Mikko Korpinen Markku Kemppainen Heikki Aitonurmi Niilo Ojala Kari Vinnari

Transkript

1 Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen. Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

2 TEKNOLOGIINDUSTRIN RF ELBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND RF UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR KOLLEKTIVAVTALET Tid Plats Teknologiindustrin rf, Helsingfors Närvarande Teknologiindustrin rf Elbranschernas fackförbund rf Risto Alanko Pekka Kärkkäinen Jaakko Hänninen Martti Alakoski Timo Punkki Sauli Väntti Mikko Korpinen Markku Kemppainen Heikki Aitonurmi Niilo Ojala Kari Vinnari 1 Undertecknande av kollektivavtalet Det konstaterades, att mellan förbunden i dag har undertecknats ett kollektivavtal i enlighet med förhandlingsresultatet som nåddes Löner A Justering av löner År 2011 Metod för genomförande av löneförhöjningar samt tidpunkten för och storleken på dem Förhandlingarna om löneuppgörelsen och dess bakgrund Om löneuppgörelsen förhandlas lokalt. Syftet med de lokala förhandlingarna är att finna en löneuppgörelse som motsvarar situationen och behoven som råder på arbetsplatsen och som är enhetlig för alla arbetsplatsens arbetstagare. Uppmuntrande lönesättning, lönedifferentiering och lokalt utrymme för löneförhöjning samt utveckling av produktiviteten på arbetsplatsen diskuteras tillsammans med huvudförtroendemannen och elbranschens huvudförtroendeman. Uppgörelsen bygger på företagets eller arbetsplatsens situation beträffande ekonomi, orderstock och sysselsättning samt kostnadskonkurrenskraft och köpkraftsfaktorer. Lokal löneuppgörelse I den lokala löneuppgörelsen ska man komma överens om hur löneförhöjningar genomförs samt tidpunkten för och storleken på dem. Avtalet ingås med huvudförtroendemannen. Elbranschens huvudförtroendeman ska även beredas möjlighet att delta då ärendet behandlas och avtal ingås. Ett avtal ska ingås skriftligen senast den 15 december 2011 om man inte kommer överens om att förlänga behandlingstiden. Ifall parterna inte når en enhetlig lokal löneuppgörelse ingås mellan arbetstagarna som omfattas av elbranschens kollektivavtal och elbranschens huvudförtroendemän avtal om löneuppgörelsen före , om man inte kommer överens om en förlängning av behandlingstiden.

3 Tidpunkten för löneförhöjningarna är densamma som i fråga om ett arbetsplatsspecifikt avgörande. Ifall behandlingstiden för löneuppgörelsen för elbranschen har förlängts, överensstämmer tidpunkten för löneförhöjningarna med vad som avtalats i löneuppgörelsen för elbranschen. Kostnadseffektsnivån på förhöjningarna enligt löneuppgörelsen för elbranschen fastställs utifrån den arbetsplatsspecifika uppgörelsen. Ifall parterna inte lyckas nå enighet om löneuppgörelsen inom ramen för den tid som reserverats för behandlingen, kan någondera parten be förbunden om hjälp för att nå en lösning i enlighet med de principer som fastslagits som målsättningar för löneuppgörelsen. Vid avsaknad av lokal uppgörelse Om ingen lokal uppgörelse nås höjs lönerna med en allmän förhöjning på 1,6 procent och retroaktivt med en pott på 0,8 procent för individuella förhöjningar från och med den 1 oktober 2011 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter. Om hur ovan nämnda pott på 0,6 procent ska fördelas enligt lönesystemet förhandlas och avtalas tillsammans med huvudförtroendemannen. Elbranschens huvudförtroendeman ska även beredas möjlighet att delta då ärendet behandlas och avtal ingås. Avtalsparterna anser det viktigt att man lokalt för en aktiv diskussion om fördelningen av löneförhöjningen enligt lönestrukturen. Om man inte avtalar lokalt om hur potten ska användas kan parterna be förbunden om ett ställningstagande eller förslag om användningen av potten. Utgångspunkten för fördelningen av den arbetsplatsspecifika potten är att de arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet för elbranschen får sin proportionella del av den arbetsplatsspecifika potten. Ifall man inte avtalar om en användning av potten i enlighet med förbundens ställningstaganden eller förslag, uppgår den allmänna förhöjningen till sammanlagt 2,4 %. Om den lokala löneuppgörelsens kostnadseffekt är lägre än vad som nämns i föregående stycke eller om man avstår från förhöjningarna ska avtalet delges kollektivavtalsparterna senast den 15 januari Engångsbelopp Om de centrala arbetsmarknadsorganisationernas ramavtal för tryggande av konkurrenskraften och sysselsättningen i Finland av den 13 oktober 2011 fullföljs och inget annat avtalas lokalt om betalning av engångsbelopp eller betalningstidpunkten, betalas ett engångsbelopp på 150 euro till arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet för teknologiindustrins elbransch den 1 januari 2012 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter under följande förutsättningar: - Engångsbeloppet betalas till de arbetstagare vars anställningsförhållande fortgått oavbrutet åtminstone sedan den 1 oktober 2011 och fortfarande gäller vid den tidpunkt då engångsbeloppet betalas ut. - För arbetstagare som är deltidsanställda beräknas engångsbeloppet utifrån den arbetstid man kommit överens om i förhållande till den fulla arbetstiden. År 2012 Metod för genomförande av löneförhöjningar samt tidpunkten för och storleken på dem Förhandlingarna om löneuppgörelsen och dess bakgrund Om löneuppgörelsen förhandlas lokalt. Syftet med de lokala förhandlingarna är att finna en löneuppgörelse som motsvarar situationen och behoven som råder på arbetsplatsen och som är enhetlig för alla arbetsplatsens arbetstagare. Uppmuntrande lönesättning, lönedifferentiering och lokalt utrymme för löneförhöjning samt utveckling av produktiviteten på arbetsplatsen diskuteras tillsammans med huvudförtroendemannen och elbranschens huvudförtroendeman. Uppgörelsen bygger på företagets eller arbetsplatsens situation beträffande ekonomi, orderstock och sysselsättning samt kostnadskonkurrenskraft och köpkraftsfaktorer. Lokal löneuppgörelse

4 I den lokala löneuppgörelsen ska man komma överens om hur löneförhöjningar genomförs samt tidpunkten för och storleken på dem. Avtalet ingås med huvudförtroendemannen. Elbranschens huvudförtroendeman ska även beredas möjlighet att delta då ärendet behandlas och avtal ingås. Avtalet ska ingås skriftligen i god tid, dock senast den 30 oktober 2012 om man inte kommer överens om att förlänga behandlingstiden. Tidpunkten för löneförhöjningarna är densamma som i fråga om ett arbetsplatsspecifikt avgörande. Ifall behandlingstiden för löneuppgörelsen för elbranschen har förlängts, överensstämmer tidpunkten för löneförhöjningarna med vad som avtalats i löneuppgörelsen för elbranschen. Kostnadseffektsnivån på förhöjningarna enligt löneuppgörelsen för elbranschen fastställs utifrån den arbetsplatsspecifika uppgörelsen. Ifall parterna inte lyckas nå enighet om löneuppgörelsen inom ramen för den tid som reserverats för behandlingen, kan någondera parten be förbunden om hjälp för att nå en lösning i enlighet med de principer som fastslagits som målsättningar för löneuppgörelsen. Vid avsaknad av lokal uppgörelse Om ingen lokal uppgörelse nås höjs lönerna med en allmän förhöjning på 1,3 procent och med en pott på 0,6 procent för individuella förhöjningar från och med den 1 november 2012 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter. Om hur ovan nämnda pott på 0,6 procent ska fördelas enligt lönestrukturen förhandlas och avtalas tillsammans med huvudförtroendemannen. Elbranschens huvudförtroendeman ska även beredas möjlighet att delta då ärendet behandlas och avtal ingås. Avtalsparterna anser det viktigt att man lokalt för en aktiv diskussion om fördelningen av löneförhöjningen enligt lönesystemet. Om man inte avtalar lokalt om hur potten ska användas kan parterna be förbunden om ett ställningstagande eller förslag om användningen av potten. Utgångspunkten för fördelningen av den arbetsplatsspecifika potten är att de arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet för elbranschen får sin proportionella del av den arbetsplatsspecifika potten. Ifall man inte avtalar om en användning av potten i enlighet med förbundens ställningstaganden eller förslag, uppgår den allmänna förhöjningen till sammanlagt 1,9 %. Om den lokala löneuppgörelsens kostnadseffekt är lägre än vad som nämns i föregående stycke eller om man avstår från förhöjningarna ska avtalet delges kollektivavtalsparterna senast den 15 november B. Tidlöner De gällande tidlönerna ska höjas på det sätt som anges under punkt A. C. Prestationslöner De gällande ackordspriserna och övriga prestationslöner höjs så att förtjänsten ökar på de sätt som nämns under punkt A. D. Höjning av lönegrunder De uppgiftsrelaterade lönerna i kollektivavtalet tas arbetsplatsspecifikt i bruk från den tidpunkt då löneförhöjningarna genomförs. Dessa förhöjningar medför inte löneförhöjningar utöver den allmänna förhöjningen i tidlöne- och prestationslönearbete, ifall arbetslönerna förhöjda med dessa allmänna förhöjningar uppfyller bestämmelserna i det nya kollektivavtalet. E. Personlig lönedel

5 Avtalades om att de personliga lönedelarna (pl) bibehålls i samband med den allmänna höjningen proportionellt lika stora som förr. F. Förhöjning av genomsnittlig timförtjänst Vid användning av genomsnittlig timförtjänst ska den genomsnittliga timförtjänsten, efter att den allmänna förhöjningen har trätt i kraft, höjas så att förhöjningen därvid blir beaktad till den del den inte ingår i den genomsnittliga timförtjänsten. 3 Bestämmelse om sammanjämkningen av tillägg för kontinuerligt och fortlöpande skiftarbete (Kollektivavtalet 10 4 mom st.) Detta iakttas på de industrianläggningar där redan nu är i bruk antingen ett motsvarande lönetillägg eller där det betalas lönetillägg som går under det s.k. namnet storhelgsersättning. Detta kan verkställas antingen så att de tillägg som betalades tidigare avskaffas, eller så att man räknar skillnaden mellan de beräknade utgifterna per år för lördagstillägget i fråga och de beräknade utgifterna per år för de tidigare betalda tilläggen, på basis av vilken man fastställer beloppet på den ersättning per timme som betalas på lördag, genom att dividera den nämnda skillnaden med antalet timmar per år. 4 Lönestruktur Arbetstagarnas representant som avses i detta kollektivavtal kallas att delta i arbetet med den lokala arbetsvärderingsarbetsgruppen, då arbetsgruppen behandlar kompetenskraven på arbeten inom elbranschen och frågor kring lönerna. Därutöver har elarbetstagarnas representant rätt att fortlöpande få noggrann utredning om fastställandet av svårigheten på arbetsplatsens samtliga arbeten. Ifall elarbetet enligt handels- och industriministeriets beslut om arbeten inom elbranschen ( /516) utförs självständigt eller ifall i arbetet ingår övervakning av de övriga arbetstagarnas arbeten i enlighet med beslutet i fråga, används vid fastställandet av det här arbetets inlärningstid det ovan nämnda beslutet som regel. 5 Tillämpning av prestationslön i bestämda fall Förbunden konstaterar att det inte finns några hinder för tillämpningen av prestationsavlöning vid utförandet av strömavbrottsarbeten och s.k. driftstoppsarbeten, ifall normala förutsättningar för prestationslönearbete existerar. Att använda prestationslön förutsätter dock precision vid fastställandet av lönegrunderna. Detta nås genom att reservera tillräckligt med resurser för bl.a. arbetsstudier. 6 Uppmuntran för avläggande av yrkesexamina Förbunden har gemensamt I samband med kollektivavtalsförhandlingarna konstaterat att yrkes- och specialyrkesexamina inom avtalsbranschen som arbetstagarna har avlagt, är till stor hjälp när man säkerställer arbetstagarnas yrkesmässiga kompetens som är en av de centrala faktorerna som stöder konkurrenskraften. Förbunden rekommenderar att både arbetsgivarna och förtroendemännen uppmuntrar arbetstagarna på arbetsplatsen att avlägga yrkes- och specialyrkesexamina. Att höja sin egen yrkeskompetens ligger i arbetstagarens intresse. Sysselsättningen säkras, möjligheterna att inom företaget övergå till mera krävande och bättre avlönat arbete ökas, och höjd kompetens möjliggör en höjning av den personliga lönedelen.

6 Principen för arbetshandledning är att man strävar efter att till en arbetstagare som avlagt en yrkesexamen ge mera krävande arbetsuppgifter i takt med att hans eller hennes arbetsprestationer förbättras. Lokalt ska utredas om lönestrukturen på arbetsplatsen i tillräcklig mån uppmuntrar till att avlägga yrkesoch specialyrkesexamina. 7 Synpunkter i anslutning till tidlön Vid fastställandet av den personliga tidlönen för arbetstagare inom elbranschen ska yrkets särskilda krav bl.a. när det gäller krävande service- och underhållsarbeten på elektroniska styrsystem beaktas. Examina som montör- och/eller övermontör som arbetstagarna har avlagt med godkänt betyg inverkar som förhöjande kompetensfaktor när arbetstagarnas tidlöner fastställs. 8 Uppgifter som ska lämnas till förtroendemannen Utöver det som sagts i det allmänna avtalet för teknologiindustrins arbetstagare inom elbranschen, som ingår som bilaga i kollektivavtalet, delges elbranschens huvudförtroendeman följande information beträffande företagets samtliga arbetstagare: - - tillämpade löneformer - - den procentuella fördelningen av arbetstagare i olika kravgrupper - - differentieringen av de personliga lönedelarna gruppvis. 9 Förhandlingsordningen i förhållande till de övriga kollektivavtalen Då ärendet beträffande förtroendemannauppdrag allmänt berör arbetstagarna på arbetsplatsen, är det arbetsplatsens huvudförtroendeman som har den beslutsfattanderätt som tillhör arbetstagarnas representant. Om arbetsplatsens huvudförtroendeman inte har valts av en yrkesavdelning som är medlem i Elbranschernas fackförbund, ska även elbranschens huvudförtroendeman kallas att delta i förhandlingarna för att de arbetstagares synpunkter, som arbetar inom elbranschen, blir beaktade. Beträffande frågor som endast berör arbetstagarna inom elbranschen förs förhandlingarna med iakttagande av bestämmelserna om förhandlingsordning med den förtroendeman, som har valts med stöd av detta avtal. 10 Kollektivavtalets funktionsduglighet Organisationerna utreder kollektivavtalsbestämmelsernas lämplighet och funktionsduglighet i fråga om de olika slags arbeten inom elbranscherna som omfattas av avtalets tillämpningsområde, med beaktande av arbetenas särdrag. Avsikten är att även på arbetsmarknaden nå samförstånd om kollektivavtalet som tillämpas på de arbeten inom elbranschen som utförs på teknologiindustrins olika gränsytor. 11 Utvecklande av lönebestämmelserna Förbunden tillsätter en arbetsgrupp som ska förnya lönebestämmelserna i kollektivavtalet och upprätthålla lönestrukturen. Utbildningsarbetsgruppen har som uppgift att: - Utreda hur lönebestämmelserna i kollektivavtalet fungerar på arbetsplatserna och behovet av att utveckla bestämmelserna samt olika alternativ. Utgående från utredningen utarbetar arbetsgruppen före en plan och framställning över de utvecklingsåtgärder som behövs. - Utarbeta alternativa modeller för lönebetalningsexperiment. - Främja och godkänna olika sätt arbetsplatsspecifika lönebetalningssätt som stödjer utvecklandet av lönebestämmelser. Genom ett lokalt avtal kan i dessa experiment avvikas från kollektivavtals-

7 bestämmelserna beträffande samtliga avtalspunkter om löne- och övriga penningbelopp som betalas till arbetstagarna. Införandet av avvikelserna förutsätter förbundens godkännande. - Utarbeta en framställning före för betalningen av lön och ersättningar för annat än för arbetstid och - Arrangera både allmänna och arbetsplatsspecifika informations- och utbildningstillfällen. 12 Yrkesutbildning Förbunden tillsätter en arbetsgrupp, som har som uppgift att följa den utveckling som sker i teknologiindustrin och på basis av den komma med initiativ till att utveckla yrkesutbildningen. 13 Arbetsplatsspecifika experiment Förbunden tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att följa upp arbetsplatsspecifika experiment beträffande lönevillkor och övriga arbetsvillkor som berör arbetstagarna och övrig personal. Genom ett lokalt avtal kan i dessa experiment avvikas från kollektivavtalsbestämmelserna beträffande samtliga avtalspunkter om löne- och övriga penningbelopp som betalas till arbetstagarna. Införandet av avvikelserna förutsätter förbundens godkännande. 14 Arbetstidsfrågor Förbunden anser det viktigt att främja sådan god arbetstidspraxis med vilken man stöder företagens produktivitet och konkurrenskraft samt iakttagandet av arbetstagarnas personliga arbetstidsbehov. Det går bäst att organisera arbetstiderna enligt behoven när arbetstidsanvändningen planeras och genomförs i samarbete mellan arbetsgivaren och personalen oberoende av om arbetstidsarrangemanget kan verkställas efter arbetsgivarens godtycke eller om det förutsätter ett lokalt avtal. Avtal som avviker från 13 i kollektivavtalet Vid lokala överenskommelser om avvikelse från 13 i kollektivavtalet går man till väga så här: Lokala överenskommelser genomförs i två faser så att - elbranschens huvudförtroendeman och arbetsgivaren avtalar skriftligt om de allmänna förutsättningarna för avvikelserna (ramavtal) och - därefter kan var och en av arbetstagarna avtala med sin chef om tillämpningen av arrangemanget. Detta avtal delges elbranschens huvudförtroendeman. - ifall det gäller en förflyttning av utjämningsledigheter i anslutning till arbetsiden kan det förekomma högst 200 timmar förflyttade ledigheter eller ledigheter som har tagits i förskott. Dessa avtal gäller emellertid fram till att kollektivavtalsperioden upphör, ifall man inte lokalt har avtalat på annat sätt, dock högst till och med utgången av Detta möjliggör att man fördomsfritt kan överväga lösningar som iakttar arbetstagarnas livsskeden och förändringar i dem, som förbättrar företagens leveransförmåga samt som gör att utbudet och efterfrågan av arbete möts på ett effektivt sätt. 15 Frågor i anslutning till anlitande av utländsk arbetskraft Förbunden tillsätter en arbetsgrupp som ska utreda frågor i anslutning till anlitande av utländsk arbetskraft. Arbetsgruppen utreder frågor i anslutning till fastställande av minimivillkoren som gäller utstatione-

8 rade arbetstagare särskilt på stora byggarbetsplatser. Utgående från utredningen bedömer arbetsgruppen före behovet av åtgärder som förbunden måste vidta och utarbetar en framställning över eventuella behövliga åtgärder för fastställandet av och tillsynen över utstationerade arbetstagares minimiarbetsvillkor. 16 Service- och underhållsarbetsgruppen En arbetsgrupp mellan förbunden utreder behoven i anslutning till utförandet av service- och underhållsarbeten särskilt i fall där arbetet fortgående utförs på olika ställen. Arbetsgruppen har som uppgift att samla in goda rutiner från arbetsplatserna och ordna möjligheter att utbyta erfarenheter och utbildning. Utgående från den utredning som har gjorts hittills omfattar arbetsgruppens insatsområden i fortsättningen bestämmelserna om resor, arbetstider och fastställande av löner samt ex flexibel användning av arbetskraften även då arbetsmängden snabbt kan variera. Arbetsgruppen lägger fram de förslag som den anser behövliga för branschens kollektivavtalsparter före Utveckling av kollektivavtalets struktur och layout Förbunden tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att utveckla kollektivavtalets struktur, språkliga dräkt och layout. I uppdraget beaktas ett motsvarande projekt inom tillämpningsområdet för teknologiindustrins kollektivavtal inom vilket en arbetsgrupp lägger fram sitt förslag till ny struktur för kollektivavtalet före Arbetsgruppen beaktar i sitt arbete både den tryckta versionen och webbversionen av kollektivavtalet. Syftet är att den nya kollektivavtalsstrukturen kan tas i bruk i början av följande kollektivavtalsperiod Kollektivavtalets tillämpningsområde Förbunden tillsätter en arbetsgrupp för att reda ut tillämpningsområdet för kollektivavtalet mellan Teknologiindustrin rf och Elbranschernas fackförbund rf. under avtalsperioden. Arbetsgruppen har som uppgift att bland annat utreda begreppen och avgränsningar i anslutning till den eltekniska industrin och det produktiva arbetet. Parterna kan vid behov kalla in en företrädare för Metallarbetarnas förbund rf till arbetsgruppens möten. Utgående från arbetsgruppens arbete bedöms behovet av att förnya bestämmelsen om kollektivavtalets tillämpningsområde eller alternativt göra upp ett särskilt tolkningsprotokoll för avtalsperioden som inleds Arbetshälsa och upprätthållande av arbetsförmåga Arbetshälsoverksamheten är fortgående och övergripande utveckling av arbetet, arbetsmiljön och arbetsgemenskapen. Personalens välmående skapar även förutsättningar för en framgångsrik affärsverksamhet. Minskningen av befolkningen i arbetsför ålder framhäver betydelsen av åtgärder inriktade på att förlänga arbetskarriärerna. Förbunden anser det viktigt att främja personalens arbetshälsa på företagen inom branschen, underhållet av arbetsförmågan hos arbetstagare i olika åldrar och kontrollen av sjukfrånvaron.

9 Förbunden för dialog med hjälp av vilken man utöver andra åtgärder vid förverkligandet av de ovan nämnda målen även kan beakta synpunkter från arbetstagare som arbetar inom elbranschen. 20 Problemsituationer i anslutning till förtroendepersonen Det kan av olika skäl uppstå problem mellan förtroendemannen och arbetsgivaren. Om de tillspetsas kan de leda till att arbetsgivaren överväger att upplösa förtroendemannens anställningsförhållande. Efter att förbunden har blivit informerade om det ovan konstaterade, etableras snabbt en förhandlingskontakt mellan förbunden för att reda ut vilka orsaker, förhållanden och fakta som har gett upphov till problemet. När förbunden överväger övriga nödvändiga åtgärder ska de vara medvetna om att de ömsesidigt har intensifierad skyldighet att kontrollera att kollektivavtalet och den arbetsfredsplikt det innehåller tillämpas i motsvarande saksammanhang. Förbunden ska agera i frågan utan obefogat dröjsmål. Förbunden har som mål att försöka nå ett gemensamt ställningstagande om förutsättningarna för att återställa det inbördes förtroendet mellan förtroendemannen och arbetsgivaren som utgör grunden för anställningen. Den ovan överenskomna praxis tillämpas även på förtroendemannens ersättare. Det hör till förbundens uppgifter att även i övrigt ge råd, utbildning och annan vägledning till de lokala parterna för att garantera att förtroendemannasystemet fungerar. 21 Effekter av på lokala avtal Det lokala avtal som ingåtts med stöd av 30 i kollektivavtalet gäller även efter att kollektivavtalet har upphört att gälla, om det inte enligt den ovan nämnda paragrafen eller den uppsägningsklausul som finns antecknad i det lokala avtalet och med iakttagande av respektive uppsägningstider sägs upp att upphöra efter att uppsägningstiden gått ut. Under ett avtalslöst tillstånd gäller uppsägningsrätten även de lokala avtal som ingåtts för viss tid i enlighet med detta kollektivavtal. Uppsägningstiden är då tre månader. 22 Utvecklandet av arbetslivet Regeringens ställningstagande beträffande utvecklandet av arbetslivet har på framställan av arbetsmarknadsorganisationerna upptagits som bilaga till underteckningsprotokollet. 23 Justering av protokollet Avtalades att detta protokoll justeras av Risto Alanko, Martti Alakoski och Timo Punkki. TEKNOLOGIINDUSTRIN RF In fidem Justerat Jaakko Hänninen Risto Alanko Martti Alakoski Sauli Väntti

10 TEKNOLOGIINDUSTRIN RF och ELBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND RF mellan KOLLEKTIVAVTAL I ALLMÄNT 1 Avtalets tillämpningsområde Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas på de arbetstagare inom elbranschen som är anställda på Teknologiindustrins medlemsföretag. Bestämmelserna i detta kollektivavtal gäller dock inte de arbetstagare på produktionssidan på de arbetsplatser eller avdelningar, som tillhör den eltekniska industrin, på vilka man tillämpar det gällande avtalet inom huvudbranschen. Detta avtal tillämpas inte heller på anställningsförhållandena mellan de medlemsföretag inom byggnadsplåt- och industriisoleringsbranschen som tillhör Metalliteollisuudenharjoittajain liitto MTHL:n Työnantajat ry, som är medlemsförening i Teknologiindustrin rf, och deras arbetstagare. Protokollsanteckning: 2 Med elteknisk industri avses industriell tillverkning av produkter som designats med tanke på elektriska egenskaper. Avtal mellan centralorganisationer Som en del av detta kollektivavtal iakttas det allmänna avtal för teknologindustrins arbetstagare inom elbranschen som undertecknats Avtalets bindande verkan och skyldighet att iaktta bestämmelserna Detta kollektivavtal binder de undertecknade förbunden och deras underföreningar samt de arbetsgivare och arbetstagare som är eller har varit medlemmar i dessa föreningar under avtalets giltighetstid. De som är bundna vid avtalet är skyldiga att noggrant iaktta detta avtal och se till att föreningar som lyder under dem liksom arbetsgivare och arbetstagare som hör till föreningarna inte bryter mot bestämmelserna i avtalet. 4 Arbetsfredsförplikelse Förbunden och deras underföreningar är skyldiga att se till att underföreningar som är deras medlemmar, arbetsgivare eller arbetstagare som avtalet gäller inte vidtar arbetsstridsåtgärder och inte heller på annat sätt bryter mot bestämmelserna i kollektivavtalet.

11 5 Inledning och avslutning av anställningsförhållande Bestämmelser om uppkomsten och upphörandet av ett anställningsförhållande finns i 1:a kapitlet i det allmänna avtalet för teknologiindustrins arbetstagare inom elbranschen och i uppsägningsskyddsavtalet inklusive underteckningsprotokoll. Om en arbetstagare har tilldelats varning på grund av överträdelse eller försummelse, ska detta också meddelas förtroendemannen i fråga, om förtroendemannen inte har varit närvarande när varningen har utdelats. II ARBETSLÖNER 6 Dyrortsklasser Tillämpningen av dyrortsklasser på arbetsplatserna vid tidpunkten för undertecknandet av kollektivavtalet fortgår till , därefter upphör tillämpningen av dyrortsklasser. Kommunförteckningen som ligger till grund för dyrortsklassificeringen liksom de arbetsplatspecifika timoch månadslönerna i enlighet med dyrortsklassificeringen samt övriga löneuppgifter finns på förbundens webbplatser och 7 Fastställande av arbetets svårighetsgrad Arbeten och uppgifter granskas på ett ändamålsenligt sätt på grundval av det vedertagna arbetsinnehållet på arbetsplatsen. Avsikten är att klarlägga de utförda arbetenas och arbetsuppgifternas inbördes svårighetsgrader. De arbeten och arbetsuppgifter som arbetstagarna utför enligt arbetets förlopp eller fördelningen av arbetena är olika. Arbetet kan bestå av ett arbetsskede eller flera arbetsskeden. En arbetsuppgift kan innehålla flera arbeten som arbetstagaren utför i den ordning som arbetets gång förutsätter. Då ska vid fastställande av arbetets svårighetsgrad iakttas de överenskomna principerna (KA 8 mom. 2). På arbetsplatsen tillämpas endast en bestämningsmetod. Grundmetoden är arbetsgruppering enligt svårighetsgrad (AGS). Lokalt kan avtalas om tillämpningen av grovindelning (GI) eller en annan metod för att fastställa arbetets svårighetsgrad. Den gällande, lokalt avtalade bestämningsmetoden för arbetets svårighetsgrad kan avtalas att upphöra efter en övergångsperiod på sex månader, om det finns en grundad orsak till det. Vid användning av arbetsgruppering enligt svårighetsgrad (AGS) baserar sig fastställandet av svårighetsgraden på normarbetenas svårighetsgrad som genomförts av en lokal arbetsvärderingsarbetsgrupp. Arbetsvärderingsarbetsgruppen består av personer som har fått en gemensamt avtalad utbildning och som är insatta i fastställandet av arbetenas svårighetsgrad samt känner till de lokala förhållandena och arbetena. Om sammansättningen av arbetsvärderingsarbetsgruppen förändras, ska arbetsgivaren se till att de nya medlemmarna får den avtalade utbildningen. Arbetstagarnas representanter har rätt att delta i fastställandet av arbetets svårighetsgrad.

12 Arbetsvärderingsarbetsgruppen fungerar som expertgrupp som vid behov sammanträder för att behandla frågor beträffande upprätthållandet och uppföljningen av arbetets svårighetsgrad. Gruppen ska behandla frågorna utan onödiga dröjsmål. Gruppen sammanträder dock minst en gång om året. Arbetsgivaren ska i samtliga fall ge arbetstagarna en tillräcklig utredning om och utbildning i sättet att fastställa arbetets svårighetsgrad och principerna för fastställandet. Arbetsgruppering enligt svårighetsgrad Mom. 1. Vid fastställande av arbetets svårighetsgrad framskrids enligt följande: 1 Normarbeten utväljs (ett representativt urval tas av samtliga arbeten som förekommer på arbetsplatsen). Grunden för fastställandet av arbetenas svårighetsgrad utgörs av normarbeten, som ska vara så utvalda och avgränsade att de möjliggör jämförelse mellan arbetenas svårighetsgrad vid olika avdelningar och i olika arbeten på arbetsplatsen. I det utbildningsmaterial som förbunden gemensamt har uppgjort ingår exempel på arbetsbeskrivningar. 2 Beskrivningar av normarbetena görs upp. Arbetsbeskrivningarna ska göras så noggrant att man efteråt kan konstatera förändringar som skett i arbetet och försäkra sig om att systemet tillämpas enhetligt på de olika avdelningarna inom företaget. 3 Normarbetenas svårighetsgrad fastställs. Arbetsgruppen för arbetsvärdering fastställer normarbetenas svårighetsgrader på basis av följande svårighetsfaktorer: Inlärningstid som arbetet förutsätter Med inlärningstid avses den tid inom vilken den prestationssäkerhet som arbetet kräver, en normal prestationsnivå och det omdöme som arbetet kräver i genomsnitt uppnås. Inlärningstiden fastställs arbetsplatsspecifikt genom att man utreder den tid som krävs för erforderlig utbildning och erhållande av praktisk erfarenhet. Inlärningstiden fastställs enbart på basis av den inlärningstid som arbetet kräver. Inlärningstiden fastställs inte på basis av arbetstagarens tid i arbetet och/eller utbildning. Angående inlärningstid används fem nivåer. Arbetena placeras på dessa nivåer på basis av den inlärningstid som respektive arbete kräver. Beskrivning Inlärningstid Poäng Arbetet kan utföras utan särskild yrkesutbildning efter en kort introduktion på arbetsplatsen. under 3 mån. 3 Arbetet kan utföras efter en relativt kort inlärningstid. Det är tämligen svårt att ge detaljerade arbetsinstruktioner mån. 6 I samband med arbetet är det ibland nödvändigt att planera detaljerna i arbetsprestationen och/eller välja en arbetsmetod bland vissa möjliga alternativ. >1-2 år 9

13 Arbetet förutsätter beredskap att välja mellan detaljerade arbetsmetoder. >2-4 år 12 Arbetet förutsätter omdöme i fråga om detaljerat utförande av arbete. över 4 år 15 Ansvar som arbetet förutsätter Med ansvar som arbetet förutsätter avses det ansvar som arbetstagaren förorsakas på grund av arbetets självständighet, säkerhet, produkt eller prestation och arbetsredskap. Ansvaret som arbetet förutsätter har på basis av helhetsansvaret indelats i tre nivåer. Beskrivning Ansvar Poäng Arbetet förutsätter stor omsorg och noggrannhet. normalt 1 Arbetet förutsätter tämligen stor omsorg och noggrannhet. tämligen 3 Arbetet förutsätter stor omsorg och noggrannhet. Kännetecknande för arbetet är självständigt beslutsfattande. stort 5 Arbetsförhållanden Med arbetsförhållanden avses de i arbetet förekommande olägenheter som förorsakas av belastning, arbetets tyngd, enformighet, bundenhet och förhållanden; buller, temperatur, smutsighet och luftföroreningar. Beskrivning Fastställandet av svårighetsnivån sker på basis av den helhetsolägenhet som orsakas av arbetsförhållandena. Förhållanden Poäng Inga nämnvärda olägenheter. goda 2 I arbetet förekommer olägenheter men inte i störande utsträckning. normala 4

14 Arbetet är tämligen tungt och/eller på arbetsplatsen förekommer olägenheter i störande utsträckning. tämligen svåra 6 Arbetet är tungt och/eller på arbetsplatsen förekommer olägenheter som stör utförandet av arbetet. svåra 8 Arbetet är extremt tungt och/eller på arbetsplatsen förekommer olägenheter som i synnerligen hög grad stör utförandet av arbetet. synnerligen svåra 10 4 Normarbetena indelas i kravgrupper. Normarbetena på arbetsplatsen indelas i kravgrupper på basis av den sammanlagda poängsumman som beräknats med beaktande av inlärningstid, ansvar och arbetsförhållanden. Antalet kravgrupper är nio, om inte annat avtalas på arbetsplatsen. Vid fastställande av kravgrupper är den nedre gränsen för den första kravgruppen sex poäng och den nedre gränsen för den nionde kravgruppen 24 poäng. Övriga kravgrupper fastställs med hjälp av en rät linje som går genom dessa punkter. Poänggränserna för kravgrupperna är följande: Kravgrupp Poäng De förnyade bestämmelserna tas i bruk i samband med följande granskning av arbetenas svårighetsgrad, om inte annat avtalas.

15 5 Svårighetsgraden hos andra arbeten än normarbetena fastställs. Detta fastställande sker genom att de övriga arbetena jämförs med normarbetena. 6 Underhåll. Arbetsgrupperingen enligt svårighetsgrad ska fortlöpande hållas uppdaterad. Den fastställda svårighetsgraden ska motsvara arbetets verkliga svårighetsgrad. När arbetet och arbetsförhållandena förändras, fastställs arbetenas svårighetsgrad på nytt. På basis av detta nya fastställande revideras arbetenas placering inom kravgrupperingen. Arbetsplatsspecifika timlöner De uppgiftsrelaterade timlönerna (cent/timme) i kravgrupperna är fr.o.m följande: nedre gräns 845 övre gräns 1248 De uppgiftsrelaterade timlönerna (cent/timme) i kravgrupperna är fr.o.m följande: nedre gräns 861 övre gräns 1272 De uppgiftsrelaterade timlönerna tas arbetsplatsspecifikt i bruk från den tidpunkt då lönerna höjs. Tillämpningen av uppgiftsspecifika månadslöner enligt II dyrortsklassificeringen fortsätts fram till De uppgiftsspecifika lönernas finns på förbundens webbplatser. Vid användning av nio kravgrupper är de uppgiftsrelaterade timlönerna (cent/timme) fr.o.m följande: Kravgrupp Vid användning av nio kravgrupper är de uppgiftsrelaterade timlönerna (cent/timme) fr.o.m följande: Kravgrupp

16 Annat lokalt avtalat sätt att fastställa arbetets svårighetsgrad Arbetsplatsspecifika timlöner Mom. 2. Arbetena på arbetsplatsen indelas i kravgrupper på basis av det sätt på vilket svårighetsgraden fastställs. Antalet svårighetsgrupper är minst fem. De uppgiftsrelaterade timlönerna (cent/timme) i kravgrupperna är fr.o.m följande: nedre gräns 845 övre gräns 1248 De uppgiftsrelaterade timlönerna (cent/timme) i kravgrupperna är fr.o.m följande: nedre gräns 861 övre gräns 1272 De uppgiftsrelaterade timlönerna tas arbetsplatsspecifikt i bruk från den tidpunkt då lönerna höjs. Grovindelning Mom. 3. Om användningen av grovindelning ska avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Arbetena på arbetsplatsen ordnas i svårighetsordning utgående från deras svårighetsgrad. Fastställandet sker på basis av den inlärningstid arbetena kräver, ansvar och arbetsförhållanden. Arbetena indelas i kravgrupper på basis av följande definitioner: I Arbeten som förutsätter tämligen kort praktisk erfarenhet, normalt ansvar och som utförs i vanliga arbetsutrymmen. II Arbeten som förutsätter normal yrkeskunskap och tämligen stort ansvar för arbetets fortskridande, samt arbeten som utförs under svåra förhållanden och som kräver relativt kort erfarenhet. III Arbeten som förutsätter mångsidig och god yrkeskunskap och stort ansvar för arbetets fortskridande. Arbeten som förutsätter god yrkeskunskap och tämligen stort ansvar och som utförs under tämligen svåra förhållanden. Till denna grupp hör även de arbeten som utförs under svåra förhållanden och som förutsätter normal yrkeskunskap och tämligen stort ansvar. Arbetsplatsspecifika timlöner Tillämpningen av uppgiftsspecifika månadslöner enligt II dyrortsklassificeringen fortsätts fram till De uppgiftsspecifika lönernas finns på förbundens webbplatser. De arbetsbetingade timlönerna (cent/timme) i kravgrupperna är, om lokalt inte avtalats om högre löner, fr.o.m följande: Kravgrupp I 845 II 978 III 1132 De arbetsbetingade timlönerna (cent/timme) i kravgrupperna är, om lokalt inte avtalats om högre löner, fr.o.m följande: Kravgrupp

17 I 861 II 997 III 1154 De uppgiftsrelaterade timlönerna tas arbetsplatsspecifikt i bruk från den tidpunkt då lönerna höjs. Den uppgiftsrelaterade timlönen i kravgrupp I enligt de lokalt avtalade uppgiftsrelaterade timlönerna ska vara mindre än den i kollektivavtalet avtalade uppgiftsrelaterade timlönen i kravgrupp II. Det rekommenderas att inbördes differentiering i kravgrupperna I, II och III utförs enligt samma relativa differentiering som använts i fråga om de mellan förbunden avtalade arbetsbetingade timlönerna. I samband med ett lokalt avtal om de uppgiftsrelaterade timlönerna vid grovindelningen ska den uppgiftsrelaterade timlönen i kravgrupp III dock inte avtalas bli högre än den uppgiftsrelaterade timlönen i kravgrupp 9. 8 Arbetstagarens lön Fullt arbetsför arbetstagare som fyllt 18 år Arbetstagarens grundlön Mom. 1. Arbetstagarens grundlön beräknas genom att den personliga löneandelen läggs till arbetstagarens uppgiftsrelaterade lönedel. Uppgiftsrelaterad lönedel Mom. 2. Arbetstagarens arbetsbetingade lönedel fastställs på basis av de arbeten han eller hon regelbundet utför. Storleken på den ovan nämnda lönedelen fastställs på basis av den arbetsbetingade månadslönen i den kravgrupp till vilken största delen av de utförda arbetena hör. Ifall ingen kravgrupp klart blir den största och arbetstagaren utför arbeten som hör till flera än två olika kravgrupper, ska bestämningsperioden omfatta ett halvt år. Om någon kravgrupp vid det laget inte heller framstår som den klart största, fastställs kravgruppen med hjälp av det tidsmässigt vägda medeltalet av de utförda arbetena. När arbeten fördelas ska regeln vara att arbetstagaren tilldelas sådana arbeten som till sin svårighetsgrad motsvarar de arbeten som han eller hon i regel utför. Handledningen i arbeten har även som princip att man till en arbetstagare i takt med att hans eller hennes arbetsprestationer förbättras tilldelar mera krävande arbetsuppgifter Lönegrupper Mom. 3. Lönegrupperna är A, B och C. A Till denna grupp hör de arbetstagare som huvudsakligen utför särskilt krävande yrkesarbeten. B Till denna grupp hör de arbetstagare som huvudsakligen utför krävande yrkesarbeten. C Till denna grupp hör de arbetstagare som huvudsakligen utför sedvanliga yrkesarbeten.

18 Särskilt krävande yrkesarbeten är arbeten, som i svårighetsgrupperingen placerar sig på nivåerna 7, 8 och 9, i grovindelningen på nivå III och vid användning av andra sätt att fastställa svårighetsgraden på motsvarande nivåer. Krävande yrkesarbeten är arbeten som i svårighetsgrupperingen placerar sig på nivåerna 4, 5 och 6, i grovindelningen på nivå II och vid användning av andra sätt att fastställa svårighetsgraden på motsvarande nivåer. Yrkesarbeten är arbeten som i svårighetsgrupperingen placerar sig på nivåerna 1, 2 och 3, i grovindelningen på nivå I och vid användning av andra sätt att fastställa svårighetsgraden på motsvarande nivåer. Ifall antalet svårighetsgrupper i fråga om arbetenas svårighetsgruppering är ett annat än 9, tillämpas den ovanstående grupperingen korrigerad på motsvarande sätt. Personlig lönedel Mom. 4. Den personliga lönedelen fastställs på basis av de kompetensfaktorer som med tanke på arbetet anses som betydelsefulla. Kompetensfaktorerna är yrkeskunnighet, mångkunnighet, arbetsresultat och omsorgsfullhet. Yrkeskunnigheten fastställs genom att man granskar arbetstagarens förmåga att klara av de valsituationer i arbetets utförande som hänför sig till arbetssättet och arbetsmetoden samt utvecklingen av dessa. Vid yrkeskunnigheten iakttas därutöver som kompetenshöjande faktor inverkan av den yrkesexamen inom elbranschen som arbetstagaren har avlagt. Mångkunnigheten fastställs genom värdering av arbetstagarens förmåga och användbarhet att inom organisationen utföra olika arbeten samt hans eller hennes färdighet att utveckla dessa kunskaper. Arbetsresultatet fastställs genom att jämföra det resultat som arbetstagaren presterat med det för arbetet fastställda normala arbetsresultatet. Vid fastställande av omsorgsfullhet beaktas hur anvisningarna iakttas, hur ordningen på arbetsplatsen upprätthålls och hur arbetstiderna iakttas så att man inte utan godtagbart skäl avviker från arbetstidsschemat. Förbunden rekommenderar att man vid fastställande av yrkeskunnighet och mångkunnighet även beaktar arbetstagarens förmåga till och användbarhet för handledning och introduktion av övriga arbetstagare. Den personliga lönedelen fastställs så snart som möjligt, dock senast fyra månader efter att anställningsförhållandet har inletts. Innan den personliga lönedelen har fastställts, används den uppgiftsrelaterade lönedelen som arbetstagarens grundlön. Fastställandet av arbetstagarnas personliga lönedelar utförs på basis av chefens bedömning av arbetstagarens yrkeskunnighet, mångkunnighet, arbetsresultat och omsorgsfullhet. Arbetstagarens personliga lönedel ska motsvara hans eller hennes yrkeskunnighet, mångkunnighet, arbetsresultat och omsorgsfullhet. Detta konstateras vid omvärderingar som utförs med jämna mellanrum. Arbetsgivaren utarbetar ett lokalt mätningssystem, vars innehåll behandlas med arbetstagarnas representanter. Vid utarbetande av mätningssystem väljs minst två av de för arbetet betydelsefulla faktorerna yrkeskunnighet, mångkunnighet, arbetsresultat och omsorgsfullhet att ingå i det arbetsplatsspecifika mät-

19 ningssystemet. En faktor kan vid behov indelas i två underfaktorer om det inte finns en motiverad anledning till att indela den i flera. Genom utbildning bibringas förmännen ett tillräckligt kunnande för riktig användning och tillämpning av systemet. På arbetsplatsen utreds för varje arbetstagare de principer enligt vilka de personliga lönedelarna differentieras. För arbetstagaren utreds de grunder enligt vilka den personliga lönedelen fastställs. Den personliga lönedelen utgör minst 3 % och högst 25 % av arbetstagarens uppgiftsrelaterade lönedel. Fastställandet av arbetstagarnas personliga lönedelar är oberoende av arbetets eller arbetsuppgiftens svårighetsgrad. Detta innebär att i både krävande och mindre krävande arbeten och arbetsuppgifter kan förekomma olika kompetensnivåer. Medeltalet av de personliga lönedelar som arbetsplatsspecifikt procentuellt fastställts för arbetstagarna är nivågruppsvis mellan 11 och 17 procent. I samband med de fastställanden som berör samtliga arbetstagare ska det konstateras att medeltalet förverkligas. På arbetsplatser med under 50 arbetstagare hör samtliga arbetstagare till samma nivågrupp. På arbetsplatser med högst 50 arbetstagare används lönegrupperna som nivågrupper. Lönegrupper med färre än 20 arbetstagare sammanslås med den lönegrupp som befinner sig näst intill en gemensam nivågrupp. Vid fastställande av personliga lönedelar ska nivågruppvis användas hela tillämpningsområdet mellan 3 och 25 %. Ju större arbetsplats det är fråga om, desto sannolikare följer differentieringen av de personliga lönedelarna normalfördelningen. Förtroendemannen tillställs en utredning om differentieringen av de personliga lönedelarna. Studerande, arbetstagare under 18 år, praktikanter och arbetshandikappade Mom. 5. Studerande, unga arbetstagare och praktikanter Till studerande betalas på basis av kunnighet, erfarenhet och kompetens minst timlön enligt nivågrupp 2. Timlöner till arbetstagare under 18 år differentieras på basis av födelseåret. Till en arbetstagare som under arbetsåret fyller 15 år betalas lön enligt nivå 1. Timlönerna (cent/timme) för studerande och arbetstagare under 18 år är fr.o.m följande: 1. nivå nivå nivå nivå Timlönerna (cent/timme) för studerande och arbetstagare under 18 år är fr.o.m följande: 1. nivå nivå nivå nivå 1 861

20 Timlönerna tas i bruk på arbetsplatsen från den tidpunkt då lönerna höjs. Man kan avvika från de i paragraferna 7 och 8 nämnda lönerna i fråga om sådana praktikanter i anställningsförhållande som inte har den erfarenhet som arbetet kräver. Tidlönen till praktikanter som har fyllt 18 år ska emellertid överensstämma med minst beloppet i den lägsta kravgruppen. Med studerande avses läroavtalselever avsedda i lagen om yrkesutbildning och studerande vid branschens yrkesläroanstalter som är i anställningsförhållande. Om en studerande, en arbetstagare under 18 år eller en praktikant utför prestationslönearbete, tillämpas på hans eller hennes lönesättning de gällande enhetspriserna, om inte annat avtalas. Till en person som är i anställningsförhållande när läroavtalet ingås, betalas hans eller hennes grundlön som studerandelön, om lokalt inte avtalas om en högre lön. Mom. 6. Arbetshandikappade Det är tillåtet att avvika från de i paragraf 7 nämnda lönerna i fråga om sådana arbetstagare vars arbetsförmåga i respektive arbete bestående har blivit nedsatt på grund av sjukdom eller annan orsak. 9 Avlöningssätt Mom. 1. Löneformerna delas upp i tidlön och prestationslöner. Löneformerna för prestationslön är rakt ackord, blandackord och premielön. Löneformer som ska tillämpas 1 de av förbunden gemensamt uppgjorda och avtalade löneformer, som nämns i tillämpningsanvisningen 2 lokalt mellan arbetsgivaren och arbetstagarparten avtalade och antecknade löneformer 3 en uppgiftsrelaterad löneform som avtalats mellan arbetsgivaren och respektive (en eller flera) arbetstagare. Förtroendemannen ska få kännedom om denna löneform. De av förbunden gemensamt uppgjorda och avtalade löneformerna är: 1 Tidlön 2 Prestationslön 2.1 Direkt ackord 2.2 Delackord 1 fast del 75 % rörlig del 25 % 2 fast del 50 % rörlig del 50 % 2.3 Premielön 1 fast del 85 % rörlig del 15 % 2 fast del 70 % rörlig del 30 % 3 fast del större än 90 %