Öppettider Folkbibliotek

Transkript

1 2016 Folkbibliotek 1

2 Bild på framsidan: Folkbiblioteket i Kista. Foto: Elisabet Ahlqvist Publikationen kan kopieras fritt. Vid citering uppge källa Kungliga biblioteket. Dnr Förfrågningar: Cecilia Ranemo, KB tel. +46 (0) Kungliga biblioteket, Box 5039, Stockholm, Sweden, e-post: biblioteksstatistik@kb.se biblioteksstatistikportalen: webb: informationsblogg: kontaktregister med ingående bibliotek: 2

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Eventuella framtida uppdrag... 6 Kulturpolitiska mål... 6 Många mål och planer... 6 De offentliga rummen har ofta stängt... 7 Urholkning... 7 Bakgrund... 7 Om kartläggningen... 7 Folkbibliotekens öppettider Bemannade folkbibliotek... 9 Nya grupper av besökare Kostnadernas fördelning Öppettider Huvudbibliotek och filialer Meröppet Servicetimmar Helgöppet Söndagsöppet Övriga utlåningsställen Öppettimmar per årsverke Skillnader mellan län Öppettider i planer Finlands folkbibliotek Att kartlägga behoven Bilaga 1Exempelenkät Bilaga Bilaga Bilaga

4 Sammanfattning Folkbiblioteken är viktiga platser för möten, kunskap, kultur, information och upplevelser. Men endast ett av fyra folkbibliotek har öppet minst 40 timmar i veckan. Fyra av tio folkbibliotek har öppet mindre än 20 timmar i veckan. Därför är de inte alltid så tillgängliga för användarna även om de ofta är den enda institutionen för kultur och information som finns på mindre orter. Folkbibliotekens uppdrag har under de senaste åren skärpts samtidigt som kommunerna fortsätter att lägga ned folkbiblioteksfilialer och korta öppettiderna. Folkbiblioteken får mer att göra och mindre tid att göra det på. Budgetramarna för biblioteksverksamheterna i kommunerna leder många gånger till att filialer läggs ned för att kunna kvalitetsförbättra och koncentrera verksamheten inom given budgetram på de andra biblioteken och till exempel satsa på ökade öppettider där. Tillgången till folkbibliotek är inte likvärdig för användarna. Det är stora skillnader mellan olika län. Den många gånger långa resvägen till närmaste folkbibliotek i kombination med korta öppettider främjar inte användningen. Användarna begränsas till de funktioner som de kan nyttja via webben. Många gånger blir bokbussen lösningen, men antalet bokbussar har inte ökat fastän folkbiblioteksfilialer läggs ned. Kartläggningen är gjord med ett användarperspektiv och resultatet visar att 844 av de ca folkbibliotek som finns i Sverige har kortare öppettid än 40 timmar per vecka. 480 folkbibliotek har öppet mindre än 20 timmar per vecka. 209 folkbibliotek har öppet mindre än 10 timmar per vecka. Endast 24 folkbibliotek har öppet 60 timmar eller mer. Slutsatsen blir att de offentliga rummen, som folkbiblioteken ofta beskrivs som, ofta har stängt. Begränsade öppettider på folkbiblioteken leder till att alla användargrupper inte kan besöka dem fysiskt. Totalt sett har endast 13 procent, 144 stycken, av landets folkbibliotek öppet på söndagar och endast 38 procent har öppet på lördagar. Restiden till ett helgöppet bibliotek blir milslång för många. Ändå är helgerna ofta den tid som till exempel föräldrar och barn har möjlighet att besöka biblioteken tillsammans. 4

5 Folkbiblioteket i Kista, barnavdelningen. Foto: Elisabet Ahlqvist Inledning I den kulturpolitiska debatten ges folkbiblioteken en allt större roll och uppdrag. Samtidigt minskar antalet folkbibliotek i takt med att det inte finns ekonomisk möjlighet att ha personal under längre öppettider. I enskilda kommuner blir ofta svaret på resursallokeringen att lägga ned ännu en filial för att istället satsa resurserna på de andra serviceställena och därigenom möjliggöra kvalitetsförbättringar. Samtidigt har folkbiblioteken fått allt fler uppgifter att sköta, dels genom bibliotekslagen men också uppgifter kopplade till teknikutvecklingen. Folkbiblioteken ska bland annat verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling bidra till fri åsiktsbildning främja litteraturens ställning främja intresset för bildning främja intresset för upplysning främja intresset för utbildning främja intresset för forskning främja intresset för kulturell verksamhet finnas tillgängliga för alla 5

6 ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsvariationer erbjuda tekniska hjälpmedel erbjuda anpassade medier och lättläst svenska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna ägna särskild uppmärksamhet åt personer som har annat modersmål än svenska vara anpassade till användarnas behov ha medier och tjänster som präglas av allsidighet och kvalitet öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för lärande öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för delaktighet i kulturlivet främja barn och ungas språkutveckling stimulera barn och ungas läsning fjärrlåna I många kommuner har också folkbiblioteken fått kommunens uppdrag att sköta medborgarservice, turistbyrå och ta emot elever från skolor som saknar tillräcklig skolbiblioteksfunktion samt tillhandahålla teknisk utrustning för kopiering, utskrifter och scanning. Många folkbibliotek har också kommit att särskilt stödja distansstuderanden och nyanlända personer. För att på olika sätt nå ut till medborgarna med det lagstadgade uppdraget genomförde personalen på folkbiblioteken i Sverige 2014 närmare publika aktivitetstillfällen fastän de anställda på folkbiblioteken endast utgörs av sammanlagt årsverken. men utgår endast med en statlig medfinansieringsgrad på 50 procent för kommunernas uppskattade personalkostnader. Förslaget har dock inte räknat med att alla tjänster inom uppdraget ska utgöras av nyanställningar (bara 37 stycken år 1) utan att en stor del ska lösas med redan befintlig kommunal personal vilket kan tänkas medföra ett ytterligare ökat behov av anställda på folkbiblioteken. Kulturpolitiska mål De kulturpolitiska målen trycker på att alla ska ha möjlighet att delta. Där spelar öppettider, geografiskt läge och tillgänglighet en viktig roll. Geografisk närhet är särskilt viktig för barn, unga och äldre samt personer med funktionsvariationer. De kulturpolitiska målen gäller även för folkbiblioteken: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Eventuella framtida uppdrag Digitaliseringskommissionen SOU 2015:28 föreslår att digitala servicecenter i framtiden ska erbjudas invånarna för att utveckla deras digitala kompetens samt innefatta digitalt servicestöd för användande av kommunala och statliga e-tjänster. I många kommuner kan detta i framtiden tänkas tillfalla folkbiblioteken som uppgift. Det tänkta statliga utvecklingsbidraget ska löpa över tre år Många planer och mål Folkbiblioteken har många olika planer och högt satta mål att leva upp till. Inom kommunen finns ofta någon form av biblioteksplan, läsfrämjandeplan, medieplan och tillgänglighetsplan. I regionerna finns också kulturplanerna och de regionala biblioteksplanerna som påverkar folkbiblioteken direkt och indirekt. 6

7 På internationellt och nationellt håll finns också språklagen, planer och konventioner som berör folkbibliotekens arbete. I IFLA:s/UNESCO:s Folkbiblioteksmanifest står bland annat: Folkbibliotekets tjänster ska vara fysiskt tillgängliga för alla medborgare i samhället. Detta förutsätter att bibliotekslokalerna är centralt belägna, att det finns bra förutsättningar för läsning och studier, samt tillgång till lämplig teknisk utrustning och att de har tillräckligt öppethållande för att passa användarna. Det innebär också att biblioteket genom uppsökande verksamhet ska kunna erbjuda sina tjänster till dem som inte själva kan besöka biblioteket. Bibliotekets tjänster ska anpassas till lokala behov i såväl glesbygd som tätort. Sammantaget har folkbiblioteken ett stort uppdrag. De offentliga rummen har ofta stängt Men resultatet av nedläggningar och begränsade öppettider blir att allmänheten i genomsnitt får allt längre till närmaste bibliotek och när de väl anländer efter jobbet eller på helgen är det inte alla folkbibliotek som har öppet. Det ibland enda allmänna offentliga rummet på mindre orter har oftast stängt även om det ibland är det enda som finns förutom affär, kyrka eller sporthall. Folkbiblioteken utgör ofta den enda kulturinstitutionen på orten. Alternativet är istället att besöka biblioteket via webben men genom den nås endast ett begränsat antal av de tjänster som folkbiblioteken är tänkta att erbjuda. Urholkning Kravet om alla elevers rätt till skolbibliotek i både skollagen och bibliotekslagen har nu medfört att vissa kommuner gör om folkbiblioteksfilialer till renodlade skolbibliotek för att kunna göra omvandlingen inom befintlig budgetram. På några orter har därför filialerna helt stängt för allmänheten och på andra har allmänheten tillträde till biblioteket mindre än fem timmar per vecka. Bakgrund Upprinnelsen till den här rapporten är att det finns en nedre gräns på bemanningen per vecka för de bibliotek som ingår i Sveriges officiella bibliotekstatistik. De offentligt finansierade bibliotek som har minst 20 timmar avsatt bemanning per vecka för biblioteksverksamhet och är tillgängliga för allmänheten ingår i statistiken (skolbibliotek: eleverna). Biblioteksstatistiken visar att det finns offentligt finansierade bibliotek av alla olika bibliotekstyper som klarar bemanningsgränsen (urvalsramen) men som den här rapporten visar är det i realiteten inte så många. Folkbiblioteken i landet besvarar vanligen statistiken gemensamt i en enkät per kommun och därför kommer också de serviceställen (filialer) som inte har halvtidsbemanning med i statistiken eftersom de ingår i samma bibliotekssystem. Det är många gånger ogörligt att skilja ut bestånd, utlån och användning ur systemen till olika adresser. Om en utbrytning skulle vara möjlig skulle den medföra att tidsserierna i folkbiblioteksstatistiken som funnits sedan första hälften på 1900-talet skulle brytas. Därför har denna kartläggning genomförts som ett komplement till den officiella biblioteksstatistiken. Om kartläggningen Den här kartläggningen har gjorts med användarnas perspektiv, se bilaga 2 3, och tar därför inte upp frågor om personalens många gånger pressade arbetssituation. Många biblioteksanställda delar sin tjänst mellan flera serviceställen, ambulerande bibliotekarier. Kartläggningen genomfördes under januari månad Uppgifterna om öppettider hämtades på respektive biblioteks webbplatser. Det bör dock tilläggas att bemanning och öppettider inte alltid är detsamma. Totalt sett gjordes över noteringar utifrån vad det stod på folkbibliotekens webbplatser. 7

8 För de bibliotek som har olika öppettider beroende på säsong noterades öppettiden under vinterhalvåret. För varje bemannat serviceställe noterades: 1. total bemannad öppettid per vecka då allmänheten har tillträde 2. om det stod att det enskilda biblioteket är integrerat folk-/skolbibliotek noterades detta 3. antal timmar utöver de bemannade som biblioteket har meröppet 4. antal timmar utöver de bemannade som biblioteket har serviceöppet, t.ex. bara tidningshörnan 5. notering om de bemannade öppettiderna understiger 20 timmar per vecka 6. notering om de bemannade öppettiderna understiger 40 timmar per vecka 7. notering om det är tillgängligt på lördagar 8. notering om det är tillgänglig på söndagar Folkbibliotek som har meröppet på lördagar och söndagar även om de inte är bemannade då, räknades som helgöppna eftersom användarna har tillgång till biblioteksrummet och medierna. De bibliotek som endast hade öppet någon timme varannan vecka ingår inte. KB reserverar sig för förändringar i öppettider som gjorts efter kartläggningsperiodens slut. 8

9 Folkbibliotekens öppettider Foto: Jens Gustavson Allmänheten har allt färre folkbibliotek att gå till och tre fjärdedelar av dem har öppet mindre än 40 timmar i veckan. Det medför att allt färre personer i Sverige har möjlighet att omfattas av folkbibliotekens service. Användarna måste åka långt på tider som kanske inte sammanfaller med när de har möjlighet, på grund av arbete eller skola, allmänna kommunikationer eller nedsatt rörlighet. Framför allt drabbar avståndet många barn och unga och äldre som inte har möjlighet till längre transporter på sin fritid efter skolan eller av rent fysiska skäl. Bokbussarna och de obemannade utlåningsställena har därför kommit att blir viktiga för många men det medför att den service som folkbiblioteken är tänkta att ge begränsas för användarna. Bemannade folkbibliotek Av kartläggningen framgår att det i januari 2016 fanns ca bemannade folkbibliotek som är öppna minst en timme i veckan för allmänheten. Sveriges officiella biblioteksstatistik för kalenderår 2014 visade på En felkälla i kartläggningen kan naturligtvis vara att folkbibliotekens webbplatser inte alltid är helt uppdaterade och att det finns föreningsdrivna bibliotek som räknas till folkbiblioteket även om inte folkbibliotekets personal bemannar dem. Det förekommer också att folkbibliotekets personal sköter alla skolbibliotek i kommunen och även om de inte är öppna för allmänheten räknas de ibland av misstag in i folkbiblioteksorganisationen i statistiken. Men, av kartläggningen framgår ändå att antalet folkbibliotek säkerligen minskat under 2015, det vet vi eftersom det ibland står på bibliotekens webbplatser att filialer lagts ned under året. 9

10 Det förekommer också att filialer finns kvar, men i annan form: barn från förskola/skola på vägen hem, när kan de gå till det här biblioteket? Se även bilaga 2 4: endast öppna för skolelever, de har omvandlats till skolbibliotek endast öppna varannan vecka någon timme med bemanning för allmänheten endast meröppet, aldrig bemannad service Folkbibliotekens organisation Antal bemannade serviceställen som är öppna för allmänheten ca 2015 Publiceras maj Nya grupper av besökare Vad som inte är känt är om nya användargrupper skulle vända sig till folkbiblioteket om öppettiderna förändrades eller förlängdes. Många gånger görs en undersökning bland användarna om vilka tider de helst skulle vilja komma på, men sådana undersökningar når då oftast bara redan etablerade användare och de personer, i genomsnitt 72 procent av befolkningen, som inte är aktiva låntagare blir inte tillfrågade om sitt behov. Pendlande personer med normala arbetstider och som sedan kanske ska hämta upp Kostnadernas fördelning Det är i första hand kommunernas ekonomiska situation och den biblioteksbudget som avsätts som förhindrar längre öppettider. I andra hand är det minskat befolkningsunderlag på vissa orter. Det är inte kostnadseffektivt att ha ett bibliotek med långa öppettider för något hundratal invånare. Men det kan i och för sig ifrågasättas hur mycket ett biblioteksbesök inte får kosta eftersom lagens intention är att alla ska ha rätt till likvärdig tillgång. Folkbibliotekens totala driftskostnader 2014 uppgick till drygt 4 miljarder kronor varav drygt 2 miljarder kronor var lönekostnader. Kostnad för personalen på folkbiblioteken utgör vanligen drygt hälften av driftskostnaderna. I medeltal finns det ca. 4 anställda per serviceställe. År 2014 var personalens andel av de totala driftkostnaderna för folkbiblioteken 54 procent. Det kan jämföras med att kostnaderna för nyinköp av medier är 10 procent av driftskostnaderna. Resterande driftskostnader är i stort sett lokalkostnader och kostnader som rör bibliotekssystem. Det är därför som en nedlagd filial, eller en obemannad sådan kan göra att en inte oansenlig del av budgeten kan omfördelas till andra prioriterade satsningar på det centrala biblioteket. 10

11 Diagram 1: Öppettider per vecka på svenska folkbibliotek timmar eller mer 24% Under 20 timmar 43% timmar 33% Diagram 2: Antal folkbibliotek som har olika långa öppettider per vecka tim/v eller fler Öppettider Endast 24 procent av landets folkbibliotek har öppet minst 40 timmar per vecka. En trejdedel har öppet timmar. Totalt sett har således 43 procent av landets folkbibliotek öppet för allmänheten mindre än 20 timmar per vecka. Endast 24 folkbibliotek har öppet 60 timmar eller mer, vilket motsvarar 8,5 timme per veckodag. Huvudbibliotek och filialer Det skiljer vanligen betydligt mellan huvudbibliotekets öppethållande på centralorten i kommunerna och de serviceställen som finns på mindre befolkningstäta orter. Folkbiblioteken koncentrerar många gånger de personella resurserna till ett bibliotek i varje kommun för att kunna ha öppet där på kvällar och helger. Folkbibliotekens filialer har i medeltal öppet 19 timmar per vecka. Närmare ett av fem folkbibliotek har öppet för allmänheten mindre än 11

12 10 timmar i veckan. Biblioteken på mindre orter har inte möjlighet att bli den samlade kraften för information och kultur som de är tänkta att vara. Meröppet Kartläggningen har utgått från att folkbiblioteken ses som helgöppna även om de bara har meröppet. Då är de är obemannade. Totalt sett noterades 54 meröppna bibliotek, vilket motsvarar närmare 5 procent av alla folkbibliotek. De meröppna biblioteken har vanligen 10 timmar öppettid i veckans alla dagar, vissa av timmarna är då också bemannade av bibliotekets personal. De bibliotek som har meröppet hade den meröppna delen förlagd till i medeltal 47 timmar och den bemannade i medeltal 27 timmar. Servicetimmar Åtta procent av folkbiblioteken, 87 stycken, uppger på sin webbsida att se har så kallat serviceöppet. Vanligen innebär detta att en viss del, tidningshörnan, öppnar tidigare resten av biblioteket. Under serviceöppet kan besökarna vanligen inte erhålla någon service av personalen eller besöka hela biblioteket. Antalet servicetimmar är i medel 11 per vecka på dessa folkbibliotek. Helgöppet Att besöka folkbiblioteken på helgerna utgör på många orter inte ett alternativ för de boende. Många folkbibliotek saknar helgöppet. De är alltså inte tillgängliga då de flesta har möjlighet att göra ett besök. Totalt sett har 11 procent av folkbiblioteken öppet för besökare under både lördag och söndag. Det inkluderar de bibliotek som endast har meröppet, utan bemanning, under helgen. Totalt sett förekommer lördagsöppet på 38 procent av alla folkbibliotek, men öppettiden är då vanligen endast 3 timmar. Åtta av tio huvudbibliotek har lördagsöppet. Enligt Sveriges officiella biblioteksstatistik hade huvudbiblioteken under 2014 i medeltal öppet 9 timmar per vecka på obekväm arbetstid, det vill säga efter klockan 18 eller lördag eller söndag. Söndagsöppet Endast 23 procent av biblioteken på centralorten (huvudbiblioteket) i de 290 kommunerna har öppet på söndagar. Men det är en andel som förbättrats något under åren. Motsvarande andel av huvudbiblioteken som hade söndagsöppet tidigare var: Andel huvudbibliotek År som har söndagsöppet 2016 *) 23% % % % % % % % % % Källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik förutom *) denna kartläggning. Totalt sett har 144 stycken söndagsöppet, vilket motsvarar 13 procent av alla landets folkbibliotek. Övriga utlåningsställen I takt med att filialer läggs ned ökar folkbiblioteken sitt antal av övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker. Det kan vara frågan om en uppsättning böcker som står på ett servicehus, en boksnurra på en simhall, bokkassar som föräldrarna kan låna hem från förskolan eller ett mindre utbud som står i affärer eller vid kommunala verksamheter. I landet finns också 80 bokbussar som stannar vid ca fasta hållplatser. Antalet bokbussar har dock inte ökat i och med att filialerna läggs ned. 12

13 Öppettimmar per årsverke Trots att det totala antalet bemannade öppettimmar per vecka på folkbiblioteken tenderat att minska under de senast 20 åren är det genomsnittliga antalet öppettimmar per vecka som varje årsverke utför mer eller mindre konstant. En förklaring till detta är naturligtvis att antalet bemannade serviceställen minskat från stycken år 1996 till ca stycken år I genomsnitt hade varje serviceställe öppet 25 timmar per vecka 2016 och 21 timmar år 1996, vilket möjliggjorts av att antalet filialer minskat med ca. 423 stycken under samma period. Om alla folkbibliotek skulle ha minst 40 timmar öppet per vecka skulle det krävas ytterligare årsverken på folkbiblioteken, förutsatt att varje årsverke möjliggör 6 öppettimmar per vecka. Länk till karta över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige som också innehåller viss statistik över 2014 års verksamhet. Öppethållande År per vecka, timmar Antal årsverken *) - Öppettimmar per vecka per årsverke 2015 Publiceras i maj **) ,9**) , , , , , , , , , , , , ,2 Källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik förutom *) denna kartläggning och**) förändrad frågeställning. 13

14 Skillnader mellan län Folkbiblioteket i Kista. Foto: Elisabet Ahlqvist Det är stora regionala skillnader i användarnas tillgång till folkbibliotek. Det beror på att länen har så skilda förutsättningar. En minoritet av befolkningen bor på en majoritet av landets yta. I Stockholms län, som har mindre yta än 2 procent av landets samlade yta, finns 38 procent av det totala fysiska beståndet på de offentligt finansierade biblioteken i Sverige, inkluderat alla bibliotekstyper. Stockholm är det län där användarna också i genomsnitt har närmast till ett folkbibliotek. Där finns ett folkbibliotek per 48 kvadratkilometer. Men det är kanske inte så konstigt eftersom mer än 22 procent av landets befolkning bor där. Användare som befinner sig i de nordligare länen har det inte alltid lika enkelt om de vill åka till sitt folkbibliotek. I Norrbotten finns det kvadratkilometer landyta per folkbibliotek. Jämtlands län och Västerbottens län är nästan lika stora till ytan men Jämtland har bara hälften så stor befolkning och har därför inte satsat på lika många folkbibliotek som Västerbotten kunnat göra. Ändå har Jämtland fler folkbiblioteksenheter per 1000 invånare än Västerbotten. Länen har många gånger så vitt skilda förutsättningar att enskilda nyckeltalsjämförelser dem emellan inte alltid är rättvisande. I ett län kanske kommunerna har satsat väldigt mycket pengar på folkbiblioteken sett per 14

15 invånare, men i realiteten så är det kanske höga lokalkostnader i länet som gör att de skiljer ut sig i förhållande till andra län. Ett nyckeltal som ur användarsynpunkt alltid är faktiskt är antalet öppettimmar per folkbibliotek. Hur stor sannolikhet är det att folkbiblioteket på din ort är öppet när du kan gå dit? De genomsnittliga öppettiderna för allmänheten på folkbiblioteken varierar betydligt mellan olika län: Öppettimmar per folkbibliotek per vecka Stockholms län 35 Uppsala län 25 Södermanlands län 24 Östergötlands län 28 Jönköpings län 24 Kronobergs län 17 Kalmar län 21 Gotlands län 24 Blekinge län 19 Skåne län 25 Hallands län 24 Västra Götalands län 27 Värmlands län 28 Örebro län 25 Västmanlands län 30 Dalarnas län 24 Gävleborgs län 24 Västernorrlands län 21 Jämtlands län 21 Västerbottens län 25 Norrbottens län 27 Medel riket 25 Däremot måste användarna åka längre i Västmanland eftersom det är färre bibliotek per kvadratkilometer. Uppgifterna om landareal i kvadratkilometer och invånarantal är hämtade från Statistiska centralbyrån och avser år Förhållandet mellan antal kvadratkilometer länsyta i förhållande till antalet folkbibliotek är kanske det som tydligast speglar landets stora geografiska skillnader: Kvadratkilometer per folkbibliotek Stockholms län 48 Uppsala län 234 Södermanlands län 196 Östergötlands län 246 Jönköpings län 197 Kronobergs län 187 Kalmar län 243 Gotlands län 285 Blekinge län 109 Skåne län 74 Hallands län 155 Västra Götalands län 139 Värmlands län 547 Örebro län 258 Västmanlands län 213 Dalarnas län 584 Gävleborgs län 431 Västernorrlands län 553 Jämtlands län 1359 Västerbottens län 1139 Norrbottens län 2778 Medel riket 475 Av tabellen ovan visas att det inte nödvändigtvis är de allra mest befolkningstäta länen som har de längsta genomsnittliga öppettiderna. Användarna i Västmanlands län har större sannolikhet att stöta på ett öppet folkbibliotek än till exempel användarna i Kronobergs län trots att länen till ytstorlek och invånarantal liknar varandra. Optimalt ska en biblioteksbesökare befinna sig i Stockholms län, med högt medelantal öppettimmar och tätast mellan folkbiblioteken. Många gånger har bokbussarna en betydande roll för de användare som bor i de minst befolknings täta länen och de övriga obemannade utlåningsställena där vidare låneregistrering inte 15

16 sker, men det finns endast 80 bokbussar i hela landet. Antalet öppettimmar per kvadratkilometer är kanske en lite märklig beräkning, men visar ändå ett slags tillgänglighetsmått. Framför allt visar det på att det finns stora skillnader mellan länen: Öppettimmar per kvadratkilometer per vecka Stockholms län 0,73 Uppsala län 0,10 Södermanlands län 0,12 Östergötlands län 0,11 Jönköpings län 0,12 Kronobergs län 0,09 Kalmar län 0,09 Gotlands län 0,08 Blekinge län 0,18 Skåne län 0,34 Hallands län 0,15 Västra Götalands län 0,19 Värmlands län 0,05 Örebro län 0,10 Västmanlands län 0,14 Dalarnas län 0,04 Gävleborgs län 0,05 Västernorrlands län 0,04 Jämtlands län 0,02 Västerbottens län 0,02 Norrbottens län 0,01 Medel riket 0,13 Antal invånare per folkbiblioteksenhet är relevant att studera därför att ett stort skatteunderlag möjliggör större satsningar på biblioteksrummen. Men samtidigt är det också så att lokalhyrorna är högre i de befolkningstäta kommunerna än på mindre orter. Mediekostnaderna per invånare är i regel högre i de kommuner som har få invånare än vad de är för storstadskommunerna eftersom ett visst basbestånd måste upprätthållas även om det inte finns så många invånare. Kostnaden för basbeståndet blir också högre om man har många filialer i förhållande till kommunens storlek eftersom samma titel måste finnas på fler ställen. Antal invånare per folkbibliotek Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Medel riket Många gånger måste kommunerna välja om de ska satsa på att så många invånare som möjligt har nära till folkbiblioteket eller om öppettiderna ska vara generösa, de satsar sällan resurser på både många serviceställen och långa öppettider. Sett ur användarsynpunkt kan det konstateras att det inte existerar likvärdig tillgång till folkbiblioteksservice i de olika länen. Användarna har antingen långt till biblioteket som har generösa öppettider eller nära till biblioteket som nästan aldrig är öppet. Det är bara i storstadslänen som det finns många användare som kan få både och. 16

17 Om länen sorteras efter i första hand långa öppettider per folkbibliotek och i andra hand att det är tätt mellan folkbiblioteken uppkommer följande fördelning: Om länen sorteras efter i första hand tätt mellan folkbiblioteken och i andra hand långa öppettider uppkommer följande fördelning: Öppettimmar per folkbibliotek Kvadratkilometer per folkbibliotek Kvadratkilometer per folkbibliotek Öppettimmar per folkbibliotek Stockholms län Västmanlands län Värmlands län Östergötlands län Västra Götalands län Norrbottens län Örebro län Västerbottens län Skåne län Uppsala län Dalarnas län Hallands län Jönköpings län Gävleborgs län Gotlands län Södermanlands län Kalmar län Jämtlands län Västernorrlands län Blekinge län Kronobergs län Öppettider i planer I de kommunala biblioteksplanerna förekommer sällan uppgifter om vilka öppettider som folkbiblioteken ska ha som mål att uppnå men däremot förekommer noteringar om att det är viktigt att ha generösa öppettider. Därför har heller inte användarna någon garanti för att deras bibliotek inte succesivt får kortare och kortare bemannade öppettider. Det finns sällan heller olika mål som kvantifierar medborgarnas garanterade tillgång till biblioteksverksamhet avseende närhet och tillgänglighet. Stockholms län Skåne län Blekinge län Västra Götalands län Hallands län Kronobergs län Södermanlands län Jönköpings län Västmanlands län Uppsala län Kalmar län Östergötlands län Örebro län Gotlands län Gävleborgs län Värmlands län Västernorrlands län Dalarnas län Västerbottens län Jämtlands län Norrbottens län Finlands folkbibliotek I Finland finns kvalitetsrekommendationer för de finska folkbiblioteken. Några exempel är att folkbiblioteken ska ha mellan 0,8 1,0 anställda per 1000 invånare och de rekommenderas att ha öppet både vardagar och helger. Målet är att 80 procent av användarna ska vara nöjda med öppettiderna och kunna gå två kilometer till ett bibliotek eller åka allmänna kommunikationer på mindre än en halv timme. 17

18 Folkbiblioteket i Kista. Foto: Elisabet Ahlqvist Att kartlägga behoven Många bibliotek väljer att optimera bibliotekets öppettider och samtidigt anpassa dem för alla grupper genom att göra en kartläggning av användarnas önskemål. För att anpassa bibliotekets öppettider till alla kan en enkel enkät ge ett första riktmärke. Naturligtvis ska enkäten genomföras både med de som redan är aktiva användare samt personer som vanligen inte besöker biblioteket. Anledningen till icke-besöken kan vara öppettidernas begränsningar. Barn och unga Föräldrar och barn Personer med funktionsvariationer (fysisk tillgänglighet) Personer med läsnedsättning (tillgång till anpassade medier) Personer av utländsk härkomst Personer som talar något av de nationella minoritetsspråken Lärare och skolelever Personer som måste åka med allmänna färdmedel till biblioteket (busstider) Personer på särskilda boenden Kanske bör de prioriterade grupperna tillfrågas särskilt så att deras önskemål tydliggörs: För att komma i kontakt med särskilda grupper är ett tips att kontakta lokala föreningar och organisationer på orten. 18

19 Det är inte alltid intressant att betrakta det totala medelvärdet av en sådan här kartläggning. Det är troligen så att vissa användargrupper har ett behov av öppettider som inte alls överensstämmer med normalanvändarens. Hur många personer som ska tillfrågas beror naturligtvis på hur säkert resultat av kartläggningen man behöver. Bor det bara ett hundratal personer i närområdet behövs färre än om biblioteket ligger i en befolkningstät centralort. Antalet tillfrågade bestäms också av hur många särskilda grupper man avser att tillfråga och hur detaljerat man vill kunna redovisa delresultat. Folkbiblioteket i Kista. Foto: Elisabet Ahlqvist För att möta alla gruppers behov bör enkäten genomföras på flera olika sätt: Muntliga intervjuer med personer som har synnedsättningar eller läsnedsättningar Pappersenkät om man har postadresser och möjlighet att göra postala utskick Telefonintervjuer Webbenkät om man har tillgång till e- postadresser En enkät om öppettider kan samtidig vara ett utmärkt tillfälle att marknadsföra vad biblioteket har att erbjuda! Det finns webbenkätprogram som man kan ladda ned gratis via internet som är lätta att använda. De går också att använda på bärbara datorer och plattor med internetåtkomst. Resultaten av kartläggningen sammanställs enklast i ett kalkylprogram. Var uppmärksam på om särskilda grupper har särskilda öppettidsbehov! På nästa sida finns ett enklare exempel på hur man kan kartlägga önskemål om öppettider. Anledningen till att endast ett begränsat antal kryss ska användas av de svarande är att de ska prioritera de viktigaste öppettiderna. 19

20 Bilaga 1 Exempelenkät Hej! Vi på x-biblioteket undrar om vi har öppet när du helst skulle vilja besöka oss? Vänligen sätt maximalt tio kryss i tabellen nedan för att visa när du allra helst skulle vilja komma till biblioteket. Besvara frågan även om du vanligen inte besöker biblioteket, sätt då kryss för när du tror att du skulle ha möjlighet att komma. Lätt svenska: Visa när du kan komma till biblioteket. Sätt 10 kryss. Klockan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Exempel på bakgrundsfrågor som kan ställas: Är du flicka/kvinna pojke/man Vill inte uppge könstillhörighet Hur gammal är du? antal år I vilket område bor du? Annat område än de uppräknade Ungefär hur ofta brukar du besöka biblioteket? Varje dag Varje vecka Varje månad Mer sällan än en gång i månaden Aldrig/ nästan aldrig Har du behov av anpassade medier eller lättläst svenska? Anpassade medier Lättläst svenska Nej Vilket är ditt modersmål? Svenska Här kan du lämna önskemål, kommentarer och synpunkter till biblioteket: Tack för att du svarade! 20

21 Bilaga 2 Fiktiva Karin bor på Jungmansgatan i Figeholm. Hon vill besöka ett bibliotek. Biblioteket ligger på Marknadsgatan 7, det är 933 meter från Karins lägenhet. Det är nära till biblioteket men Karin är ändå lite besviken. Bibliotekets öppettider passar inte ihop med hennes arbetsschema. Hon arbetar som busschaufför och har en delad tjänst. Karin börjar sin arbetsdag 06:30 och kör fram till 10:10. Hon börjar 14:30 och slutar inte förrän 20:54. Hon arbetar må-ti och to-lö. Biblioteket i Figeholm kan hon nyttja på måndagarna då det är öppet 11:00-14:00. Hon hinner in en kort tid innan hon måste hem och äta lunch och vila en stund innan det är dags att jobba igen. Karin slutar morgonpasset inne i Oskarshamn, vilket är tur för då kan hon snabbt besöka biblioteket på Hantverksgatan 18 (18,6 km). Från 10:00 är det bemannat. Karin uppskattar att det går att gå dit även när det är obemannat men det är ändå bättre efter 10:00. Det är nästan alltid något hon behöver fråga om. Hon brukar i och för sig passa på att gå dit på sina lediga onsdagar. Karin hoppar ibland på bussen och åker till något av de andra biblioteken i kommunen. Kristinebergs bibliotek på Arkitektvägen 24 (20,5 km), dit tar ungefär 45 minuter. Till Påskallavik Kustvägen 10 (13,8 km), som har öppet tisdagar och fredagar och det passar med Karins arbetstider, tar det 30 minuter. Biblioteket i Kristdala på Vallgatan 2 (26,7 km) är för krångligt att ta sig, det tar alldeles för lång tid. Karin tycker att det är märkligt att de fyra mindre biblioteken har så lika öppettider och att de inte har öppet fler dagar i veckan. Karin tänker att Kristinebergs bibliotek t ex, ligger i skolan, men de har bara öppet 20,5 timmar för allmänheten. Samma sak med Påskallaviks bibliotek, 15 timmar. Det ligger också i en skola. 21

22 Bilaga 3 Fiktiva Åke bor på Öja Sandkvie i Burgsvik. Burgsviks bibliotek ligger på Hoburgsvägen 22, biblioteket är bemannat 16 timmar per vecka. Måndag och torsdag 10:00-12:00 och 13:00-19:00. På tisdagen vid 14-tiden har Åke läst klart den sista låneboken. Att vänta ända tills klockan 10 på torsdags förmiddagen känns inte bra. Åke bor själv och fördriver tiden med att läsa. Om Åke fortfarande haft kvar bilen hade han kunnat köra de 79,4 km till Almedalsbiblioteket på Cramérgatan 5 inne i Visby. En dag utan trafik tar det 1 timme och 14 minuter. Nu har Åke p.g.a. viss synnedsättning inte kvar sitt körkort utan får förlita sig på kollektivtrafiken. Vid 15:30 är Åke redo att ta bussen till Visby. Buss 11 går från Burgsvik 17:20 och är framme vid Visby busstation 18:50. Att promenera ner till Cramérgatan 5 tar ca 12 minuter så Åke hinner inte fram i tid då biblioteket stänger 19:00. Visserligen har de självbetjäning fram till 21 men Åke har inte mycket till övers för sådant. Åke får därför vänta till onsdagen istället. Buss 11 går 08:20 och är framme 10:10. Om Åke väljer att ta bussen 08:20 kan han välja på att göra ett mycket kort besök på biblioteket. Första bussen hem går 11:10, då är Åke hemma i Burgsvik vid 12:40. Väljer han istället att ta det lugnt och inte stressa kan han ta bussen som går 14:35. Bussen är framme 16:10. Buss 12 går 05:10 och är framme 06:35 eller 06:10-07:40, eftersom Åke inte vill nyttja självservicemöjligheten är detta inget alternativ. Buss 10 går 11:20 och är framme 13:05, buss hem15:35-17:05, buss hem 16:30-17:55. Buss 12 går 15:05 och är framme 16:30, buss hem går 17:35-19:05, alldeles för stressigt alternativ för Åke. Om Åke istället vill åka till biblioteket på en lördag kan han åka 11:05 och vara framme i Visby 12:35, bussen hem går 15:40-17:10. I Roma finns det ett bibliotek på Visbyvägen 33 B, 65, 7 km bort. Det är bemannat 33 timmar i veckan enligt schema: Må Ti-to Fr Lö Må-to har de självservice mellan Om Åke istället funderar över att åka hit denna tisdag får han tänka om. Sista bussen från Roma till Burgsvik går 14:55. Väntar han till onsdagen kan han ta en buss 08:20. Han är då framme i Roma 09:40. Då har han 20 minuter på sig att ta sig till biblioteket. Hem går bussen 11:30-12:40 eller 14:55-16:10. Om Åke väljer att åka till Roma på lördagen istället, kan han ta 08:45 bussen med avstigning i Roma 09:55 eller så tar han nästa buss som går 11:05-12:15. Tar han bussen 10:40 är han hemma 11:45 men det blir för kort besök. Åke tycker om biblioteket. Han får träffa folk och det är trevligt. Han kan då ta 13:10-14:15 eller 16:00-17:10, den senare passar mindre bra då biblioteket stänger 14:00. 22

23 Bilaga 4 Fiktiva Anna bor på Häggnäset i Gäddede. Biblioteket på Storgatan 40, (18,4 km) har öppet med bemanning 18 timmar per vecka. De har också 16 timmars självservice då hon kan lämna tillbaka låneböcker och läsa tidningar. Huvudbiblioteket ligger på Myrgatan 4 i Strömsund, (116,7 km) och har 34 timmars bemanning. Eftersom avståndet mellan Häggnäset och Myrgatan 4 i Strömsund är 116,7 km tar det 1 timme och 43 minuter att köra sträckan med bil. Bil är ett måste i dessa trakter då Anna har 24,1 km till busstationen. Anna hann inte till biblioteket i Gäddede i torsdags utan måste ta sig in till Strömsund då biblioteket hemma i Gäddede är stängt på fredagarna. Hon ska åka iväg på semester i en vecka och vill låna några böcker. Bilen har hon lånat ut till en kompis, hon ska ju ändå inte använda den på en vecka. På morgonen får hon skjuts av sin sambo till busstationen i Gäddede. Hon tar bussen som går 05:50, hon är då framme i Strömsund 08:02. Nog för att Anna tycker om att vara ute i god tid men till och med Anna tycker att nästan 3 timmar är att vara ute i alldeles för god tid med tanke på när biblioteket öppnar. Nästa buss går dit 16:30, 30 minuter efter att biblioteket stängt. Anna brukar ta en heldag i Strömsund när hon ändå är där. Hon tar bussen hem 15:26 då är hon framme vid Gäddede busstation 17:45, sista bussen hem går 19:16. Anna tar av förklarliga skäl oftast bilen när hon ska till biblioteket i Strömsund. Eller något av de andra biblioteken som ligger i hennes kommun. Hammerdals bibliotek, 150 km, 2 tim 13 min med bil Backe bibliotek, 155,2 km, 2 tim 21 min med bil Hotings bibliotek, 133,4 km, 2 tim 2 min med bil Anna tänker att hon inte kommer att ha tid att uppsöka något bibliotek om hon skaffar barn. 23

24 All övrig information och länkar till biblioteksstatistiken finns på: 24