en nationell miljö för forskning och utveckling inom vårdområdet i nära samverkan mellan universiteten och vårdens huvudmän. 36 Kostnaderna för doktorandanställningar delas mellan institutet och det universitet där doktoranden är inskriven. Forskare har bra möjligheter att få forskningspengar från sitt universitet, eftersom de troligtvis är välkända namn där, men de stora pengarna fördelas av Vetenskapsrådet och andra stora aktörer. Att få ett anslag från Vetenskapsrådet eller Cancerfonden är en garanterad kvalitetsstämpel och konkurrensen är därför väldigt hård. 37 Vetenskapsrådet är [ ]den enskilt största statliga finansiären (ca 2,5 miljarder kr/år) av grundforskning vid svenska universitet, högskolor och institut. De projekt som får stöd initieras i huvudsak av forskarna själva. 38 Vetenskapsrådet har tre ämnesråd som fördelar stöd, varav det ena är inriktat på medicin. Det medicinska ämnesrådet stödjer forskning inom hela det medicinska vetenskapsområdet, där vårdvetenskap ingår. 39 Det är viktigt med förnyelse inom forskningen och fördelningen sker genom peer review. Det är ett system för kvalitetsbedömning som innebär att ca 500 forskare, svenska och utländska, bedömer ansökningarna. Detta sker på uppdrag från ämnesråden. Stöd ges i första hand till: projekt anställning (främst som rådsforskare, forskarassistent) stipendier (postdoktor och EUI-doktorand) dyrbar utrustning, infrastruktur resor och konferenser publicering av monografier och av vetenskapliga tidskrifter planeringsbidrag november i år håller Mälardalens högskola en stor konferens i Västerås, "Morgondagens vård och omsorgsforskning". Den riktar sig till doktorander, juniora forskare samt intressenter i pågående svensk vårdforskning. Konferensen är ett samarbete mellan Mälardalens högskola, 36 Vårdalinstitutet, "Välkommen till Vårdalinstitutet", Ludvigsson, s Vetenskapsrådet, Forskningsfinansiering, Vetenskapsrådet, Forskningsfinansiering medicin,

11 Vårdalinstitutet, Karolinska institutet/nationella forskarskolan i vård och omsorg med dess partnerskolor; Högskolan Dalarna, Mittuniversitetet och Örebro Universitet. Syftet med konferensen är "[...] att stimulera nätverksbildning inom vård- och omsorgsforskning. Samt att även skapa ett nationellt forum för forskarstuderande och forskare från hela landet inom vård- och omsorgsområdet och ge möjligheter att presentera och diskutera ämnes- och metodfrågor Vetenskapsrådet, Forskningsfinansiering, Mälardalens Högskola, Morgondagens vård- och omsorgsforskning,

12 Del II Introduktion Denna del av pm:en kommer att redovisa de faktiska informationsresurserna inom domänen. Tyngdpunkten ligger på de viktigaste och mest utnyttjade resurserna, vilka som ligger bakom dessa och i viss mån hur de fungerar. För att kartlägga domänen har Vårdbibliotekets hemsida och bibliotekarierna Eva Sörensen och Christer Lagvik varit oumbärliga. Att ett specialbiblioteks personal har stora kunskaper om sin domän måste räknas in som en av de viktigaste resurserna. Den vetenskapliga kommunikationen Till primärpublikationerna hör originalartiklar och avhandlingar, där nya forskningsresultat och vetenskapliga studier presenteras. 42 Vetenskapliga artiklar kan delas in i originalartiklar, översiktsartiklar (review-artiklar) och teoretiska artiklar. Originalartiklarna presenterar en ny studie som publiceras för första gången. Översiktsartiklarna innehåller en kritisk sammanfattning och utvärdering av redan publicerade artiklar inom ett visst område. Genom att diskutera den aktuella forskningen kan man peka på problem och trender inom det givna området. Den tredje typen av vetenskaplig artikel, de teoretiska artiklarna, liknar översiktsartiklarna både till innehåll och till struktur. Forskaren söker där nya teorier utifrån redan existerande forskning. 43 Översiktsartiklarna och de teoretiska artiklarna är s.k. sekundära publikationer. Handböcker, textböcker och läroböcker är andra exempel på sekundärlitteratur. Dessa presenterar inte nya forskningsresultat utan sammanställer tidigare resultat. 44 En vetenskaplig tidskrift ska vara en primärtidskrift och följa riktlinjerna för vetenskaplig publicering. Artiklarna som publiceras i tidskriften ska kvalitetsgranskas av experter innan de antas, vilket kallas peer-review. Kraven för antagning skiljer sig åt mellan olika tidskrifter och riktlinjerna för hur artiklarna ska vara utformade brukar finnas med i den aktuella tidskriften Eva Sörensen, Studiehandledning vetenskaplig metodik 1, ; Eva Sörensen, bibliotekarie Vårdbiblioteket Uppsala, muntl., Ulla Ch Hanson, Vad är en vetenskaplig artikel?, Karolinska institutet 2002, , s Sörensen, Sörensen,

13 Vårdbiblioteket i Uppsala har 195 tidskrifter i tryckt form, detta är dock inklusive avslutade tidskrifter. Antal tidskrifter som är pågående och finns tillgängliga i biblioteket är 146 stycken. Det kostar 70 kronor att beställa artiklar. Biblioteket använder sig bl.a. av distributören Subito i Tyskland och artiklarna brukar komma inom en vecka. 46 Fjärrlånen av tidskrifter på Vårdbiblioteket har, som på de flesta bibliotek, minskat mycket på grund av de elektroniska tidskrifternas frammarsch. Dock täcker Vårdbibliotekets tillgångar inte allt. Tidskrifter från långt tillbaka i tiden och även andra tidskrifter måste beställas. Fjärrlån av monografier är fortfarande lika populärt som förut. 47 Artikelformen är den primära publiceringsformen inom dagens vårdforskning men även andra dokumenttyper är viktiga inom domänen. Monografier används i stor utsträckning, framförallt inom omvårdnadskunskapen, som kurslitteratur på grundutbildningarna och av lärare. 48 Återkommande monografier på litteraturlistor för studerande på sjuksköterskeprogrammet i Uppsala är bl.a. Klinisk omvårdnad D.1 och D.2 (red. H. Almås), Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård (red. K. Wilow), Medicinsk teknik för sjuksköterskor: material, metod, ansvar (E. Björkman) och Sjuksköterskans journalföring: en praktisk handbok (C. Björvell). Naturligtvis finns det annan kurslitteratur som återkommer, men de ovan nämnda är bland de vanligast förekommande. 49 Vårdbiblioteket i Uppsala är en del av Linnébiblioteket vars ämnesområden är medicin, farmaci, teknik och naturvetenskap. Av dessa är Vårdbiblioteket det mest monografiinriktade biblioteket. 50 Det Medicinska biblioteket och Vårdbiblioteket försöker att utnyttja varandras resurser i så stor utsträckning som möjligt, och därför delar de på prenumerationer av tidsskrifter. De samköper normalt också monografier med undantag för populära och grundläggande sådana. 51 Det finns flera handböcker som är tillgängliga via nätet. En viktig sådan är Handbok för hälso- och sjukvård som riktar sig till vårdpersonal, och vars syfte är [ ] att ge övergripande riktlinjer för arbetet inom hälso- och sjukvården så att kvaliteten och säkerheten i vården kan behållas och utvecklas. 52 Handboken ges ut av Infomedica (Information om hälsa och sjukvård från Sveriges landsting och Apotek). En annan handbok som är tillgänglig 46 Karin Sjöstrand, bibliotekarie, Vårdbiblioteket Uppsala, muntl., Christer Lagvik, bibliotekarie, Vårdbiblioteket Uppsala, muntl., Lagvik, Se litteraturlistor på Uppsala universitet, Sjuksköterskeprogrammet 120 poäng, Lagvik, Lagvik, Infomedica, Handbok för hälso- och sjukvård,

14 via nätet är den engelskspråkiga Handbook of medical- surgical nursing. Handbokens intension är att hjälpa sjuksköterskor att kontinuerligt uppdatera sina praktiska färdigheter för att ge den optimala vården. 53 Andra myndigheter inom hälsoområdet publicerar utredningar, kunskapsöversikter och annan information som t.ex. WHO, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) och Läkemedelsverket. 54 Socialstyrelsen författar kompetensbeskrivningar för yrkesutövare inom vårddomänen. I den kompetensbeskrivning som ställts upp för sjuksköterskor poängteras att en viktig del av sjuksköterskornas yrkesprofession är att hålla sig uppdaterade inom det aktuella forskningsområdet. Det står bl.a. att man som sjuksköterska ska ha en förmåga att söka, analysera och kritiskt granska relevant litteratur/information, implementera ny kunskap och därmed verka för en omvårdnad i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. 55 Det är också något som märks inom sjuksköterskeutbildningen där man redan under andra terminen läser vetenskaplig metodik, där ett av momenten är just söka och kvalitetsbedöma information. 56 Klassifikation I Sverige används framförallt två klassifikationssystem för litteratur inom vård och medicin: NLM (The National Library of Medicine Classification) och SAB. NLM är amerikanskt och täcker enbart området medicin och dess relaterade vetenskaper. Systemet använder kombinationerna QS till QZ och W till WZ, d.v.s. de som inte finns i det heltäckande LC:s (The Library of Congress) klassifikationsschema. 57 Som exempel har nursing care koden WY 100 och pharmacy administration koden QV 736. NLM är uppbyggt på samma sätt som, och kompatibelt med, MeSH (Medical Subject Headings) som är en tesaurus för indexering och katalogisering. I SAB-systemet, som täcker in alla ämnen, har medicin betäckningen V, hälso- och sjukvård Vp och omvårdnad Vpg. 58 KIB (Karolinska Institutets bibliotek) i Solna och Huddinge, som är nationellt ansvarsbibliotek för medicinsk litteratur, har sedan 1968 använt sig av NLM-indexering Marlene Roman, Foreword, I: Handbook of medical- surgical nursing, Sörensen, Socialstyrelsen, Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, 2005, , s Sörensen, Studiehandledning - vetenskaplig metodik I, National Library of Medicine, About the NLM classification, Kungliga Biblioteket, Klassifikationssystem för svenska bibliotek - ändringar och tillämpningar, Karolinska institutets bibliotek, NLM indexering,

15 Vad gäller hylluppställningarna användes enbart NLM så länge de endast förvärvade böcker inom biomedicin. Men när Karolinska Institutet införlivade Hälsohögskolan började KIB förvärva inte bara omvårdnadslitteratur, utan även litteratur inom andra ämnen som är intressanta inom vårdvetenskap. Då räckte inte NLM, så till de böckerna används SABsystemet. 60 Vårdbiblioteket i Uppsala använder sig av SAB. Detta kan som sagt vara en fördel eftersom litteraturen inom vårdvetenskap ofta är tvärvetenskaplig. Även Medicinska biblioteket i Uppsala har en del vårdlitteratur, och de har gått över till SAB. Fram till år 2002 använde de sig av NLM. 61 Informationsresurser Via Uppsala universitetsbiblioteks respektive Medicinska bibliotekets och Vårdbibliotekets webbplatser får man tillgång till nedanstående bibliotekskataloger, databaser, svenska ämnesportaler och länksamlingar. Bibliotekskataloger DISA Uppsala Universitetsbiblioteks katalog. Där hittar man universitetets biblioteksbestånd av böcker och tidskrifter från 1976 liksom stora delar av beståndet från 1968 och till vissa delar från De har dessutom tidskriftsartiklar. LIBRIS Samkatalog för ett stort antal svenska bibliotek där man hittar information om i stort sett alla svenska böcker och tidskrifter samt de flesta utländska publikationer som köps in till svenska forsknings- och specialbibliotek. LIBRIS ger också tillgång till ett antal ämnesbibliografier inom olika områden. Länkar finns också till följande bibliotekskataloger: 60 Gunilla Larsson, katalogansvarig vid Karolinska institutets bibliotek, via e-post, Eva Sörensen, bibliotekarie, Vårdbiblioteket Uppsala, via e-post,

16 DSI-Bib Danish institute for health service research and development innehåller referenser till publikationer inom hälso- och sjukvård, främst aspekterna planläggning, styrning, ekonomi och drift. MIKS Katalog för biblioteken vid Karolinska Institutet och Södertörns högskola som innehåller monografier, material från Utredningsbanken, tryckta och elektroniska tidskrifter samt e- böcker. Databaser AccessMedicine Gemensam databas för samsök i ett flertal medicinska referensverk och textböcker. Uppdateras dagligen. AMED Innehåller bibliografiska referenser till tidskriftsartiklar inom rehabilitering, sjukgymnastik, arbetsterapi och alternativa behandlingsmetoder. Sedan 1997 även palliativ vård. Upphovsman är British Library Health Care Information service. CINAHL Innehåller referenser till artiklar, böcker och avhandlingar inom omvårdnad, sjukvård, public health issues, sjukvårdsadministration med mera. Cochrane Library Databas inom ämnena medicin och farmakologi där man sammanställer studier och drar statistiska slutsatser. Cochrane Library består av följande databaser: The Cochrane Database of Systematic Reviews, Database of Abstracts of Reviews of Effects (DARE), The Cochrane Central Register of Controlled Trials, The Cochrane Database of Methodology Reviews, The Cochrane Methodology register, Health technology Assertment Database, NHS Economic Evaluation Database, About the Cochrane Collaboration och The Cochrane Collaborative Review Groups. 16

17 Drugline En fulltextdatabas som innehåller utvärderad läkemedelsinformation till exempel biverkningar. Databasen består av frågor och svar ställda av sjukvårdspersonal, till stor del i anslutning till patientfall. Upphovsman är Drug Research and Information Center (DRIC) Huddinge universitetssjukhus. HSTAT Health Services / Technology Assessments Texts är en fulltextdatabas med rapporter inom evidensbaserad sjukvård, kliniska riktlinjer, utvärderingar av medicinsk teknologi. Upphovsman är National Library of medicine USA. ISI Journal Citation Reports (JCR) Information om vetenskapliga tidskrifter, impaktfaktorer, ämnesområden och utgivare. Uppdelad på JCR Science Edition med data från cirka 5000 tidskrifter och JCR Social Science Edition med data från cirka 1500 tidskrifter. Medline (SilverPlatter) Bibliografisk databas med abstracts. Innehåller över 13 miljoner referenser och artiklar från över 3800 biomedicinska tidskrifter. Medline ingår även som en del av databasen PubMed. OVID Innehåller fyrtio böcker inom klinisk medicin. PEDro Innehåller referenser till randomiserade, kontrollerade studier och systematiska litteraturöversikter inom sjukgymnastik och rehabilitering. Upphovsman är The Centre of Evidence Based Physiotherapy, School of Physiotherapy, University of Sydney. 17

18 PION PatientInformation ONline bygger på ett samarbete mellan landstingen i Dalarna, Kalmar, Värmland, Skåne och NU-sjukvården Västra Götaland. Innehåller länkar och hänvisningar till medicinsk information, adresser till patientföreningar och länkar till föreningar och fulltextdokument på Internet. Databasen bygger på ett urval gjort av bibliotekarier vid sjukhusbiblioteken. PsycINFO Ger bibliografisk information om tidskriftsartiklar, böcker, rapporter och avhandlingar inom psykologiområdet. Cirka två miljoner referenser. PubMed (Medline i originalversion) Bibliografisk databas med abstracts. Innehåller över 15 miljoner referenser till artiklar och 4600 tidskrifter från hela världen. PubMed är tillgänglig gratis via Internet och innehåller bland annat Medline, PreMedline och HealthSTAR. Förlagen samarbetar med producenterna av Medline för att skapa en databas med möjligheter till direkta länkar från referenser till artiklar i fulltext. Medline indexeras med ämnesord från MeSH (Medical Subject Headings) en thesaurus som produceras av NLM. Karolinska institutets bibliotek har producerat en databas där MeSH-termer översatts till svenska. Upphovsman är National Library of Medicine (USA). Science Citation Index (ISI Web of Knowledge) Cirka 3500 tidskrifter inom cirka 150 discipliner inom naturvetenskap och teknik. Länkar till fulltext i de fall Uppsala universitetsbibliotek har avtalat med förlagen. SMIL Skandinavisk Medicinsk Information för Lekmän. Kvalitetsgranskad webbinformation om sjukdomar och deras behandling. SveMed+ SveMed+ är en bibliografisk databas med referenser till nordiska artiklar inom det medicinska området. En del av materialet är av mer populärvetenskaplig natur. Områdena är biomedicin, patientinformation och icke kliniska aspekter av hälso- och sjukvård. Upphovsman är Karolinska institutets bibliotek. 18

19 Svenska ämnesportaler Biomedical information resources (biomedicinska länkar) Kvalitetsgranskad länksamling med cirka länkar inom medicin, omvårdnad, sjukgymnastik mm. Medicinsk information på svenska. Nya EiRA Landstingens portal till medicinsk information i vetenskapliga tidskrifter. Genom EiRA når landstingspersonalen ett stort antal tidskrifter i fulltext och fem av de viktigaste databaserna nämligen AMED, CINAHL, The Cochrane Library, Medline och PsycINFO. Länksamlingar På universitetsbibliotekets webbplats finns en länksamling med 58 länkar rörande omvårdnad. Länkarna är sorterade enligt följande: Bibliotekskataloger, institutionsinformation, interaktiva tjänster, länksamlingar, myndigheter och organisationer, nyheter, ordlistor/språklexikon, söktjänster, tidskrifter, uppslagsverk/referens och övrigt/ospec. Under länksamlingarna kan nämnas Nursing and Paramedics som är länkar sammanställda av Karolinska institutets bibliotek, Nursing sites on the World Wide Web, Open directory project: Nursing och Primary Care Internet Guide som är utvalda internetresurser inom omvårdnad. Tidskrifter och e-tidskrifter Vid sökning på ämnet omvårdnad bland universitetsbibliotekets e-tidskrifter får man upp 278 poster. Vårdbiblioteket har 195 tryckta tidskrifter varav 146 stycken är pågående prenumerationer. 62 Gratis tillgängliga fulltextartiklar Alternativa publiceringsformer är ett växande fenomen inom forskningsvärlden, framförallt är detta intressant i det medicinska och vårdvetenskapliga fältet eftersom primärpubliceringen här nästan uteslutande sker genom artiklar. 62 Sjöstrand, muntl.,

20 Free Medical Journals 63 innehåller 1410 medicinska tidskrifter på en mängd språk och i varierande antal årgångar. På svenska finns Läkartidningen 64 och DiabetologNytt 65. Det finns ingen sökfunktion utan endast olika sorteringsfunktioner (alfabetiskt, efter språk eller efter ämne). BioMed Central 66 har underrubriken Open Access Publisher. Genom Biomed Central kan man få tillgång till ett hundratal tidskrifter inom det medicinska fältet direkt och permanent i fulltext. På hemsidan finns en sökfunktion som också är kopplad till en sökfunktion i PubMed. Man måste dock registrera sig på sidan för att få tillgång till sökfunktionen. För att läsa artiklar är dock inte registrering nödvändig. Det finns även en lista på de mest lästa artiklarna. The Scientific World 67 är en webbsida för vetenskapligt och medicinskt material. Man anser sig vara en pionjär inom Open access -publiceringen och erbjuder forskare möjligheten att publicera sig fritt tillgängligt för allmänheten. Man har en avancerad sökfunktion och utbudet innefattar både artiklar och böcker i fulltext. De viktigaste informationsresurserna och deras funktion Inom vårdvetenskap, liksom många andra vetenskapliga områden, utgörs de viktigaste informationsresurserna av bibliografiska databaser. Medline, CINAHL och SveMed+ är de tre mest frekvent använda inom den vårdvetenskapliga forskningen och utbildningen vid Uppsala universitet 68. Av dessa är Medline den största. På vårdbibliotekets hemsida 69 finns Medline att tillgå både inom den kostnadsfria databasen PubMed och via databasplattformen SilverPlatter. Om man väljer att söka i PubMed ingår även bland annat databaserna PreMedline och HealthSTAR. Svensk MeSH Medline är en engelskspråkig databas och indexeringen i Medline görs med ett ämnesordsystem producerat av amerikanska National Library of Medicine (NLM). Detta 63 FreeMedicalJournals.com, Läkartidningen: Organ för Sveriges läkarförbund, DiabetologNytt, Välkommen till DiabetologNytt, BioMed Central The Open Access Publisher, Welcome to BioMed Central, The Scientific World JOURNAL, Sörensen

21 kallas Medical Subject Headings eller MeSH. Vid Karolinska institutets bibliotek har man skapat en databas för översättning av MeSH-termer till svenska. Denna är alltså att rekommendera när man söker i Medline för att på så sätt få korrekta ämnesord att använda i sin sökning. Även denna finns att nå via länk på vårdbibliotekets hemsida under namnet Svensk MeSH. MeSH har cirka ämnesord och är en hierarkiskt ordnad tesaurus. I den svenska versionen av MeSH har man översatt cirka termer och även här visar man hur termerna är ordnade i hierarkiska strukturer. För att göra en sökning i den bibliografiska databasen Medline via databasen PubMed kan man alltså börja med att besöka Svensk MeSH:s hemsida 70 (se bilaga1). I ett sökfält fyller man i en svensk eller engelsk medicinsk term och får den korrekta MeSH-termen på både engelska och svenska. Man kan också, via alfabetiskt uppställda direktlänkar, utforska den hierarkiska strukturen av ämnesord (till exempel A för anatomi, B för organismer och C för sjukdomar). Om man väljer att gå in denna hypertextväg i Svensk MeSH får man upp en lista på underrubriker (Till exempel under A finner man: A01 - Body Regions Kroppsdelar och A02 - Musculoskeletal System - Muskuloskeletala systemet). Varje underrubrik har sedan ytterligare underrubriker eller relaterade termer i olika antal led, alltså hypertextlänkar i ett ämnesordsträd. Det kan se ut till exempel på detta sätt: A Anatomi, A01 Kroppsdelar, Abdomen Buk, Abdominal Wall Bukvägg. Här är termen Bukvägg den sista i kedjan. Men man kunde också tänka sig att man klättrade genom relaterade termer från Buk till Bukhåla Bukhinna Bukhinnenät. Man kan genom hela processen klicka på en Expand för att se hela det ämnesträd man befinner sig i. Om man istället väljer att skriva in en svensk medicinsk term i sökfältet, till exempel termen Vårdplanering, genomför man en sökning och får upp den engelska termen Patient Care Planning. Även här är det möjligt att se var termen befinner sig i MeSH:s ämnesordsträd. Att söka i Medline via PubMed När man har en engelsk term kan man gå vidare till PubMeds hemsida 71 (se bilaga 2) och genomföra en sökning efter relevanta artiklar. I PubMed behöver man inte ange And i sin sökning utan systemet kopplar automatiskt ihop ord. Det känner också igen vissa typiska 69 Uppsala universitet, Medicinska biblioteket med Vårdbiblioteket, Karolinska institutet, Svensk MeSH, National Library of Medicine, PubMed,

22 medicinska begrepp. 72 När man genomför en sökning i PubMed är det lämpligt att begränsa sig för att inte få för många träffar. Om man till exempel endast skriver termen Patient Care Planning och sedan utför sökningen (genom att klicka på Go) får man upp relevanta artiklar uppdelade på 1783 sidor med 20 summerade artiklar på varje. Under fliken Limits bör man alltså begränsa sin sökning (se bilaga 3). Detta kan göras genom att välja publikationstyp (till exempel endast review-artiklar), ålder på patientgruppen eller artikelns ålder (till exempel de senaste 30 dagarna eller endast artiklar publicerade mellan två specifika datum). Man kan också välja mellan sju olika språk (dock ej svenska), om artikeln rör människor eller djur samt vilket kön artikelns forskning är fokuserad på. Under rubriken Subsets kan man välja att begränsa sitt sökområde ytterligare, till exempel genom att bara söka i Nursing journals, vilket kanske kan vara aktuellt för forskare eller studenter verksamma inom vårdvetenskapen. Efter att ha preciserat sökningen till att gälla: review-artiklar, spädbarn, engelska språket samt endast i vårdvetenskapliga tidskrifter minskade antalet träffar på ämnesordet Patient Care Planning till 103 stycken. Och med en begränsning på endast artiklar från det senaste året blev antalet träffar endast fem stycken. För att undersöka träfflistan närmare kan man, som brukligt är, välja hur många poster som ska visas, välja mellan olika sorteringsprinciper samt även välja i vilken form artiklarna ska presenteras (en mycket kort presentation, en summering eller, i de fall detta finns i databasen, ett abstrakt). Till vänster om varje post finner man möjligheten att se relaterade artiklar genom länken Related articles. Om man väljer att träfflistan presenteras med endast en kortare summering av varje artikel Summary- kan man genom en liten symbol, föreställande ett tomt eller textfyllt pappersark, se ifall en artikelpost är utrustad med ett abstrakt eller inte. Ifall texten på symbolen är grön finns artikeln även tillgänglig gratis i fulltext. Till andra artiklar finns en länk till gratis eller kostnadsbelagd fulltext i posten. Under fliken Details kan man på ett visuellt enkelt sätt se hur den aktuella sökningen har gått till. Fliken History ger möjlighet att se de sökningar man gjort under sessionen; vilka söktermer man har använt, med vilka begränsningar samt hur många träffar detta gav. Det finns även möjlighet att se träfflistorna från de tidigare sökningarna. 72 Sörensen,

23 Medline via SilverPlatter Att söka i databasen Medline via databasplattformen SilverPlatter 73 innebär, givetvis, ett annat gränssnitt än i PubMed. I SilverPlatter liknar detta mer ett konventionellt sökgränssnitt där man skiljer på enkel och avancerad sökning (se bilaga 4). Man kan själv begränsa sin sökning med booleska operatorer, vilket görs i den avancerade sökningen. Även här har man möjlighet att gå tillbaka och se sin sökhistorik under en Search History-flik. Det finns även här sätt att begränsa sin sökning, bland annat genom att precisera publiceringsdatum eller att i Subset ange Nursing. Detta görs i den avancerade sökningen under rubriken Limits (via länk i en ruta längst upp till höger). Möjligheterna till enkla begränsningar är dock inte lika stora som i PubMed; man kan inte på ett enkelt sätt välja ålder eller kön på patientgruppen. Man kan dock välja mellan en mängd olika språk och publiceringsländer, vilket inte är möjligt i PubMed. Dock är det tveksamt i vilken utsträckning artiklar på till exempel svenska verkligen är katalogiserade i Medline. Även i den enkla sökningen finns en liten möjlighet till snabb begränsning; i en liten ruta längst upp till höger på startsidan kan man fylla i om man endast önskar poster med tillhörande abstrakt. Att söka i CINAHL Även databasen CINAHL tillgås via Uppsala universitetsbibliotek 74 genom SilverPlatter och har således samma gränssnitt som Medline i SilverPlatterversion. Innan man startar sin sökning i detta gränssnitt kan man välja vilka databaser som ska inkluderas i sökningen. Det är alltså möjligt att kombinera olika årgångar från både Medline och CINAHL (och även ett antal andra databaser inom vårdvetenskap och medicin, som exempelvis Biological Abstract eller PsycInfo) och på så sätt skapa sin egen begränsade utgångspunkt för sökningen. Möjligheterna att begränsa sin sökning skiljer sig en aning mellan sökningar i Medline och sökningar i CINAHL. Den enkla sökningen i CINAHL ger möjlighet att begränsa sig till att endast visa poster där artikeln finns att tillgå i fulltext. Detta görs i rutan längst upp till höger. De olika begränsningsalternativen i den avancerade sökningen (återfinns via en länk högst upp till höger) skiljer sig också lite mellan Medline och CINAHL. Väljer man att göra en kombinerad sökning med utvalda årgångar från både Medline och CINAHL så visas det två olika rutor med begränsningsalternativ. Till exempel kan man välja olika språk för artiklar (eller böcker) från de olika databaserna. 73 SilverPlatter, Medline, SilverPlatter, CINAHL,

24 Att söka i SveMed+ SveMed+ är en svensk databas med nordiska referenser som administreras av Karolinska Institutets bibliotek och är gratis att använda 75 (se Bilaga 5). Texten är på svenska och gränssnittet är mycket enkelt och lättfattligt. Man väljer mellan enkel och avancerad sökning och kan i den enkla sökningen begränsa sig till endast översiktsartiklar (review-artiklar) eller till endast artiklar på svenska. I den avancerade sökningen kan man bland annat kombinera tidigare sökningar eller söka på ämnesord från MeSH vilka man sedan använder som söktermer. Eftersom denna databas inte endast innehåller vetenskapligt material, som Medline och CINAHL gör, är de tidskrifter som kan innehålla vetenskapligt material märkta med ett rött V i listan över databasens tidskrifter. Där finns också ett E för de tidskrifter som är elektroniskt tillgängliga. Även posterna i SveMed+ är mycket pedagogiskt och enkelt redovisade (se bilaga 6). Förutom titel, författare, källa och språk redovisas ifall artikeln finns att tillgå i fulltext eller med ett abstrakt. Man får även en lista på engelska och svenska MeSH-termer aktuella för artikeln. Väljer man att klicka på en svensk eller engelsk MeSH-term länkas man till Karolinska Institutets Svenska MeSH och får en gedigen förklaring av ordet både på engelska och svenska samt möjlighet att se och klättra i MeSH-strukturen runt termen. Man kan alltså använda SveMed+:s sökresultat och de termer man får fram för att söka vidare i till exempel Medline. Impaktfaktor Journal Citation Reports är en databas som tillhandahåller statistisk data för att på ett objektivt sätt visa vilket inflytande olika tidskrifter har över den internationella forskningen. Databasen täcker omkring 200 discipliner/domäner med mer än 7500 av världens mest citerade kvalitetsgranskade (peer-review) tidskrifter. Man kan välja att söka i the Science Edition eller the Social Sciences Edition. Statistik finns tillgänglig från 1997 och framåt. 76 Enligt Uppsala Universitetsbibliotek är Journal Citation Reports en unik och viktig källa till information om vetenskapliga tidskrifter. 77 I Journal Citation Reports kan man bland annat se vilka tidskrifter som har högst impaktfaktor inom olika domäner eller hur många artiklar som publicerats i en viss tidskrift 75 Karolinska institutet, SveMed+, söksida, Thomson, Journal Citation Reports, Uppsala universitet, Information om en e-bok/databas: ISI Journal Citation Reports (JCR),

25 under ett specifikt år. Impaktfaktorn är ett mått för att visa hur frekvent en genomsnittlig artikel i en tidskrift har citerats under ett år. De fem tidskrifter som har högst impaktfaktor i ämneskategorin Nursing för året 2003 i både the Science Edition och the Social Sciences Edition är, med den högsta först: Birth- Issues in Perinatal Care, Advances in Nursing Science, Nursing Outlook, Nursing Research och Cancer Nursing. 78 De tidskrifter som har hög impaktfaktor är mest attraktiva att publicera artiklar i. Att få sin artikel publicerad i en sådan kan leda till bättre forskningsanslag, bättre jobb eller andra förmåner. Impaktfaktorn är även av betydelse för annonsörer. 79 Kvalitetsbedömning av databaser Vi har här utgått från några av punkterna i Kvalitetsbedömning av bibliografiska databaser av Mia Bjursén Carlberg, se Bilaga 7. PubMed PubMed innehåller bland annat databaserna Medline, PreMedline och HealthSTAR och täcker ämnena medicin, omvårdnad, odontologi, veterinärmedicin, hälso- och sjukvård och de prekliniska ämnesområdena. PubMed är tillgänglig gratis via Internet. Databasen är internationell och tillhandahåller referenser till artiklar från år 1950 och framåt. Från år 1966 finns även abstracts. 80 Sökspråket är engelska. Medline innehåller över 12 miljoner referenser till artiklar och över 4800 tidskrifter. 81 PubMed indexerar med ämnesord från tesaurusen MeSH. Det finns en help-funktion att tillgå på söksidan. Resultaten av en sökning går att sortera efter författare, tidsskrift eller publiceringsdatum och de går även att skriva ut. De flesta artiklarna presenteras med ett abstract och ibland (ganska sällan) finns det en länk till artikeln i fulltext. Några saknar dock både abstract och länk och är bara en referens. Förstasidan tillhandahåller en fritextsökning. Man kan begränsa sökningen med tanke på bland annat språk, kön och ålder. Man kan även göra en indexsökning på en sökterm och få fram en lista med olika ämnesordskombinationer samt hur många referenser varje kombination genererar ISI Web of Knowledge, ISI Journal Citation Reports, Eva Sörensen, Uppsala universitet, Information om en e-bok/databas: PubMed, National Library of Medicine, PubMed Overview, National Library of Medicine, PubMed,