Terminalbygge i Båramo

Transkript

1 Terminalbygge i Båramo Arkeologisk utredning etapp 1 inom fastigheten Fåglabäck 2:6, Tofteryds socken i Vaggeryds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:76 Jenny Ameziane

2

3 Terminalbygge i Båramo Arkeologisk utredning etapp 1 inom fastigheten Fåglabäck 2:6, Tofteryds socken i Vaggeryds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:76 Jenny Ameziane

4 Rapport och foto: Jenny Ameziane Kartanalys: Fredrik Engman Grafisk design: Anna Stålhammar Tryckning och distribution: Birgitta Blomkvist och Marita Tidblom Jönköpings läns museum, Box 2133, Jönköping Tel: E-post: Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Ur karta Lantmäteriet. Medgivande MS2007/ JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2009

5 Innehåll Inledning... 5 Målsättning och metod Topografi... 5 Fornlämnings- och kulturmiljö Järnålderns gravar Järnålderns boplatser Kolningens betydelse... 7 Ortnamn Naturområden Kartstudie... 8 Tidigare uppdrag Resultat Norra delen...11 Södra delen Sammanfattning...13 Åtgärdsförslag Administrativa uppgifter Referenser...17 Tryckta källor Otryckta källor Muntliga källor Källor på internet Arkiv...18 Kartunderlag Figur- och tabellförteckning...19 Figurer Tabeller Bilagor Bilaga 1. Resultat av fältinventering

6 figur 1. Utdrag ur digitala fastighetskartan. Skala 1:

7 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:76 5 Inledning Jönköpings läns museum har på uppdrag av miljö- och byggförvaltningen i Vaggeryds kommun genomfört en arkeologisk utredning, etapp 1. Det aktuella området omfattar ca 98 hektar och är beläget inom fastigheten Fåglabäck 2:6. Uppdraget beställdes med anledning av en planerad terminalbyggnation för godståg. Arbetet utfördes under en vecka i månadsskiftet augusti september Det historiska kartmaterialet för studien har analyserats av kulturgeograf Fredrik Engman. Övriga arkivstudier, fältinventering samt rapportarbete har utförts av arkeolog Jenny Ameziane. Fältdiskussioner har förts med kulturgeograf och fil dr Ådel Vestbö-Franzén. Under en av dagarna var Per Pettersson, ordförande i miljö- och byggnämnden i Vaggeryds kommun, med i fält. Målsättning och metod Målsättningen med den arkeologiska utredningen var att fastställa förekomst av fasta fornlämningar och kulturlämningar i enlighet med 2 kapitlet 11 i Lagen (1988:950) om kulturminnen mm. Historiskt kart- och arkivmaterial över området studerades för att se om det i detta fanns indikationer på att lämningar efter äldre tiders bruk berördes. Därefter inventerades hela ytan för att se om det fanns synliga spår efter forn- och kulturlämningar i området. Alla lämningar mättes in med handdator och fält-gps för att sedan kunna överföras till ett digitalt kartbehandlingsprogram. Topografi Utredningsområdet är beläget ca 4 kilometer sydväst om Vaggeryd, alldeles nordväst om Skillingaryds samhälle, väster om järnvägen och E4:an (figur 1). Utredningsytans västra del följer befintlig kraftledning. En knapp kilometer österut ringlar sig Lagan fram, genom Fågelforsdammen. Exploateringsområdet genomkorsas på två ställen av mindre vattendrag i söder av Båramobäcken och i norr av Duveledsbäcken. Större delen av ytan är belägen ca 190 m ö h, men bergsknallen norr om Båramo ligger på en nivå av 210 m ö h, vilket är den högsta belägenheten i området. Berggrunden i trakten består av Vaggerydssyenit, en basisk djupbergart med få inslag av kvarts, som vittrar lätt. Jordmånen i den lägre liggande delen av exploateringsområdet utgörs av sandmo, som i de högre partierna har inblandning av morängrus. Vegetationen domineras av planterad tallskog av varierande ålder, bitvis med inslag av gran och lövträd. Undervegetationen består till största delen av lingonris, ljung och mossa. Inom området finns ingen åkermark. RAÄ Socken Lämningstyp Status 61 Tofteryd Gravfält R 64 Tofteryd Vägmärke R 66 Tofteryd Gravfält R 69 Tofteryd Övrigt ÖKHL 70 Tofteryd Fornlämningslikn. bildn. ÖKHL 70 Tofteryd Fornlämningslikn. bildn. ÖKHL 71 Tofteryd Fornlämningslikn. bildn. ÖKHL 72 Tofteryd Stensättning R 73 Tofteryd Gravfält R 76 Tofteryd Fornlämningslikn. bildn. ÖKHL 77 Tofteryd Gravfält R 78 Tofteryd Fornlämningslikn. bildn. ÖKHL 78 Tofteryd Fornlämningslikn. bildn. ÖKHL 92 Tofteryd Sammanförda lämn. ÖKHL 93 Tofteryd Fornlämningslikn. bildn. ÖKHL 94 Tofteryd Fornlämningslikn. bildn. ÖKHL 127 Tofteryd Fornlämningslikn. lämn.. ÖKHL 129 Tofteryd Fyndplats ÖKHL 129 Åker Stensättning R 130 Tofteryd Torp ÖKHL 130 Åker Gravfält R 130 Åker Gravfält R 137 Tofteryd Övrigt ÖKHL 144 Tofteryd Vägmärke R 145 Tofteryd Torp ÖKHL 156 Tofteryd Gränsmärke ÖKHL 156 Tofteryd Gränsmärke ÖKHL 157 Byarum Vägmärke R 157 Tofteryd Torp ÖKHL 157 Tofteryd Torp ÖKHL 159 Tofteryd Bytomt/gårdstomt ÖKHL 160 Byarum Gravfält ÖKHL 161 Byarum Naturföremål/-bildning med tradition 162 Byarum Gravfält R ÖKHL 266 Tofteryd Fossil åker ÖKHL 288 Tofteryd Boplats R 399 Byarum Torp ÖKHL 410 Byarum Fyndplats ÖKHL 410 Byarum Fyndplats Uppg. om 410 Byarum Fyndplats ÖKHL 609 Byarum Kolningsanläggning ÖKHL tabell 1. Registrerade forn- och kulturlämningar som återfinns på kartan, figur 1. R = fast fornlämning, ÖKHL = övrig kulturhistorisk lämning.

8 6 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:76 Fornlämnings- och kulturmiljö Alldeles väster om utredningsområdet ligger ett av kulturmiljövårdens riksintresseområden, Båramo nr 34. Det omfattar mark i både Tofteryds och Åkers socknar. Inom detta finns sju kända gravfält samt ett antal ensamliggande gravar. Antalet förhistoriska anläggningar i området är drygt 600. Bland dessa dominerar lämningar från äldre järnålder, framför allt resta stenar och klumpformiga stenar, som var markörer för den äldre järnålderns brandgravar. Men här finns även ett system med väghållningsstenar och delvis äldre bevarad bebyggelse (Johnsson & Remmare 1996: 95 97). Järnålderns gravar En stor del av traktens synliga lämningar utgörs av gravar från äldre järnålder, perioden 500 f.kr 500 e.kr. En gravanläggning på ett av traktens gravfält har undersökts arkeologiskt efter att ha skadats av markberedning på 1970-talet. En kvadratisk stensättning grävdes ut och dokumenterades (A6, RAÄ 130, Åkers socken). I en så kallad hällkista (kistformation av kantställda stenar) under stenpackningen framkom en mörkfärgning efter ett förmultnat skelett, en glaspärla, ett lerkärl samt kniv, sölja och pilspets av järn. Utifrån sammanhanget tolkades detta som en pojkbegravning som daterades till yngre romersk järnålder, e.kr. (Varenius & Wennerberg 2008). Ett antal gravar från äldre järnålder har undersökts på flera håll i länet, till exempel i Torsviksområdet utanför Jönköping (Nordström & Gustafsson 2007). Resta stenar och klumpstenar, som dominerar fornlämningsbilden i omgivningarna, utgör vanligen markörer för brandgravar. Den avlidna brändes på bål tillsammans med personliga tillhörigheter, som smycken, dräktnål och kniv. Bålresterna rakades sedan ihop och deponerades i en liten grop, som kunde markeras med en sten. Undersökningar av gravfält har visat att de ofta innehåller betydligt fler gravsättningar än vad som syns ovan mark. Järnålderns boplatser Järnålderns spår utgörs framför allt av de ovan mark synliga gravarna. Men var bodde de människor som gravlade sina döda i området? De senaste åren har flera stora och mellanstora boplatsundersökningar genomförts i södra Vätterbygden, bland annat i Öggestorp, Rogberga, Ölmstad och Rökinge på Visingsö (Häggström 2005, Borg & Nilsson 2006, Hylén 2009, Ödeén 2009, Borg manus). Däremot vet vi mycket lite om hur boplatserna i länets södra del var organiserade. I vårt län är kunskapsläget kring Lagadalens boplatser mycket dåligt. Det gäller både de boplatser som kan kopplas till äldre järnålderns gravfält och till äldre perioder. En systematisk sökschaktning av större områden är det enda sättet för oss att få fram ny kunskap om var dessa boplatser fanns och hur de var organiserade.

9 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:76 7 Kolningens betydelse Kolningslämningar hör till en av skogsbygdens vanligaste lämningstyper. Kolet var det svarta guldet som östes ur de vidsträckta tallskogarna i byarnas utmarksområden. Kolets fördelar var att det tog upp betydligt mindre volym än trä, samtidigt som det hade ett avsevärt högre energiinnehåll, och därför lämpade sig för energikrävande processer som framställning och bearbetning av järn (Hennius et al 2005). I takt med att man lärde sig att utvinna järn ur bergsmalm kom antalet kolningslämningar i skogsmarken att öka kraftigt. Till en början kolades trä i gropar, för att senare istället kolas i liggmilor och resmilor. Liggmilan är den äldsta formen av mila och förekom åtminstone sedan medeltid. Resmilorna är vanligen senare från 1500-tal fram till 1900-tal, men båda typerna förekom parallellt. I milan staplades virket liggande eller stående och övertäcktes med ris. Därefter satte man fyr på milan, som under mycket kontrollerade former, och ständig passning, under några veckors tid skulle omvandlas till träkol. Vanligen hade man uppsikt över flera milor samtidigt. Kolarna bodde under tiden i en närbelägen så kallad kolarekoja, med god utsikt mot de pyrande milorna. Kolet var en förutsättning för att hålla järnbruken igång och en viktig utkomst för traktens invånare. Under 1600-talet startade flera stora järnbruk sin verksamhet, bland annat Eckersholm och Götafors i Vaggeryds kommun. För att upprätthålla produktionen vid bruken gick det naturligtvis åt avsevärda mängder träkol kol som förmodligen processades bland annat i det här aktuella exploateringsområdet. På det ekonomiska kartbladet över exploateringsytan finns sedan tidigare enstaka kolbottnar inritade. Dessa är dock inte registrerade, vilket beror på att praxis för vilka typer av lämningar som registreras förändras över tid. Vid inventeringen på 1980-talet ansågs inte kolningslämningar vara intressanta, men idag har vår syn på dem förändrats. De är varaktigt övergivna spår efter forna tiders bruk. Ortnamn Studiet av ortnamn är ett viktigt komplement för att förstå landskapets äldre faser. De utgör en del av vårt immatriella kulturarv. Genom studiet av ortnamn, i kombination med historisk kartanalys, kan vi få indikationer på hur äldre bebyggelse var organiserad. Det äldsta belägget för namnet Duveled, i norr, är Namnet skrevs då Dwelle. Förleden kan vara duf, som betyder fet soppa eller vätska och efterleden hölja, en mindre vattensamling eller fördjupning i ett vattendrag. Båramo, söderut, omnämns första gången redan 1368 (in [...]) Barthabodhum. Förleden kan vara mansnamnet Barthe med efterleden -bod, som åsyftar förvaringsbod. Skillingaryd är känt sedan 1413, men skrevs då Scøfflingeryth. Förleden är inbyggarbeteckningen skövling, mark tillhörig byn Skog medan efterleden är -ryd, som betyder röjning (Agertz 2008).

10 8 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:76 Naturområden figur 2. Höglandsleden går över ljungbevuxna marker i norr och leder ner mot Duveledsbäcken. Flera vandringsleder löper genom exploateringsområdet. Höglandsleden passerar Södra Duveled, följer kraftledningen ett femtiotal meter och leder ner i en naturskön sänka vid Duveledsbäcken. Små instansade metallskyltar upplyser vandraren om att man här passerar en kvarnplats och två sentida boställen. Vid inventeringen noterades även en odlingsterrass och åkerytor invid det ena bostället, som också bestod av en tydlig husgrund med spismursröse. Det andra bostället saknade synliga lämningar. Murrester noterades också nedanför den angivna kvarnplatsen. Inga av lämningarna var tidigare registrerade i Fornminnesregistret. Vandringsleden fortsätter söderut genom exploateringsområdet, över de lingonröda tallbevuxna sandmoarna. Kartstudie figur 3. Duveledsbäcken mynnar ut i en mindre damm innan den når den gamla kvarnlämningen. Det aktuella utredningsområdet berör främst utmark. I söder återfinns Fåglabäck och en storskifteskarta från 1797 anger området som Momarcken (akt E116-12:1). Norr om Fåglabäck ligger Båramo. Över Båramo finns ingen bra äldre karta däremot berörs området i en storskifteskarta över Bohult (akt E116-6:1). På denna karta anges större delen av området som utmark benämnt Moen. En mindre äng är belägen utmed Båramobäcken. Utredningsområdet berör även Båramos inägomark i väster men denna del har inte detaljkarterats av lantmätaren. Troligen återfinner vi åker- och ängsmark inom denna del. I norr utgör Duveledsbäcken gräns mot Byarums socken och fastigheten Duveled. En storskifteskarta över Duveleds skogelag upprättas 1792 (akt E21-12:1) och på denna anges marken som skog. I bäcken har lantmätaren ritat ut Duveled södergårds kvarn som ligger inom området. Tidigare uppdrag figur 4. Invid bron, som leder vandraren över bäcken, finns en liten skylt som omtalar en kvarn. Stenmurarna nedanför berget är de enda synliga spåren. Förutom den tidigare nämnda undersökningen av en skadad grav inom gravfältet RAÄ 130 i Åkers socken, har ytterligare delar av Fåglabäcksområdet varit föremål för arkeologiska utredningar. År 2007 geomfördes en arkeologisk utredning, etapp 2 inom fastigheten Fåglabäck 2:4 i Åkers socken. Vid schaktning framkom fyrtionio anläggningar tre härdar och fyrtiosex stolphål, varav flertalet var stenskodda. Dessa utgör sannolikt spåren efter en förhistorisk boplats, förmodligen hörande till äldre järnålder. Förundersökning behövs inför vidare exploatering (Hylén 2007). År 2008 genomfördes ytterligare en arkeologisk utredning, etapp 1 inom fastigheten Fåglabäck 2:1. Inom det aktuella området fanns en rest sten (RAÄ 67) en av den äldre järnålderns gravmarkörer. Schaktning behövs för att klargöra om fler anläggningar finns dolda under markytan (Ajneborn 2008).

11 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:76 kvarn inägor äng inägor figur 5. Flera äldre kartor berör exploateringsområdet. Större delen av ytan upptas av storskifteskartan över Bohult, upprättad Längst i söder syns storskifteskartan över Fåglabäck från 1797 medan den nordligaste delen av området syns på storskifteskartan över Duveled från Huvuddelen av området var då utmark, men en liten del av Båramos gamla inägor berör också området. 9

12 10 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:76 figur 6. Resultat av utredningen. Skala 1:

13 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:76 11 Resultat I samband med den arkeologiska utredningen påträffades 57 tidigare oregistrerade lämningar (tabell 2 och bilaga 1). Majoriteten av dessa utgjordes av kolbottnar. De magra momarkerna i de låglänta delarna av utredningsområdet lämpade sig väl för kolframställning. Kolbottnarna var mellan 11 och 20 meter i diameter. Medelkolbottnen var drygt 15 meter i diameter. Norra delen I utredningsområdets nordligaste del noterades två fossila åkrar, varav den ena med tydlig terrasskant. Centralt i denna låg också en torplämning samt ytterligare platsen för en markerad torplämning. I närheten fanns också en kvarnlämning samt tre mindre gropar. Lämningstyp Antal Kolbotten 39 Kolarkojgrund 2 Röjningsrösen 4 Brunnshål 1 Stenmur 1 Sandtäkt 1 Fossil åker 2 Torp 3 Kvarnplats 1 Gropar 3 Totalt 57 tabell 2. Påträffade lämningar. figur 7. Norra delen av utredningsområdet. För beskrivning se bilaga 1. Södra delen I utredningsområdets södra del påträffades ett system med långsmala välvda jordformationer, som var 4 5 meter breda, 0,2 0,5 meter höga, meter långa och låg uppemot femton stycken i bredd (ID 12). Till en början diskuterades om det kunde röra sig om rester efter äldre odlingsspår, så kallade välvda åkrar. Men det avfärdades eftersom

14 12 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:76 de sammanföll med sträckningen för en ca 40-årig tallplantering och därmed förmodades ha att göra med skogsbruket i området. Detta kunde senare bekräftas muntligen av Evert Karlsson, f.d. lantbrukare. Han mindes att man markberett området med traktor för att förbättra skogsbrukets avkastning. Tallarna planterades därefter en bit upp i kanten på de välvda jordformationerna där näringsvärdet var högre och inte nere i fåran. Försöken gjordes inom ett begränsat område. På grund av de höga välvningarna blev det svårt att ta sig in med skogsmaskiner och därför upphörde man med detta. På berget norr om Båramo finns sedan tidigare en registrerad jordhög (RAÄ 71) samt några röjningsrösen. Provstickningar med jordsond i markytan runtomkring lämningen visade att jordmånen består av sandig brunjord och är nästintill fri från mindre stenar. Utifrån det topografiska läget och den sandiga undergrunden bör en förundersökning göras för att klargöra om det kan röra sig om gravar. figur 8. Södra delen av utredningsområdet. För beskrivning se bilaga 1.

15 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:76 13 figur 9. De välvda jordformationerna var ett resultat av försök att förbättra avkastningen på skogsbruket. Sammanfattning Jönköpings läns museum har under en vecka i månadsskiftet augusti september 2009 genomfört en arkeologisk utredning, etapp 1 inom fastigheten Fåglabäck 2:6 i Tofteryds socken, Vaggeryds kommun. Utredningen föranleddes av en planerad terminalbyggnation. Utredningen bestod av kart- och arkivstudie samt fältinventering. Större delen av utredningsområdet ligger på sandmo, som domineras av tallplanteringar. Sammanlagt framkom 57 nya lämningar, varav huvuddelen kolningslämningar. Men även skogsbruksspår, torp, röjningsrösen, fossila åkrar, en kvarnplats, gropar och två osäkra kolarkojgrunder framkom. Åtgärdsförslag Vi har idag en dålig kunskapsbild kring de boplatser som kan kopplas till den äldre järnålderns gravmiljöer i Lagadalen. Det stora antalet gravar i närområdet visar att människor också har bott i närheten, men exakt var dessa boplatser legat är dåligt utforskat. Boplatslägen brukar ofta anses ligga på topografiska höjdlägen, men så behöver inte alltid vara fallet. Ett förhistorisk hus i Läsäng i Barnarps socken framkom till exempel genom schaktning i ett topografiskt sett mindre lämpligt område, i en svag svacka som ursprungligen förmodades vara en utdikad sankmark (Nordström & Pettersson 2005:10 12). Även gravar ligger ibland i flacka landskap. Inför nya E4:an förbi Vaggeryd, Åkers socken undersöktes på 1990-talet ett gravfält som låg just i en flack tallbevuxen sandmo, liknande utredningsområdet (Nordström 1997:22). Jönköpings läns museum anser därför att det finns anledning att genomföra en arkeologisk utredning etapp 2 inom delar av utredningsområdet för att avgöra om det finns lämningar dolda under markytan (figur 10).

16 14 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:76 Södra delen av utredningsområdet är delvis skadat av skogsbruket (ID12). Schaktning bör därför ske norr om detta område, i höjd med ID 10 och norrut. Den centrala delen av området är delvis markberett och kan därför inte heller utredas närmare. RAÄ 71 bör genomgå arkeologisk förundersökning för att ta reda på om det rör sig om gravstrukturer. Det topografiska läget med vid utsikt och det faktum att marken runtom är nästintill stenfri är en anledning att ifrågasätta den tidigare beskrivningen som jordhög med intilliggande röjningsrösen. Förundersökning behövs också i nordligaste delen av utredningsområdet om exploatering skulle bli aktuell där. Jönköpings läns museum anser dock att denna del bör undantas från exploatering. Lämningarna ligger i ett naturskönt landskap längs med en vandringsled. Här finns utrymme för Vaggeryds kommun att satsa på en kulturstig; bättre skyltning som med illustrationer och berättelser om landskapets historiska dimensioner kan ge den förbipasserande vandraren nya upplevelser. Länsstyrelsen i Jönköpings län beslutar om ytterligare åtgärder.

17 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:76 15 figur 10. Område där utredning behövs har skrafferats. För större delen av ytan rör det sig om sökschaktsgrävning efter fornlämningar som kan vara dolda under mark. För RAÄ 71 och lämningar i norr rekommenderas förundersökning. Helst bör dock norra delen undantas från exploatering.

18 16 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:76 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens tillstånd: Jönköpings läns museums dnr: /09 Beställare: Vaggeryds kommun, miljö- och byggförvaltningen Fält- och rapportansvarig: jenny Ameziane Fältpersonal: Jenny Ameziane Fältarbetstid: Län: Jönköpings län Kommun: Vaggeryds kommun Socken: Tofteryds socken Fastighetsbeteckning: Fåglabäck 2:6 Belägenhet: Ekonomiska kartans blad, Duveled 6D 4j Koordinater: SV x ; y N x ; y Undersökningsyta: Ca 98 hektar Tidigare undersökningar: jlm dnr 320/82 (RAÄ 130 i Åkers socken, B. Varenius); JLM 300/07 (RAÄ 288 i Åkers socken, H. Hylén); JLM dnr 458/07 (Tofteryds socken, B. Ajneborn) Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv.

19 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:76 17 Referenser Tryckta källor Agertz, J Om ortnamn i Jönköpings län. Jönköpings läns museum. Jönköping. Ajneborn, B Där fåglarna häckar vid strömmande bäckar. Arkeologisk utredning etapp 1, inför planerat detaljplaneprogram inom fastigheten Fåglabäck 2:1. Arkeologisk rapport 2008:20. Jönköpings läns museum. Jönköping. Borg, J. & Nilsson, N Arkeologisk utredning och förundersökning. Flera gårdar i Rogberga? Sökschaktsgrävning inför planerad trafikplats vid Åkarp. Arkeologisk rapport 2006:74. Jönköpings läns museum. Jönköping. Hennius, A., Svensson, J., Ölund, A. & Göthberg, H Kol och tjära arkeologi i norra Upplands skogsmarker. Undersökningar inför E4. Upplandsmuseet. Uppsala. Hylén, H Fåglabäck. Inför planerad bostadsbebyggelse inom fastigheten Fåglabäck 2:4. Arkeologisk rapport 2007:59. Jönköpings läns museum. Jönköping. Hylén, H För folk och fä. Om tre järnåldersgårdar i nordöstra Småland. Arkeologisk rapport 2008:30. Jönköpings läns museum. Jönköping. Häggström, L Landskapsutnyttjande, bete och odling på sydsvenska höglandet under äldre järnålder. Exemplet Öggestorp. Jönköpings läns museum och Göteborgs universitet. Johnsson, A. & Remmare, P-O Kulturmiljövårdens riksintressen. Meddelande 4/96. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Jönköping. Nordström, M Gravar? Det ser ju ut som ett...golv. Om några förhistoriska gravar vid Lagan i Åkers socken. Det nära förflutna om arkeologi i Jönköpings län. Jönköpings läns museum. Jönköping. Nordström, M. & Gustafsson, J. (red.) Liv och död vid Lagastigen. Om arkeologi i Torsviksområdet. Jönköpings läns museum. Jönköping. Nordström, M. & Pettersson, C.B Arkeologisk utredning etapp 2. Stolphus i Läsäng. Inför planerad fjärrvärmeledning mellan Torsvik och Eurostop, delen förbi Korsvägelyckan och Läsäng. Arkeologisk rapport 2005:43. Jönköpings läns museum. Jönköping. Varenius, B. & Wennerberg, R Barngraven på gravfältet. Arkeologisk dokumentation och undersökning av det markberedda gravfältet RAÄ 130, Åkers och Tofteryds socknar, inom fastigheterna Mörkebo 1:2 och Båramo 1:1. Arkeologisk rapport 2008:07. Jönköpings läns museum. Jönköping. Ödeén, A Husen i Rökinge. Arkeologisk undersökning inför planerad husbyggnation på fastigheterna Rökinge 15:17 18 och inom RAÄ 156. Arkeologisk rapport 2009:30. Jönköpings läns museum. Jönköping.

20 18 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:76 Otryckta källor Borg, J. Rapportmanus. JLM dnr 344/06. Muntliga källor Karlsson, E. (f. 1929), f.d. lantbrukare, Skogshyltan, Vaggeryd. Källor på internet FMIS, Fornminnesregistret i Sverige / Arkiv Jönköpings läns museums arkiv. Kartunderlag Ekonomiska kartan Duveled 6D 4j E21-12:1 Duveleds hemmans skogelag. Storskifte Gustaf Esping. E116-12:1 Fåglabäck. Storskfte Gustav Esping. E116-6:1 Bohult Storskifte på utmark. Magnus Justus Ek.

21 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:76 19 Figur- och tabellförteckning Figurer Figur 1. Översiktskarta 4 Figur 2. Vid Höglandsleden 8 Figur 3. Duveledsbäcken 8 Figur 4. Kvarnplatsen 8 Figur 5. Storskifteskartor 9 Figur 6. Resultat av utredningen 10 Figur 7. Resultat norra delen 11 Figur 8. Resultat södra delen 12 Figur 9. Spår av skogsbruk 13 Figur 10. Karta över åtgärder 15 Tabeller Tabell 1. Fornlämningar 5 Tabell 2. Påträffade lämningar 11

22

23 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:76 BILAGA 1 Resultat av fältinventering ID Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning 1 Kvarn (plats för) Inga synliga lämningar. Skylt anger att här var platsen för Dule kvarn Stenmur Två parallella stenmurar, ca 10 meter långa, 1,5 meter breda och 0,4 0,8 meter höga. Består av stenblock 0,5 1,0 meter stora med enstaka mindre stenar inkilade.avståndet mellan murarna är ca 4,0 meter. De ligger an mot en bergvägg i riktning mot bäcken. 3 Fossil åker Ytan är ca 40 x 20 meter (N-S). I NÖ syns en markant terrasskant. 4 Torp (plats för) Inga synliga lämningar. På en skylt står namnet Eneveken samt Ida Karolina till Nordamerika Torp Husgrund 7 x 5 meter. Spismursröse ca 4,0 meter i diameter. På en skylt står Duveleds kvarn , S.B. Lena Nilsdotter. 6 Fossil åker Ytan är ca 20 x 15 m (N-S). R FU 7 Förvaringsanläggning 3 styck gropar. Var och en omgärdad med vallar. Ca 3,0 meter i diameter och 1,0 meter djupa. Groparna ligger i nära anslutning till en torplämning och fossil åker. De kan ha nyttjats för förvaring av livsmedel. 8 Kolningsanläggningar Totalt 39 kolbottnar efter resmilor fördelade över hela området meter i diameter. 2 möjliga kojgrunder noterades också. Nästan cirkelformad 0,1 meter hög och 1,0 meter bred vall. Diameter 6,0 meter. Innanför vallen fanns en svag fördjupning. Den andra anläggningen var 5,0 meter i diameter och 0,6 meter hög med lös fyllning. ÖKHL ÖKHL R ÖKHL ÖKHL ÖKHL ÖKHL Åtgärdsförslag Ingen åtgärd Ingen åtgärd FU Ingen åtgärd FU ev. Ingen åtgärd Ingen åtgärd 9 Röjningsröse 3 meter i diameter och 0,2 meter högt. På f.d. inägomark. ÖKHL Ingen åtgärd 10 Brunn Rund, 2 meter i diameter och ca 1,5 meter djup. Ej stensatt. ÖKHL Ingen åtgärd 11 Torp Skylt anger att här var platsen för Justus Petterssons boställe Omges av högväxt syrénberså och kraftig sly. 12 Övrigt Från skogsbruket. Plöjningsspår som uppkommit i samband med plantering av tallar på 1960-talet. 13 Röjningsröse Täkt RAÄ 71 Jordhög samt röjningsrösen 3 meter i diameter, ca 0,2 meter högt. Dike i närheten. Förmodligen upplagt i samband med dikesgrävning. Sandtäkt 30 x 30 meter stor yta med rundade oregelbundna gropar. Täktkant, ca 1 meter djup i området. Beskrivning i FMIS. Jordhög ca 10 meter i diameter och 1,4 meter hög. Belägen på hög kulle med utsikt åt alla håll, särskilt åt S och Ö. Röjningsrösena är ca 3 meter i diameter och 0,2 resp. 0,5 meter höga. Enstaka stora stenblock ligger väl synliga i området, men vid provstickningar med jordsond noterades avsaknad av mindre stenar i marken. ÖKHL ÖKHL ÖKHL ÖKHL ÖKHL Omvärderas ev.? Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd FU

24

25

26 På den flacka tallmon mellan Båramo och Duveled i Vaggeryds kommun planeras för en ny godsterminal. Platsen angränsar till ett av kulturmiljövårdens riksintresseområden, där framför allt den äldre järnålderns gravar dominerar landskapsbilden. Men var bodde de individer som en gång gravlade sina döda här? Kanske fanns boplatserna inom det område som snart ska bebyggas. På grund av den planerade byggnationen har Jönköpings läns museum genomfört en arkeologisk utredning i området. Den visar att markerna i området framför allt har använts för kolning kol som försedde traktens järnbruk med bränsle. Men även andra synliga spår av mänsklig närvaro har registrerats bland annat en kvarnplats, äldre odlingsytor och torp. Arkeologisk rapport 2009:76 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM