KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLÅT- OCH INDUSTRIISOLERINGSBRANSCHEN

Transkript

1 Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen. Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

2 KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLÅT- OCH INDUSTRIISOLERINGSBRANSCHEN mellan METALLITEOLLISUUDENHARJOITTAJAIN LIITTO - MTHL:n TYÖNANTAJAT ry och METALLARBETARFÖRBUNDET rf

3 PDF, ISBN

4 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kollektivavtal för plåt- och industriisoleringsbranschen... sida Sakregister... 6 Underteckningsprotokoll till kollektivavtalet Allmänt 1 Tillämpningsområde Avtalen mellan centralorganisationerna Bestämmelser om anställningsförhållande Dyrortsklasser II Löner och lönegrunder 5 Uppgiftsrelaterade timlöner... 6 Arbetstagarens lön och löneformer grundtimlön tidlön prestationslöner Lönebetalning III Arbetsstudier 8 Arbetsstudier IV Bestämmelser om arbetstid 9 Ordinarie arbetstid Övertidsarbete, söndagsarbete och arbete som utförs under ledighet per vecka 6-52 V Särskilda ersättningar 11 Arbete utanför fabriksområdet Ersättning för arbetsredskap Söckenhelgsersättning Övriga ersättningar och förmåner... 65

5 Innehållsförteckning VI Arbetarskydd 15 Arbetarskydd VII Sociala bestämmelser 16 Lön för sjuktid och moderskapsledighet Läkarundersökningar Försäkringar Semester VIII Särskilda bestämmelser 20 Fackföreningsavgifter Användning av anslagstavlor Förtroendemän Möten på arbetsplatser samt informations- och samarbetsverksamhet Utbildningsverksamhet Bestämmelse om strejkbegränsning Meningsskiljaktigheter och deras avgörande Anlitande av utomstående arbetskraft Lokala avtal IX Ackordprissättning för industriisolering XII Avtalets giltighet 35 Avtalets giltighetstid Avtal om arbetstid i treskiftsarbete TT-FFC allmänt avtal, plåt- och industriisoleringsbransch Protokoll över tillämpningen av det allmänna avtalet mellan TT och FFC inom plåt- och industriisoleringsbranschen Förtroendemannaavtal för plåt- och industriisoleringsbranschen Avtal om uppsägningsskydd för plåt- och industriisoleringsbranschen Semesterlöneavtal inklusive förändringar Tabell över lokala avtal Mätningsgrunder för ackord Ackordsprissättning X Ackordsprissättning för plåtbranschen XI Ackordsprissättning för arbeten med korrugerad plåt och för ljud- och värmeisoleringsarbeten i samband med dem

6 Sakregister Helgafton... Adoption... Tidlön... - tidlön för arbetstagare... - företagsspecifikt tillägg Underteckningsprotokoll (KA) tidlöner... - förhöjning av genomsnittlig timförtjänst efterverkan av de lokala avtalen... -höjning av lönegrunder justering av löner... - justering av protokoll prestationslöner... - undertecknande av kollektivavtalet engångsbelopp... - avsaknad av lokal uppgörelse , 20 -arbetsgrupper allmän förhöjning... 18, 20 Fackavdelning Yrkesexamenspremie... Fackföreningsmedlemsavgift Ersättning för söckenhelg... Söckenhelgsveckor Värnplikt... 65, 86 Bostad... - anskaffning nivå Måltidsersättning Återhämtningspaus Avgång med pension Särskilda tillägg tjänsteårstillägg skift-, kvälls- och nattarbete Specialyrkesexamenspremie Meningsskiljaktigheter och deras avgörande förhandlingsskyldighet... - lokal förhandlingsordning arbetsdomstolen Promemoria över meningsskiljaktigheter... Tandsjukdom... Begravningsdag... Kristi himmelsfärdsdag... Personligt kompetenstillägg... - yrkesskicklighet... - mångkunnighet... - ansvarskänsla och omsorgsfullhet... - storlek och differentiering... - arbetsresultat och kvalitet... Personliga ärenden... Personlig skyddsutrustning... Prissättningsgrund... Bröllopsdag... Faderskapsledighet... Självständighetsdagen... Jul... Midsommar... Kaffepaus... Dyrhetsklasser... Karensdag... Utvecklingsverksamhet... Genomsnittlig timförtjänst... 21, - förhöjning av genomsnittlig timförtjänst... - beräkning av genomsnittlig timförtjänst... - användningsperioder... Avtal mellan centralorganisationer (förteckning) Möten på arbetsplatsen... Kommenderingsplats... Kommenderingsort... Ersättande arbete... Ersättningar och förmåner... - begravningsdag... - bröllopsdag... - uppbåd... - bemärkelsedagar... 34, , , 64 43, 47, 58, 63 43, 47, 58, , , 46-47,

7 Sakregister - repetitionsövningar befolkningsskydd Hemresor Utbildning... 89, Uppbåd Laboratorieundersökningar När barn insjuknar vård av svårt sjukt barn Lördag... 40, 43, 46 Vilotid Semesterkvalifikationsår Semesterlöneavtal ändring Semesterpenning Permittering... 26, 75, 215, 217, Trettondagen... 43, 66 Förtroendeman/förtroendemannaavtal... 38, 76, 87, yrkesutveckling och -avancemang fackavdelning ersättning för inkomstbortfall kandidatskydd anmälningsskyldighet efterskydd behörighet ersättning för lagstridigt upphörande av anställningsförhållande utbildning månadsersättning permittering förtroendemannaavtal skyldighet att ordna annat arbete lokal förhandlingsordning huvudförtroendeman uppgifter som ska ges huvudförtroendemannen förflyttning uppgifter uppgifternas konfidentiella natur verksamhetsområde uppsägning av arbetsavtal hävning av arbetsavtal anställningsförhållande val vice huvudförtroendeman övertidsersättning Läkarundersökning ersättning för inkomstbortfall tandsjukdom fastställande av vård anmälningsskyldighet fall som inte omfattas av arbetsgivarens ersättningsskyldighet laboratorie- och röntgenundersökningar lagstadgade kontroller resekostnader och dagtraktamente undersökningar under graviditetstiden cancersjukdom undvikande av onödig förlust av arbetstid ny sjukdom minimiväntetid Läkarintyg , 78 - oklarheter retroaktivt företagsläkare Måndag Inkvarteringskostnader Sovplats Researbete omotiverad frånvaro anskaffande av bostad måltidsersättning personliga ärenden kommenderingsplats kommenderingsort kostersättning hemresor under vissa helgdagar ersättning för restid reseersättningar på kommenderingsorten resekostnader... 53, 57 - resans början och slut... 52, 54 - reseskyldighet... 52, 59 - egen bil... 53, 57 - lokala avtal om utlandsdagtraktamente dagtraktamente gränsarbete undantagsbestämmelser som gäller Sverige

8 Sakregister - sjukhusdagpenning... - researbete som skall utföras utomlands... - ordinarie arbetsplats... - övernattningskostnader... Möten inom Metallarbetarförbundets förvaltningsorgan... Bemärkelsedagar... Mångkunnighet Förhandlingsordning... 41, 90, Förhandlingsskyldighet Unga arbetstagare Egen bil... 53, 57 Elever Läroavtal Lokala avtal ärenden som ska avtalas Tvångsstyrt arbete Lönebetalning Lönegrunderna personligt kompetenstillägg prissättningsgrund studerandelön för tilläggsutbildning unga arbetstagare normarbetenas svårighetsgrad elever grundtimlön arbetsspecifik timlön arbetets svårighetsgrad Löneformer val Tjänsteårstillägg Räddningslag Periodarbete Grundtimlön , 35 Långfredagen Frånvaro... 39, 57, 64 Dagtraktamente Huvudförtroendeman Påsk... 47, 58, 63 Gränsarbeten Kamenogorsk Kostamus Svetogorsk Graviditet Reservövningar Grupplivförsäkring Röntgenundersökningar Sjuhusdagpenning Sjukdom... 64, Lön för sjukdomstid anställningsförhållande som fortgått under 1 månad epidemier avslag anmälningsskyldighet karensdag ersättningsperioder ersättningsgrund... 72, 73, 77 - sjukt barn tidpunkten för utbetalning vägledning i riktig tillämpning av kollektivavtalet missbruk av löneförmåner insjuknande mitt under arbetsdag återfall av samma sjukdom olycksfall i arbete företagsläkare avdrag Avtalets bindande verkan Tillämpningsområde (KA) Söndagsarbete... - söndagstillägg... 41, 46, Skyddsklädsel Prestationslön(earbete) prissättningsgrund... 33

9 Sakregister - prissättningsbestämmelser avbrytande på arbetsgivarens order avbrytande av annan orsak lönegaranti fördelning av grupprestationslön rätt att få uppgifter... - avtal om enhetspris... Kontrollstudie... Vanlig arbetsklädsel... Arbete utanför fabriksområdet Arbetstid organisering genomsnittlig veckoarbetstid... 37, treskiftsarbete vilotid förkortning periodarbete uppföljning söndagsarbete... 41, 46, 51 - ordinarie utjämning utjämningstillägg... -utjämningsperiod... 39, , 45, arbetstidslag arbetstidsschema... 38, 40, ändring av arbetstidsschemat arbetsvecka arbetsdygn lediga dagar... 40, 43 - övertid Arbetstidsbank begrepp och syfte ibruktagande användning avslutande av anställningsförhållandet uppsägning treskiftsarbete Arbetsvärde Kollektivavtal underteckningsprotokoll skyldighet att iaktta avtalet bindande verkan tillämpningsområde giltighet Uppgiftsrelaterad lönedel Arbetsspecifik timlön Arbetskommendering... Arbetsresa... Arbetsmätning... Arbetsstudier... Fastställande av arbetets svårighetsgrad... Svårighetsgrupp... Arbetslöner... Arbetsfredsförpliktelse , Uppsägningstider för arbetsavtalet... 25, Arbetarskydd , Arbetarskyddschef Arbetarskyddskommission ersättning för inkomstbortfall Arbetarskyddsfullmäktig befrielse från arbetet månadsersättning Stridsåtgärd Olycksfall i arbete Företagshälsovårdare Företagsläkare Arbetstidsschema... - ändringar... 38, 40, Arbetsdomstolen Arbetarskydd personlig skyddsutrustning anmälningsskyldighet avhållande från arbetet skyddsklädsel allmänna skyldigheter Arbetsvecka Arbetsdygn Fastställande av arbetets svårighetsgrad

10 Sakregister - normarbeten inlärningstid kravgrupp Utlandsdagtraktamente lokala avtal om utlandsdagtraktamente Researbete som skall utföras utomlands principer som antagits av förbunden reseskyldighet undantag som gäller Sverige gränsarbete Anlitande av utomstående arbetskraft underleverans hyrd arbetskraft information till förtroendemannen Ackordprissättning industriisoleringsbranschen plåtbranschen arbeten med korrugerad plåt och relaterade ljud- och värmeisoleringsarbeten Nyårsdagen Del av dygn Ordinarie arbetsplats Lediga dagar Första maj... 43, 63 - arbetsförhållanden ansvar som arbetet förutsätter semesterpenning dagar likställda med arbetade dagar... 39, 80, 184, semesterlag semesterlön , Samarbete Allmän förhöjning Allmänt avtal Övertidsarbete tillägg per vecka per dygn ett övertidsbegrepp Nattresepenning Övernattningskostnader Lön för moderskapsledighet Veckoledighet ersättning för veckoledighet Veckoövertid Giltighetstid (KA) Övertidsarbete per dygn Skiftarbete... 42, kvällsskiftstillägg utjämning av arbetstid i dag- och tvåskiftsarbete arbetsskift övertidsförhöjning av skifttillägg nattskiftstillägg Semester , semesterersättning , semesterkvalifikationsår semesterlöneavtal inklusive förändringar

11 KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLÅT- OCH INDUSTRIISOLERINGSBRA NSCHEN

12 Underteckningsprotokoll METALLITEOLLISUUDENHARJOITTAJAIN LIITTO - MTHL:N TYÖNANTAJAT RY METALLARBETARFÖRBUNDET RF UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET Tid Plats Teknologiindustrin rf, Helsingfors Närvarande Metalliteollisuudenharjoittajain Liitto - MTHL:n Työnantajat ry Metallarbetarförbundet rf Jukka Pyykönen Hannu Koret Markku Kuusisto Jari Mustikkamaa Pekka Pynnönen Tommi Saarnio Eero Salmi Arvo Tähtinen Marjo Veitonmäki Jaakko Virtanen Manu Laapas Jukka Huhtala Riku Aalto Matti Mäkelä Matti Friman Hannu Honkasalo Leo Kälkäjä Matti Lehtonen Veli Matti Markkinen Kari Lähteenmäki 1 Undertecknande av kollektivavtalet Det konstaterades, att mellan förbunden i dag har undertecknats ett kollektivavtal i enlighet med förhandlingsresultatet som nåddes Det kollektivavtal som nu undertecknas träder i kraft fr.o.m

13 Underteckningsprotokoll 2 Löner A. Justering av löner 2011 Metod för genomförande av löneförhöjningar samt tidpunkten för och storleken på dem Förhandlingarna om löneuppgörelsen och dess bakgrund Om löneuppgörelsen förhandlas lokalt. Syftet med de lokala förhandlingarna är att hitta en löneuppgörelse som överensstämmer med situationen på arbetsplatsen och arbetsplatsens behov. Tillsammans med huvudförtroendemannen diskuteras uppmuntrande lönesättning, lönedifferentiering och lokalt utrymme för löneförhöjning samt utveckling av produktiviteten på arbetsplatsen. Uppgörelsen bygger på företagets eller arbetsplatsens situation beträffande ekonomi, orderstock och sysselsättning samt kostnadskonkurrenskraft och köpkraftsfaktorer. Lokal löneuppgörelse I den lokala löneuppgörelsen ska man komma överens om hur löneförhöjningar genomförs samt tidpunkten för och storleken på dem. Avtalet ingås med huvudförtroendemannen. Ett avtal ska ingås skriftligen senast om man inte kommer överens om att förlänga behandlingstiden. Vid avsaknad av lokal uppgörelse Om ingen lokal uppgörelse nås höjs lönerna med en allmän förhöjning på 1,6 procent och retroaktivt med en pott på 0,8 procent för individuella förhöjningar från och med den eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter. Om hur ovan nämnda pott på 0,8 procent ska fördelas enligt lönestrukturen förhandlas och avtalas tillsammans med huvudförtroendemannen. Avtalsparterna anser det viktigt att man lokalt för en aktiv diskussion om fördelningen av löneförhöjningen enligt lönesystemet. Om man inte avtalar lokalt om hur potten ska användas kan parterna be förbunden om ett ställningstagande eller förslag om användningen av potten. Om man inte heller avtalar om användningen av potten på detta sätt uppgår den allmänna förhöjningen till totalt 2,4 procent. Om den lokala löneuppgörelsens kostnadseffekt är lägre än vad som nämns i föregående stycke eller om man avstår från förhöjningarna ska avtalet delges kollektivavtalsparterna senast Engångsbelopp Om de centrala arbetsmarknadsorganisationernas ramavtal för tryggande av konkurrenskraften och sysselsättningen i Finland av den 13 oktober 2011 fullföljs och inget annat avtalas lokalt om betalning av engångsbelopp eller betalningstidpunkten, betalas ett engångsbelopp på 150 euro till arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet för plåt- och industriisoleringsbranschen eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter under följande förutsättningar: - Engångsbeloppet betalas till de arbetstagare vars anställningsförhållande fortgått oavbrutet åtminstone sedan och fortfarande gäller vid den tidpunkt då engångsbeloppet betalas ut. - För arbetstagare som är deltidsanställda beräknas engångsbeloppet utifrån den arbetstid man kommit överens om i förhållande till den fulla arbetstiden Metod för genomförande av löneförhöjningar samt tidpunkten för och storleken på dem Förhandlingarna om löneuppgörelsen och dess bakgrund Om löneuppgörelsen förhandlas lokalt. Syftet med de lokala förhandlingarna är att hitta en löneuppgörelse som överensstämmer med situationen på arbetsplatsen och arbetsplatsens behov. Tillsammans med huvudförtroendemannen diskuteras uppmuntrande lönesättning, lönedifferentiering och lokalt utrymme för löneförhöjning samt utveckling

14 Underteckningsprotokoll av produktiviteten på arbetsplatsen. Uppgörelsen bygger på företagets eller arbetsplatsens situation beträffande ekonomi, orderstock och sysselsättning samt kostnadskonkurrenskraft och köpkraftsfaktorer. Lokal löneuppgörelse I den lokala löneuppgörelsen ska man komma överens om hur löneförhöjningar genomförs samt tidpunkten för och storleken på dem. Avtalet ingås med huvudförtroendemannen. Avtalet ska ingås skriftligen i god tid, dock senast den om man inte kommer överens om att förlänga behandlingstiden. Vid avsaknad av lokal uppgörelse Om ingen lokal uppgörelse nås höjs lönerna med en allmän förhöjning på 1,3 procent och med en pott på 0,6 procent för individuella förhöjningar från och med eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter. Om hur ovan nämnda pott på 0,6 procent ska fördelas enligt lönestrukturen förhandlas och avtalas tillsammans med huvudförtroendemannen. Avtalsparterna anser det viktigt att man lokalt för en aktiv diskussion om fördelningen av löneförhöjningen enligt lönesystemet. Om man inte avtalar lokalt om hur potten ska användas kan parterna be förbunden om ett ställningstagande eller förslag om användningen av potten. Om man inte heller avtalar om användningen av potten på detta sätt uppgår den allmänna förhöjningen till totalt 1,9 procent. Om den lokala löneuppgörelsens kostnadseffekt är lägre än vad som nämns i föregående stycke eller om man avstår från förhöjningarna ska avtalet delges kollektivavtalsparterna senast B. Tidlöner De gällande tidlönerna ska höjas på det sätt som anges under punkt A. C. Prestationslöner De gällande ackordspriserna och övriga prestationslöner höjs så att förtjänsten ökar på de sätt som nämns under punkt A. D. Höjning av lönegrunder De arbetsbetingade lönerna i kollektivavtalet tas i bruk arbetsplatsspecifikt från den tidpunkt då löneförhöjningarna genomförs. Dessa förhöjningar medför inte löneförhöjningar utöver den allmänna förhöjningen i tidlöneoch prestationslönearbete, ifall arbetslönerna förhöjda med dessa allmänna förhöjningar uppfyller bestämmelserna i det nya kollektivavtalet. E. Individuellt kompetenstillägg Det avtalades att de personliga kompetenstilläggen i samband med den generella höjningen förblir proportionellt lika stora som förr. F. Förhöjning av genomsnittlig timförtjänst Vid användning av genomsnittlig timförtjänst efter att lönehöjningen trätt i kraft ska den genomsnittliga timförtjänsten höjas så att förhöjningen därvid blir beaktad till den del den inte ingår i den genomsnittliga timförtjänsten. 3 Utveckling av lönestruktur Förbunden tillsätter en arbetsgrupp som har till uppgift att reda ut differentieringen av de nuvarande uppgiftsrelaterade lönerna samt dess utveckling jämfört med de arbetsbetingade timlönerna i övriga kollektivavtal. Arbetsgruppen ger en lägesrapport om sitt arbete före samt nödvändiga ändringsförslag före Därutöver har arbetsgruppen som uppgift att vid behov ordna informationsmöten och utbildning. 4 Arbetsgrupp för ackordsprissättning Förbunden tillsätter en arbetsgrupp som har som uppgift att utreda hur tidsenlig ackordsprissättningen är och hur den används och fungerar. Arbetsgruppen har dessutom till uppgift att utreda möjligheterna att använda olika befintliga publiceringstekniker. Arbetsgruppen kommer med behövliga ändringsförslag i god tid innan avtalsperioden löper ut. 5 Uppdatering av verktygsförteckningen Förbunden tillsätter en arbetsgrupp som har som uppgift att utreda

15 Underteckningsprotokoll företagens verktygspraxis (kollektivavtalet 12 ). Arbetsgruppen gör de nödvändiga ändringsförslagen på basis av utredningen före Efterverkan av de lokala avtalen Det lokala avtal som ingåtts med stöd av 28 i kollektivavtalet gäller även efter att kollektivavtalet har upphört att gälla, om det inte enligt den ovan nämnda paragrafen eller den uppsägningsklausul som finns antecknad i det lokala avtalet och med iakttagande av respektive uppsägningstider sägs upp att upphöra efter att uppsägningstiden gått ut. Uppsägningsrätten gäller under ett avtalslöst tillstånd även de lokala avtal som ingåtts för viss tid i enlighet med detta kollektivavtal. Uppsägningstiden är då tre månader. 7 Justering av protokoll Det avtalades att Jukka Pyykönen, Pekka Pynnönen, Riku Aalto och Matti Mäkela justerar detta protokoll. In fidem: Jukka Huhtala Tarkastettu: Jukka Pyykönen Riku Aalto Pekka Pynnönen Matti Mäkelä Bilaga till underteckningsprotokollet för kollektivavtalet för plåt- och industriisoleringsbranschen Till underteckningsprotokollet för kollektiv- och tjänstekollektivavtalen Arbetsmarknadens centralorganisationer har som en del av den ramlösning som undertecknades den 13 oktober 2011 godkänt regeringens mål att i syfte att sporra arbetsgivarna öka utbildning som främjar kompetens och produktivitet enligt följande: Utveckling av arbetslivet Staten inleder beredning av lagstiftningsprojekt på trepartsbasis som en del av arbetsmarknadsorganisationernas avtal. Regeringen är redo att, för att utveckla en fungerande arbetsmarknad och personalens kompetens, inleda beredning av ibruktagande också av utbildnings- och välfärdsavdrag i företagsbeskattningen genom ett särskilt skatteavdrag. Målet är att arbetsgivarna uppmuntras till att öka satsningen på utbildning som utvecklar personalens kompetens. Sålunda kan arbetstagaren på ett sätt som arbetsgivaren bestämmer årligen under tre dagar delta i utbildning som ökar arbetstagarens kompetens. På det sättet kan man öka den utbildning som utvecklar personalens kompetens och inrikta den så att ett större antal arbetstagare deltar i utbildningen än tidigare. Arbetstagare över 55 år kan också använda dessa dagar för att främja arbetsförmågan och förbättra arbetshälsan. Målet med skatteavdraget är att främja utvecklingen av kompetensen och att förbereda sig för ändrade förhållanden samt att förlänga arbetskarriärerna. Före den 31 maj 2012 bereds på trepartsbasis ett förslag till kriterierna för det nya systemet, spelreglerna för ibruktagandet och hur systemet verkställs. Motsvarande arrangemang verkställs i den offentliga sektorn. Systemet tas i bruk den 1 januari Företagens personalplaner eller motsvarande planer granskas så att planerna möjliggör ovan nämnda arrangemang.

16 Kollektivavtal KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLÅT- OCH INDUSTRIISOLERINGSBRANSCHEN mellan Metalliteollisuudenharjoittajain Liitto - MTHL:n Työnantajat ry och Metallarbetarförbundet rf I ALLMÄNT 1 Tillämpningsområde Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas med nedan nämnda undantag på anställningsförhållanden mellan Metalliteollisuudenharjoíttajain Liitto - MTHL:n Työnantajat ry:s medlemsföretag inom industriisolerings- och byggnadsplåtbranschen och deras samtliga arbetstagare. Ifall en arbetsgivare som även utför annat än industriisolering och byggnadsplåtsarbete endast för en avdelnings del är medlem i Metalliteollisuudenharjoittajain Liitto - MTHL:n Työnantajat ry, tillämpas detta avtal endast på anställningsförhållanden för arbetstagarna på den nämnda avdelningen under ovan nämnda förutsättningar. Semesterlöneavtalet inklusive förändringar som gjorts i det Bestämmelser om anställningsförhållande Mom. 1. När arbestagare sägs upp och permitteras iakttas som en del av detta avtal det avtal om uppsägnings- och permitteringsgrunder som ingåtts mellan Metalliteollisuudenharjoíttajain Liitto - MTHL:n Työnantajat och Metallarbetarförbundet Vid uppsägning av ett arbetsavtal ska minst följande uppsägningstider iakttas: När arbetsgivaren säger upp ett arbetsavtal Anställningsförhållandets längd högst 1 år över 1 år men högst 5 år över 5 år men högst 10 år över 10 år men högst 15 år över 15 år När arbetstagaren säger upp sitt arbetsavtal Anställningsförhållandets längd Uppsägningstid 2 veckor 4 veckor 6 veckor 2 månader 3 månader Uppsägningstid Tillämpningsområde Semesterlöneavtal Uppsägningstider då arbetsgivaren säger upp ett arbetsavtal De som är bundna vid avtalet är skyldiga att noggrant iaktta detta avtal och se till att föreningar som lyder under dem liksom arbetsgivare och arbetstagare som hör till föreningarna inte bryter mot bestämmelserna i avtalet. högst 1 år över 1 år men högst 5 år över 5 år 1 vecka 2 veckor 1 månad 2 Avtal mellan centralorganisationer Som en del av detta kollektivavtal tillämpas följande avtal som ingåtts mellan förbunden och som ingår som bilaga i detta avtal: De 4 första månaderna av ett anställningsförhållande utgör prövotid som avses i 1 kap. 4 1 mom. i arbetsavtalslagen under vilken vardera parten kan häva arbetsavtalet. Prövotid TT-FFC allmänt avtal Som en del av detta avtal iakttas det allmänna avtalet som undertecknats mellan centralorganisationerna (TT-FFC) i den form som de undertecknade förbunden har godkänt det nämnda allmänna avtalet för plåt- och industriisoleringsbranschen. I en visstidsanställning som varar under åtta månader får prövotiden utgöra högst hälften av arbetsavtalets längd. Mom. 2. Om de lokala parterna gemensamt konstaterar att

17 Kollektivavtal Permittering på grund av väderleksförhållanden Industriisoleringsbranschen väderförhållandena, vind, regn eller temperatur hindrar arbetstagaren från att utföra det avtalade arbetet, ska arbetsgivaren sträva efter att ordna med annat arbete. Om det inte är möjligt att ordna annat arbete, har arbetsgivaren rätt att permittera arbetstagaren genom att meddela permitteringen senast när arbetsdagen eller arbetsskiftet inleds. Ifall arbetstagaren har kommit till arbetsplatsen men av ovan nämnda skäl inte har kunnat inleda arbetet, betalar arbetsgivaren lön för resetid och ersättning för resekostnader i enlighet med kollektivavtalet om arbetsplatsen är belägen utanför de gränser som fastställs i det ovan nämnda avtalet. Under den tid som arbetstagaren är anställd hos arbetsgivaren har han eller hon ingen rätt att utföra entreprenadarbete för egen räkning eller utföra arbeten inom sin bransch för en annan arbetsgivare. 4 Dyrhetsklasser På industriisoleringsbranschen tillämpas siffrorna i den första dyrortsklassen. Användningen av den dyrortsklass som tillämpas på arbetsplatsen på kollektivavtalets underteckningsdag fortsätts fram till , varefter användningen av dyrortsklasser upphör. Kommunförteckningen som ligger till grund för dyrortsklassificeringen liksom de arbetsspecifika tim- och månadslönerna i enlighet med dyrortsklassificeringen samt övriga löneuppgifter finns på förbundens webbplatser och II LÖNER OCH LÖNEGRUNDER 5 Uppgiftsrelaterade timlöner Mom. 1. De uppgiftsrelaterade timlönerna (cent/timme) som baserar sig på arbetenas svårighetsgrad är fr.o.m : SG 1 Arbetet kan utföras utan särskild yrkesutbildning efter en kort handledning på arbetsplatsen. 916 SG 2 Arbetet kan utföras efter en relativt kort inlärningstid. Det är tämligen svårt att ge detaljerade arbetsinstruktioner. Arbetet förutsätter normal omsorgsfullhet. 985 SG 3 I samband med arbetet är man i bland tvungen att planera prestationen i detalj och/eller välja arbetsmetoder bland vissa möjliga alternativ. Arbetet kräver en inlärningstid på 1 2 år. Arbetet förutsätter normal omsorgsfullhet SG 4 Arbetet förutsätter färdighet att träffa val om ett detaljerat sätt att utföra arbetet. Arbetet kräver en inlärningstid på 2 5 år. Arbetet förutsätter tämligen stor omsorgsfullhet och noggrannhet SG 5 Arbetet förutsätter omdöme i fråga om det detaljerade utförandet av arbetet. Arbetet kräver en inlärningstid på över 5 år. Arbete förutsätter stor omsorgsfullhet och kännetecknande för arbetet är självständigt beslutsfattande De uppgiftsrelaterade timlönerna (cent/timme) som baserar sig på arbetenas svårighetsgrad är fr.o.m : Arbetsspecifika timlöner Arbetsspecifika timlöner SG SG SG SG SG De uppgiftsrelaterade timlönerna tas i bruk arbetsplatsspecifikt från och med den tidpunkt då lönerna höjs. Mom. 2. Bestämning av arbetets svårighetsgrad

18 Kollektivavtal Inlärningstid Ansvar Grundtimlön Arbetsförhållanden Normarbeten Inlärningstid som arbetet kräver Med inlärningstid avses den tid inom vilken den prestationssäkerhet som arbetet kräver, en normal prestationsnivå och det omdöme som arbetet kräver i genomsnitt uppnås. Inlärningstiden fastställs arbetsspecifikt genom att den tid som krävs för erforderlig utbildning och erhållande av praktisk erfarenhet utreds. Inlärningstiden fastställs enbart på basis av den inlärningstid som arbetet kräver. Inlärningstiden fastställs inte på basis av arbetstagarens tid i arbetet och/eller utbildning. Ansvar som arbetet förutsätter Med ansvar som arbetet förutsätter avses det ansvar som arbetstagaren ges på grund av arbetets självständighet, säkerhet, produkt eller prestation och arbetsredskap. Arbetsförhållanden Arbetena utförs under branschtypiska förhållanden. Samtliga faktorer till följd av arbetsförhållandena eller materialen har beaktats i de uppgiftsrelaterade lönerna. Svårighetsgrupper för normarbeten Svårighetsgrupper för vissa arbeten som förekommer inom byggnadsplåt- och industriisoleringsbranscherna. Svårighetsgruppen för de arbeten som inte nämns i denna förteckning bestäms arbetsplatsspecifikt på avtalsenliga grunder och de jämförs med normarbetena i förteckningen. Isolering med ull, armering, isolering, plåtbeslagning på isolering, byggnadsplåtsarbete, monterinsarbeten med ventilations- och isoleringselement, ventilationsarbeten, kylisoleringsarbeten med cellplast och tillverkning av isoleringskuddar, krävande ställningsarbeten. Svårighetsgrupp 5 Krävande isolerings- och byggnadsplåtsarbeten, ventilationsarbete, järnkonstruktionsarbete, armeringsarbeten med isolering, plåtarbeten med polyuretanisolering 6 Arbetstagarens lön och löneformer Mom. 1. Grundtimlön Fullt arbetsför arbetstagare som fyllt 18 år. Arbetstagarens grundtimlön fastställs på basis av svårigheten i det arbete eller de arbeten han eller hon har utfört (uppgiftsrelaterad lönedel) och på basis av hans eller hennes arbetsprestation (personlig kompetenstillägg). Mom. 2. Uppgiftsrelaterad lönedel Arbetstagarens uppgiftsrelaterade lönedel fastställs på basis av de arbeten han eller hon regelbundet utför. Storleken på den ovan nämnda lönedelen fastställs på basis av den arbetsbetingade timlönen i den svårighetsgrupp som den största delen av de utförda arbetena tillhör. När arbeten fördelas ska regeln vara att arbetstagaren tilldelas sådana arbeten som till sin svårighetsgrad motsvarar de arbeten som han eller hon i regel utför. Uppgiftsrelaterad lönedel Svårighetsgrupp 1 Enkla och lätta hjälparbeten Svårighetsgrupp 2 Krävande och tunga hjälparbeten, enkla monteringsarbeten med färdiga delar, arbeten som innebär rivning av isoleringar Arbetshandledningen följer även princip om att arbetstagare i takt med attarbetsprestationerna förbättras tilldelas mera krävande arbetsuppgifter Svårighetsgrupper Fem svårighetsgrupper tillämpas: SG 1, SG 2, SG 3, SG 4 och SG 5. Svårighetsgrupp 3 Enkla armeringsarbeten och isoleringsarbeten med ull, arbeten med korrugerad plåt, monteringsarbeten med ventilations- och isoleringselement, tillverkning av delar på en fabrik Den svårighetsgrupp som arbetstagaren tillhör fastställs på basis svårighetsgraden i de arbeten som arbetstagaren huvudsakligen utför. Svårighetsgrupp 4

19 Kollektivavtal Mom. 3. Individuellt kompetenstillägg läroavtalselever som avses i lagen om yrkesläroanstalter och som fyllt 15 år är fr.o.m : Kompetenstillägg Yrkesskicklighet Mångkunnighet Arbetstagarens personliga kompetenstillägg fastställs på basis av de faktorer som är betydelsefulla med tanke på arbetet. Faktorerna är yrkeskunnighet, mångkunnighet, arbetsresultat och omsorgsfullhet. Yrkeskunnigheten fastställs genom granskning av arbetstagarens förmåga att klara sig av valsituationer som anknyter till arbetets utförande i fråga om arbetssätt och arbetsmetoder samt utvecklingen av dessa. Dessutom beaktas de yrkesexamina som arbetstagaren har avlagt. Mångkunnigheten fastställs genom värdering av arbetstagarens förmåga och användbarhet att inom organisationen utföra olika arbeten samt hans eller hennes färdighet att utveckla dessa kunskaper. 1 lärlingsår lärlingsår lärlingsår lärlingsår 884 Timlönerna (cent/timme) för arbetstagare under 18 år och för läroavtalselever som avses i lagen om yrkesläroanstalter och som fyllt 15 år är fr.o.m : 1 lärlingsår lärlingsår lärlingsår lärlingsår 902 Unga arbetstagare Arbetsresultat och kvalitet Ansvarskänsla och omsorgsfullhet Storleken på det personliga kompetenstilllägget Tidpunkt för fastställande av kompetenstillägg Unga arbetstagare Arbetsresultatet och kvaliteten fastställs genom att det resultat och den kvalitet arbetstagaren har åstadkommit jämförs med det normala arbetsresultatet i arbetet och den förutsatta kvaliteten. Vid fastställande av dessa faktorer beaktas iakttagande av anvisningar, bestämmelser och arbetstider samt upprätthållande av arbetsplatsordning och samarbete med beställaren. Storleken på det personliga kompetenstillägget är minst 3 % och högst 20 % av den uppgiftsrelaterade lönedelen. Medeltalet av de kompetenstillägg som fastställts för arbetstagarna på arbetsplatsen ska i procent ligga mellan 9 och 14 %. Storleken på det personliga kompetenstillägget fastställs av arbetsgivaren på de grunder som anges i avtalet. Det personliga kompetenstillägget fastställs för en arbetstagare så snart som möjligt, dock senast fyra månader efter att anställningsförhållandet inletts. Innan det personliga kompetenstillägget fastställs används den uppgiftsrelaterade lönedelen som arbetstagarens grundlön. Om en person avlägger godkänd yrkes- eller specialyrkesexamen fastställs personens kompetenstillägg på nytt. Mom. 4. Unga arbetstagare och elever Timlönerna (cent/timme) för arbetstagare under 18 år och för De uppgiftsrelaterade timlönerna tas i bruk arbetsplatsspecifikt från och med den tidpunkt då lönerna höjs. Tillämpningsanvisning: Lönesiffrorna i tabellen under moment 4 ovan är timlöner som tillämpas utan några tillägg. Elevlöner för tilläggsutbildning För en arbetspraktik enligt läroavtalet om tilläggsutbildning betalas elevlön som åtminstone motsvarar lönen under det 2:a utbildningsåret. Till en person som är i anställningsförhållande då läroavtalet ingås, betalas elevlön som motsvarar hans eller hennes uppgiftsrelaterade lönedel av grundlönen, om inte lokalt avtalas om en högre lön. Mom. 5. Löneformer Löneformerna indelas i tidlön och prestationslöner. Löneformerna för prestationslön är rakt ackord, blandackord och premielön. Valet av löneform Valet av den uppgiftsrelaterade löneformen baserar sig på arbetets egenskaper och tekniska förutsättningar. Dessa är bl.a. arbetets art, arbetsmetod och dess etableringsgrad, prestationsnormernas exakthet och störningar i produktionen. Elevlöner Löneformer

20 Kollektivavtal Personlig tidlön Direkt ackord Delackord Premielön Tidlön För arbete med tidlön betalas till arbetstagaren personlig tidlön som är minst lika stor som grundtimlönen. Tillämpningsanvisning: Arbetstagarens personliga tidlön består av grundlönen och ett eventuellt företagsspecifikt tillägg. Efter att den personliga lönedelen och det personliga kompetenstillägget har fastställts (t.ex. med 6 månaders mellanrum) tas de grundtimlöner och tidlöner som fastställts i bruk i arbetstagarens lön från början av den följande lönebetalningsperioden. Prestationslöner Löneformerna för prestationslön är rakt ackord, blandackord och premielön. För att öka arbetseffekten och förtjänsten ska arbetstagarna beredas möjlighet att utföra ackordsarbete, om arbetets natur tillåter det och om det är tekniskt möjligt. Rakt ackord är en löneform där hela lönen omedelbart och endast är beroende av arbetsmängden. Blandackord är en löneform där det finns en fast del och en rörlig del som är beroende av arbetsmängden. Premielön är en löneform där det finns en fast del och en rörlig premiedel som är beroende av arbetsmängden. Storleken på premiedelen fastställs på basis av produktionsmängden, produktionskvaliteten eller en övrig resultatfaktor eller som en kombination av dessa. av arbetet har utförts, ingås en överenskommelse om ackordspris. Arbetstagaren ska ges ett intyg över ackordspriset och nödvändiga uppgifter om grunderna för beräkningen av ackordpriset Om arbetstagaren inte tar emot det ackord som erbjuds honom eller henne, betalas för arbetet uppgiftsrelaterad timlön. Protokollsanteckningar: 1. Med stöd av den ovan nämnda bestämmelsen ska arbetstagaren inte ogrundat överge ett ackord som prissatts enligt kollektivavtalet. 2. Om arbetsgivaren tar i bruk nya verktygsmaskiner, material eller bättre arbetsmetoder, kan ackordsprissättningen ändras även under avtalsperioden efter att det har förhandlats om ärendet mellan Metalliteollisuuden harjoittajain Liitto - MTHL:n Työnantajat ry och Metallarbetarförbundet rf. I fråga om grupparbetsbetingade ackordslöner får arbetstagaren sin andel av ackordslönens rörliga del, såvida inte annat avtalas, i förhållande till sin grundtimlön och det antal arbetstimmar med vilket han eller hon har deltagit i grupparbetet. När arbetstagaren på arbetsgivarens order är tvungen att avbryta ett avtalat ackord som han eller hon inlett på grund av ett annat arbete, och det arbete som förorsakat avbrottet inte kan arrangeras som ackordsarbete, betalas till arbetstagaren för den tid avbrottet varar hans eller hennes genomsnittliga timlön, dock för högst sex arbetsdagar. Protokollsanteckning: Ovan nämnda bestämmelsen tillämpas inte när ackordet avbryts på grund av byggnadstekniska arbeten eller om man när man kommit överens om ackordet har konstaterat att ackordet avbryts av arbeten som inte kan utföras som ackordsarbete. För sådant arbete betalas tidlön. Avtal om ackordsprissättning Utdelning av ackordslön Ackordet avbryts Lön för väntetid i prestationslönearbete Ackordsprissättning Arvodesprissättning Prissättning av prestationslönearbete (ackordsarbete) Ackordsarbete utförs enligt ackordsprissättningen i det här avtalet. Prissättningen för det prestationslönearbete som faller utanför ackordsprissättningen ska basera sig på de uppgiftsrelaterade timlönerna och vara sådan att arbetstagarens ackordsförtjänst med normal ackordarbetstakt blir 25 % högre än dessa löner och ökar i takt med att arbetsresultatet eller arbetseffektiviteten förbättras i minst samma takt. Premiearbetet ska prissättas så att arbetstagarens lön, då han eller hon uppnår ett normalt premiearbetsresultat, är 10 % högre än prissättningsgrunden, dvs. den uppgiftsrelaterade timlönen för arbetet. För ackordsarbete för vilket fast arbetspris inte har bestämts, ska, såvitt möjligt, redan innan arbetet inleds, dock senast efter att hälften Lön för väntetid i prestationslönearbete Om arbetstagaren är tvungen att vänta på arbete eller material på arbetsplatsen, är han eller hon skyldig att i tillräckligt god tid meddela arbetsgivaren detta och utföra annat arbete inom branschen under väntetiden. Om arbetstagaren trots detta och utan eget förvållande blir tvungen att vänta, betalas arbetstagaren för väntetiden en tidlön som inte avdras från ackordspriset.

21 Kollektivavtal Man ska sträva efter att dagligen utreda de gjorda arbetstimmarna och väntetimmarna under ackordsarbetet, och de ska redas ut senast per räkenskapsperiod. Ackordsmätning och betalning av ackordsvinst Ackordsmätning och betalning av ackordsvinst När ackordsarbetet mäts, kan, om arbetstagarna så vill, en av dem som deltagit i ackordsarbetet vara närvarande och till honom eller henne betalas grundtimlön för den tid som åtgår till mätningen, om mätningen inte utförs omedelbart efter att arbetet har blivit fullgjort utan efter att arbetstagarna redan har hunnit flytta sig till ett nytt arbetsställe. När arbetet utförs på ackord ska arbetstagarnas eller ackordgruppens förman få en skriftlig kontoutredning av vilken framgår på vilken grund ackordets helhetssumma har fördelats till dem som deltagit i arbetet. Den ovan nämnda ska också få en kopia på beräkningen som visar attackordets helhetssumma överensstämmer med ackordprissättningen och de priser som man särskilt kommit överens om för arbetet i fråga. Om ackordsarbetet fortgår i över två månader, betalas till arbetstagarna varje månad, om de så kräver, ett ackordsförskott på 30 % av den ackordsvinstandelen som motsvarar den beräknade mängden färdigt arbete. Lnegaranti Lönebetalningsperiod När ackordsarbete utförs ska mätningen, såvitt möjligt, utföras utöver de nämnda tidsperioderna omedelbart efter att ackordet blivit färdigt, och ackordsgrunderna betalas om en vecka på den närmast följande lönedagen. I prestationslönearbete betalas till arbetstagaren minst grundtimlön. 7 Lönebetalning Lön betalas två gånger i månaden, om inte annat avtalas lokalt. Om lönebetalningsdagen infaller på en helgdag, betalas lönerna på föregående dag. Förbunden rekommenderar att man på arbetsplatserna avtalar om att lönebetalningen sker via penninginrättning.

22 Kollektivavtal Arbetsstudiens syfte III ARBETSSTUDIER 8 Arbetsstudier Mom. 1. Avsikten med utvecklingen av metoderna och arbetsstudierna är att förbättra verksamhetens produktivitet och därigenom företagens konkurrensförmåga och anställningsförhållandenas kontinuitet. När arbetet utvecklas och mäts iakttas principerna om utvecklingsverksamhet i 2 kap. i det allmänna avtalet mellan TT och FFC, plåt- och industriisoleringsbranschen. Tillvägagångssätt i anslutning tillarbetstudier har även redogjorts för i förbundens publikation Mietintö työn- ja aikatutkimuksista (Betänkande över arbetsoch tidsundersökningar). hon så vill, förklaras hur studien har utförts och vilka resultaten är. Mom. 4. Med tvångsstyrt arbete avses arbete där maskin, process, arbete vid löpande band eller övriga faktorer på förhand bestämmer när arbetet utförs, hur det utförs, i vilken ordning, i vilken takt och om belastningen är ihållande. Om tvångsstyrningen i arbetet inte kan avskaffas genom arbetsarrangemang och arbetsutformning, ska för arbetstagaren ordnas pauser för återhämtning och personliga behov. Detta får inte förorsaka avbrott i arbetet. Vid fastställande av pauserna ska de gällande personliga hjälptiderna och övrig tid som kan användas för individuell återhämtning beaktas. Tvångsstyrt arbete På de arbetsplatser där arbetsgivaren använder sig av arbetsstudier, ska arbetsgivaren ge arbetstagarnas representanter en tillräcklig utredning om och utbildning i undersökningsmetoderna samt hur undersökningsresultaten eventuellt tillämpas på arbetstagarnas lönesättning. IV BESTÄMMELSER OM ARBETSTID 9 Ordinarie arbetstid Mom. 1. Längden på den ordinarie arbetstiden Arbetsstudie och arbetsvärde Kontrollstudie Arbetsmätningen och avsikten med den meddelas respektive arbetstagare innan studien inleds. Mom. 2. Arbetets tidsvärde, dvs. arbetsvärdet som utgör grunden för enhetspriset vid lönesättning enligt prestation, ska motsvara de verkliga omständigheterna och metoderna på arbetsplatsen. För arbeten vars prissättning baserar sig på ett exakt fastställande, t.ex. på fastställande av metod och tid på en grundläggande rörelsenivå, vars exakthet och nivå förbunden gemensamt har accepterat, ska lokalt avtalas om större penningkoefficienter än de uppgiftsrelaterade timlönerna. Vid de avdelningar där arbetena i allmänhet har prissatts på basis av en arbetsstudie, kan arbetstagarna föreslå att även övriga arbeten prissätts på basis av en arbetsstudie som utförs i tillräcklig omfattning. Om arbetsgivaren inte framför en grundad orsak till en annan lösning, ska studien utföras så fort som möjligt. Mom. 3. Om meningsskiljaktighet har uppstått om det enhetspris som fastställts på basis av en arbetsstudie och man därför utför en kontrollstudie av arbetet, ska det för förtroendemannen, om han eller Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per arbetsdygn och 40 timmar per arbetsvecka. Dag- och tvåskiftsarbete När man utför normalt heltidsarbete, dvs. 40 timmar per arbetsvecka, ska arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete utjämnas så att den under 2011 är i genomsnitt 36,6 timmar per vecka , ,2 under högst ett kalenderår. Vid utjämning av arbetstiden till genomsnittlig iakttas bestämmelserna i 2 mom. Treskiftsarbete I intermittent och oavbrutet treskiftsarbete iakttas det bifogade avtalet om arbetstid i treskiftsarbete. Mom. 2. Utjämning av arbetstid i dag- och tvåskiftsarbete Genomsnittlig veckoarbetstid i dag- och tvåskiftsarbete Treskiftarbete

23 Kollektivavtal Utjämning av arbetstiden Beviljande av utjämningsledighet 1. Utjämning av arbetstid Utjämning av arbetstiden genomförs till de genomsnittliga arbetstiderna per vecka enligt 1 mom. så att drift- och servicetiderna tryggas. Den genomsnittliga arbetstiden per vecka har beräknats så att de arbetstidsförkortningar som förutsätts i avtalen som ingåtts mellan AFC och FFC och har omvandlats till genomsnittlig arbetstid per vecka för hela kalenderåret. Även söckenhelgerna samt midsommar- och julafton utjämnar arbetstiden per vecka. Den genomsnittliga arbetstiden per vecka förverkligas genom att man ger 12,5 dagar utjämningsledighet per kalenderår. Semesterdagar kan inte användas till utjämningen av arbetstid. Om inte annat avtalas på arbetsplatsen, genomförs utjämningen av arbetstiden så att arbetstagaren är ledig enligt arbetsgivarens anvisning minst ett arbetsskift åt gången. Om inte något annat följer av arbetstidsschemat, anses en arbetstagare som är frånvarande från arbetet ha fått ledighet, även om de frånvarande inte särskilt meddelats det, när hela företaget, arbetsavdelningen eller arbetsgruppen till vilken arbetstagaren hör har tagit ut i detta avtal avsedd ledighet. 2. Tillägg för utjämnad arbetstid Den minskning i inkomster som föranleds av utjämningen av arbetstiden till genomsnittlig arbetstid per vecka ersätts så att arbetstagaren för varje under den ordinarie arbetstiden utförd timme i detta avtal avsedd arbetstidsform intjänar ett tillägg i centbelopp som är 6,3 % av arbetstagarens kvartalsvis fastställda genomsnittliga timförtjänst. Tillägget betalas även för sådan rese- och utbildningstid under ordinarie arbetstid som arbetsgivaren ersätter och för den tid som arbetsgivaren betalar lön för sjuktid eller enligt kollektivavtalet lön för sjuktid på grund av att arbetstagarens barn har insjuknat och för den del av ordinarie arbetstid som för förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen åtgår till att sköta med arbetsgivaren överenskomna uppgifter. Ersättning av inkomstbortfall på grund av utjämning av arbetstid Utjämning av arbetstiden kan genom ett lokalt avtal även genomföras så att den ordinarie arbetstiden per dygn förkortas eller att olika alternativ för utjämningen av arbetstiden kombineras. Tillägget beaktas inte vid beräkning av genomsnittlig timförtjänst i enlighet med 10 mom. 6 i kollektivavtalet. Om arbetstidsschemat inte har bekräftats på förhand, meddelas tidpunkten för ledigheten senast en vecka på förhand, om inte annat avtalas lokalt innan ledigheten tas ut. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att utjämningsledigheten skjuts fram för att ges senast före utgången av juni månad följande år. Huvudförtroendemannen ges en redogörelse för förfaranden vid framskjutning av utjämningsledigheterna. Tillämpningsanvisning: De intjänade tilläggen betalas per lönebetalningsperiod, om inte annat avtalas lokalt. 3. Arbetstagare med månadslön För en arbetstagare med månadslön genomförs den i detta moment avsedda utjämningen av arbetstiden utan att månadslönen sänks. 4. Utjämning av arbetstid och rätt till semester De uttagna arbetstidsutjämningsdagarna förorsakar inte bortfall av rätt till semester. Måndslön och utjämning av arbetstiden Semester Vid otillräcklig sysselsättnings tillämpas i första hand utjämningsledigheten för arbetstiden och vid behov först därefter permittering. Arbetstidsschemat är kollektivt till sin natur och gäller för den tid då den arbetstidsform som används på respektive arbetsställe, avdelning eller arbetsplats i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till en annan arbetstidsform, t.ex. treskiftsarbete, fastställs arbetstiden efter övergången enligt bestämmelserna för arbetstidsformen i fråga.