Föredrag historiska klubben : Lite svensk kyrkohistoria
|
|
- Patrik Sandberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 sida 1 Föredrag historiska klubben : Lite svensk kyrkohistoria Befattningar: Prost kommer av latinets "praepositus" med betydelsen förman Kontraktsprosten utses av stiftets biskop att ha överinseende över och samordna det kyrkliga arbetet inom ett kontrakt (ibland tidigare kallat prosteri) Kontraktsprosten kan av biskopen delegeras att förrätta visitation, välkomnande av nya kyrkoherdar och invigning av kyrkorum. Domprost: Kyrkoherden i en domkyrkoförsamling kallas domprost. Denne har också ansvar på stiftsnivå, bl.a. som självskriven medlem av stiftets domkapitel. Kyrkoherde: präst som har den ledande befattningen inom ett pastorat, idag består de flesta pastorat av flera församlingar, tidigare benämndes denna präst för prost. Pastor: annan benämning för kyrkoherde, även om titeln officiellt har utgått (för att inte förväxla med frikyrkornas pastor kan tänka) Pastorsadjunkt: Pastorsadjunkt är den första tjänsten en nyvigd präst i Svenska kyrkan får, en hjälppräst. Under denna tid (som varar i månader) har prästen handledning av en mer erfaren kollega. Denna tjänst inrättas av stiftet i en av biskopen vald församling, så kallad missivförsamling. När tjänsten är fullgjord är pastorsadjunkten fri att söka utlysta tjänster som komminister, kontraktsadjunkt eller stiftsadjunkt inom hela Svenska kyrkan. Men ofta fick han flacka runt i många år innan han fick fast tjänst, om han hade tur kunde han hamna hos en prost och gifta in sig i familjen. kaplan (tidigare kapellan, det vill säga kapellpräst, präst i kapellförsamling) var tidigare titeln för kyrkoherdens medhjälpare. I Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kallas kyrkoherdens medhjälpare fortfarande kaplan, vilket i Sverige motsvarar den nutida titeln komminister. I de fall titeln kaplan fortfarande brukas i Svenska kyrkan kan den avse biskops medhjälpare eller en präst med särskilt ansvar. Det kan till exempel gälla ansvaret för gudstjänstlivet i en bestämd kyrkobyggnad. En kaplan kan även vara en präst med begränsade, speciella uppgifter, tex fältpräst, sjukhuspräst eller skolpräst. Det kan också vara en präst eller pastor som ombetts av en förening eller sammanslutning att ansvara för själavården i organisationen eller vid ett visst evenemang, såsom en lägerkaplan inom scoutrörelsen. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
2 Diverse kring regional indelning sida 2 Stift: Den högsta nivån med biskopen i spetsen, stiftens antal och fysiska utbredning har varierat över tiden, ibland överensstämt med landskaps gränser och län, ibland inte. (detta missade jag att tala om vid föredraget tror jag) Pastorat: Indelas i regalt, konsistoriellt, patronellt, och prebende pastorat, skillnaderna ligger delvis i vem och hur präst tjänst kan sökas utom för prebendet där prästen tillsätts av den som "äger" det, kan vara en kaplan eller komminister eller en riktig kyrkoherde om det är rikt prebende. I pastorat som består av flera församlingar (flerförsamlingspastorat) har oftast kyrkoherden sin tjänst i den största församlingen. I de andra ingående församlingarna tjänstgör då någon annan präst (komminister) i pastoratet. Prebende (medeltidslat. præbenda "kosthåll", av lat. præbeo "erbjuda", "skänka". Uttalas [prebénnde]), var ett pastorat vars inkomst användes till att betala lönen för en viss befattning inom kyrka eller skola som inte var kopplade till pastoratet självt.. Benämningen har uppkommit av att inkomster från vissa församlingar anvisades till gemensamt underhåll åt munkar och klerker (præbenda quotidiana in refectorio ad majorem mensam) och sedermera anslogs till underhåll åt kaniker har för sig. Efter reformationen bibehölls prebenden åt biskopar och domkapitelsledamöter, och tilldelades sedermera även teologie adjunkter vid universiteten samt några andra ecklesiastika ämbets- och tjänstemän, via Uppsala universitets privilegier. Så småningom fick även professorer utanför teologiska fakulteter prebenden som löneförbättring, om de först lät prästviga sig. I senare tid har prebendepastoratens antal inskränkts, och från år 1910 fanns sådana förenade endast med biskopsämbetena (med undantag för Härnösand och Luleå), de teologiska professurerna i Uppsala och Lund (med ett undantag för vardera platsen) samt med fyra teologie lektorsbefattningar (i Västerås, Växjö, Karlstad och Härnösand). Dessa avskaffades successivt och slutligen Som längst levde prebendeinstitutionen kvar i Visby, där kyrkoherdetjänsten i domkyrkoförsamlingen ända fram till 1986 var biskopens prebende. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Blandad Historik och företeelser: Karl XI såg till att styra upp den svenska kyrkan för att komma staten mer till gagn. En ny kyrkolag stadfästes vid 1686 år riksdag, den var utarbetad av en kunglig kommission bestående av profana jurister (med Erik Lindschöld i spetsen). Och denna kyrkolag levde i stort till modern tid. Även en ny bibel översättning igångsattes under Karl XI tid men blev tryckt först 1703 och kallas ofta för Karl XII bibel. En Luthersk katekes gavs ut 1689 av ärkebiskop Svebilius. En Psalmbok gavs ut ungefär samtidigt som stod sig fram till Wallins ersättare 1819, den innehöll bla "jag kommer av ett brusande hav" av M G De la Gardie och "den blomstertid nu kommer av Israel Kolmodin.
3 Sida 3 Patronatsrätt: En enskilds persons rätt, oftast en adelsman, att tillsätta präst i en församling, rätten inskränktes 1686 (Gråkappan igen, han ville att kyrkan och församlingen skulle styra detta, säkert en baktanke att få bönder och prästståndet på sin sida...), och inskränktes ytterligare 1723 för att helt avskaffas pastoratshandel: Ett påhitt av Gustav III att ge adelsmän ett pastorat som dessa sedan säljer till högstbjudande präst. Kungens syfte var helt finansiellt då hans "handkassa" var tom och de under hans tid många nyadlade gunstlingarna måste ha något att leva på och det pastorats handeln kunde inbringa upp till 4500 riksdaler åt dessa eleganta men utfattiga nyadlade gunstlingar. Elis Schröderheim som var knuten till hovet som statssekreterare hade ansvar för pastoratshandeln. (Han bestämde vem som skulle få de fetaste pastoraten och tog en provision svart för att signera utnämningsbreven, då detta framkom vid 1786 års riksdag blev han avsatt, då hela arrangemanget blivit skandalartat) Gustav III var på kollisionskurs med kyrkan på många plan, drev frågan om religions frihet m m (judisk församling i sthlm). han skapade en "egen" biskopsstol genom att skapa en "ordensbiskop" och där tillsattes gunstlingen Friherre och Löjtnanten Edvard Taube, vilken saknade alla kyrkliga meriter. Han så även till att hovmannen Uno von Troil blev ärkebiskop och han saknade teologisk examen Kyrkotukt: kallas kyrkans öfvervakande af dess medlemmars tro och lefnad. Dit höra de olika grader af bestraffningar, som enligt kyrkolagen påläggas. Även prästerskapet kunde anmälas för olika försyndelser, på samma sätt som övriga sockenbor, ofta skedde s.k avundspredikningar med vad vi idag skulle kalla rena personangrepp (allt i herrens tukt och förmaning... Exempel enligt utdrag ur Sörmlandsbygden år... xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Prästgården och hur prästen avlönades: Redan under sent 1200tal bestämdes hur prästen skulle få sin försörjning, och hur han skulle bo, d v s prästboställets utformning. Detta blev stadgat i landskapslagarna. Prästen skulle till stor del försörja sig som bonde på den gård som fanns avsatt för varje socken, med hus, mark och boskap. Det var strikt reglerat via landskapslagarna vem som var skyldig att bygga vad, och hur underhåll skulle ske. Marken eller gården skänktes ofta av någon stormannaätt eller av kungen själv eller en storbonde, vi pratar medeltid eller av kyrkan själv vilka ägde mycket jord. Men vanligast verkar det varit att bönderna i socknen skänkte jorden kollektivt beräknades prästgårds jorden + skog till ett värde av 12 miljarder. Detta förhållande ändrades först 1910 då prästen kom att avlönas av kyrkan genom statligt reglerad lön, och prästgården fick då arrenderas av kyrkan om prästen så vill. Men i många fall blev prästgårdarna utarrendera som rena jordbruk, och kyrkan lät då bygga nya bostadshus till prästerna, i princip vanliga villor, kanske lite präktigare om det var en prost eller om församlingen var lite finare. Tomten avsöndrades normalt från den befintliga prästgården, som nu kom att kallas "löneboställe" och ägs nu formellt av stiftens prästlönetillgångar som är en juridiks person.
4 Sida 4 I rika församlingar kunde det finnas fler än 1 gård och då arrenderades denna ut, de feta pastoraten var eftertraktade. Det fanns även andra inkomster prästen kunde räkna med kring dop, vigslar och begravningar, det var sed att prästen då fick något extra in natura, en gris, en tunna råg, etc. Redan tidigt gavs prästbolet skattefrihet, instiftad av kung Sverker på 1300-talet, och vilket blivit i det närmaste oförändrat till vår tid. Före år 2000 hade prästgårdarna varken lagfartsbeteckning eller taxeringsvärde, den 10 åriga respit som gavs vet jag inte hur det faktiskt gått med beskattningen...inte ens Gustav Vasa tordes röra den, men kanske Borg...) Intressant är att det finns bra information om svensk skattehistoria på skatteverkets hemsida, sök på "skatternas historia". Tiondet: Ända sedan kristendomen fått fäste i landet hade en produktionsskatt utgått till kyrkan, nämligen tionden. Denna skatt utgick på så gott som allt som producerades på ett jordbruk. Tionden gällde såväl jordägare som landbo. 1/3 av tionden erhöll sockenprästerna medan resten gick till biskopen och de fattiga. Kyrkan fungerade nämligen som en social institution i samhället. I klostren kunde fattiga och sjuka få vård och hjälp. Det var också kyrkan som stod för den kulturella utvecklingen i landet och en viss undervisningsverksamhet förekom på sina håll. Staten tog ingen som helst befattning med dessa uppgifter! Trots att kyrkan bara existerat i landet några århundraden hade den hunnit samla på sig stora rikedomar genom donationer och köp, och kyrkan betalade ingen skatt. (Kyrkan ägde vid 1500 talets början ungefär 20% av alla gårdar i landet, vilket kan jämföras med kronojorden som utgjorde ca 5%) Detta skulle strax ändra sig genom kung Gustav. Efter beslutet om reformation på Västerås riksdag 1527, så fick Kyrkojorden härefter betala samma avgifter som kronojorden. Kyrkotionden fortsatte att utgå, men staten lade beslag på den del som inte gick till sockenprästerna, DVS det som tidigare gått till stiften och fattigvård och kyrkornas underhåll. Statens del kallades därefter för kronotionde. Även om prästen i allmänhet hade det bättre ställt än bönderna i socknen så fanns det något som tog en stor del av hans kaka, det var den s.k gästningen, där prästgården tvingad att ta emot gäster, ofta kungens män, eller militärer, och så klart kyrkans egna män när de var ute på inspektioner. Något annat som sällan var uppskattat var den s k konserveringen, d v s att gifta sig med präst änkan för att kunna få pastoratet, änkan hade ett nådeår och om hon och hennes barn inte hade annan möjlighet till upphälle så fick den nytillträdde prästen vackert accceptera en ofta äldre fru (lite av samma tradition som i indelningsverket, där soldatänkan ibland övertogs av den nye indelte soldaten), ett egenartat änkepensions system i våra ögon. Prästgården som tidigare kallades kyrkoherdeboställe eller enkelt prästagället Hur en prästgård skulle vara bebyggd regleras tidigt via landskapslagarna. I dessas kyrkobalk står att till kyrkan skall finnas ett bol, som prästen skall bebo, och att bönderna skall uppföra följande hus på bolet: stuga, stekarehus, lada, sädesbod, visthus, sovstuga och fähus. Dessa sju hus kallades laga hus och för dess underhåll svarade sockenmännen. Oftast tillkom på prästgårdarna ytterligare hus på initiativ av prästerna, som då fick ansvara för underhåll av dessa. Med vissa förändringar gällde den principen fram till åren efter 1910, då det kom en ny lag om prästernas avlöning och en ecklesiastisk boställsordning, trädde i kraft. I och med denna lag upphörde det månghundraåriga systemet med prästen som jordbrukare och med prästlön i natura. Jorden skildes från prästbostaden och arrenderades ut av församlingen. Prästgård och löneboställe blev två separata fastigheter och kom oftast att separeras från varandra.
5 Sida 5 Exempel, Eds prästgård i Upplands Väsby (bild finns på nätet) Eds prästgård omfattande såväl prästens tjänstebostad som lönebostället illustrerar väl hur en uppländsk prästgård var bebyggd och fungerade fram till tiden omkring Drygt en kilometer öster om Eds kyrka ligger församlingens prästgård. Väster om prästgården och bort mot kyrkan breder prästgårdens och Edsby gårds åkrar ut sig. Trots avståndet har det funnits ett visuellt samband mellan kyrka och prästgård tills för några år sedan, då flerbostadshus byggdes väster om prästgården. Eds prästgård är en av Upplands märkligare, eftersom den genom de många välbevarade husen har en sådan ålderdomlig prägel. På prästgården finns manbyggnad, uppförd 1813, visthusbod och stall, sammanförda i en länga åt söder samt gäststuga, som avgränsar mangården åt norr. I anslutning till manbyggnaden ligger en källare med en timrad överbyggnad. Lite avskilt från mangårdsbebyggelsen ligger ett dass och en kombinerad bagar- och bryggstuga. Merparten av byggnaderna härrör från och 1800-talen. Enligt tradition skall den södra längan vara uppförd redan på 1600-talet. På gårdsplanen står en runsten som påträffades vid grävning i trädgården Stenen har följande inskrift: "Gunnar och Sven reste stenen efter Tona, sin moder". Väster om vägen ligger prästgårdens löneboställe, med bostadshus för arrendatorn, ytterligare ett bostadshus samt ekonomibyggnader, samtliga hus liksom byggnaderna på prästgården är rödfärgade. Eds prästgårds värde ligger inte enbart i en allmän ålderdomlig utformning. Det faktum att prästgård och löneboställe fortfarande ligger sammanhållna har också stor betydelse. Prästgården ger också genom mängden av hus och husens placering en god bild av hur en prästgård var utformad och fungerade under den tid prästen var både själasörjare och jordbrukare. Prestgården, vid kyrkan, 3/4 mantal, kronohemman, med Törnby, 1 mantal, kronohemman (Källa: Tham, Wilhelm, Beskrifning öfver Stockholms, 1850) Areal: 40 har. Tax.-v Jordart: Styv o. lätt lerjord. Manbyggn. uppf. omkr Ekonomibyggn. uppf. omkr. 1830, omb o hästar, 17 kor, 10 ungdj., 1 tjur, 20 höns. Gården till släkten Arr.: Ivar Månsson f. 8/ Son till Måns Persson o. h. h. Tilda f. Persson. Gift 34 med Nanny Carlsson f. 27/ Barn: Lars f. 36. Arr.: Led. av skol- o. kyrkoråd. Genomgått Önnestads lantmannaskola.
Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv
De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de
Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7
Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige
MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN
EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för
KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken
Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven
TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation
Se möjligheterna! Jag är obotligt optimist, tillhör de nyfiknas skara, tillhör de som vill se bakom hörnet, försöka se möjligheterna! När förändringens vind blåser bygger somliga väderkvarnar medan andra
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 18/03 Mål nr A 49/02
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 18/03 Mål nr A 49/02 Sammanfattning Lunds stift har genom stiftsstyrelsen beslutat om indelningsändringar avseende flera olika församlingar, kyrkliga samfälligheter och pastorat.
Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.
[b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och
Kilanda. Bebyggelsen:
Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt
Domprostens ställning, uppgifter och tillsättning
svenska kyrkans utredningar Domprostens ställning, uppgifter och tillsättning Betänkande av den av kyrkostyrelsen tillsatta utredningen om domprostens ställning, uppgifter och tillsättning. Omslagsfoto:
Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.
Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:
Johan Larsson) Lauren
edaty1j3481 Johan Lauren och hans maka til HagshultsflJrsamlings kom- senahoj Larson, som 1823 ändrade sit namn til Johan Lauren, födes den I samband med at Lauren sökte om inträde vid universitetet i
Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
Att vara medlem i Svenska kyrkan Sollentuna
Att vara medlem i Svenska kyrkan Sollentuna Foto: Sofia Lennartsson Foto: Karolina Adlarson Svenska kyrkan har cirka 6.5 miljoner medlemmar den största medlemsorganisationen i Sverige och den största lutherska
Kristendomen. Kristendomens tidiga historia
Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska
Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012
Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012 04 oktober 2012 En av Västsveriges främsta och äldsta historiska sevärdheter finns i gamla Råda socken eller i Mölnlycke samhälle i Härryda kommun. Jag
Kollektvädjan för vårt vänstift Lui i Sydsudan.
rapport från sudanarbetet Kollektvädjan för vårt vänstift Lui i Sydsudan. Ny biskop har installerats i Lunds vänstift Lui i Sydsudan. Prosten John Liljeblad och jag hade nöjet att få närvara vid denna
Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997
Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997 1698 Till ett hospitals eller fattighus inrättande hade Per Jönsson Rings efterlevande hustru Ingeborg, vanligen kallad Ingeborg Richert den 30 maj 1698 donerat sin
Avundsjuk på episkopatet
Ledare SPT nr 15/16 2012 Avundsjuk på episkopatet STUNDOM TALAR MAN i ekumeniska och interreligiösa sammanhang om att det finns en»helig avundsjuka» mellan olika kristna kyrkor eller t.o.m. mellan olika
Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Konformismens intolerans
Ledare SPT nr 2 2012 Konformismens intolerans FÖRFATTAREN LENA ANDERSSON skriver på DN:s ledarsida den 2 januari om»demokrati som mentalitet». Det är en självrannsakande diskussion, med exempel hämtade
Logmöten. 8-26 augusti. Stommen Ornunga. Tomas Sjödin Leif Nordlander Emil Jonzon Britta Hermansson med flera...
Logmöten Stommen Ornunga 8-26 augusti Tomas Sjödin Leif Nordlander med flera... Tomas Sjödin Jag lutar åt Gud 9 augusti Tomas Sjödin är pastor och en av Sveriges mest lästa kristna författare med böcker
Att värna om de gamla
Att värna om de gamla en historik om Skuttunge 5:10 av Karolina Wiell Skuttunge 5:10, Gamla ålderdomshemmet I det förindustriella Sverige var det vanlig att de äldre bodde tillsammans med sina barn, eftersom
Trädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat
Trädgårdsdiakoni -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat Bakgrund På initiativ från kyrkogårdsföreståndare Magnus Näsström och diakon Margareta Thomasson har Allerums pastorat sedan flera år tillbaka
När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19
Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt
Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid
Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid 17 Könsrelationernas betydelse för samhällsorganisationen 20 Klerkernas tid stat och kyrka etableras 22 Adelns
Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.
I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och
Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N
Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.
Lärarhandledning lågstadiet
Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att
S_0407 Per Olsson Harring
S_0407 Per Olsson Harring P er föddes i Lilla Harrie 1833.Han tog studenten vid Lunds katedralskola 1855. Studentbetyg 1855 Inkallelse till militärtjänst 1856 Per tog teoretisk teologisk examen i Lund
Övergångsregler för blivande präster
Övergångsregler för blivande präster Pastoralteologisk utbildning Pastoralteologisk utbildning för blivande präster ges till och med vårterminen 2014 av de båda pastoralinstituten i Uppsala och Lund. Från
080525 Första söndagen efter Trefaldighet Lars B Stenström
080525 Första söndagen efter Trefaldighet Lars B Stenström Som en färja över mörka vatten 2480 passagerare kan finlandsbåten Amorella ta Två och ett halvt tusen människor kan genom att kliva ombord på
Församlingsbrev. Hösten 2009
Sankt Mikaels katolska församling Församlingsbrev Hösten 2009 Sankt Mikaels katolska församling Ny kyrkoherde Kära församling! Det är er nye kyrkoherde som skriver denna hälsning, och det är väl på sin
Huseby - undersökning av en gränsbygd
Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs
Strukturer för framtidens församling. Ett diskussionsmaterial från Strukturutredningen
Strukturer för framtidens församling Ett diskussionsmaterial från Strukturutredningen Kyrkostyrelsen beslutade vid sammanträde 21 maj 2008 om direktiv för en utredning om strukturfrågor. Till ledamöter
Kyrka för folket eller servicekyrka?
Ledare SPT nr 5 2012 Kyrka för folket eller servicekyrka?»högt ÖVER SKOGENS TAGGIGA kontur lyfter hon sitt torn. Med sina metertjocka grundmurar står hon massivt murad på jorden. Men hennes spira lyfter
Församlingsinstruktion
Församlingsinstruktion Glanshammars församling Svenska Kyrkan i Glanshammar Innehåll sid Inledning... 3 1. Reglerna för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser
Karlsborgs fästning 1800 talets JAS
Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Inehållsförtekning INEHÅLLSFÖRTEKNING 1 FÖRORD 2 VARFÖR 3 HUR 4 IDAG 7 KÄLLFÖRTECKNING 7 1 Förord Det svenska försvaret och den svenska industrin har mer eller mindre
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Nr 11 Nr 11 LAG om ändring av självstyrelselagen för Åland Föredragen för Republikens President den 20 januari 2004 Givet i Helsingfors den 30 januari 2004* Utfärdad i Mariehamn
FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö
Kulturreservat i Västerbottens län FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö Fatmomakke kyrkstad 1890. Strategisk samlingsplats Fatmomakke kyrkstad består av kåtor, stugor, bodar och kyrka vackert
Svensk historia 1600-talet
Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och
Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.
Kapitel - 4 Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Laga skifte i Hällekils hemman Hällekils hemman ligger i Övre Ulleruds socken, Forshaga kommun, Värmlands län. Byns lantliga bebyggelse
Gillets Ribbypromenad 19 april 2015
1 Gillets Ribbypromenad 19 april 2015 Karta 2013 Tingshusets och Kaplansgårdens lägen före 1970. 2 Äldsta kända fotot av kyrkbyn, kanske redan från mitten av 1860 talet. Enligt protokoll från sockenstämman
Samverkansformer. Betänkande av den av kyrkostyrelsen tillsatta utredningen om samverkansformer för begravningsverksamheten.
svenska kyrkans utredningar Samverkansformer för begravningsverksamheten Betänkande av den av kyrkostyrelsen tillsatta utredningen om samverkansformer för begravningsverksamheten. Omslagsfoto: Alexander
Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg.
Viken Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg. Viken ligger på ett naturligt näs. Befolkningen i Viken levde av jordbruk, boskapsskötsel och fiske. Gatunät
Badelunda kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur. Antikvarisk rapport. Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:14 Badelunda kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur Antikvarisk rapport Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland Helén Sjökvist Badelunda kyrka
RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED
RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED Sida 1 av 12 INTRODUKTION Syftet med detta dokument är att beskriva processen för hur
Kyrka Vård 2012 Uddevalla kyrkliga samfällighet - Socialtjänsten Uddevalla kommun. www.kyrka-vard.se
Kyrka Vård 2012 Uddevalla kyrkliga samfällighet - Socialtjänsten Uddevalla kommun. www.kyrka-vard.se Maria Olander diakon 80% Margareta Birging diakon 30% Lena Kjerrström personal och utbildningssekreterare,kontaktperson
Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning
Mitt sista samtal till Pappa på hans begravning den 19 maj 2011 Kära Carl-Fredriks närmaste! För sista gången har vi alla pratat med Carl-Fredrik, nu måste vi vänja oss vid att bara prata om honom. Vi
Islam en livshållning Islams uppkomst
Islam Islam en livshållning Islam är en religion, men för muslimer har ordet religion en vidare innebörd än det i regel har för kristna. Muslimer anser att islam betecknar en livshållning, en grundläggande
Församlingsblad. Torestorp, Öxabäck & Älekulla Hösten 2013
Församlingsblad Torestorp, Öxabäck & Älekulla Hösten 2013 Förtroendeval 2 Alphakurs 2 Gemenskapshelg 3 Församlingskväll 3 Kyrkoval 4-5 På gång 6 Döpta & Kontakt 7 Gudstjänster 8 Förtroendeval Församlingen
Skapandet är det största i livet
Skapandet är det största i livet Helena Langenhed (1917 2002), Flahall gård, Härryda socken, Sävedals härad, Västergötland. Det var det första stället utan ström jag hörde talas om. Redan i slutet av 1970-talet
DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV
145 DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV 146 Bakgrund De stora skogarna som låg norr om de uppodlade markerna i mellersta Sverige var i äldre tider ansedda som ogenomträngliga
Församlingsinstruktion
Församlingsinstruktion Vinberg-Ljungby församling Innehåll Ramar för församlingens liv 2 Omvärldsbeskrivning 3 Pastoralt program 4 2 Ramar för församlingens liv Vinberg-Ljungby församling är en församling
Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader
Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar
Svenska kyrkan + 1 GÖTEBORG MASTHUGGS FÖRSAMLING
en Svenska kyrkan + 1 GÖTEBORG MASTHUGGS FÖRSAMLING REMISSYTTRANDE 2015-01-26 Göteborgs stift Göteborgsutredningen Box 11937 404 39 Göteborg Yttrande från kyrkoherden i Masthuggs församling över utredningen
ÖVERMO GÅRD 1805 2009
ÖVERMO GÅRD 1805 2009 Historik Ägare Karta och bilder Alf D Blomquist 2009 08 2 Övermo Gård 1805-2009 I Leksand finns en gård som i dagligt tal kallas för Ros ns och är granne med förskolan Rosen i Övermo
Elkablar vid Bergs slussar
Rapport 2010:40 Arkeologisk förundersökning Elkablar vid Bergs slussar Intill RAÄ 110 och 115 Bergs slussar Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N
Ring kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män
Ring kyrkklocka ring Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män April 2003 Innehåll Bakgrund 3 Vår undersökning 3 Resultat
F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling
Göteborgs S:t Pauli församling Församlingsinstruktion 2015 F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N för Göteborgs S:t Pauli församling I församlingen finns tre prästbefattningar: en kyrkoherde och två
Vilja lyckas. Rätt väg
Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte
HISTORIK ÖVER FÖRENINGEN FÖR KVINNLIGA FORSKARE I UPPSALA
HISTORIK ÖVER FÖRENINGEN FÖR KVINNLIGA FORSKARE I UPPSALA Föreningen för Kvinnliga Forskare i Uppsala startades 1978. En av initiativtagarna var Marianne Carlsson, idag professor i vårdvetenskap vid Institutionen
Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet
PM för prästantagning
PM för prästantagning i EFS VIGNINGSLÖFTEN FÖR PRÄSTER Vill ni i Guds den treeniges namn åtaga er uppdraget att vara präst och utöva detta så, att Gud blir ärad, kyrkan uppbyggd och Guds vilja förverkligad
100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström
100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström Idag har jag med mig 2 pass de är mina, men makulerade Från att ha varit levande dokument har de blivit historia här finns stämplar från inresor i andra
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Lokalisering av kyrkliga utbildningar. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Bakgrund
Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2012:6 Lokalisering av kyrkliga utbildningar Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2012:37 Lokalisering av kyrkliga utbildningar. Motionärerna
Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.
Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.
PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius
PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid
STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA
STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Varsågod! Spännande att ni vill starta lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga. Här får ni de handlingar ni behöver. Läs först igenom
Barnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Sävar kyrkas historik
Sävar kyrkas historik Materialet till denna broschyr blev framtaget i samband med Kulturhusens dag Rum för religion den 8 september 2002. Reviderad 2006. Sävar Kyrka Redan i slutet av 1700-talet var Umeå
Lokaler för röstning vallokaler, expeditioner och särskilda röstmottagningsställen
KAPITEL 9 Lokaler för röstning vallokaler, expeditioner och särskilda röstmottagningsställen Bestämmelser om vallokaler finns i 38 kap. 45, 48 51 kyrkoordningen samt i 11 och 12 samt 18 22 Kyrkostyrelsens
Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16
Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter
Domsagohistorik Kristinehamns tingsrätt
Domsagohistorik Kristinehamns tingsrätt Text Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Kristinehamns tingsrätt
34 kap. Kyrkans anställda
34 kap. Kyrkans anställda Befattningar för en församling 1 För varje församling ska det finnas anställd 1. en kyrkoherde, 2. minst det antal övriga präster (komministrar) som stiftsstyrelsen bestämmer,
Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf
Herren behöver dem Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att fråga om någon vet vilken produkt som denna logga tillhör? (bild). Karlsson Klister, det som är känt för att kunna laga allt. Det lagade mina
Center-kontakt Medlemsblad för centerpartiets kommunkrets 2013 ULRICEHAMN Nr: 2
Center-kontakt Medlemsblad för centerpartiets kommunkrets 2013 ULRICEHAMN Nr: 2 INNEHÅLL: 1. Skara Domkyrka 2. Kretsordförande Bengt Leander 3. Kyrkovalet 4. Kyrkovalet 5. Kyrkovalet 5. Medlemsvärvning
1 Sammanfattning och slutsatser
1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det
Hon vågar satsa på korna. Hon vågar satsa på korna
Hur skulle en av dagens artiklar om en vardagshändelse kunnat se ut på medeltiden? Så här kanske?; Bondfrun vågar satsa på korna. Hon har 8 kor som hon satsar högt på! Nästa vecka ska hon flytta en mil
Krister Velander, c/o DKCO Advokatbyrå Ab, PB 236, 22101 Mariehamn
ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tfn (018) 25127, fax (018) 16595 Hemsida www.mpn.aland.fi MILJÖTILLSTÅND Datum 08.04.2003 Ärendenummer MPN-02-24 Sökanden Ärende Krister Velander,
2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Illaren och det skånska köket genom historien
Illaren och det skånska köket genom historien Utvecklingen av människans matlagning har varit en långvarig process. Sederna och sätten har spridit sig från plats till plats samtidigt som lösningarna har
Central statsförvaltning m.m.
Central statsförvaltning m.m. 2012/13:JO1 Kritik mot STs arbetslöshetskassa, som innehållit ersättning på ett felaktigt sätt (Beslut av JO Axberger den 14 maj 2012, dnr 2367-2011) Beslutet i korthet: STs
FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT
FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT 1. INLEDNING 1.1. FÖRSAMLINGEN Ramsbergs församling är en landsortsförsamling med jordbruks- och skogsområden. De två större orterna är Ramsberg
Kvarnby by på 1700 talet
Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom
Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla
Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus
Medlemsblad nr 3-2015. i Svenska kyrkan
Medlemsblad nr 3-2015 i Svenska kyrkan FEM uppgifter för oss i KR Växjö Diakonicentrum Ordförandekonferens 30/1 2016 Ordföranden har ordet FEM uppgifter för oss i KR Satsning inför nästa valrörelse! Två
Regeringens proposition 2001/02:136
Regeringens proposition 2001/02:136 Redovisningen av Svenska kyrkans fastigheter i fastighetsregistrets inskrivningsdel Prop. 2001/02:136 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att kyrkolagen ändras så, att bestämmelser om rätten för vice ordföranden
Särlösning för begravningsverksamheten för församlingarna inom nuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet
Kyrkomötet KsSkr 2015:6 Kyrkomötet Kyrkostyrelsens skrivelse 2015:6 Särlösning för begravningsverksamheten för församlingarna inom nuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet Kyrkostyrelsen överlämnar denna
Nytt verksamhetsår. Kyrkohedens sida
Kyrkohedens sida Varje fredag när medarbetarna i Bunge pastorat haft personalmöte, så har vi ägnat oss åt olika andliga övningar. Det har vi gjort för att söka skärpa sinnena och för att öva oss att upptäcka
ISLAM. Historia Heliga texter Heliga platser Utbredning
ISLAM Historia Heliga texter Heliga platser Utbredning FRÅGOR JAG SKA KUNNA BESVARA! Vem var Mohammed? När levde han, var levde han, vad gjorde han? Viktiga årtal? Vad hände med islam efter Mohammeds död?
Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf
Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade
Tunadalskyrkan 13 09 01. Jag har en dröm. Amos 9:11-15
1 Tunadalskyrkan 13 09 01 Jag har en dröm Amos 9:11-15 I dagarna är det femtio år sedan Martin Luther King jr höll sitt berömda tal i Washington, där han sade I have a dream, Jag har en dröm, och som blev
Enskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04
Enskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04 Av Bo Arvidson Den 14 mars 2004 firade Högs by skifteslag, att det var 200 år sedan enskiftet genomfördes i Hög. Skifteslaget består av ett 30-tal delägare,
FÖRSAMLINGSBLADET. Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. KALMAR ADVENTKYRKA JANUARI 2015
FÖRSAMLINGSBLADET KALMAR ADVENTKYRKA JANUARI 2015 Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 kor 5:17 2015 efter Kristus eller 5776 efter skapelsen
Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe.
Vikingaturen Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna