KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN

Transkript

1 KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden kallas till sammanträde torsdagen den 13 maj år 2015 kl 14:00 i konferensrummet Nya Näset, Lindesbergs kommunhus. Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Vid besök till Lindesbergs kommunhus för närvaro vid sammanträde och justering av protokoll, anmäl detta i växel/reception. Susanne Karlsson Ordförande Ledamöter John Omoomian (S) vice ordf Daniel Andersson (S) Sven-Erik Larsson (M) Victoria Isufi (S) Virosa Viberg (SD) Bo Stenberg (S) Per Carlström (FP) Susanne Karlsson (C) ordförande Christina Pettersson (C) Andreas Funk (SD) Birgitta Lind Axelsson (V) Jessica Brogren Sekreterare Ersättare Joacim Hermansson (S) Mona Westerlund (S) Lillemor Bodman (M) Christer Pihlblad (S) Pamela Hopkins (SD) Lennart Olsson (S) Hlödur Bjarnasson (KD) Tuula Marjeta (C) Mathz Eriksson (C) Dan Lindberg (SD) Annamaria Ericsson (S) Föredragningslista Nr. Ärende Anm. Sid 1. Val av justerare Förslag: Daniel Andersson (S) Ersättare: Birgitta Lind Axelsson (V) 2. Tid och plats för justeringen Förslag: Fredagen den 22 maj år 2015, på kommunkansliet INDIVID OCH FAMILJ 3. Information från Fältkuratorerna (kl 14.15) muntlig info EKONOMI 4. Budgetuppföljning kompl 5. Lönekostnader kompl 1

2 Föredragningslista Nr. Ärende Anm. Sid VÅRD OCH OMSORG 6. Utökning av TV-kanaler på särskilda boenden muntlig info 7. Internetanslutning på särskilda boenden muntlig info 8. Användning av prestationsersättning 3 MAS 9. Patientsäkerhetsberättelse 5 ALLMÄNNA ÄRENDEN 10. Riktlinjer Alkoholservering (Johannes Glantz kl 15.00) Riktlinjer Anhörigstöd Remiss Motion från Virosa Viberg (SD) om utskick och 41 informationskväll om nätdrogen Spice 13. Kompletterande beslutsrätt Kontaktpolitikerverksamhet inom socialförvaltningen 15. Anmälningsärenden* Meddelanden* Delegationsbeslut tagna inom socialförvaltningen* 18. Kurser och konferenser* 19. Övriga frågor * * * SEKRETESSÄRENDEN (Särskild föredragningslista/bilaga) * handlingar redovisas i pärm på bordet samt finns på nämndens kansli 2

3 3 8

4 4

5 TJÄNSTESKRIVELSE P Socialförvaltningen Dnr 2015/64 Gunilla Hedblad Gunilla.e.hedblad@lindesberg.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse 2014 Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår nämnden besluta att anta Patientsäkerhetsberättelse gällande den kommunala hälso- och sjukvården för år Ärendebeskrivning Patientsäkerhetsberättelsen tar upp hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i kommunen under Förslag till förbättringar och målvärden för 2015 är; utbildningar läkemedel för sjuksköterskor och omvårdnadspersonal, vård och rehabplaner ska finnas där det behövs för att säkerställa god vård och omsorg, riskbedömningar senior alert gällande munhälsa, fall, trycksår och nutrition ska ha åtgärd insatt/blivit erbjuden åtgärd. Målvärde läkemdedelsgenomgångar 85 %, målvärde samtyckesdokumnet i journal 100 %. Mätningar trycksår och kost och vätskeregistreringar ska göras. Smärtskattning vid palliativ vård ska användas, ledningssystemet ska fortlöpande utvecklas och implementeras i verksamheten, norra länsdelens gemensamma handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre fortsätter. Hälso- och sjukvården ingår i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) som ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter, närstående och övriga medborgare. Patientsäkerhetsberättelsen ska finnas tillgänglig för den som vill ta del av den. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår samt vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten. Madde Gustavsson Gunilla Hedblad Socialchef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax 5

6 2 Bilaga: Patientsäkerhetsberättelse gällande den kommunala hälso- och sjukvården

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 Socialförvaltningen Johannes Glanz TJÄNSTESKRIVELSE Socialnämnden Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg p Dnr 2015/ Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden anta riktlinjerna för alkoholservering. Ärendebeskrivning Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg har sedan 1995 sammarbetat vad gäller alkoholtillstånd. En tillsynshandläggare ansvarar för alla fyra kommuner och är stationerad i Lindesberg. Gemensamma riktlinjer har funnits men informationsflödet på alla kommuner har skiljts åt genom åren. Nu har uppdaterade riktlinjer och information tagits fram som är tänkt att gälla i hela området. Detta för att skapa en större förutsägbarhet för entrepenörer. En gemensam information genom riktlinjerna skapar mindre skillnader mellan olika verksamheter, även om det alltid kommer finnas skillnader utifrån olika förutsättningar. Ärendets beredning Aktuell Tillsynshandläggare Johannes Glanz har tagit fram- och uppdaterat dessa riktlinjer. Möten med miljö- och hälsa samt polis har gjorts vad gäller öppettider, främst på uteserveringar. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Riktlinjer till kommunerna togs fram under Detta förslag innehåller inga större förändringar förutom handläggningstid vid tillfälliga tillstånd samt uppdaterade serveringstider för uteserveringar. Men då information och blanketter på kommunernas hemsidor uppdateras under våren 2015 har riktlinjerna utformats mer informativt så nya och etablerade verksamheter har lättare att få information om hur kommunernas inriktning är utformad. Undertecknad vill också förankra riktlinjerna hos politiken för att tillsammans skapa en stabil grund för kommunernas verksamheter. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax 19

20 2 Konsekvenser Dessa riktlinjer är tänkta att vara det första steget i en kommande utredning från Tillsynshandläggaren angående serveringstider i kommunerna. För kännedom: Pierre Sahlin, Hällefors kommun. Camilla Ferneskog, Ljusnarsbergs kommun. Åsa Wallin, Nora kommun Marie Jonsson, BMB. 20

21 Johannes Glanz Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd p Dnr 2015/127 Innehåll Syftet med kommunala riktlinjer... 2 Gemensamma kommuner... 2 Alkohollagen, en skyddslag... 3 Handläggning vid ansökan om tillstånd... 4 Handläggningstider... 4 Nämndbeslut... 4 Beslut av alkoholhandläggare... 4 Handläggningstider vid anmälan... 4 Kommunens informationsskyldighet... 5 Löpande information... 5 Alkohollagens generella bestämmelser om servering... 5 Information och rutiner om kunskapsprov... 7 Kommunens tillsynsverksamhet... 8 Riktlinjer... 8 Tillsynsavgifter... 9 Riktlinjer vid servering - remissyttranden... 9 Riktlinjer... 9 Kökskrav och matutbud Olägenheter på grund av serveringsställets belägenhet eller av andra skäl Riktlinjer Idrott och alkohol Serveringstider Riktlinjer Uteserveringar Riktlinjer Uteserveringar - öppettider Ordning och nykterhet Riktlinjer Gemensamt serveringsutrymme Riktlinjer Villkor vid meddelande av serveringstillstånd Tillfälliga tillstånd till allmänheten och slutna sällskap Riktlinjer Återkallelse av tillstånd m.m

22 Johannes Glanz Syftet med kommunala riktlinjer Avsikten med kommunala riktlinjer för provsmaknings- och serveringstillstånd är att skapa Förutsebarhet för om en etablering som planeras kan ges serveringstillstånd Likabehandling inom kommunen av ansökningar av serveringstillstånd. Men också att skapa Ett bidrag till en förbättrad folkhälsa. Att tydliggöra sambandet mellan matservering och alkoholservering, att få en acceptans att mat och alkohol hör ihop. En förståelse och acceptans för kommunens riktlinjer. Att endast seriösta entreprenörer meddelas tillstånd och verkar i kommunerna. Kommunens riktlinjer redogör för Vad som gäller enligt alkohollagen (2010:1622) och anslutande föreskrifter. Vilka hänsyn till lokala förhållanden som kommunen tar vid tillståndsprövningen. Vägledande för arbetet med alkoholserveringstillstånd mm är vidare kommunens alkoholpolitiska program. 1 Gemensamma kommuner Kommunerna Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg har ett utvecklat samarbete sedan alkohollagens tillkomst Utredningsarbetet enligt alkohollagen hanteras av en gemensam alkoholhandläggare. För närvarande är den utredande handläggaren placerad i Lindesbergs kommun. 1 B.la. fastställde kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun ett Alkohol-, narkotika- och tobakspolitiskt program för Lindesbergs kommun. Prioriterade mål i programmet som knyter an till alkoholen är bl.a. att berusningsdrickandet skall minska och åtgärder som begränsar tillgängligheten ska prioriteras. Att upprätthålla åldersgränser och verka för en ansvarsfull alkoholservering är grundläggande för det drogförebyggande arbetet. 22

23 Johannes Glanz Alkohollagen, en skyddslag Alkohollagen har tillkommit i syfte att begränsa alkoholens skadeverkningar. En utgångspunkt är att skyddet för människors hälsa går före företagsekonomisk eller näringspolitisk hänsyn. Alkoholen är en del av vårt svenska kulturmönster. Det är angeläget utifrån social som hälsoaspekt verka för en kultur med lägre alkoholkonsumtion och minskat berusningsdrickande. Alkohollagen utgör en av de bärande principerna i alkoholpolitiken och reglerar bestämmelserna om när, var och hur servering av alkoholdrycker får ske. Alkohollagen är en skyddslag, vilket innebär att de sociala aspekterna ska lyftas fram liksom skyddet för ungdomen. I de fall alkoholpolitisk hänsyn ställs mot företagsekonomisk ska alkoholpolitisk hänsyn ha företräde. Olägenheter i fråga om ordning och nykterhet med anledning av alkoholservering måste motverkas. Men hänsyn skall också tas till alkoholens positiva sidor i samhället med restauranger där människor kan samlas, äta, dricka och umgås både till vardag och till fest. Alkohollagen omfattas också av EU:s rättsregler. Beslut i fråga om serveringstillstånd ska vara: - Objektiva och icke diskriminerande. - Rättssäkra och följa kraven på likabehandling. - Baserade på lag. - Vara förutsägbara. I övrigt ska Förvaltningslagen (Förvaltningslag 1986:223) vara gällande. 2 Servering av alkoholdrycker är en socialt ansvarsfull uppgift. För att få tillstånd till sådan servering måste sökanden uppfylla högt ställda krav på lämplighet. Vid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till om sökanden är laglydig och benägen att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna (Prop. 1994/95:89, 2000/01:97). De bestämmelser i nuvarande alkohollag som inte kommenteras i denna proposition föreslås i huvudsak oförändrade föras över till den nya lagen. (Prop. 2009/10:125 sid 64) Därmed torde den gamla alkoholagens förarbeten fortarande gälla. Ibland ingår svåra avväganden vid tillståndsprövningen där olika intressen ställs mot varandra. Alkohollagstiftningen har dock tillkommit för att begränsa alkoholens skadeverkningar och är i första hand en skyddslagsstiftning. I de fall alkoholpolitiska hänsyn ställs mot företagsekonomiska eller näringspolitiska bör de alkoholpolitiska hänsynen ha företräde. (ur Prop 1994/95:89 sid 57-62) 2 1 Denna lag gäller förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden och domstolarnas handläggning av förvaltningsärenden /../ 23

24 Johannes Glanz Handläggning vid ansökan om tillstånd Enligt 5 alkoholförordningen ska en kommun fatta beslut i ett ärende om serveringstillstånd inom fyra månader från det att en fullständig ansökan har kommit in till kommunen. Om det är nödvändigt på grund av utredningen av ärendet får handläggningstiden förlängas med högst fyra månader. Sökande ska informeras om att skälen för handläggningstiden förlängs innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut. Handläggningstider Handläggningstiderna beräknas från den tidpunkt som en komplett ansökan inkommit. Nämndbeslut Stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten Handläggningstid 1 till 3 månader. Remissförfarande till berörda myndigheter (se remissyttranden nedan) med en svarstid om minst 2 veckor. Besök på serveringstället och genomgång av ansökan. Stadigvarande serveringstillstånd till slutna sällskap Handläggningstid 1 till 3 månader. Remissförfarande till berörda myndigheter (se remissyttranden nedan) med en svarstid om minst 2 veckor. Besök på serveringstället och genomgång av ansökan. Ändring i befintligt serveringstillstånd Handläggningstid ca 1 månad. Remissförfarande till berörda myndigheter (se remissyttranden nedan) med en svarstid om minst 2 veckor. Beslut av alkoholhandläggare Tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten Handläggningstid 1-2 månader. Remissförfarande till berörda myndigheter (se remissyttranden nedan) med en svarstid om minst 2 veckor. Tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap Handläggningstid 7-14 dagar. Tillfälligt tillstånd för provsmakning Handläggningstid 14 dagar. Handläggningstider vid anmälan Anmälan om lokal vid catering. Handläggningstid cirka två veckor. Beslut om godkännande fattas av handläggare. Anmälan om kryddning av brännvin. Handläggningstid en till tre dagar. 24

25 Johannes Glanz Kommunens informationsskyldighet Enligt 8 kap. 9 alkohollagen (AL) har kommunen en skyldighet att informera om vad som gäller enligt alkohollagen och föreskrifter som ansluter till lagen. Löpande information Utbildning i Ansvarsfull alkoholservering anordnas vid behov eller minst vartannat eller år i kommunens regi. Tillståndshavarna i kommunen besöks årligen för informationsutbyte med diskussion och uppföljning. Samverkan sker även med polismyndigheten med gemensamma besök vid behov. Alkohollagens generella bestämmelser om servering Tillståndshavaren eller av denne utsedd serveringsansvarig person ska ha tillsyn över serveringen och vara närvarande på serveringsstället under hela serveringstiden. Det sista gäller inte vid rumsservering. Den som är serveringsansvarig ska ha fyllt 20 år och vara lämplig för uppgiften med hänsyn till sina personliga egenskaper och omständigheterna i övrigt. Tillståndshavaren ska till kommunen anmäla den eller de personer som har utsetts att ansvara för servering av alkoholdrycker. Någon formell prövning görs inte av en serveringsansvarigs vandel. Tillståndshavaren är även skyldig att anmäla när en serveringsansvarig slutar sin anställning eller upphör att vara serveringsansvarig. 8 kap 18 Alkohollagen (AL). Stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten får medges endast om serveringsstället har ett eget kök i anslutning till serveringslokalen samt tillhandahåller lagad eller på annat sätt tillredd mat. Gästerna ska kunna erbjudas ett varierat utbud av maträtter. Efter klockan får matutbudet begränsas till ett fåtal enklare rätter. Varierat utbud innebär att det ska finnas ett flertal såväl förrätter, som huvudrätter och efterrätter att välja bland. AL 8 kap 15. Vid servering av alkoholdrycker ska ansvarig personal se till att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av oordning eller onykterhet undviks. AL 8 kap 20. Priset för en alkoholdryck får vid servering inte sättas lägre än inköpspriset för drycken jämte skäligt påslag. Prissättningen får inte ske på ett sådant sätt att försäljning av drycker med högre alkoholhalt främjas. Gästerna får inte uppmanas eller förmås att köpa alkoholdrycker. Mängdrabatt av typen köp två så ingår den tredje är inte tillåten. Kombinationserbjudanden med mat och alkoholdryck är endast tillåten om alternativ med alkoholfri dryck erbjuds samtidigt till ett lägre pris. Rabatter vid happy hour eller liknande får inte omfatta endast alkoholdryck. Maträtter och lättdryck måste också ingå i rabatten. AL 8 kap 21. Vid servering av alkoholdrycker ska lättdrycker finnas i tillfredsställande urval och omfattning. AL 8 kap 22. Försäljning av alkoholdrycker ska skötas på ett sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras. Den som tar befattning med försäljning av alkoholdrycker ska se till att ordning och nykterhet råder på försäljningsstället. AL 3 kap 5. 25

26 Johannes Glanz Alkoholdrycker får inte lämnas ut till den som är märkbart påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel. Alkoholdrycker får inte lämnas ut om det finns särskilt anledning att anta att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon. Den som lämnar ut alkoholdrycker ska förvissa sig om att mottagaren har uppnått den ålder som anges i 7. AL 3 kap 8. Alkoholdrycker får inte säljas eller annars lämnas ut till den som inte har fyllt 20 år. Beträffande folköl gäller motsvarande den som inte har fyllt 18 år. Servering av alkoholdrycker får ske till den som har fyllt 18 år. AL 3 kap 7. På serveringsställe där serveringstillstånd gäller får inte någon dricka eller tillåtas dricka andra alkoholdrycker än sådana som har serverats i enlighet med tillståndet. Detta gäller dock inte hotellrum. Inte heller får någon dricka eller tillåtas dricka alkoholdrycker på ett serveringsställe där alkoholdrycker inte får serveras eller i en lokal som yrkesmässigt upplåts för anordnande av sammankomster i slutna sällskap vid vilka mat eller dryck tillhandahålls av innehavaren eller genom dennes försorg och där servering av alkoholdrycker inte är tillåten. Alkoholdrycker som inte får serveras i en lokal som avses i denna paragraf får inte heller förvaras i lokalen eller tillhörande utrymmen. AL 8 kap 24. Från ett serveringsställe med serveringstilstånd får inte någon medföra spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker som har serverats i lokalen. Detta gäller inte hotellrum med minibar. AL 8 kap 23. Vid marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter ska särskilt måttfullhet iakttas. Reklam eller annan marknadsföringsåtgärd får inte vara påträngande, uppsökande eller uppmana till bruk av alkohol. Marknadsföring får inte rikta sig särskilt till eller skildra barn eller ungdomar som inte har fyllt 25 år. AL 7 kap 1. Den som tillverkar, säljer eller förmedlar försäljning av alkoholdrycker får i sin rörelse lämna sådana drycker som gåva endast i form av varuprov. Vid marknadsföring av tjänster eller vid försäljning av andra varor än alkoholdrycker får sådana drycker inte lämnas som gåva. AL 7 kap 2. Den som har stadigvarande serveringstillstånd för servering till allmänheten eller stadigvarande tillstånd för servering i slutet sällskap, får köpa de spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker som behövs för rörelsen endast av partihandlare eller av detaljhandelsbolaget. Den som har tillstånd för servering i slutet sällskap vid ett enstaka tidsperiod, får köpa motsvarande drycker endast hos detaljhandelsbolaget. AL 8 kap 13. Kommunen beslutar under vilka tider alkoholdrycker får serveras. Vid bestämmande av tider för servering ska särskilt beaktas vad som sägs i 17. Om inte kommunen beslutar annat, får servering av spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker inte påbörjas tidigare än klockan och inte pågå längre än till klockan Serveringsstället ska vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens utgång. AL 8 kap 19. Om alkoholservering på grund av serveringsställets belägenhet eller av andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människor hälsa, får serveringstillstånd vägras även om övriga krav som uppställs i lagen är uppfyllda. AL 8 kap

27 Johannes Glanz Den som har beviljats serveringstillstånd ska anmäla hos kommunen när han eller hon avser att påbörja verksamheten. Anmälan ska också göras om verksamheten läggs ner eller om avbrott sker i den. Om verksamhetens förändras till sin omfattning eller i något annat hänseende av betydelse för tillsynen ska detta också anmälas, liksom betydande förändring av ägarförhållanden. AL 9 kap 11. I 8 kap 2 alkohollagen anges b.la: Serveringstillstånd kan meddelas för servering till allmänheten eller i förening, företag eller annat slutet sällskap. Tillståndet kan avse servering året runt eller årligen under en viss tidsperiod (stadigvarande serveringstillstånd). Det kan även avse en enstaka tidsperiod eller ett enstaka tillfälle (tillfälligt serveringstillstånd). Stadigvarande tillstånd gäller tills vidare. Kommunen får dock om det finns särskilda skäl begränsa giltighetstiden till viss tid. Sökanden ska lämplighetsprövas enligt 8 kap 12 Alkohollagen. Stadigvarande tillstånd för servering till allmänheten får medges endast om serveringsstället har ett eget kök i anslutning till serveringslokalen samt tillhandahåller lagad eller på annat sätt tillredd mat (8 kap. 15 AL). Prövningen omfattar även 8 kap 17 AL, som stadgar att; om alkoholservering på grund av serveringsställets belägenhet eller av andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa, får serveringstillstånd vägras även om övriga krav som uppställs i lagen är uppfyllda Information och rutiner om kunskapsprov Hälften av de personer som har betydande inflytande och är aktiva i serveringsrörelsen (PBI) skall avge ett godkänt prov. I företag där ägarna inte är involverade i den dagliga driften får det anses tillräckligt om kunskaper i alkohollagstiftningen finns hos de personer som arbetar operativt i ledande ställning. Kunskapsprovet är indelat i fyra delar: 1. alkoholpolitik 2. tillsyn 3. mat och utrustning samt 4. servering För att bli godkänd krävs 75 % rätt på varje delprov. Ett godkänt resultat gäller därefter för ansökningar om tillstånd i 3 år. Sökanden ska ges möjlighet till två omprov. Icke godkänt resultat medför avslag på ansökan. Det finns ingen karenstid för en ny ansökan. Sökanden har 90 minuter på sig att genomföra provet och 120 minuter vid muntligt prov eller med tolk. Provet genomförs främst i kommunhuset i Lindesberg. 27

28 Johannes Glanz Kommunens tillsynsverksamhet Kommunens tillsynsansvar över servering av alkoholdrycker, detaljhandel med folköl och marknadsföring av alkoholdrycker framgår av AL 9 kap. 2 och 3. Riktlinjer Kommunerna Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg samarbetar med en gemensam alkoholhandläggare för planering av tillsynsarbetet. I varje kommun finns en motsvarande handläggare som svarar för lokala kontakter vid behov, och som kan medverka vid tillsyn. Extern hjälp av handläggare från andra kommuner kan tas in vid behov, utefter delegationsordningen. Grundmålet är att varje verksamhet med permanent tillstånd till allmänheten ska få ett tillsynsbesök minst en gång per år. Vad gäller tillfälliga tillstånd till allmänheten eller slutet sällskap görs det en bedömning från fall till fall. Förebyggande tillsyn är kommunens arbete med informations- och utbildningsinsatser. Främst med utbildning med metoden Ansvarsfull alkoholservering och andra informationsmöten med branschen. I samarbete med andra myndigheter arbetar kommunen för kunskap om hur alkohollagen kan omsättas i det praktiska arbetet på ett serveringsställe. Inre tillsyn innebär att kommunen, ofta tillsammans med andra myndigheter såsom polismyndigheten och skatteverket fortlöpande granskar om den som har serveringsillstånd uppfyller alkohollagens krav på personlig och ekonomisk lämplighet. Den inre tillsynen är administrativ och sker med stöd av remisser och underrättelser mellan berörda myndigheter. Yttre tillsyn sker när kommunens tillsynspersonal besöker ett serveringsställe under pågående verksamhet, framför allt under kvällstid för att kontrollera att verksamheten bedrivs i enlighet med lagen. Inspektören ska alltid ge sig till känna innan eller efter tillsynsbesöket. Yttre tillsyn kan även ske med samordnad tillsyn då kommunen tillsamman med berörda myndigheter, främst polismyndigheten men även skatteverket, räddningstjänsten och tullverket gör en gemensam tillsyn på serveringsstället. Inre och yttre tillsyn kan leda till att utredning inleds med förslag på beslut om sanktionsåtgärder. Några olika anledningar till tillsyn kan vara: polisrapporter från polisens tillsyn eller annan kommunal myndighet. påringningar från allmänheten annan inkommen information årlig tillsyns enligt riktlinjerna Målsättningen är att varje serveringsställe 3 ska få tillsyn årligen, om inte verksamheten är av mindre art. Tillsynsbesök kan ske såväl oanmält som anmält. Aktiva stadigvarande serveringställen med karaktär av nattklubb eller ungdomlig publik får tillsynsbesök efter de behov av utökad tillsyn som kan uppstå. I kommunerna förkommer årligen några större arrangemang med tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten, vilket i regel påkallar ett tillsynsbesök. Ett kontrollbesök dokumenteras skriftligt och kommuniceras vanligen med tillståndshavaren. 3 Serveringsställe med stadigvarandet tillstånd till allmänheten (permanent tillstånd). 28

29 Johannes Glanz Tillsynsavgifter Kommunen har enligt 8 kap. 10 AL rätt att ta ut avgifter för tillsyn av den som har serveringstillstånd och av den som bedriver anmälningspliktig försäljning och servering av folköl. Kommunens avgiftsuttag beslutas av kommunfullmäktige och baseras på självkostnads- och likställighetsprincipen som regleras närmare i kommunallagen (1991:100). Avgifterna är baserade på omsättning av årlig försäljning av alkohol och består av en fast och en rörlig del. Avgifterna är kopplade till prisbasbeloppet. Riktlinjer vid servering - remissyttranden Polismyndighetens yttrande ska enligt 8 kap 11 AL inhämtas vid en prövning av stadigvarande serveringstillstånd. Yttrande ska även inhämtas vid ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten. Enligt 8 kap. 16 ska lokaler som används för servering vara lämpliga från brandsäkerhetssynpunkt. Det kan även finnas anledning för kommunen att inhämta yttrande vid prövning av tillfälligt serveringstillstånd i slutet sällskap. Riktlinjer Kommunen skickar remissförfrågningar till olika myndigheter/förvaltningar; polismyndigheten, miljöförvaltningen, räddningstjänsten, skatteverket samt kronofogdemyndigheten. De frågeställningar som besvaras av berörd myndighet är: Polismyndigheten: serveringstider, vandel och lämplighetskontroll samt risk för ordningsstörningar Miljöförvaltningen: att sökanden har inkommit med anmälan om livsmedelsverksamhet, och bedömning av risken för närboendestörningar Räddningstjänsten: antal personer lokalen är godkänd för, att sökande har en plan gällande systematiskt brandskyddsarbete och uppfyller kraven enligt lagen om skydd för olyckor Skatteverket: ekonomisk skötsamhet gällande sökanden /eller personer i företaget Kronofogdemyndigheten: om det finns skulder hos sökanden eller personer i företaget 29

30 Johannes Glanz Kökskrav och matutbud Av 8 kap 15 AL framgår vilka krav som ställs på serveringsstället och vad som gäller för kök och matutbud på serveringsställen. Kraven varierar beroende på olika typer av tillstånd. När det gäller ett stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten och till slutna sällskap i cateringverksamhet gäller följande: eget kök skall finnas köket ska vara anpassat till ett varierat utbud av maträtter köket ska finnas i anslutning till serveringslokalen (gäller ej cateringverksamhet) kökets utrustning måste hålla en viss standard i köket ska lagas eller på annat sätt tillredas mat. Det innebär att råvaror på något sätt har förädlats flertal maträtter av varierat slag, såväl förrätter och huvudrätter som efterrätter, efter klockan är det tillräckligt med flera enklare maträtter I många fall går det inte att kontrollera maten fullt ut då det t ex kan vara en nyöppnad restaurang. Då kommer maten kontrolleras ur en mer kvalitetsynpunkt vid första tillsynstillfället. Vid tillfälliga tillstånd till allmänheten är den generella åsikten att man ska handha samma kvantitet av mat som vid stadigvarande tillstånd efter klockan 23:00, alltså ungefär tre maträtter. Olägenheter på grund av serveringsställets belägenhet eller av andra skäl Enligt 8 kap 17 får serveringstillstånd vägras om serveringsställets placering eller av andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa, även om övriga krav som uppställs i lagen är uppfyllda. Riktlinjer När det gäller olägenheter på grund av serveringsställets belägenhet eller av andra skäl framhåller kommunen särskilt vikten av remissinstansernas yttranden, i första hand från polismyndigheten och miljöförvaltningen. Särskilt måste utredningen om serveringstillstånd beakta om det finns risk för störningar för omgivningen och vilken målgrupp eller inriktning som ett serveringsställe har. Det kan vara till exempel ett ungdomsställe, eller har en fysisk belägenhet i närheten av en idrottsanläggning, fritidsgård eller någon annan ungdomsmiljö. Andra miljöer som kan påverka beslut om serveringstillstånd är närheten till etablerade missbruks- eller brottsbelastade områden samt känsliga kommunala verksamheter. Idrott och alkohol En av samhällets grundläggande alkoholpolitiska värderingar är att alkohol och idrott inte hör ihop. Detta beaktas särskilt vid tillståndsprövning. För servering i anslutning till idrottsanläggning gäller samma krav på sökanden som vid övriga serveringstillstånd. Ingen servering av alkohol får ske till publik på läktare utan ska, om serveringstillstånd beviljas, ske på serveringsställe i en avgränsad del av en idrottsanläggning. 30

31 Johannes Glanz Serveringstider Enligt 8 kap 19 AL beslutar kommunen under vilka tider alkoholdrycker får serveras. Vid bestämmande av serveringstiden ska enligt 17 särskilt beaktas om serveringstiden kan medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller innebär särskild risk för människors hälsa. Bestämmelserna om serveringstiderna syftar främst till att motverka olägenheter som onykterhet och oordning. Det framhålls att reglerna om serveringstider utgör en inte oväsentlig del av den svenska alkoholpolitiken och att social hänsyn därför ska ha klart företräde framför affärsmässiga eller konkurrensmässiga sådana. Enbart den omständigheten att en konkurrerande restaurang redan fått utsträckt serveringstid behöver inte motivera bifall till en annan sökande. Lagstiftaren har härigenom avsett att särskilt markera att skyddet för människors hälsa och intresset av att upprätthålla ordning och säkerhet ska stå i förgrunden vid prövning av sena serveringstider. En utredning om kommunens serveringstider kommer genomföras under Riktlinjer De flesta serveringsställen inom kommunen med servering till allmänheten ligger i nära eller direkt anslutning till bostadsbebyggelse. Risken för störningar av närboende får därför anses som mycket stor varför serveringstider för restauranger i dessa områden ej medges längre än till klockan Polismyndighetens bedömning av ordningsläget samt miljöförvaltningens bedömning av riskerna för att närboende störs skall vara tungt vägande vid bedömning av såväl nya tillstånd som ansökan om utsträckt serveringstid för redan etablerade rörelser. Ansökan avseende serveringstider utanför normaltiden (11:00-01:00) skall alltid hanteras restriktivt. Tider efter kan medges till dokumenterat välskötta serveringsställen som ej har några aktuella anmärkningar. Miljöförvaltningen och polismyndigheten skall tillstyrka ansökan. För tillfällig servering kan ansökan ske om förlängd serveringstid till klockan Tillståndshavaren skall även i många fall ansöka om tillstånd för offentlig tillställning hos polismyndigheten. Polismyndigheten villkorar att serveringsstället måste ha ett visst antal av polisen förordnade ordningsvakter. Uteserveringar Enligt 8 kap 14 ska ett serveringstillstånd avse ett visst avgränsat utrymme, det kan vara en uteservering som finns i anslutning till serveringsstället. Kommunen kan vid tillståndsgivningen besluta om kortare serveringstider på en uteservering än de tider som gäller inomhus. Det kan även beslutas om tidpunkt när en uteservering ska vara utrymd. Anledningen är att verksamheten inte får störa omgivningen till exempel boende i närheten av restaurangen. Riktlinjer Serveringstiden för uteserveringar skall begränsas om det föreligger risk för att närboende störs eller att andra olägenheter befaras uppkomma. Polismyndighetens och miljö-förvaltningens yttrande skall vara tungt vägande vid bedömningen. En uteservering ska ha en placering i nära anslutning till restaurangen och vara tillräckligt avgränsad. Det är av stor vikt att uteserveringen kan överblickas, antingen inifrån restaurangen eller av stationerad personal på uteserveringen. 31

32 Johannes Glanz Inbyggda uteserveringar med väggar och tak omfattas av rökförbud. Med inbyggd uteservering menas en servering som täcks till mer än hälften av väggar och tak. Uteserveringar - öppettider Generell serveringstid för uteserveringar har, i samråd med miljöförvaltningen och polisen, satts till: Söndagar torsdagar: 11:00 23:00 Fredagar lördagar samt dag innan helgdag: 11:00 00:30. Att betona är att en individuell prövning görs vid varje enskilt fall. Om det inte förekommer någon risk för störningar på grund av plats kan serveringstid för uteserveringar sträcka sig till kl 01:00. Dock är det av vikt att liknande rörelser innehar liknande tider. Närboendestörningar och ordning går alltid före ekonomiska intressen. Ordning och nykterhet Allmänna bestämmelser om försäljning finns i 3 kap i alkohollagen och bestämmelser om servering av alkoholdrycker finns i 8 kap. I 1 kap. 11 andra stycket sägs att försäljning benämns servering om det sker för förtärning på stället. Bestämmelserna i 3 kap om försäljning är därför tillämpliga även vid servering. Återhållsamhet i samband med servering av alkoholdrycker är en genomgående princip i alkohollagen. Detta har markerats i 3 kap 5 och 8 kap 20 som handlar om vikten att hålla god ordning där man säljer respektive serverar alkoholdrycker. Skador skall i möjligaste mån undvikas vid försäljning och den som säljer alkoholdrycker ska se till att det råder ordning och nykterhet på serveringsstället. Enligt 8 kap 20 ska personal vid servering se till att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av oordning och onykterhet undviks. Riktlinjer Ordning och nykterhet ska råda såväl inne på serveringsstället som i dess omedelbara närhet. Även övrig oordning som inte är direkt orsakad av alkoholförtärning ska undvikas. I kommunerna godtas inte försäljning av så kallade helrör med sprit, ölhinkar, shortsbrickor, pump på serverings bord eller liknande. Statens folkhälsoinstitut och kommunen anser att det inte är förenligt med kravet på återhållsamhet. En dylik servering medger inte att tillräcklig kontroll kan bibehållas på ett serveringställe om servering sker av större mängder alkohol av på kort tid till en person eller en mindre grupp människor. En dylik servering kommer även i konflikt med andra bestämmelser i alkohollagen, då det inte kan anses vara ett ansvarsfullt värdskap att servera alkoholdrycker på detta sätt. Kommunen kan besluta att servering ska kunna ske endast i form av bordsservering, i hela eller delar av en serveringslokal. Beslutet grundar sig på bedömningen att en utökad risk finns för oordning och onykterhet. När det gäller ansökan om stadigvarande serveringstillstånd till allmänhet med prövotid på sex månader från beslutsdatum, grundar sig kommunens ställningstagande i risk för ordningsstörningar, tidigare samlingsplats för ungdomar, ändring i verksamheten med mera. Syftet med prövotid är att 32

33 Johannes Glanz motverka skadeverkningar av alkoholpolitisk art. Även då en sökande saknar tidigare erfarenhet av alkoholservering kan en prövotid tillämpas och/eller med beslut om avslag på spritservering. Gemensamt serveringsutrymme I 8 kap 14 andra stycket ges möjlighet för flera tillståndshavare att utnyttja ett gemensamt serveringsutrymme. Det innebär att ett särskilt tillstånd kan beviljas för servering på samma yta. En förutsättning är att de som ansöker om gemensamt serveringsutrymme har ett eget serveringstillstånd. Särskilda villkor kan meddelas i samband med tillståndet. Se stycket Villkor vid meddelande av serveringstillstånd. Riktlinjer Handläggningstid för gemensamt serveringsutrymme är cirka 1 månad. Remisser skickas till polismyndigheten och räddningstjänsten. Det är viktigt att hela lokalen eller platsen är överblickbar samt att tillsyn sker kontinuerligt. Gemensamhetsytan ska vara väl avgränsad och att all servering kan ske med bordsservering. Villkor vid meddelande av serveringstillstånd Kommunen kan i samband med beslut om serveringstillstånd även fastställa villkor för serveringen. Det kan gälla villkor om förordnade ordningsvakter, utrymningstiden på uteservering, olika serveringstider på grund av idrotts- eller ungdomsarrangemang. I vissa fall kan kommunen villkora om bordsservering vid befarade störningar och oroligheter. Tillfälliga tillstånd till allmänheten och slutna sällskap Enligt 8 kap 2 kan ett serveringstillstånd meddelas för servering till allmänheten eller slutet sällskap. Tillståndet kan vara stadigvarande eller avse en enstaka tidsperiod eller tillfälle. Krav på matutbud för tillfälliga tillstånd och för servering i slutna sällskap framgår av 8 kap 15 tredje stycket. Riktlinjer Tillfälliga tillstånd till allmänheten kan till exempel vara servering i samband med marknader, mässor, festivaler och liknande. Alkoholserveringen ska ingå i ett evenemang. Evenemanget ska inte ha som huvudpunkt att servera alkohol utan alkoholen ska vara ett komplement till den mat som serveras. Serveringstiden ska vara relaterad till arrangemanget. Stor återhållsamhet gäller för serveringstillstånd i samband med idrottsevenemang eller arrangemang som riktar sig till ungdomar upp till 20 år. Vid prövning görs en samlad bedömning av arrangemangets inriktning och målgrupp, till exempel val av musik och artist och utformning av marknadsföring. Servering av spritdrycker medges normalt inte vid tillfälligt servering till allmänhet. Ansökan ska vara tillhanda senast fyra veckor innan arrangemanget start. Tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten kan normalt sökas för upp till 6 dagar under en sexmånadersperiod. Tillfälligt serveringstillstånd kan gälla enstaka tillfälle eller enstaka tidsperiod. Exempel på slutna sällskap kan vara bröllop, födelsedagskalas, företagsfester med mera. Tillfällig servering förutsätter att det inte är fråga om regelbundet återkommande verksamhet. För att det ska kunna vara fråga om ett 33

34 Johannes Glanz slutet sällskap krävs att medlemskretsen är känd före det aktuella arrangemanget. Det är alltså inte fråga om ett slutet sällskap om till exempel medlemskap kan lösas i entrén till den aktuella tillställningen. Vidare krävs att det finns ett gemensamt intresse eller annat innehållsmässigt samband. Tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap avser en dag i taget och ges maximalt vid 12 tillfällen per år och i normalfallet för 3 dagar per ansökningstillfälle. Detta kan utökas till 4 dagar när avgiftstabellen ska uppdateras. Återkallelse av tillstånd m.m. Enligt kap alkoholagen 4 är kommunen skyldig att agera mot tillståndet om det krävs. De administrativa åtgärder som kommunen har till förfogade är erinran, varning eller återkallelse. Erinran är den lättaste av åtgärderna och visar på en brist som kan och ska rättas till med lätta medel. Dock är erinran inte att förringa då den i ett senare tillfälle och samlad bedömning vid nya överträdelser kan bidra till starkare åtgärder. Varning är något som visar att tillståndet kan komma att återkallas vid upprepade överträdelser av samma art, eller uppvisade av brist på lydelse av lagen. Varning kan ges utan att erinran har gjorts innan. Vid grövre överträdelser kan tillståndet återkallas utan det att varning eller erinran meddelats tidigare. Också kan tillståndet återkallas om erinran och/eller varning meddelats tidigare och ingen förbättring gjorts En kommun får meddela en innehavare av serveringstillstånd en erinran, eller i allvarligare fall eller vid upprepade överträdelser, en varning om denne inte 1. uppfyller de krav som gällde för tillståndets meddelande, eller 2. följer de bestämmelser som gäller för servering enligt denna lag eller de villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. 18 En kommun ska återkalla ett serveringstillstånd om 1. tillståndet inte längre utnyttjas, 2. det med tillståndshavarens vetskap har förekommit brottslig verksamhet på serveringsstället eller i anslutning till detta utan att tillståndshavaren har ingripit, eller 3. tillståndshavaren har brutit mot denna lag eller vad som i övrigt gäller för tillståndet på ett sådant sätt att varning inte är en tillräckligt ingripande åtgärd, eller har tilldelats en eller flera varningar utan att de förhållanden som föranlett varningen har rättats till. Om flera tillståndshavare har utnyttjat ett gemensamt serveringsutrymme enligt 8 kap. 14 andra stycket får i stället tillståndet för gemensamt serveringsutrymme återkallas, om det inte kan utredas vilken tillståndshavare som är ansvarig för en händelse som ska föranleda återkallelse av serveringstillståndet. 34

35 TJÄNSTESKRIVELSE p Dnr 2015/70 11 Socialförvaltningen Eva Fägerås Socialnämnden Revidering av Riktlinjer för anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Att utöka den Kostnadsfria avlösningen att gälla även kvällar och helger. Att avlösningen gäller även för anhöriga vars närstående har biståndsbeslut på växelvård eller dagverksamhet enligt Socialtjänstlagen. Att anta Riktlinjer för anhörigstöd i dess helhet. Ärendebeskrivning Anhörigstöd regleras i Socialtjänstlagen 5 kap.10. Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder antog Socialnämnden de riktlinjer som gäller för stöd till anhöriga. Syftet med stödet till anhöriga är framförallt att minska deras fysiska och psykiska belastning. Den anhörige kan genom stödet få en förbättrad livssituation samtidigt som risken att drabbas av ohälsa minskar. Kommunen bör ha ett brett utbud av stöd för att kunna tillgodose gruppers och individers olika behov. Riktlinjen behöver nu revideras och förändras för att bättre svara mot anhörigas behov. Anhöriga vars närstående som idag beviljas växelvård eller dagverksamhet enligt Socialtjänstlagen mister sin avlösning. Detta får omfattande negativa konsekvenser för den anhörige och vi skulle med förändring av riktlinjen bättre svara upp mot de behov anhöriga har av stöd och hjälp. följa Vi har i kommunen tre undersköterskor som avlastar anhöriga genom det vi kallar Kostnadsfri avlösning. Denna insats ger den anhörige möjligheten till egen tid. Avlösningen kan ske antingen hemma hos familjen eller via en aktivitet tillsammans med den närstående. Hittills har denna insats kunnat erbjudas enbart vardagar mellan kl. 08,00-18,00 under sammalagt 10 timmar per månad. Vi som jobbar med anhörigstöd får ta emot önskemål från anhöriga om att kunna gå på bio en kväll, med på en resa en lördag, delta i gudstjänst en söndag. Anhöriga som har sin närstående i biståndsbedömd växelvård eller dagverksamhet har i dag inte möjlighet att bli avlösta. Från anhöriga Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax 35

36 kommer önskemål om att kunna bli avlösta även när den närstående har dessa insatser. Avlösning för den anhörige är lika viktig och nödvändig under den tid som den närstående vistas hemma. 2 Förlag på förändringar i riktlinjen. Avlösningen utökas att gälla även kvällstid och helger. Avlösningen utökas att gälla även för anhöriga vars närstående har växelvård eller dagverksamhet enligt Socialtjänstlagen. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Stödet till anhöriga kan genom förändringen påverkas i mycket positiv riktning och fler kan ta del av stödet. Konsekvenser De föreslagna förändringarna beräknas rymmas inom befintlig ram och följs upp kontinuerligt genom den månadsrapportering som avlösarna dokumenterar. Madde Gustavsson Förvaltningschef Eva Fägerås Anhörigkonsulent Bilagor: Riktlinjer för anhörigstöd. 36

37 Socialförvaltningen p Dnr 2015/70 Riktlinjer för anhörigstöd Anhörigstöd Även om man känner sig tillfreds med, känner glädje över och trygghet i att själv kunna vårda sin närstående så kan man ändå ställas inför svåra livssituationer i form av en fysisk tung vardag, bundenhet, otrygghet och social isolering. En viktig uppgift för kommunen är att stödja de anhöriga så att de ska orka, få möjlighet till egen tid och att de kan känna sig trygga i rollen som anhörig. Anhöriga svarar för en betydande andel av utförda insatser och utan dessa skulle samhällets insatser behöva utökas betydligt. Insatserna spänner över allt från socialt stöd, tillsyn och praktisk hjälp till omfattande hjälp med personlig omvårdnad och vård. I Socialtjänstlagen finns en bestämmelse om stöd för anhöriga, 5 kap 10. Denna lyder: Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Definitioner Anhörigstöd: Anhörig: Närstående: Olika insatser som primärt syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhöriges situation. Den person som inom familje- eller släktkretsen bistår en annan. Ibland förekommer också att grannar och vänner träder in i anhörigas ställe och antar funktionen som anhörig. Den person som den anhöriga stöttar eller vårdar. Syftet med anhörigstöd Syftet är att stödja de anhöriga så att de ska orka, få möjlighet till egen tid och att de kan känna sig trygga i rollen som anhörig. Målet är att erbjuda, inte ta över, olika former av stöd och insatser. Syftet är också att ta tillvara på den vilja och kraft som finns hos de anhöriga och andra (frivilliga) så att de kan ge och få stöd och hjälp av varandra. 1 Eva Fägerås, Anhörigkonsulent, rev

38 Kvalitetskriterier Kommunens stöd till anhöriga ska kännetecknas av: Tillgänglighet Med detta menas bland annat att stödet både kan ges i akuta situationer (så långt detta är möjligt) och planerat, att delar av stödet ska vara utan myndighetsbeslut och till vissa delar kostnadsfritt. Individuellt utifrån den som vårdar Med detta menas att stödet, så långt det är möjligt, ska planeras och genomföras utifrån den anhörigas behov. Flexibilitet Med detta menas att det, så långt det är möjligt, ska vara den anhörigas situation som ska styra stödet och insatserna. Kontinuitet Med detta menas att det bör finnas en kontaktperson i den geografiska närheten och inom de olika boendeformer som förekommer. I den kostnadsfria avlösningen ska det vara så få avlösare som möjligt. Samverkan Med detta menas samverkan med andra huvudmän, intresseorganisationer och frivilliga i syfte att samordna anhörigstödet, engagera organisationer och frivilliga i stödet till anhöriga. Organisation och ansvar Samtliga chefer har ansvar att stödja och utveckla anhörigstödet inom sina områden. I detta ligger också att cheferna samverkar med intresseorganisationer och frivilliga. I kommunen finns också ett anhörigcentrum med en anhörigkonsulent som kan stödja cheferna i frågor som rör anhörigstödet. Anhörigcentrum har ansvar för samordningen av olika friliggande anhörigstöd, det vill säga anhörigstöd som inte ligger under någon chefs specifika område utan riktar sig till en större grupp av anhöriga och anhöriga som inte har någon tidigare kontakt med Socialförvaltningen. Det kan till exempel röra sig om olika anhörigträffar, föreläsningar och kostnadsfri avlösning. Anhörigkonsulenten har i uppdrag att forma och driva utvecklingen av stödet till anhöriga, enskilt och i samarbete med chefer och verksamheter inom Socialförvaltningen. I uppdraget ingår också förebyggande arbete samt att stödja frivilliga krafter som verkar för anhörigstödet. 2 Eva Fägerås, Anhörigkonsulent, rev

39 Verksamhet Stöd till personer som hjälper och vårdar närstående i hemmet Råd och stöd Socialförvaltningen ska erbjuda anhöriga råd och stöd, exempelvis i form av samtal. Anhöriggrupper/nätverksträffar/anhörigcirklar Socialförvaltningen ska erbjuda stöd och hjälp till anhöriga, intresseorganisationer eller frivilliga som vill starta anhöriggrupper/nätverksträffar/anhörigcirklar samt också stödja den person som tar på sig ansvaret att hålla samman dessa träffar. Lämpliga yrkeskategorier ska också aktivt delta på träffar utifrån de anhörigas behov av information med mera. Föreläsningar/temadagar Minst en gång varje år ska Socialförvaltningen arrangera föreläsningar/temadagar för anhöriga, intresseorganisationer, frivilliga med flera. Arrangemangen kan också ske i samarbete med olika föreningar och organisationer. Korttidsboende och växelvård för äldre Planerad avlastning kan beviljas för enstaka tillfällen när anhöriga sviktar och är i behov av egen tid för exempelvis återhämtning. Växelvård (återkommande dygnetruntvistelse) kan beviljas för att avlasta anhöriga så att den anhöriga orkar hjälpa och vårda mellanliggande hemma perioder. Biståndsbeslut krävs för både avlastning på korttidsboende och växelvård. Dagverksamhet Dagverksamhet för demenssjuka kan beviljas för att avlasta anhöriga. Biståndsbeslut krävs för att få dagverksamhet. Kostnadsfri avlösning Kostnadsfri avlösning med högst 10 timmar per månad kan anhöriga få som vårdar en närstående i hemmet och där den närstående har behov av tillsyn för att den anhöriga ska kunna få egen tid. Den närstående ska inte ha insatser i form av daglig verksamhet, kontinuerlig avlastning via korttidsvistelse eller stödfamilj, avlösarservice i hemmet eller personlig assistans enligt Lagen om Stöd och Service för vissa funktionshindrade (LSS). Den anhörige eller den närstående får då ta kontakt med en LSS-handläggare för eventuellt andra möjligheter till utökad avlastning. Trygghetsplats för äldre Som stöd för anhöriga som tillfälligt behöver avlösning finns trygghetsplats. Inget biståndsbeslut krävs utan trygghetsplats bokas direkt på den enhet där trygghetsplatsen finns. För att kunna boka trygghetsplats ska den närstående inte ha biståndsbeslut om annan form av korttidsboende eller växelvård. Har personen en svår form av demenssjukdom bör det övervägas om man genom biståndshandläggare ska ansöka om avlastning på kommunens korttidsboende för demenssjuka i stället. 3 Eva Fägerås, Anhörigkonsulent, rev