Kärlväxter i Lerbäck

Transkript

1 Kärlväxter i Lerbäck Gunnar Hallin och Karl Gustaf Nilsson Förord Syftet med denna publikation är att redovisa resultatet av många års botaniserande i Lerbäcks socken samt att öka och sprida kunskapen om socknens flora av kärlväxter. Kanske kan den också locka andra till botaniska strövtåg. Många av fynden utgörs av återfynd på lokaler som tidigare upptäckts av andra botanikintresserade personer. Utöver dessa och våra egna fynd redovisar vi en del uppgifter som vi på senare år fått från andra intresserade, varav en del bosatta inom socknen, eller inhämtat från olika publikationer. Vi har inte gått igenom de offentliga herbarierna på jakt efter fynd från Lerbäck. Det arbetet har däremot utförts av andra, bl a inom ramen för arbetet med en flora för hela Närke. Däremot har vi återgett en och annan sådan uppgift som kommit till vår kännedom. I de få fall där utomstående specialister anlitats för kontroll av artbestämningarna har detta särskilt angetts. I övrigt ansvarar respektive uppgiftslämnare för bestämningarna. Publikationen gör därför inte anspråk på att sammanfatta all kunskap om Lerbäcks bestånd av kärlväxter, men bör ändå ge en representativ bild av floran i socknen. Dock har mycket förändrats bara under de decennier de två författarna verkat. Framför allt har jordbrukslandskapets flora utarmats när hävden av flertalet ängar och hagmarker upphört. Utöver artförteckningen, med lokaluppgifter, vilken utgör publikationens huvuddel, presenteras många arters utbredning i socknen på s k prickkartor. Det bör då noteras att utbredningsbilden i många fall tyvärr inte motsvarar förhållandet i mitten av 2010-talet. varit intensivt framför allt under 1970-talets senare och 1980-talets första del. En mindre del tillkom under fältarbetet för länsstyrelsens översiktliga Naturinventering av Askersunds kommun, där han var huvudförfattare. Hallin har främst intresserat sig för floran i olika typer av skogar, särskilt rikare sådana, på ängs- och hagmark och i viss mån i kärr och sjöar. Hallin har skrivit de inledande avsnitten om naturförhållandena och deras inverkan på växtlivet, om tidigare botanikers insatser samt iordningställt kartor och manuskript. Nilsson var den som tog initiativet till denna gemensamma redovisning av våra fynd. Hans fältarbete i Lerbäck var mest intensivt under perioden Utöver uppgifter om floran i mer ursprunglig natur har han bidragit med uppgifterna om de växter som är starkast knutna till människan, d v s växter kring gårdar och längs vägar o dyl samt kulturväxter som fått spridning ut i naturen. Nilsson har tidigare publicerat arbeten om bl a kärlväxtfloran i Hallsbergs, Viby, Glanshammars och Rinkaby socknar och om svampfloran i bl a Askersunds kommun och hela landskapet Närke. Han har också, på uppdrag av länsstyrelsen, genomfört flera specialinventeringar av blivande naturreservat inom socknen. Här svarar han för avsnitten om floran i olika naturtyper och naturområden samt det om de stora träden. Han är den som insamlat samtliga redovisade beläggsexemplar. Eftersom vi påbörjat utforskandet av floran vid så skilda tidpunkter och i stort sett arbetat oberoende av varandra är det ofrånkomligt att vi i viss utsträckning kommit att besöka samma lokaler. Särskilt gäller detta vissa intressantare och i många fall av andra botanister tidigare uppmärksammade områden. De skilda årtalen för besöken gör det ibland möjligt att följa utveckligen av respektive art på en viss lokal. Ett varmt tack riktas till alla som har bidragit med uppgifter och till dem som har hjälpt till med bestämningar. Smörbollar (Trollius europaeus) Hallin har bidragit med uppgifter om floran som sträcker sig bakåt till ca 1950, men utforskandet har Landformerna Lerbäcks socken ligger längst nere i sydöstra kanten av Närke, mot gränsen till Östergötland. Med sina ca 315 km² är det landskapets största socken. Hela socknen faller inom södra skogsbygden, som i sin tur ingår i det så kallade Sörmländska sjöområdet. Detta kännetecknas bl.a av en landyta som är uppsplittrad av talrika förkastningar och sprickdalar, vilket skapat en stor sjörikedom. Inom Lerbäcks socken är den förkastning som bildar Tisarens södra strand den mest markanta. Ovan denna förkastningsbrant finns ett av socknens båda högre delar, ca 205 m ö h nedanför den de lägsta, med Tisarens yta 100 m ö h. Från krönet omedelbart söder

2 om sjön sjunker landytan i stort sett mot SSO, ner till Storsjön, vars yta ligger ca 105 m ö h. Tisarförkastningen har en utsträckning i O-V. Övriga förkastningar i Lerbäck har däremot sträckningar i ungefär N-S eller NV-SO. Mest markanta av dessa är den V intill Dunsjö-Mariedamm (N-S), den strax väster om Storsjön (N-S) samt den som bildar Hjärtasjöns sydsida (NV-SO). Ovanför Mariedammförkastningen finns också höjder kring 200 m ö h Sprickdalarna har mestadels riktningen N-S. Den mest markanta är den vid Viken, vilken mynnar mot Tisarens södra sida. Förkastningssluttningar och sprickdalar har oftast en rikare växtlighet än omgivningen. Se t ex närmast föregående och denna sidas prickkarta. Berggrunden och floran Berggrunden utgörs nästan helt av urberg, mestadels sura bergarter som inte är gynnsamma för floran. Till urberget hör dock också de förekomster av urkalksten som anträffas på några ställen i Lerbäck. Den största finns vid byarna Örberga, Ödeskärr och Luckebo i socknens nordvästra del. En mindre finns vid Isåsen, i sydväst. Urkalken, vilken förr bröts som limsten och användes vid järnframställning, har en mycket gynnsam effekt på växtligheten. Något yngre bergarter finns i form av amfibolit och diabas, vilka bildar utfyllnader (s k gångar) i sprickor i urberget på några platser i socknen. Även dessa basiska bergarter har en viss gynnsam effekt på vegetation och flora, till skillnad från omgivande sura urbergarter. Detta märks t ex vid Hästberget, strax nordost om Skyllberg, där en ost-västlig diabasgång mellan Hult och Fågelsjön går i dagen. Bl a vid Rönne finns amfibolitberggrund med tydligt positiv inverkan på floran. Även t ex i områdena kring Ingelsby, vid Storsjön samt SV intill Skeppsjön finns bergarter av gynnsamt slag, vilket tydligt framgår av bl a denna sidas samt närmast föregående prickkarta. De lösa jordlagren och floran Den dominerande jordarten är morän, d v s söndervittrat och av inlandsisen krossat, osorterat bergartsmaterial. Om detta har sitt ursprung i sura bergarter, som fallet är i större delen av socknen, ger det inte förutsättningar för någon rikare växtlighet. Lokalt finns dock i moränen inslag med ursprung i andra, gynnsammare bergarter. Så är fallet kring Storsjön, där floran främst på Getabonäs är markant rikare än i omgivningarna och där stenblock med misstänkt innehåll av urkalk förekommer. De högst belägna delarna av socknen nåddes aldrig av havsvågorna. Det gäller höjdpartier som idag ligger mer än ca 140 m ö h. Många av byarna och gårdarna i socknens nordöstra och sydvästra delar finns just på sådana krönområden, där vågorna inte kunnat spola bort de finkorniga, för odling gynnsamma fraktionerna i moränen. Höjdläget har också varit gynnsamt ur frostsynpunkt. Sådana krönodlingar finns vid N och S Nyckelhult, Kopparberg, Munkerud, Rude, Släte, Solberga och Isåsen. Även den naturliga vegetationen och floran har gynnats, vilket ofta visar sig i form av en bård av lund- och ängsvegetation med en rik flora närmast nedanför krönodlingarnas åkermark. Under slutet av istiden avsattes i dåtidens isälvar stora mängder sand och grus, d v s krossat bergartsmaterial som sorterats och rundats till i vattenströmmarna. När isen smält undan återstod s k rullstensåsar. Dessa bearbetades sedan av stormvågorna i de förstadier till Östersjön som först täckte den av inlandsisen nedpressade landytan. Allt eftersom landmassan återtog sitt läge utsattes allt lägre delar av åsarna men också andra, moränklädda terrängsluttningar för vågorna. Resultatet blev en ytterligare sortering. Åsarna blev mindre branta p g a att det finkornigare materialet sköljdes ut på åsens sidor. De kom därför att omges av mer eller mindre vidsträckta sandfält. Sådana täcker stora ytor kring den mäktiga ås, Hallsbergsåsen, som passerar Åsbro, Lerbäck, Gålsjö, Dunsjö och Mariedamm. Ett mindre framträdande åsstråk sträcker sig förbi Hjärttorp, Berg, Öjetorp, Tillefärd och Klastorp. Underviol (Viola mirabilis) När hela socknen höjt sig över vattenytan kunde starka vindar börja bearbeta de finkornigaste delarna av de blottlagda sandområdena och skapa dyner. Det finns talrika, delvis mycket markanta, dynlika ryggar på sandfälten kring Åsbro, Lerbäck och Rönneshytta. I beskrivningen till det senaste kvartärgeologiska kartbladet (Björnbom 1989) har dessa ryggar dock tolkats som bildningar som i huvudsak uppkommit på ett helt annat sätt, i ett tidigare skede, under isavsmältningens slutfas i trakten. Det breda sandfältsstråk som löper genom socknen präglas av en i stort sett artfattig vegetation och flora. Torr tallmo med olika risartade växter och lavar är vanlig. Några exklusivare växtarter förekommer dock bara här, t ex mosippa, ryl och cypresslummer. Någon speciell flora finns däremot knappast på de dynlika ryggarna. Däremot är t ex mjölonris, bergrör och backstarr kanske vanligast på sluttningarna av dessa.

3 Sjöarnas och myrmarkernas flora När landet höjt sig ur havet fanns sjöar kvar i sprickdalar och grundare sänkor. Typiska sprickdalssjöar är Snårsjön, Hissjön, Örgaveln och Valsjön. De grundare sänkornas sjöar växte så småningom igen och förvandlades till kärr, mossar och sumpskogar. Av mossar finns ett otal mindre, men bara några få någorlunda stora. De största är Fjällmossen, Blackfärdsmossen, Björnfallsmossen och Tillefärdsmossen alla längst i sydost, där landytan är ganska flack. Av speciellt intresse är de s k rikkärren, vilka kan hysa t ex exklusiva orkidéer och halvgräs. Här förtjänar bara Lerbäcksmossen och ett litet åsgropskärr vid Sandbacken att nämnas. De flesta sjöarna är näringsfattiga med svagt utvecklade vassbälten och ganska brunt vatten. Särskilt artfattiga är de restsjöar som finns kvar som myrgölar, omgivna av gungflybårder. En avvikande och intressant typ av sjöar, s k åsgropssjöar, finns främst i de avsnitt av de ovan nämnda rullstensåsarna, där dessa vidgats till plana s k isälvsdeltan. Sådana deltan med åsgropssjöar finns vid Vissboda, Klockarhyttan och Gålsjö. Några åsgropssjöar, t ex Sörsjön vid Dunsjö, ligger i stället alldeles intill kanten av åsen. Ett par av dessa sjöar, Vissbodasjön vid Åsbro och Noren vid Gålsjö, har mycket klart vatten. Samtliga har en speciell och ofta rik flora. Äldre uppgifter om Lerbäcks flora Spridda uppgifter om floran i Lerbäck finns i de gamla närkeflororna (Samzelius 1758, Gellerstedt 1831, Hamnström 1852 samt Hartman 1866). Närkesonen Rutger Sernander, som sedermera blev botanikprofessor i Uppsala, har publicerat en hel del uppgifter från slutet av och början av 1900-talet. Under flera decennier fr o m 1920-talet bedrev en läroverksadjunkt i Örebro, Edward Broddesson, en mycket omfattande inventering av floran i hela Närke och besökte många gånger Lerbäck. Av stor nytta för oss som senare studerat socknens flora har också den inventering varit, som genomfördes av Sven Stenberg, på uppdrag av Skyllbergs Bruk AB, på brukets marker. De uppgifter om intressanta växtlokaler som genom dessa personers insatser kommit oss till del har inspirerat oss att fortsätta utforskandet av Lerbäcks flora. Floran vid gårdar och torpgrunder Det är de gamla träden, som ger gårdarna dess karaktär. Munkerud är ett bra exempel på detta. Där inramar lönn, skogsalm, ask (Fraxinus excelsior) och sötkörsbär (Prunus avium) gårdshusen. Äpple (Malus domestica) och päron (Pyrus communis) ingår i trädskiktet. Ett praktexemplar av hassel (Corylus avellana) och stora hagtornsbuskar har en framträdande roll. Både trubb- och spetshagtorn förekommer (Crataegus monogyna och C. rhipidophylla var rhipidophylla). Gammaldags perenna växter, såsom hässleklocka, hesperis, skogsförgätmigej och vintergröna (Campanula latifolia, Hesperis matronalis, Myosotis sylvatica och Vinca minor), sörjer för blomprakten. Vid uthusen påträffas bl.a. kärrkavle, gåsört, gårdsskräppa, gårds- och åkergroblad (Alopecurus geniculatus, Argentinia anserina, Rumex longifolius, Plantago major ssp major och P. major ssp intermedia). I betesfållor nära husen växer rikligt med slät tomtskräppa (Rumex obtusifolius ssp sylvestris). Vid gården finns också en liten damm. I den växer flaskstarr, mannagräs och bredkaveldun (Carex rostrata, Glyceria fluitans och Thypha latifolia). Vid dammkanten kan brunskära, veksäv och stor vattenmåra studeras (Bidens tripartita, Eleocharis mamillata och Galium palustre ssp elongatum). Dammens yta är helt täckt av andmat (Lemna minor). Vid Mosstorp (345/669; Se nedan angående lägesangivelser) och Lövfallet (409/549) finner vi goda exempel på gammal torpflora. Vedväxter, som lönn, syren (Syringa vulgaris) och rönnspirea (Sorbaria sorbifolia), finns kvar vid Mosstorp. Mot igenväxningen kämpar ett par krusbärsbuskar (Ribes uva-crispa) och en hårig nyponros (Rosa dumalis ssp coriifolia). Kaprifolen (Lonicera caprifolium) håller sig envist kvar vid husgrunden. Akleja, brandlilja och pingslilja (Aquilegia vulgaris, Lilium bulbiferum och Narcissus poeticus) sörjer för fägringen. I resterna av de gamla slåttermarkerna finns fortfarande kattfot, vanlig låsbräken, darrgräs och grönvit nattviol (Antennaria dioica, Botrychium lunaria, Briza media och Platanthera chlorantha). Vid Lövfallet är floran vid torpgrunden lite annorlunda. Visst finns lönn, syren och krusbär även här, men apel, sötkörsbär och äkta fläder (Sambucus nigra) tillkommer. Av gamla perennaväxter återfinns prakttoppklocka, vårtörel och såpnejlika (Campanula glomerata `Superba`, Euphorbia cyparissias och Saponaria officinalis). Vid Lövfallet hittar vi även gul och vit fetknopp, samt kaukasiskt fetblad (Sedum acre, S. album och S. spurium). De gamla åkrarna är numera granplanterade, men enstaka exemplar av ängsklocka (Campanula patula) och grönvit nattviol dröjer sig fortfarande kvar. Ogräs i åkrar och betesmarker Det moderna jordbruket har på ett effektivt sätt lyckats begränsa ogräsfloran i åkrarna. Åkerkål, blåklint och åkersenap (Brassica rapa ssp campestris, Centaurea cyanus och Sinapis arvensis) har nästan försvunnit. Det är bara de mest motståndskraftiga ogräsen, såsom kösa, kvickrot, åkerfräken, åkermolke, vanlig pilört och åkerpilört (Apera spica-venti, Elytrigia repens ssp repens, Equisetum arvense, Sonchus arvensis var arvensis, Persicaria lapathifolia ssp pallida och P. maculosa), som har lyckats behålla sin numerär. Man kan numera bara finna rester av gammal fin ogräsflora vid åkerkanterna. I en obesprutad rågåker vid Eketorp växer exempelvis lomme, svinmålla, penningört, topp- och hampdån (Capsella bursa-pastoris, Chenopodium album Thlaspi arvense, Galeopsis bifida och G. speciosa).

4 De är normalt sett känsliga mot ogräsmedel, men här samsas de med mera motståndskraftiga arter, som jordrök, harkål och åkerspergel (Fumaria officinalis, Lapsana communis ssp communis och Spergula arvensis). Den numera sällsynta och rödlistade åkerkullan (Anthemis arvensis) förekommer också i denna åker. I en trädesåker vid Rökulla ingår bl.a. storven, bitterpilört, åkerrättika och duvvicker (Agrostis gigantea, Persicaria hydropiper, Raphanus raphanistrum ssp raphanistrum och Vicia hirsuta) i det rika ogrässortimentet. Vid Vissboda gård överraskar en sandig åkerkant med vanlig fårtunga, klofibbla, vanlig snärjmåra, rödplister, liten sommar- och sparvvicker (Anchusa arvensis ssp arvensis, Crepis tectorum, Galium aparine var aparine, Lamium purpureum,vicia sativa ssp nigra och V. tetrasperma). I ett åkerhörn vid Örberga trivs kärrkavle, brunskära, sumpnoppa, åkermynta, vanlig sumpfräne och knölsyska (Gnaphalium uliginosum, Mentha arvensis, Rorippa palustris ssp palustris och Stachys palustris). De är väl inga besvärliga ogräs precis, men de förekommer vanligen på fuktig åkermark med lågt ph-värde. Även den rödlistade åkerkullan finns i åkrar vid Örberga. Vid Lerbrofallet påträffas en mer ovanlig ogräsflora. I bottenskiktet av en kornåker finns en riklig förekomst av sumpnoppa, skatnäva, åkerbinda, sydspergel, vanlig våtarv och åkerviol (Erodium cicutarium, Fallopia convolvulus, Spergula arvensis ssp arvensis, Stellaria media var media och Viola arvensis). Smal trampört (Polygonum aviculare ssp neglectum) uppträder också som ogräs i åkern. Vid Västra Å fanns tidigare ett bra exempel på gammal betesmark, men den granplanterades för några år sedan. Flertalet av de gräs och örter som nötkreatur och hästar undviker finns fortfarande kvar. Man tänker då bl.a. på gräsen grenrör och vanlig tuvtåtel, halvgräsen knappoch veketåg, samt gråbo, vägtistel, stor trampört, brännässla och gårdsskräppa (Calamagrostis canescens och Deschamsia cespitosa ssp cespitosa, Juncus conglomeratus och effusus, samt Artemisia vulgaris, Cirsium vulgare, Polygonum aviculare ssp aviculare och Urtica dioica). Även vanlig smör- och revsmörblomma kvarstår (Ranunculus acris ssp acris och R. repens). De är giftiga och ratas därför av kreaturen. Det dyker ibland upp de mest märkliga växter i odlingsmarkerna. Till dessa kan man verkligen räkna uppdykandet av cikoria (Cichorium intybus var intybus) vid Hult. Det började 2005 med ett 70-tal exemplar i en slåttervall. Året därpå blommade ett 100-tal exemplar i en hästhage och minst 5 exemplar blommade i en vete-åker. Förklara det, den som kan. Järnvägsfloran i Lerbäck En av de mest spännande biotoper som man kan besöka är järnvägsstationer och banvallar. Det går nästan alltid att hitta någon intressant växt. Det gäller speciellt när marken har blivit omrörd i samband med något banarbete. Under rubriken "Något om järnvägsfloran inom Hallsbergs trafikområde", beskrev P G Dalhielm denna Kattfot (Antennaria dioica) Många lokaler nu borta flora, med erfarenhet från sina 45 år i järnvägens tjänst (Dalhielm 1984). Järnvägen genom Lerbäcks socken hör till Hallsbergs trafikområde. Det stora flertalet av de växter, som Dalhielm beskrev i sin uppsats, finns kvar. Dessutom har några nya visat sig. Det kan nämnas vanlig vildpersilja, mellansporre, puktörne, stor ängssyra och vårkorsört (Aethusa cynapium ssp cynapium, Linaria repens x vulgaris, Ononis spinosa ssp maritima, Rumex thyrsiflorus och Senecio vernalis) från Lerbäcks station. Taklosta, vildmorot och läkekungsljus (Anisantha tectorum, Daucus carota ssp carota och Verbascum phlomoides) vid Åsbro station. Från Rönneshytta station har noterats backlök och vitfryle (Allium oleraceum och Luzula luzuloides). Vid Mariedamm har flera växter från den gamla stationsträdgården lyckats hålla sig kvar. Av prydnadsbuskar märks doftschersmin, ungersk syren, fontänpil och rödvide (Philadelphus coronarius, Syringa josikaea, Salix x pendulina och S. purpurea). En rest av den vackra planteringen med luktpion (Paeonia lactiflora) finns kvar, men antalet plantor har minskat från 20 exemplar 1990 till 2 exemplar2003. Vit och blek fetknopp (Sedum album och S. hispanicum) finns också kvar från odling i stationsträdgården. Det går att upptäcka flera intressanta växter vid en promenad efter banvallen mellan Stenkumla och Åsbrohammar. Vanliga arter efter banan är gräsen vanlig rödsvingel och berggröe (Festuca rubra ssp rubra och Poa compressa), samt blomväxterna vanlig sandnarv, vanlig sommargyllen, vanlig sandtrav, strimsporreoch äkta bergsyra (Arenaria serpyllifolia ssp serpyllifolia, Barbarea vulgaris var arcuata, Cardaminopsis arenosa ssp arenosa, Linaria repens och Rumex acetosella ssp acetosella). Av dessa har strimsporren ökat markant under senare år. Längs spåret vid Stenkumla växer färgkulla och blåeld (Cota tinctoria och Echium vulgare). Stor getväppling och gulsporre (Anthyllis vulneraria ssp carpatica och Linaria vulgaris) finns, men de är inte så vanliga. Nattljus och pricknattljus förekommer (Oenothera biennis

5 och O. muricata). Vi hittar med lite tur rockentrav, vanlig rågvallmo och rödsyra (Turritis glabra, Papaver dubium ssp dubium och Rumex acetosella ssp tenuifolius). Bangyllen (Barbarea vulgaris var vulgaris) och ibland blodnäva (Geranium sanguineum) växer på banvallen väster om Åsbrohammar. Färgreseda (Reseda luteola) visade sig, efter att banverket bytt från träslipers till betongslipers. Släktingen gulreseda (R. lutea) påträffades vid Hemgården Den kom igen, efter en paus på 23 år, på samma lokal Sjöarnas flora Det sägs i folkmun, att det finns lika många sjöar i Lerbäck, som det finns dagar på året. En titt på kartan visar, att det är nästan sant. Därför är det svårt att beskriva sjöarna i Lerbäcks socken. Här ett försök att titta lite närmare på floran i några av sjöarna. Floran längs RV50 Intill RV50 kan man finna en hel del intressanta växter. Det kom bl.a. in flera nya arter vid anläggningen av den nya sträckan mellan Åsbro och Skyllberg. Det berodde på att vägverket delvis använde nordamerikanskt gräsfrö vid sådd av slänterna intill RV50. Vid en cykeltur efter den nya sträckan i juli 1986 påträffades förutom vanliga gräsfrökomponenter, som vanlig rödsvingel, ängssvingel, engelskt rajgräs och vildtimotej (Festuca pratensis, Lolium perenne och Phleum pratense ssp nodosum), även italienskt rajgräs, styvrepe, tiggarstav och råttsvingel (Lolium multiflorum, L. rigidum, Plagiobothrys scouleri och Vulpia myuros). De båda sistnämnda sannolikt ditkomna med det nordamerikanska gräsfröet. Dessa pionjärer och nykomlingar, förutom vanlig rödsvingel, har numera konkurrerats ut. De har ersatts av ängs- och ogräsväxter, som har vandrat in från angränsande markområden. Vägverket har under 2000-talet byggt om och sått slänter vid Kassmyra och avfarten till Ingelsby. Vid Kassmyra berikades Lerbäcksfloran med tuv- och daggsvingel (Festuca rubra ssp commutata och F. rubra ssp juncea) och vid Ingelsby med stor käringtand (Lotus pedunculatus var pedunculatus). Med vägsaltet har fyra havstrandsväxter vandrat in. Vanliga gulkämpar (Plantago maritima ssp maritima) upptäcktes första gången i en parkeringsficka intill gamla RV50 vid Klockarhyttan år senare finns gulkämpar på 5 nya lokaler i Lerbäcks socken. Tage Björkegren hittade backtrift (Armeria maritima ssp elongata) efter gamla RV50 vid Estabo Vid Kassmyra kunde samma art ses Strandråg (Leymus arenarius) har funnits intill riksvägen nära Dampetorp under de 20 senaste åren. Grått saltgräs (Puccinellia distans) hör också till havsstrandens växter, även om den arten förr kunde påträffas växande vid gårdarnas gödselstackar. Det är svårt att upptäcka grått saltgräs vid vägkanten från bilfönstret. Därför undgick växten upptäckt ända fram till Grått saltgräs visade sig då vara väl etablerad och noterades växa på minst fyra lokaler efter RV50. Det kan nämnas ytterligare ett par växter, som trivs alldeles utmärkt med salt och avgaser utefter RV50, nämligen bägartrampört och rödnarv (Polygonum aviculare ssp microspermum och Spergularia rubra). De växer i anslutning till asfaltskanten och dominerar helt utefter långa sträckor. Hästsvans (Hippuris vulgaris) Bl a i Åmmelången Valsjön Valsjön är ett bra exempel på en näringsfattig klarvattenssjö med fast botten. Övervattensvegetationen är gles med smärre bestånd av sjöfräken, vass och säv (Equisetum fluviatilis, Phragmites australis och Schoenoplectus lacustris). På sjöns yta guppar gäddnate, gul och nordnäckros (Potamogeton natans, Nuphar lutea och Nymphaea alba ssp candida). Vid stränderna växer trådstarr, flaskstarr, kråkklöver, topplösa, strandlysing, pors, kärrsilja och bredkaveldun (Carex lasiocarpa, C. rostrata, Comarum palustre, Lysimachia thyrsiflora, L. vulgaris, Myrica gale, Peucedanum palustre och Typha latifolia). I själva strandlinjen märks brunven, rundsileshår, vanlig myrtåg, nålsäv, veksäv, stjärn-, hirs- och ärtstarr (Agrostis canina, Drosera rotundifolia, Juncus alpinoarticulatus ssp rariflorus, Eleocharis acicularis, E. mammillata, Carex echinata, C. panicea och C. oederi) Löktåg och hårslinga (Juncus bulbosus ssp bulbosus och Myriophyllum alterniflorum) finns under vattenytan. Av rosettbladsväxter förekommer notblomster och strandranunkel (Lobelia dortmanna och Ranunculus reptans). Tisaren Tisaren är mera näringsrik än Valsjön. Den har i norr och väster lösare bottnar, som grumlar vattnet vid kraftig vind. Övervattensvegetationen i Tisaren överensstämmer i stort med Valsjöns, men inslaget av vass, säv och sjöfräken är större och kompletteras med jättegröe (Glyceria maxima). Ytvegetationen kan vara rik. Det märks framförallt i viken sydost om kajen, där

6 vattenpilört (Persicaria amphibia), gul och nordnäckros täcker stora ytor. Flytbladsväxterna är fåtaliga, men vid kajen påträffas dyblad (Hydrocharis morsus-ranae) och på ytan vid Udden guppar andmat och vattenstjärna (Lemna minor och Ricciocarpus natans). Undervattensarter som hornsärv, vattenpest, krus- och trubbnate (Ceratophyllum demersum, Elodea canadensis, Potamogeton crispus och P. obtusifolius) kan studeras vid kajen, samt vattenbläddra, gräs- och ålnate (Utricularia vulgaris, Potamogeton gramineus och P. perfoliatus) vid Tisarbaden. Vid Tisarbaden ses också rosettbladsväxter som notblomster, strandranunkel och sylört (Subularia aquatica), samt i strandlinjen nål- och knappsäv (Eleocharis palustris). Av Tisarens strandväxter kan nämnas sjöranunkel och ängsruta (Ranunculus lingua och Thalictrum flavum) vid Udden och Viken, samt blomvass (Butomus umbellatus) vid Talludden. Åmmelången I Åmmelångens norra ände ligger ett intressant strandkärr. Dess botten är fast. Det går bra att gå genom kärret fram och tillbaka och dessutom följa kanten av ån en bit ut i sjön. I strandkärrets norra del dominerar arter som grenrör och sjöfräken, samt vattenklöver, vanlig rörflen, vassoch blåsstarr (Menyanthes trifoliata, Phalaris arundinacea var arundinacea, Carex acuta och C. vesicaria). Vanlig kabbleka, svärdslilja, fackelblomster, kärrsilja och frossört (Caltha palustris ssp palustris, Iris pseudacorus, Lythrum salicaria, Peucedanum palustre och Scutellaria galericulata) lättar upp grönskan. Stor vattenmåra förekommer överraskande rikligt i kärret. I ån växer vass, gäddnate, bredkaveldun, gul och nordnäckros. Vid åkanten märks svalting, strätta, vanlig bunkestarr, sprängört, mannagräs, äkta förgätmigej, sengröe, besksöta och blomvass (Alisma plantagoaquatica, Angelica sylvestris, Carex elata ssp elata, Cicuta virosa var virosa, Glyceria fluitans, Myosotis scorpioides var scorpioides, Poa palustris och Solanum dulcamara). Vattenblink (Hottonia palustris) växer i en mindre vattensamling intill ån. Man vadar genom mattor med hästsvans (Hippuris vulgaris), flaskstarr och kråkklöver på återvägen genom kärret. Enstaka exemplar av kalmus, kärrtistel, kärrdunört, kärrstjärnblomma, vanlig grå- och slokstarr (Acorus calamus, Cirsium palustre, Epilobium palustre, Stellaria palustris, Carex canescens var canescens och C. pseudocyperus) passerar revy. Där vattnet börjar stiga över stövelskaften växer dyblad, kransslinga och dybläddra (Hydrocharis morsus-ranae, Myriophyllum verticillatum och Utricularia intermedia). Tillbaka vid strandlinjen passerar man slutligen genom ett mäktigt bestånd av älggräs (Filipendula ulmaria). Naturreservatet Viken Naturreservatet Viken, sydost om Åsbro, upptar en del av en djup dalgång. Denna sträcker sig i sydlig riktning från Tisarens södra sida. På dalgångens västra sida stupar berget flerstädes mycket brant ned mot dalens botten. Den östra sidans sluttning är mindre brant. Dalgången och dess närmaste omgivning är i huvudsak bevuxen med skog. Skogen är delvis mycket gammal. Rikedomen på vindfällen är stor på grund av svårigheten att avverka i bergsluttningarna. Gran och tall är dominerande trädslag, både i dalen och dess närmaste omgivning, men även björk, asp och klibbal förekommer. Dalgången övertväras av en diabasgång. I anslutning till denna växer hassel, skogstry, måbär och lind (Corylus avellana, Lonicera xylosteum, Ribes alpinum och Tilia cordata). Ett par exemplar av bok (Fagus sylvatica) har också fått rotfäste i dalens norra del. De är säkert ättlingar till den vackra bok, som är vårdträd vid den sydligaste gården i byn Viken. Man finner ofta vanlig tallört och grönpyrola (Monotropa hypopitys ssp hypopitys och Pyrola chlorantha) i dalen. Det går också att träffa på den form av blåbär (Vaccinium myrtillus f epruinosum) där bäret saknar den karaktäristiska daggen. Bären är blanka och svartblå. De kallas i folkmun för "skomakarbär". Örtfloran intill diabasförekomsten är rik. Där växer bl.a. blåsippa, vätteros, vårärt, nordlundarv, skogsvicker och underviol (Hepatica nobilis, Lathraea squamaria, Lathyrus vernus, Stellaria nemorum ssp nemorum, Vicia sylvatica och Viola mirabilis). Rutger Sernander rapporterade springkorn (Impatiens nolitangere) från dalgången Den arten finns fortfarande kvar och växer på en berghylla. Vårspergel (Spergula morisonii) är en annan av växterna i dalen. Den påträffas också på en hylla i bergbranten. I dalens botten rinner en liten bäck. Vid den förekommer bl.a. gullpudra, kärrfibbla och vanlig lopplummer (Chrysosplenium alternifolium, Crepis paludosa och Huperzia selago ssp selago). Orkiden korallrot (Corallorrhiza trifida) växer i dalens mera sumpiga delar. Där hittar man även ett par tuvor av hybriden mellan gråoch nålstarr (Carex canescens x dioica). Det är en naturupplevelse att vandra in i dalgången. Här kan man uppleva tystnaden och känna vildmarksstämningen. Det beror inte minst på de talrika vindfällen, som ligger i branterna. Vindfällena bidrar också med flera arter till den intressanta svampfloran i dalgången (Nilsson 2003). Sammanlagt har 354 olika svamparter registrerats i naturreservatet. I Länsstyrelsens informationsfolder över "Naturreservatet Viken" läser man bl.a. att det finns 45 olika arter av kärlväxter, mossor, lavar och svampar betecknade som signalarter eller indikatorer på skyddsvärd natur. Av dessa 45 arter är 12 arter rödlistade, dvs hotade. Naturreservatets areal är 12,7 ha och det blev reservat 2002.

7 Slåttergubbe (Arnica montana) Solberga äng Solberga äng ligger 1 km norr om Mariedamms station. Den ligger i en brant ostsluttning ned mot järnvägen. Ängen har en areal av ca 8 ha. Solberga äng är i sin brantare del en löväng med inslag av hassel, ädla lövträdoch en mycket rik örtflora. Närmast järnvägen planar marken ut och ängen får torrängskaraktär, med bl.a. vanligt tjärblomster och gråfibbla (Viscaria vulgaris ssp vulgaris och Pilosella officinarum). Sven Stenberg inventerade kärlväxtfloran i Solberga äng i början av 1950-talet (Stenberg 1955). Han fann då 144 olika arter. I slutet av 1970-talet var ängen öppen och mycket välvårdad. Sedan dess har delar av ängen växt igen med sly av asp och ask. Under senare år har slyröjning utförts och sommaren 2006 gick nötkreatur och får på bete i ängen. Kärlväxtfloran i Solberga äng inventerades åter i juni 2006 (Nilsson 2006). Vid tre besök i ängen antecknades 218 olika arter. Det kan till dessa läggas ytterligare 10 arter, som har noterats vid tidigare besök i området. Av dessa tio är med stor sannolikhet backklövern (Trifolium montanum) numera utgången. Av de arter som Sven Stenberg listade i början av 1950-talet, har det inte gått att återfinna slåttergubbe, gråbinka, ullört och vitpyrola (Arnica montana, Erigeron acer, Filago arvensis och Pyrola rotundifolia). Det är svårt att jämföra två olika inventeringar, eftersom man inte vet hur noggrannheten och tidsåtgången varit. Det är i varje fall klart, att det har grävts en bevattningsdamm i sluttningens mellersta del, sedan Stenbergs inventering blev gjord. Den har bidragit till floran i ängen med bl.a. andmat och gäddnate, samt sommarlonke, tiggarranunkel, dvärgigelknopp och dyveronika (Callitriche cophocarpa, Ranunculus sceleratus, Sparganium natans och Veronica scutellata). Det finns många rara örter att glädjas åt i Solberga äng. Det känns skönt att ljus solvända och vårfingerört (Helianthemum nummularium ssp nummularium och Potentilla crantzii) lyckats hålla sig kvar sedan 1950-talet. Upptäckten av tagelsäv (Eleocharis quinqueflora) i ängen 2006 är ett annat glädjeämne. Ängen utgör sedan 2009 södra delen av följande naturreservat. Därmed får man hoppas att hävden fortsätter, så att man även i framtiden kan få njuta av blomsterprakten i detta omtyckta utflyktsmål. Naturreservatet Runsala ravin Naturreservatet Runsala har en areal av 68 ha. Det består i sin mellersta del av en ravinliknande, något utvidgad sänka. Vegetationen i reservatet är rik. Det växer bl.a. 26 olika arter av träd och buskar i ravinen. Både ädellövskog med ask, lind, lönn, hassel, skogsalm, skogstry och sötkörsbär, samt triviallövskog förekommer. Dessutom finns lövblandskog med inslag av gran och en mindre del planterad granskog i ravinen. Vi får inte heller glömma den jätteek som står ovanför ravinen, i reservatets nordvästra del, eller ett 10-tal inplanterade rödekar (Quercus rubra), som trivs utmärkt i reservatet. Vår- och försommarfloran är rik. Det är som allra vackrast i månadsskiftet maj-juni, när liljekonvaljen (Convallaria majalis) blommar i stor mängd. Då är det en njutning att gå vandringsleden genom ravinen och känna den ljuvliga konvaljedoften. Vid den tiden har redan vätteros, blå- och vitsippor (Anemone nemorosa) blommat över, men samtidigt med konvaljerna blommar bäckbräsma (Cardamine amara) och gullpudra i ravinens fuktigare delar. Där finns även bladrosetter av strutbräken (Matteuccia struthiopteris). Trolldruva, tandrot och ormbär (Actaea spicata, Cardamine bulbifera och Paris quadrifolia) föredrar lite torrare mark och myskmadran (Galium odoratum) slår ut sina vita blommor en bit upp i västra sluttningen. Skärmstarr (Carex remota) och kärrfibbla växer i dunklet under klibbalarnas kronor. När försommaren övergår i högsommar slår hässleklockan (Campanula latifolia var latifolia) ut sina kalkar. Inne i granplanteringen håller sig några exemplar av blåsuga, gullviva, vanlig backsmörblomma och bergmynta (Ajuga pyramidalis, Primula veris, Ranunculus polyanthemos ssp polyanthemos och Clinopodium vulgare) envist kvar, som en relikt från en ljusare tid i ravinens historia. Kärlväxt- och svampfloran i Runsala ravin inventerades 2005 (Nilsson 2005). Då påträffades 137 olika kärlväxter och 441 olika svamparter i det dåvarande domänreservatet. Av kärlväxter, svampar, mossor, lavar samt djur har 10 rödlistade och 33 signalarter hitintills observerats i reservatet. Tyvärr har den intressanta bäckdalen utmed vägen omedelbart norr om reservatet lämnats utanför detta. Här finns ett värdefullt bestånd av skogsalm och en rik örtflora. Lerbäcksmossen Lerbäcksmossen ligger strax söder och sydväst om Lerbäcks kyrka. Mossen består i huvudsak av gamla mer eller mindre igenvuxna torvgravar. Den kan indelas i fyra helt åtskilda områden.

8 Hela Lerbäcksmossen inventerades under perioden (Nilsson 1996). Det var närmast en slump att inventeringen blev gjord. Vid ett besök på Lerbäcksmossen upptäcktes en rik förekomst av ängsnycklar (Dactylorhiza incarnata ssp incarnata). I området närmast landsvägen söder om kyrkan räknades 1570 blommande exemplar i juli 1992 och i området sydväst om kyrkan och nordväst om den nu nedlagda soptippen noterades 1257 blommande ängsnycklar i juni Antalet nycklar ser ut att vara konstant från år till år. I de båda områden som ligger söder om den gamla järnvägsbanken saknas ängsnycklar och floran i övrigt är mindre rik. I kanterna och i refugerna mellan de gamla torvgravarna växer mindre träd av tall, gran, glasbjörk och klibbal. I refugerna har också några av högmossens karaktärsväxter, såsom rosling, skvattram, blåbär, tranbär, vanligt odon och lingon (Andromeda polifolia, Rhododendron tomentosum, Vaccinium myrtillus, V. oxycoccos, V. uliginosum ssp uliginosum och V. vitisidaea) lyckats överleva torvbrytningen med enstaka exemplar. I de gamla torvgravarna har mera fuktighetsälskande arter vandrat in. Den intressantaste floran finner vi i det orkiderikaste området söder om kyrkan. I den delen av mossen ligger också en liten sjö. På sjöns yta guppar nordnäckros och gäddnate, samt några plantor dyblad. Under ytan påträffas både dy- och dvärgbläddra (Utricularia minor). Stränderna kantas av vanlig trindstarr (Carex diandra var diandra), bredkaveldun, sjöfräken, säv, vass, flask- och trådstarr. Vid stranden liksom i torvgravens blötare delar tillkommer kalla (Calla palustris), topplösa, kråk- och vattenklöver. I den södre delen av denna torvgrav är floran allra rikast. Vanlig ängsull, kärr- och gräsull (Eriophorum angustifolium ssp angustifolium, E. gracile och E. latifolium) dominerar tillsammans med sträng och knagglestarr (Carex chordorrhiza och C. flava). Vitag och snip (Rhynchospora alba och Trichophorum alpinum), samt starrarterna nål-, dy- och sumpstarr (Carex dioica, C. limosa och C. magellanica ssp irrigua) ingår i mosaiken. Korallrot, slåtterblomma, tätört och kärrsälting (Parnassia palustris, Pinguicula vulgaris och Triglochin palustre) förekommer, men i litet antal. Det går inte att beskriva floran på Lerbäcksmossen, utan att nämna de insektsätande sileshåren. Samtliga svenska arter växer här, d v s både stor, små och rundsileshår (Drosera anglica, D intermedia och D. rotundifolia). Dessutom har hybriden mellan stor- och rundsileshår påträffats i denna del av mossen. Dytåg (Juncus stygius) är Lerbäcksmossens främsta raritet. Den upptäcktes 1974 i ett 20-tal exemplar. Arten fanns kvar i oförändrat antal Dytåg är numera en mycket ovanlig art i Närke. Skogsalm (Ulmus glabra) Rikare ädellövskogar Rutger Sernander och de stora träden Läran om träden kallas dendrologi. Det kanske inte är allom bekant, att det på Klockarhyttans gård bodde en man, som under 1900-talets första hälft var en av Sveriges främsta dendrologer. Det var Rutger Sernander ( ). Han föddes i Viby. Där föräldrarna bodde på Geråsen. Familjen flyttade till Klockarhyttans gård Där tillbringade Rutger Sernander sina barn- och ungdomsår. Efter studentexamen på Karolinska skolan i Örebro, flyttade Rutger Sernander till Uppsala, där han efter fortsatta studier så småningom blev utnämnd till professor i växtbiologi vid Uppsala Universitet. Rutger Sernanders far började redan på 1870-talet att uppföra en trädgård vid Klockarhyttan. Det var ett enkelt rokokosystem, som man vid anläggningen ville tillämpa. Det var inte lätt att göra i den kuperade terrängen och så småningom omvandlades anläggningen till tvenne småparker i den tidens tyska trädgårdsstil. Allt detta och mycket mera berättar Rutger Sernander kärleksfullt om i sin bok "Parker och trädgårdar i det gamla Närke" (Sernander 1933). Sernander myntar även i sin bok begreppen storträd och jätteträd. Det grundar han på omkretsen i brösthöjd, d v s 130 cm över mark, enligt följande tabell: Storträd Jätteträd Svartpoppeln 450 cm 600 cm Eken 400 cm 500 cm Almen 375 cm 475 cm Linden 350 cm 450 cm Asken 300 cm 350 cm Klibbalen 300 cm 350 cm Lönnen 275 cm 325 cm Tallen 250 cm 300 cm Inför "Föreningen för dendrologi och parkvårds exkursion i Närke 1933" gjorde Sernander några studieresor till Närke. Han besökte bl.a. Lerbäck och parken vid Skyllbergs herrgård Där studerade han bl.a. en parklind (Tilia x vulgaris), som var 24 m hög, med en

9 omkrets av 375 cm, 130 cm ö m samt en lönn (Acer platanoides) med omkrets 380 cm, 130 cm ö m. Rutger Sernander passade också på att mäta Löckna tall (Pinus sylvestris) efter vägen mellan Rönneshytta och Gålsjö. Omkretsen var 248 resp 242 cm, 130 resp 150 cm ö m Det är en "väckfera", d v s en tall där folk i gångna tider skattat det levande trädet på "tyrved", gärna med årtiondens mellanrum, för att också komma åt den nybildade kådrika läkveden. Tyrveden användes särskilt för ljustergallren, där man behövde en stark och klar låga. Tallen står kvar, men den är nu helt torr. Sernander besökte även Mariedamms gård Han berättar om en stor klibbal (Alnus glutinosa) i trädgården. Den var 18 m hög med en krona av 14 meters vidd. Omkretsen var 348 resp 336 cm vid 130 resp 150 cm ö m. Han beundrade också det vackra thujabeståndet (Thuja occidentalis) i parken. Thujorna planterades på 1860-talet. De står fortfarande kvar i den numera förfallna naturparken, som jättestora dendrologiska minnesmärken. Det är endast under de allra senaste åren, som de stora träden i Lerbäck fått någon större uppmärksamhet. Det största trädet i socknen är en skogsalm (Ulmusglabra ssp glabra) vid Mariedamms f d station. Omkretsen är 636 cm, 130 cm ö m och 628 cm på det smalaste stället mellan 130 och 150 cm ö m. Almen förgrenar sig i 7 stammar på 2,5-3 meters höjd, Den stora eken (Quercus robur) i Runsala ravin mättes Den har en omkrets av 543 resp 539 cm, 130 resp 150 cm ö m. Vid Äsperud står en europeisk lärk (Larix decidua ssp decidua) av ansenlig storlek. Omkretsen är 366 cm på det smalaste stället under 150 cm, dvs vid 140 cm ö m Det bör också nämnas en asp (Populus tremula) i lövskogen vid Klockarhyttan. Den är 256 cm, 150 cm ö m Vid vägkanten nära Fredrikslund finns en sälg (Salix caprea) med omkrets 360 cm 130 cm ö.m.. Den förgrenar sig vid 140 cm ö m i 2 stammar. De har en omkretsav 232 resp 222 cm, Vid Estabo gård växer en svarttall (Pinus nigra). Den är lite risig med en delad topp. Omkretsen är 230 cm, 130 cm ö m I Lerbäcks socken har vi två 70-åriga ornäsbjörkar (Betula pendula f dalecarlica) av ansenlig storlek. Den ena står vid en gammal torpgrund nära Siggetorp och har en omkrets av 244 cm, 130 cm ö m Den andra finns vid Åsbrohammar, närmare bestämt vid Åsbro trädgård. Omkretsen är 233 cm, 130 cm ö m Dessa båda bjässar är de enda äkta ornäsbjörkar, som påträffats. Alla yngre, flikbladiga björkar ser ut att vara fransbjörk (B. pendula f crispa) dvs en form med mindre djupa bladflikar. Kommentarer till följande artförteckning I artförteckningen redovisas 943 olika arter av kärlväxter, vartill kommer ca 115 underarter (ssp), varieteter, former och hybrider. Antalet i Lerbäck i ursprunglig miljö förekommande arter uppskattas till högst ca 715. Lokalerna anges med namnet på närmaste by, gård eller sjö och läget anges närmare genom att lokalen i görligaste mån hänförs till ruta om 100x100 meter i rikets nät (RT 90). De första siffrorna i koordinatsystemet (65 resp 14) är gemensamma för alla lokaler inom socknen, varför de av utrymmesskäl har utelämnats. Lokalerna har således angivits med sex siffror, t ex 406/566 i stället för Uppgifter utan signatur på slutet avser fynd gjorda av Nilsson. Efter andras fynd anges en signatur för respektive inventerare - t.ex GH för Hallin - eller för personer som hjälpt till med (det) eller bekräftat (conf) bestämningen. Ett! (utropstecken) efter en signatur anger att även Nilsson sett arten på lokalen eller sett material från denna lokal. Om insamlade växter skänkts till och förvaras i de offentliga herbarierna, anges det med respektive institutions officiella beteckning. Se förteckningarna över signaturer respektive herbarier, nedan. Årtalet då fyndet gjordes eller återsågs på lokalen anges med bara de två sista siffrorna - utom för en del äldre fynd, där tveksamhet om århundradet annars kan uppstå. Ett exempel: Gålsjö 340/ BA! det EL OREB, betyder att fyndet gjorts av Benny Adolfsson i kartrutan år 2002, att Nilsson sett materialet, att specialisten Erik Ljungstrand artbestämt fyndet samt att pressat material donerats till Karolinska skolans i Örebro herbarium De växter, som i förteckningen angetts som odlade, t ex vissa träd, är ej att betrakta som tillhörande vildfloran, medan uttrycket förvildad använts för sådana arter som spritt sig från odlingsstället och därmed tillhör vildfloran. Kvarstående är växter som står kvar vid t ex ödetorp, men inte breder ut sig märkbart vegetativt eller genom frösådd. Tillfälligt förvildade är t ex råg, havre och vete, som spirar ur tappade frön eller t.ex tulpaner och potatis, som växt upp ur trädgårdsavfall. odl = odlad fv = förvildad kvst = kvarstående tillf fv = tillfälligt förvildad Redovisningen av de platser (lokaler) där en art påträffats är inte helt konsekvent. Dock har samtliga lokaler för respektive art listats om de är högst 10 till antalet. I många övriga fall anges i stället antalet lokaler, dels för arter där viss osäkerhet råder angående deras vanlighet, dels för arter där många lokaler försvunnit - p g a minskad eller upphörd hävd (t ex slåttergubbe och kattfot) - sedan inventeringen inleddes. Där en säkrare bedömning kunnat göras har följade förkortningar använts. a = allmän t a = tämligen allmän m a = mindre allmän Pågående omvandling av främst odlingslandskapet är alltså ett hot mot den biologiska mångfalden. Flera tidigare delvis ganska vanliga arter har därför kommit att rödlistas, d v s placeras i någon av flera officiella hotklasser (ArtDatabanken 2015). NT = Nära hotad VU = Sårbar EN = Starkt hotad CR = Akut hotad

10 Eventuell hotklass anges med någon av dessa förkortningar, placerad omedelbart efter det svenska artnamnet, med fet stil. Klassningen avser hela landet och kan därför vara missvisande i båda riktningarna när det gäller Lerbäck. Lista över signaturer AG = Arne Granlund, Åsbro AH = A Haglund, Stockholm AP = Anfred Pedersen, Vordingborg, Danmark AT = Anders Tehler, Stockholm BA = Benny Adolfsson, Åsbro BF = Birgit Fredriksson, Örebro BH = B Holgersson, Dampetorp BJ = Bror Jansson, Lerbäck BN = Birgit Nilsson, Askersund BS = Björn Svensson, Kårberg BZ = Björn Nordzell, Örebro CE = Camilla Eklind, Åsbro EA = Erik Almqvist, Uppsala EB = Edward Broddeson, Örebro EE = Edit Engdahl, Joxtorp EL = Erik Ljungstrand, Hovås ES = Karl Erik Solberg, Östansjö ET = Eva Titz, Wien GH = Gunnar Hallin, Hallsberg HG = Hans Grafström, Närkesberg HO = Arne Holmer, Pålsboda HT = Heino Trei, Åsbro IA = Ingrid Andrén, Lindesberg KH = Kurt Hjortstam, Alingsås KJ = Klas Jaederfeldt, Stockholm KL = Kerstin Lidberg, Gålsjö KS = Kjell Sundqvist, Nora LA = Lars Asklund, Stockholm LB = Lillemor Björkman, Örebro LF = Lars Fröberg, Lund LH = Linus Hällzon, Örebro LJ = Lena Jonsell, Uppsala LL = Lars Löfgren, Arboga LÖ = Leif Örstadius, Kristianstad MJ = Mia Jameson, Närkesberg NL = Nils Lundqvist, Uppsala OE = Ove E. Eriksson, Umeå PC = P Collinder, Stockholm PD = P G Dalhielm, Hallsberg RE = Ragnar Eklind, Hallsberg RG = Ragnar Gottfridsson, Närkesberg RS = Rutger Sernander, Uppsala SA = Sven Andersson, Svaldre SB = Sven Stenberg, Arvika SJ = Sivert Juneholm, Lindesberg SR = Svengunnar Ryman, Tierp SS = Sylvia Svensson, Rönneshytta TA = Torbjörn Andersson, Skyllberg TB = Tage Björkegren, Åsbro TK = Thomas Karlsson, Stockholm UM = Ulf Malmgren, Stockholm US = Ulf Starbäck, Uppsala ÅL = Åke Lindström, Örebro ÖN = Örjan Nilsson, Uppsala Herbarier som erhållit beläggsexemplar OREB = Karolinska skolans herbarium, Örebro. S = Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. LD = Botaniska museet, Lund. UPS = Fytoteket, Uppsala. UME = Umeå Universitets herbarium, Umeå Använda källor ArtDatabanken, 2015: Rödlistade arter i Sverige SLU Uppsala Björnbom, S. 1989: Beskrivning till jordartskartan Finspång NV. SGU Serie Ae Nr 92. Uppsala Broddesson, E: (Fältanteckningar ) Dalhielm, P.G. 1984: Något om järnvägsfloran inom Hallsbergs trafikområde. Svensk Bot. Tidsk. 78(4) Stockholm. Ekholm, E. & Hallin, G. 1980: Översiktlig naturinventering av Askersunds kommun. Länsstyrelsen i Örebro län. Naturvårdsenheten. Publikation 1980:3 Erdtman, E, 1889: Kartbladet Askersund. SGU Ser Aa N:o 84 Hamnström, C.O. 1852: Nerikes Flora (Utökad och omarbetad andra upplaga av J.D. Gellerstedts flora 1831, med samma namn.) Örebro. Hartman, C. 1866: Landskapet Nerikes flora. Örebro. Hällzon, Linus: (Anteckningar om kultur och natur) Karlsson, T. & Madestam 2014: Checklista över Nordens kärlväxter. Internetpublikation: Lenfors, I. & Nilsson, N.-G. 1987: Två nordamerikanska araceer i Halland. Svensk Bot. Tidskr. 81: Stockholm. Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1999: Kopparbergs äng, Askersunds kommun. Botanisk inventering. Länsstyrelsen, Örebro län. Publ. nr 1999:29. Magnusson & Lundqvist, 1957: Landytans brutenhet. Atlas över Sverige 3-4. Nilsson, K.G. 1996: Lerbäcksmossen, en värdefull våtmark i Sydnärke. Länsstyrelsen, Örebro län. Arkiv. Nilsson, K.G. 2005: Naturen i Domänreservatet Runsala ravin. Inventering av kärlväxter och svampar, samt några iakttagelser. Stencil (24 sid.). Länsstyrelsen, Örebro län. Arkiv. Nilsson, K.G. 2006: Inventering av kärlväxtfloran i Solberga äng, Lerbäcks socken, Askersunds kommun. Länsstyrelsen, Örebro län. Arkiv Solberga äng. Stencil (7 sid.). Samzelius, A. 1758: Flora Nericiensis. Utgiven med kommentarer av Sven Junell, Göteborg. Sernander, R. 1922: Hur Närke blivit till, Närkes flora och dess ställning till den svenska växtvärlden och det nordiska klimatet, Närkes växtsamhällen, Vår växtvärld i forntiden, Närkingarna och Närkes växtvärld, i Aspling, E., Gralén, J. & Lindén, H.: Närke (Läsebok för skola och hem)

11 Sernander, R. 1933: Parker och trädgårdar i det gamla Närke. A.B. Seelig & Co. Stockholm. Stenberg, S. 1955: Lövängsrester i Sydnärke. Örebro läns naturskyddsförening. Årsskrift. Örebro. Wikström, A & Karis, L. 1991: Berggrundskartan Finspång NV, SGU Serie Af nr 164,. Uppsala. Namnskicket och släktskapsförhållandena för kärlväxterna följer Karlsson & Madestam Eftersom all text i detta dokument är sökbar har sidnumrering och ett register över t ex arter och lokaler bedömts vara obehövliga. Liten och svårläst text kan lätt förstoras Hallins och en del av Nilssons fynd är också sökbara i Artportalen ( i många fall med information om antal exemplar, typ av växtplats m m Tibast (Daphne mezereum) En typisk, kalkgynnad lundväxt. Rikast förekommande i Ingelsbytrakten. Sparsammare förekomster på urkalk vid Luckebo och Isåsen, i bäckdalar vid Slumpen och Viken samt i förkastningssluttningen mot Skeppsjön Backsmörblomma (Ranunculus polyanthemos) En något krävande torrängsart. Tätört (Pinguicula vulgaris) På fuktig gräsmark, gärna med rik berggrund.

12 Besökta växtlokaler i Lerbäcks socken Varje kvadrat motsvarar en växtlokal som besökts en eller flera gånger. Mest besökta är dels området kring Åsbro, där båda författarna varit bosatta, dels områden med särskilt rik flora samt slutligen vägarnas närmaste omgivningar. En särskilt rik flora finns i området kring Luckebo-Örberga-Ödeskärr, med berggrund av urkalksten, området kring Ingelsby-Dampetorp, sluttningarna och höjdområdet väster om Mariedamm och Skeppsjön, området mellan Stora Svarthyttan och sockengränsen mot Hammar, Getabo-Öjetorp-Nornäset-området vid Storsjön samt sluttningarna mot Hjärtasjön. Som synes återstår stora outforskade arealer vid sidan av vägnätet.

13 Art- och lokalförteckning LYCOPODIACEAE Huperzia selago ssp selago Lopplummer t a Lycopodiella inundata Strandlummer NT Kroksjön 403/ SR, Skeppsjön 237/ GH, Åsbrohammar 403/563 02, 404/564 02, 407/563 88, 06 Lycopodium annotinum ssp annotinum Revlummer a Lycopodium clavatum ssp clavatum Mattlummer t a Lycopodium complanatum ssp complanatum Plattlummer Önnabo 300/592 79, Torpsjön 281/ GH, Samuelsbygget 311/ GH, Dytaget 380/543 84, Kassmyra 443/ GH, Hylletorp 401/558 89, Svarthyttan 284/ GH, Axsjöfallet 367/ BZ!, Löcknabråten 380/ TA Lycopodium tristachyum Cypresslummer VU Tavlan 435/562 79, Odenslund 328/ RE, 06 Lycopodium zeilleri Mellanlummer VU Kassmyra 437/559 00, Vissbodamon 434/558 00, Odenslund 326/ TA! ISOËTACEAE Isoëtes echinospora Vekt braxengräs Tisaren 418/ GH, Tibon 404/532 82, 411/ Isoëtes lacustris Styvt braxengräs Tibon 404/532 82, 05, 421/ GH, Bladsjön 419/550 82, Viken 409/584 82, Tisaren 437/ EQUISETACEAE Equisetum arvense ssp arvense Åkerfräken a Equisetum fluviatile Sjöfräken a Equisetum hyemale Skavfräken t a Equisetum palustre Kärrfräken t a Equisetum pratense Ängsfräken t a Equisetum sylvaticum Skogsfräken a OPHIOGLOSSACEAE Botrychium lunaria Låsbräken NT Kopparberg 51 SB, Märakärren 344/ talet SA, Önnabo 299/ GH, 299/ GH, 300/ / GH, Kassmyra 440/ / GH, Sandbacken 321/ GH, Spånbron 354/ GH, Klastorp 248/ GH, Tillefärd 250/ / GH, Siggetorp 326/ GH, Gålsjö 342/611, 336/ GH, Toltorp 324/ GH, Bytet 245/ GH, Hagalund 356/557 81, Fixan 356/571 81, 88, Hovmansåsen 359/565 81, Multna 306/ / GH, Valsjö 346/ GH, Bållby 433/ GH, N Nyckelhult 400/ GH, Ortele 280/ GH, Kopparberg 341/ GH, Mosstorp 345/ TA! UPS, Hammaren 324/ BS!, Axsjöfallet 367/ BZ! Botrychium matricariifolium Rutlåsbräken VU Kassmyra 442/ GH, 442/ GH, 09 GH Botrychium multifidum Höstlåsbräken NT Önnabo 300/ GH, 78 SR, ex, 89 utgången MARSILIACEAE Pilularia globulifera Klotgräs VU Tisaren Viken, på stranden 1914 RS, Tibon 405/ S, OREB, 408/ conf AT LD, 410/ LD, 89 GH, Bladsjön 420/ conf TK LD, 419/550 82, 419/548 88, 421/ GH, Skiren 403/ GH DENNSTAEDTIACEAE Pteridium aquilinum ssp latiusculum Taigaörnbräken a CYSTOPTERIDACEAE Cystopteris fragilis var fragilis Stenbräken t a Gymnocarpium dryopteris Ekbräken a Låsbräken (Botrychium lunaria) Torra backar och vägkanter, ofta tillsammans med gråfibbla ASPLENIACEAE Asplenium septentrionale Gaffelbräken Skuru 324/ GH, 320/ GH, Fallhyttan 283/ GH, 275/ GH, Luckebo 403/ GH, Svarthyttan 275/ GH Asplenium septentrionale x trichomanes ssp trichomanes Ingelsby m mot Askersund, 600 m S om stationen, 50 m N om landsvägen, klipphäll i asp-hassellöväng, 7 ruggar 1929 EB S Asplenium trichomanes ssp trichomanes Svartbräken Kållviken 380/ GH, Örberga 397/ GH, 392/ GH, 06, Skepphult 227/ GH, 231/ GH, S Ässböle 371/ GH, Herrfallet 226/ GH, Getabonäsnäs 288/ GH, Fallhyttan 284/ GH, Skuru 320/ GH, Nornäset 276/ GH, Runsala 276/ GH, Skogsboda 316/ GH, 315/ GH, S Fallet 312/527 GH, 310/ GH, 309/ GH, Stimmerkulla 318/ GH, Ingelsby 320/ GH, Björnabro

14 432/ GH, Önnabo 297/593 92, 06, 302/ GH, Ödeskärr 391/547 94, Ödeskärr 392/547 94, Slumpen 411/ GH, St Svarthyttan 275/ BS!, Mariedamm 246/627 05, Linnefors 335/531 06, Dampetorp 315/ GH THELYPTERIDACEAE Phegopteris connectilis Hultbräken a Thelypteris palustris Kärrbräken Noren 336/ GH, Sörsjön 296/ GH, 03, Äskedalen 222/ GH, Haga 355/ GH, Sundsjön 335/596 88, Udden 425/ GH, 424/ OREB, Kvarnstugusjön 391/631 91, St Limgölen 293/604 94, Klockarhyttan 383/571 94, 06, Åsasjön 411/ WOODSIACEAE Woodsia ilvensis Hällebräken Örberga 397/ GH, 392/ GH, 391/ GH, 91, Herrfallet 220/ GH, Linnefors 335/ GH, 06, 339/ GH, Ladäng 344/ GH, Kilsborg 341/ GH, 339/534 06, Skuru 324/ GH, 320/ GH, Fallhyttan 284/ GH, 281/ GH, Dampetorp 326/ GH, Bunken 351/ GH, S Fallet 315/ GH, Mariedamm 246/ ONOCLEACEAE Matteuccia struthiopteris Strutbräken Önnabo 296/ SB, 94, Estabo 401/ GH, 04, Klockarhyttan 382/ GH, 94, 390/572 94, Hylletorp 400/557 81, 96, Valsjö 344/ GH, L Skogsboda 316/ GH, S Fallet 314/ GH, Ingelsby 330/ GH, 320/ GH, Västra Å 419/552 99, Skogshyddan 345/ TA!, Estabosjön 404/570 04, Runsala ravin 277/ Onoclea sensibilis Pärlbräken Klockarhyttan 389/ BS! sumpmark vid bäck, 25 blad, 10 sporbärande stänglar BLECHNACEAE Blechnum spicant var spicant Kambräken mellan Mariedamm och Blackfjärd (Hartman 1866), Krokstorp 335/ TA 1 ex på gammal basväg ATHYRIACEAE Athyrium filix-femina Majbräken a DRYOPTERIDACEAE Dryopteris carthusiana Skogsbräken a Dryopteris cristata Granbräken Långsjön (Dunsjö) 321/607 strandkärr, 4 tuvor 89, 95 Dryopteris dilatata Lundbräken Kyrksjön 370/579 84, Runsala ravin 277/621 89, Klockarhyttan 382/571 91, Viken 403/589 91, Önnabo 295/603 94, Viken 400/589 03, Lerbrofallet 396/571 04, Runsala ravin 276/622 05, Valsjö 342/647 05, Ingelsby 326/ Dryopteris expansa var expansa Nordbräken m a Dryopteris filix-mas Träjon a POLYPODIACEAE Polypodium vulgare Stensöta a PINACEAE Abies alba Silvergran Åsbro 421/569 villatomt, stort ex 06 Abies procera Kaskadgran Ladfallet 355/ årigt ex, planterat 96 TA!, 01 Larix decidua ssp decidua Europeisk lärk (13 lok) Äsperud 372/550 omkr 140 cm ö.m 366 cm 04 Larix x marschlinsii Hybridlärk Kalven 359/629 hygge, planterat 06 TA! Picea abies ssp abies Gran a N. Nyckelhult 395/ (Mattgran), Tösnahult 338/ SA, 07 BS&! ("Herberts krokiga gran") Picea abies ssp abies f.corticola Tjockbarksgran Kotterud 361/ TA, 2007 BS&! Ett stort ex. Picea abies ssp abies f. globosa Klotgran Tisarbaden 441/ Stig Larsson & Stefan Forsberg, 2007 TA,BS&! Ett stort ex (nästan helt häxkvastartat) Picea pungens Blågran Åsbro 421/570 villatomt, stora ex 06 Picea sitchensis Sitkagran Ladfallet 355/ årigt bestånd, 30-tal ex 96 TA!, 01 Pinus contorta ssp contorta Contortatall Planterad i början 50-talet på följande lok: Hissjö lyckor 345/ ex 06 TA!, N. Svaldre 347/ ex BS, TA!, Svaldre 348/611 ca 50 ex 06 TA!, Bäckstugan 348/ ex 06 TA!, S Nyckelhult 370/ BS! 3 stora ex Pinus mugo ssp mugo Bergtall Axsjömossarna 370/586 1 ex i kraftledning, täcker 5x5 m 81 RE!, 90 Pinus nigra Svarttall Estabo gård 406/575 1 ex, omkr 130 cm ö.m 230 cm 03 Pinus sylvestris var sylvestris Tall a S. Nyckelhult 374/ TA! (Med stor häxkvast i kronan) Pseudosuga menziesii ssp glaucescens Blå douglasgran Skogshyddan 345/611 stort ex i trädgård 03 TA!, 06 Pseudosuga menziesii ssp menziesii Grön douglasgran Estabo 409/567 hyreshus, 2 stora ex 03, Hissjö lyckor 346/638 2 ex, dåligt skick 06 TA!, Åsbro 421/569 villatomt, stora ex 06 CUPRESSACEAE Juniperus communis ssp communis En a Thuja occidentalis Tuja Mariedamm 249/630 SR 33, 05 naturpark, kvst, flera stora ex NYMPHAEACEAE Nuphar lutea Gul näckros a Nymphaea alba coll Vit näckros a Nympaea alba f purpurea Röd näckros Luckebo 404/533 82, 05 1 ex, Hylle 408/ ex, Sjötorp, 91 LL, litet bestånd inplanterat för minst 10-15

15 år sedan, Lövfallet 408/547 93, 1 ex med 15 blommor, Vissboda 431/571 01, stort bestånd, Storsjön vid det sk. Bergalandet (NIK-aren 2/2002) inplanterat på talet Nympaea alba f rosea Skär näckros Lövfallet 408/ ex Nympaea alba ssp candida Nordnäckros t a ARISTOLOCHIACEAE Asarum europaeum Hasselört Åsbro 420/ OREB, fv gatukant 4 ex ACORACEAE Acorus calamus Kalmus Ingelsby 334/ GH, 03 strandkärr enstaka ARACEAE Calla palustris Missne a Lemna minor Andmat a Lemna trisulca Korsandmat Noren 337/ GH, 88, 01, Sörsjön 295/ GH, 88, Tisaren 418/ GH, Åsasjön 414/ Lysichiton americanus Skunkkalla Inplanterad ca 1940 i bäcken vid Klockarhyttans gård av Magnus Johnson (Lenfors & Nilsson 1987). Numera spridd efter bäcken ned till Estabosjön enl följande: Klockarhyttan 390/572 71, ex, ex, Lerbrofallet 396/ ex, ex, NO Lerbrofallet 398/ ex, Estabo 401/ ex, ex, Kvarndammen 402/ ex, ex, Estabosjön 404/ ex, ex. Rönneshytta 334/ ex vid dammkant ALISMATACEAE Alisma plantago-aquatica Svalting a Sagittaria sagittifolia Pilblad NT Ladäng 337/532 99, 06 i ån BUTOMACEAE Butomus umbellatus Blomvass Åsbroån 411/ GH, Estabosjön 405/ GH, 404/569 94, Tisaren 414/ GH, 410/588 82, 414/ GH, 94, Ingelsby 333/ HYDROCHARITACEAE Elodea canadensis Vattenpest Åsbroån 410/ GH, 414/567 05, Tisaren 418/ GH, 89, 94, 437/589 71, 90, Noren 337/600 88, 91 rikl, Sundsjön 335/596 88, Estabosjön 405/569 94, 409/ Hydrocharis morsus-ranae Dyblad Åsbroån 411/ GH, Lerbäcksmossen 366/572 86, 366/568 92, Sörsjön 296/ GH, 88, Åsbro 418/577 91, Ingelsby 334/531 03, Åsasjön 414/ SCHEUCHZERIACEAE Scheuchzeria palustris Kallgräs Vissboda 432/ GH, Fåglamossen 372/ GH, Hagagölen 300/ GH, Hultsjön 383/585 86, Komhag 353/590 86, Tärnsjön 382/552 86, Sandbacken 327/606 87, Snårsjön 383/ GH, 89, Näsgölen 302/615 90, Trehörningen 250/619 90, 249/ JUNCAGINACEAE Triglochin palustre Kärrsälting Kopparbergs äng 24 EB, Vissboda 436/ GH, S Ässböle 371/ GH, Sandbacken 321/ GH, 89, Lerbäcksmossen 366/572 86, 368/566 92, 03, 374/567 94, Herrfallet 226/ GH, Valsjö 345/ GH, Skogsboda 327/501 82, Sörsjön 295/ Kärrsälting (Triglochin palustre) I rikare kärr POTAMOGETONACEAE Potamogeton alpinus Rostnate (15 lok) Potamogeton berchtoldii Gropnate Dampetorp 320/ GH, Åsasjön 414/ kärr Potamogeton compressus Bandnate i Löcknasjön (Hartman 1866) som P. zosterifolius 1911 von Delwig S Potamogeton crispus Krusnate Åsbro 418/ GH, 91 drivande, Talludden 414/ Potamogeton friesii Uddnate NT Noren 336/ GH ganska sparsam, 337/ Potamogeton gramineus Gräsnate Noren 336/ GH, Tosjön 230/ GH, Sörsjön 295/619 88, Tisarbaden 437/589 90, 433/586 94, Estabo 411/580 94, Viken 411/ Potamogeton gramineus x lucens Långsjön (Dunsjö) 310/ LL OREB Potamogeton lucens Grovnate Storsjön 291/ GH, Långsjön (Dunsjö) 305/ GH, Noren 336/ Potamogeton natans Gäddnate a Potamogeton obtusifolius Trubbnate Tisarbaden 437/589 71, Sörsjön 296/ GH, 88, Åsbro Tisaren 418/ GH, 92, 422/ rikl, Estabosjön 404/ Potamogeton perfoliatus Ålnate t a Noren 336/ GH, Tisaren 415/ GH,

16 437/589 90, 414/588 94, 418/577 94, Åmmelången 313/537 82, Bladsjön 419/550 88, Multen 326/567 89, Estabo 411/580 94, Estabosjön 409/ Potamogeton polygonifolius Bäcknate Herrfallet 220/ GH, 73 GH Potamogeton praelongus Långnate Sörsjön 296/ GH, 88 Potamogeton rutilus? Styvnate EN Noren 337/ GH steril, 88 ej sedd MELANTHIACEAE Paris quadrifolia Ormbär t a COLCHICACEAE Colchicum autumnale Tidlösa Mariedamms stn, LL 1 ex i gräs LILIACEAE Erythronium dens-canis Hundtandslilja Klockarhyttan 388/ vid bäck i parken Fritillaria meleagris Kungsängslilja Estabo 403/ talet BF fv gräsmark 10-tal ex Gagea lutea Vårlök N Nyckelhult 51 SB, 405/ GH, 406/ GH, 404/609 92, 406/609 99, Runsala 51 SB, 282/ GH, 04, Solberga äng 51 SB, 267/ Gagea minima Dvärgvårlök Västansjö 402/ gräsmark 1 ex, Åsen 415/ ödetomt 1 ex, Kyrkan 375/ vägkant 2 tuvor Gagea pratensis Ängsvårlök Skyllberg 361/ grusplan och gräsmatta Lilium bulbiferum var bulbiferum Brandlilja Funnen som fv eller kvst på 14 lok Lilium martagon Krollilja Åsbrohammar 411/ fv, Örberga 395/551 89, 06 fv, Åsbro 419/ fv, Eketorp 330/ TA BS! fv, Trehörningens masugn 252/ fv Lilium martagon f fl alba Vitblommig krollilja Trehörningens masugn 252/ fv 2 ex, Örberga 395/ fv 1 ex Tulipa gesneriana Tulpan Funnen som fv på 2 lok ORCHIDACEAE Coeloglossum viride Grönkulla "vid Klockarhyttan och Öjetorps äng" (Hartman 1866), Herrfallet 51 SB, Önnabo 51 SB, 300/ GH, 301/ GH 4 ex, 299/ GH, 298/ GH 1 ex, 300/593 GH 1 ex, 299/ GH 2 ex, 301/ GH, 302/ GH 1 ex, 299/ GH 1 ex, 300/ GH 1 ex, Öjetorp 275/675 GH 79, Stegehäll 238/ GH 1 ex Corallorhiza trifida Korallrot (22 lok) Dactylorhiza incarnata ssp incarnata Ängsnycklar Lerbäcksmossen 369/567, 368/568, 368/566, 368/ ex, 03 OREB, 369/ ex, 371/ ex, 374/566, 374/567, 375/ ex, Klockarhyttan 383/ ex, 93 5 ex, N Nyckelhult 397/ GH 1 ex, Västerängen 341/ ex, 340/ ex, ex Dactylorhiza maculata ssp fuchsii Skogsnycklar Skepphult 231/ GH, Mörkhult 359/ GH 11 ex, Örberga 397/ ex, Lerbäcksmossen 368/ ex, Sörsjön 297/ ex Dactylorhiza maculata ssp maculata Jungfru Marie nycklar a Munkerud 334/ RG! fuktig ängsmark ca 400 ex, Trehörningen 249/ vägdike 285 ex Dactylorhiza maculata ssp maculata f fl alba Vitblommig jungfru Marie nycklar Trehörningen 249/ vägdike 1 ex Dactylorhiza majalis ssp lapponica Sumpnycklar "i Lerbäck" (Hartman 1866) som Orchis angustifolia Rehb. Dactylorhiza sphagnicola Mossnycklar Snårsjön 388/ ex, Västerängen 341/ ex, 340/ ex, 03 8 ex Epipactis helleborine var helleborine Skogsknipprot Önnabo 306/ GH 25 ex jvdike, 06 GH, Ödeskärr 391/ limstensbrott 1 ex, Ingelsby 325/ vägslänt 4 ex, 324/ GH 6 ex, Dampetorp 325/ GH, Isåsen 225/ GH vägdike, 226/ GH vägkant ca 10 ex Goodyera repens Knärot..NT Svaldre 337/628 79, Örberga 396/557 79, 402/ GH, Hagalund 356/557 81, Hylletorp 400/557 81, Långsjön (Dunsjö) 315/608 84, Viken 407/585 84, Vissboda 434/ GH, 432/ GH, 429/ GH, 01 GH!, Ängfallet 338/603 88, 91, L Skuru 314/ GH, Åsbro 424/ GH, Bengtstorp 328/642 94, Simonslund 273/632 99, Axsjön 329/ blom ex, Svarvarekärret 328/ blom ex, Råstena 393/541 SW, GH 2 lok Brudsporre (Gymnadenia conopsea) Helt utgången Gymnadenia conopsea var conopsea Brudsporre "i Lerbäck" (Hartman 1866), Kopparbergs äng 24 EB, Herrfallet 51 SB, Hornrösan 51 SB, Örberga 392/ GH ca 55 ex, ex i gammalt limstensbrott, ex, ex, 00 5 ex, 02 3 ex, 06 ej återfunnen,

17 L Fallhyttan 283/ BS, 286/ GH 5 ex, Skepphult 227/ GH 7 ex, Önnabo 300/ GH 3 ex, 299/ GH 3 ex, 299/ GH 6 ex, 80 GH, 298/ GH 2 ex, 299/ GH, Nornäset 276/ GH, St Svarthyttan 275/ GH 1 ex, 283/ GH 1 ex, Öjetorp 276/ GH 22ex, 276/ GH 3 ex, 275/ GH 10 ex, Äskedalen 222/ GH, Herrfallet 226/ GH 15 ex, 222/ GH, Bengtstorp 315/ GH 1 ex Hammarbya paludosa Myggblomster Sandbacken 327/ OREB 20 ex, 95 5 ex gungfly Herminium monorchis Honungsblomster Skepphult, 1926 EB rikkärr S Listera cordata Spindelblomster Vissboda 436/ GH, S Svaldre 324/ GH 5 ex, Hopakärren 360/ ex, Ängdammen 264/ ex Listera ovata Tvåblad (18 lok) Örberga 393/ ex, ex limstensbrott Neottia nidus-avis Nästrot Önnabo 296/ GH&! lund 7 vinterståndare Ophrys insectifera Flugblomster Gålsjö "Häggen i Lerb." (Hartman 1866) som O. myodes L. Platanthera bifolia coll Nattviol t a Platanthera bifolia ssp bifolia Ängsnattviol Västeräng 339/613 00, 03, Skepphult 231/619 01, Valsjö 343/ TA BS!, Solberga äng 269/ Platanthera bifolia ssp latifolia Skogsnattviol Örberga 393/549 00, Skogshyddan 346/ TA!, Perstorp 330/ TA BS!, Munkerud 334/ RG! 20-tal, Rude 372/647 BS! Platanthera chlorantha Grönvit nattviol (44 lok) IRIDACEAE Crocus x stellaris Gullkrokus Estabo 409/ fv i hagmark Crocus vernus Vårkrokus Estabo 409/ fv i hagmark Iris pseudacorus Svärdslilja (15 lok) Iris pumila Dvärgiris Trehörningens masugn 252/ kvst vid husgrund Iris sibirica Strandiris Rönnestorp 344/ fv i gräsmark XANTHORRHOEACEAE Hemerocallis sp Daglilja Odenslund 327/ fv med trädgårdsutkast Hemerocallis fulva Brunröd daglilja Klockarhyttan, 1880-talet (Sernander 1933) odl Hemerocallis lilioasphodelus Gul daglilja Rönnestorp 344/ gräsmark fv 1 ex, Mariedamm 258/ lövskog fv 1 ex AMARYLLIDACEAE Allium oleraceum Backlök Rönneshytta stn 334/ minst 100 ex Allium schoenoprasum Gräslök S Dalskogen 281/ GH fv hällmark, Rude 374/ TA BS! fv hällmark, S Ässböle 369/ BS! fv hällmark Galanthus nivalis Snödroppe Estabo 406/ fv, 400/ fv, Håkanstorp 262/ fv på slagghögar Leucojum vernum Snöklocka Åsbro 422/ GH fv rikligt Narcissus poeticus Pingstlilja Funnen som fv eller kvst på 7 lok Narcissus pseudonarcissus Påsklilja Funnen som fv på 7 lok ASPARAGACEAE Asparagus officinalis Sparris Åsbro 423/572 89, 95 fv, 421/ fv, Klockarhyttan 388/ odl och fv Convallaria majalis Liljekonvalje a Hosta lancifolia Höstfunkia Åsbro 418/ OREB fv med trädgårdsutkast 1 ex Maianthemum bifolium Ekorrbär a Muscari botryoides Pärlhyacint Funnen som fv eller kvst på 7 lok Othocallis siberica Rysk blåstjärna Funnen som fv på 10 lok Polygonatum hirtum Bredrams Bygget 409/ fv, Åsbro 418/ OREB fv, 418/ fv, Mariedamm 252/ fv Polygonatum odoratum Getrams Vissboda 430/ GH, Lugnet 392/565 86, Luckebo 402/ / / / GH, 396/ GH, 400/542 91, 401/537 94, Örberga 396/ / GH, 397/ GH, 91, 394/ / GH, 94, 396/ GH, 398/545 03, Kull 431/ GH, Bygget 414/ GH, Kilsborg 341/ GH, 342/535 06, Fallhyttan 283/ GH, Skuru 320/ GH, Getabo 292/ GH, Gålsjö 339/ GH, S Fallet 318/ / GH, Ingelsby 320/ GH, Hagaberg 376/ GH, Röllingsängen 309/ GH, V Estabo 396/565 92, Lerbrofallet 399/ Scilla forbesii Vårstjärna Åsbro 417/ skräpmark fv 1 ex Scilla luciliae Stor vårstjärna Estabo 404/ blandskog fv på jordhög 5 ex Scilla sardensis Liten vårstjärna Klockarhyttan 389/ åkerkant fv ca 25 ex LD S TYPHACEAE Sparganium angustifolium Plattbladig igelknopp Hylle 410/539 82, 408/ i Tibon, Bladsjön 420/547 82, 419/548 88, Luckebo 404/ OREB i Tibon Sparganium emersum Igelknopp Västra Å 414/561 86, Stenkumla 380/555 86, Bastusjön 298/618 88, Udden 427/577 03

18 Sparganium erectum ssp microcarpum Stor igelknopp (12 lok) Sparganium glomeratum Gyttrad igelknopp L Axsjön 372/607 85, Komhag 351/592 86, Stenkumla 380/555 86, Hylletorp 402/559 88, Rönneshytta 337/565 90, L Limgölen 297/606 94, N Nyckelhult 400/ Sparganium gramineum Flotagräs Bladsjön 419/ Sparganium natans Dvärgigelknopp (18 lok) Typha angustifolia Smalkaveldun Blackfärd 229/ GH, Lerbäcksmossen 366/572 86, Sundsjön 336/ GH, 88 Typha latifolia Bredkaveldun a JUNCACEAE Juncus alpinoarticulatus ssp rariflorus Myrtåg (11 lok) Juncus articulatus var articulatus Ryltåg (18 lok) Juncus bufonius Vägtåg (19 lok) Gålsjö 344/ OREB grusgrop Juncus bulbosus ssp bulbosus Löktåg Herrfallet 226/ GH, S Ässböle 371/ GH, Hylle 411/539 82, 408/540 82, Lerbäcksmossen 371/567 82, Hultsjön 383/586 86, Bladsjön 421/ GH, Trehörningen 251/620 90, Estabo 411/580 94, Viken 407/584 94, 411/588 06, Valsjön 345/ TA BS!, Örberga 399/ Juncus compressus Stubbtåg Sandbacken 321/ GH, Kassmyra 442/ GH, Solberga 266/ OREB, Vissboda 449/ OREB, Skyllbergsvallen 358/543 03, Falla 352/536 03, Munkerud 336/ RG!, Klockarhyttan 380/ Juncus conglomeratus Knapptåg a Juncus effusus Veketåg a Juncus filiformis Trådtåg a Juncus minutulus Pysslingtåg Västra Å 417/ OREB vägkant, Klockarhyttan 381/ gammal grusgrop Juncus squarrosus Borsttåg NT Åsbrohammar 405/ ex, 407/ ex, 89, 405/ OREB 15 ex Juncus stygius Dytåg mellan Mariedamm och Blackfärd (Hartman 1866), Lerbäcksmossen 367/ ex, 95 OREB Juncus tenuis Syltåg Ladäng 337/ OREB i gräs, Hylle 411/ OREB vägkant, Klockarhyttan 381/ OREB grusgrop, Lerbäcksmossen 370/ markvägskant 6 ex Luzula campestris Knippfryle a Luzula luzuloides Vitfryle Klockarhyttan, i parken 1880-talet (Sernander 1933) första kända Närke-lokalen. Arten kom till Sverige med tyskt frö på talet. Trehörningen 250/ GH, Rönneshytta stn 335/565 81, 90, Lerbäcks stn 366/560 87, 90 OREB, Mariedamm 250/ C&H alle, 249/ OREB naturpark Luzula multiflora ssp multiflora Ängsfryle a Luzula pallescens Blekfryle Åsbrohammar 405/ i kraftledning, Åsbro 418/ OREB gammal åker Luzula pilosa Vårfryle a CYPERACEAE Carex acuta Vasstarr Örgaveln 314/ GH, Bytet 246/ GH, Åmmelången 315/ GH, 335/ kärr, 317/ GH Carex acutiformis Brunstarr Klockarhyttan 385/569 91, Sundsjön 337/ GH, 94, 337/598 01, 04, Åsasjön 414/569 03, Åsbrohammar 414/ OREB Carex appropinquata Tagelstarr 300 m S om Mariedamms stn, 1940 EB S massförekomst i ett kärr, Vissboda 436/ GH Carex brunnescens var brunnescens Hednickstarr Åsbrohammar 403/562 82, Västra Å 408/558 84, Fredrikslund 391/554 86, Hylletorp 396/557 86, Slumpen 413/561 86, Stenkumla 382/556 86, L Limgölen 294/606 94, Spjutgölen 312/596 98, Mugghult 334/ Carex brunnescens var laetior Kärrnickstarr Kyrksjön 370/579 84, Kull 428/ Carex buxbaumii ssp buxbaumii Klubbstarr Tosjön LH, 230/ GH Carex canescens var canescens Gråstarr (31 lok) Carex canescens x dioica Viken 400/ tuv vid bäckkant Carex capillaris Hårstarr Ödeskärr 392/ GH limstensbrott ca 20 ex, 81, 391/547 81, 90 OREB limstensbrott, Tosjön 229/ GH liten gräsyta, 78 GH Carex caryophyllea Vårstarr Herrfallet 51 SB, Solberga äng 51 SB, 269/ GH, 89, 267/625 04, Tillefärd 263/ GH, Blackfärd 228/ GH, Ortele 278/ GH, 281/ GH, Herrfallet 226/ GH, Getabonäsnäs 287/ GH, Sandbacken 322/ GH, Öjetorp 275/ GH, Löckna 336/ GH,Äskedalen 222/ GH, Örberga 391/ GH, 397/ GH, 392/550 81, 393/ GH, 394/549 94, Gålsjö 344/ / / / / GH, Klockarhyttan 387/ GH, 392/572 94, Luckebo 399/ GH, Dampetorp 320/ / GH, S Fallet 310/ GH, Önnabo 300/593 94, 298/600 94, Ortele 281/ GH, 00 Carex cespitosa Tuvstarr Håkantorp 261/ översilad gräsmark 1 tuva Carex chordorrhiza Strängstarr (23 lok) "i Lerbäck" (Hartman 1866), Hylle 407/ rikl, Ljungås 374/ rikl, Västra Å 413/ GH, Snårsjön 384/ GH, Komhag 354/ GH

19 Carex demissa Grönstarr Ödeskärr 392/549 82, Sandbacken 321/604 87, Sundsjön 335/596 88, Örberga 398/544 91, Lerbäcksmossen 368/567 92, 369/569 92, 374/566 94, St Limgölen 293/604 94, Åsbro 423/575 94, Trehörningen 249/ Carex diandra var diandra Vanlig trindstarr (14 lok) Carex diandra var major Stor trindstarr Klockarhyttan 382/ OREB blött i fräkenkärr Carex digitata Vispstarr t a Carex dioica Nålstarr Önnabo 300/ GH, 299/ GH, Viken 410/588 82, Komhag 353/591 86, 351/592 86, Sandbacken 321/ GH, 87, Herrfallet 226/ GH, Sörsjön 295/619 88, Kvarnstugusjön 392/630 91, St Limgölen 292/605 94, Västerängen 340/614 00, 03, Önnabokärren 317/ Carex disticha Plattstarr Åsbrohammar 415/ i dike gångväg Carex echinata Stjärnstarr a Carex elata ssp elata Bunkestarr t a Carex elongata Rankstarr Herrfallet 226/ GH, Udden 426/ GH, 427/582 03, Önnabo 51 SB, 299/ GH, Skogsboda 323/ GH, L Röllingen 315/ GH, 313/ GH, Dampetorp 316/ / GH, Klockarhyttan 382/572 84, 381/570 94, Sandbacken 321/604 87, Sörsjön 293/621 88, Hagagölen 300/604 AH&PC, Önnabokärren 317/587 00, Viken 410/ Carex ericetorum Backstarr (18 lok) Slankstarr (Carex flacca) Kalkgynnad Carex flacca Slankstarr Herrfallet 51 SB, 226/ / GH, Solberga äng 51 SB, 268/624 92, 06, Tosjön 229/ GH, Örberga 392/ GH, 393/549 90, 06, Skeppsjön 235/ GH, Äskedalen 222/ GH, Isåsen 239/ GH, Ödeskärr 391/547 87, 91 Carex flava Knagglestarr (14 lok) Carex globularis Klotstarr Fåglamossen 14 SR, Åsbrohammar 404/562 79, 95, Hopakärren 361/596 84, Multnakärren 317/581 00, Skogen 358/558 00, 03 Önnabokärren 316/586 00, Sjöfallet 326/559 03, 327/ Carex hartmanii Hartmansstarr VU Estabo 406/ talet BF Carex hirta Grusstarr Mariedamm, PD bangården, Örberga 396/ GH, 91, Runsala 278/618 94, Bråten 217/ Carex hostiana var hostiana Ängsstarr NT Perstorp 329/ / GH genomsilat björkkärr resp fuktig gräsmark Carex lasiocarpa Trådstarr a Carex limosa Dystarr a Carex livida Vitstarr Kvarnstugusjön 394/ Carex loliacea Repestarr Vissboda 436/ GH, Dampetorp 316/ / GH, 316/ GH, Viken 400/590 84, Önnabo 297/601 95, Svaldre masugn 344/ Carex magellanica ssp irrigua Sumpstarr (19 lok) Carex montana Lundstarr vid Klockarhyttan (Hartman 1866), 384/574 94, 06, Herrfallet 51 SB, 227/ GH, Solberga äng 51 SB, 268/ GH, 92, 06, Äskedalen 222/ GH, Runsala 282/618 88, Skepphult 230/621 94, Mariedamm 254/ GH Carex nigra ssp juncella Styltstarr Hopakärren 361/ vägdike 1 tuva Carex nigra ssp nigra Vanlig hundstarr a Carex nigra var recta Tuvad hundstarr Solberga äng 269/ översilad mark Carex oederi Ärtstarr Solberga 267/625 88, Ödeskärr 391/547 93, Valsjön 345/ TA BS!, Trehörningen 249/ Carex ovalis Harstarr a Carex pallescens Blekstarr a Carex panicea Hirsstarr a Carex paniculata Vippstarr Sörsjön 297/ GH, 87, 95, 293/ GH rikl Carex pauciflora Taggstarr Komhag 353/590 86, Sandbacken 326/607 88, 327/606 94, Snårsjön 324/595 89, Kvarnstugusjön 391/631 91, Molntärnarna 393/627 99, Svaldre masugn 343/615 00, N Nyckelhult 398/ Carex pilulifera Pillerstarr a Gålsjö 334/ GH, Tillefärd 263/ GH, Blackfärd 228/ GH, 224/ GH, Ortele 278/ GH, 285/ GH, Herrfallet 226/ GH, Önnabo 300/ / GH, 299/ / GH, Luckebo 405/ / GH, Fallhyttan 284/ GH, Kassmyra 442/ GH,440/ / GH, S Ässböle 372/683 80

20 GH, Hjärttorp 359/ GH, Öjetorp 276/ GH, Sandbacken 322/ GH, Klastorp 248/ GH, Getabonäs 288/ GH, Slätetorp 381/ GH, Bråtebygget 372/ GH, Gålsjö 337/ / / GH, S Dalskogen 281/ GH, Toltorp 324/ GH, Haga 358/ GH, Bengtstorp 315/ / / GH, S Svaldre 333/ GH, N Svaldre 335/ / GH, Isåsen 231/ / / GH, Bytet 245/ GH, Stegehäll 238/ GH, Hultabo 356/ GH, Runsala 272/ GH, Örberga 394/ GH, 394/551 00, 396/545 03, Multna 308/ GH, Stenbocksfors 305/ GH, Valsjö 345/ / GH, Ånstorp 316/ GH, Hagen 363/ GH, Skogsboda 320/ GH, S Fallet 310/ GH, Klovstenalund 250/ GH, Mörkhult 358/ GH, L Skuru 314/ GH, Fredrikslund 391/554 86, Rönneshytta 339/563 90, Kvarnstugusjön 393/630 91, Ljungås 370/ GH, St Limgölen 292/601 94, Viken 412/ Carex pseudocyperus Slokstarr Noren 336/ GH, Sörsjön 296/ GH, 88, 295/619 88, Lerbäcksmossen 372/566 82, 88, 01, Klockarhyttan 381/570 94, Åsbro 423/576 94, Bastusjön 298/618 03, Ingelsby 334/531 03, Udden 427/ Carex pulicaris Loppstarr VU Kassmyra 442/ / GH fukt gräsmark, Perstorp 329/ GH genomsilat björkkärr Carex remota Skärmstarr Hornrösan 51 SB, Skepphult 229/ GH, Dampetorp 317/ GH, Runsala ravin 276/ tuv, 00 8 tuv, 277/ tuv Carex rostrata Flaskstarr a Carex spicata Piggstarr Hornrösan 51 SB, Luckebo 399/ GH, 91, 403/ GH, Örberga 396/ GH, 91, 394/ GH, 94, Getabonäs 287/ GH, 292/ GH, Björnabro 426/ GH, S Fallet 313/ GH, Blackfärd 236/ GH, Linnefors 337/ / GH, Röllingsängen 306/ GH, Perstorp 331/ GH, Ödeskärr 391/ OREB, 391/ Carex vaginata Slidstarr "nära prestg." (Hartman 1866), Herrfallet 226/ GH, Getabonäs 289/ GH, Kull 434/ GH, Gålsjö 341/ GH, Isåsen 231/ GH, Rönne 350/ GH, Hagaberg 378/ GH, Gåstorpasjön 287/ GH, Göljagölen 287/ GH, Hemgården 400/561 85, 06, Skepphult 230/622 94, 235/623 94, 01, Önnabo 297/601 95, Dunsjö 294/ GH, Odenslund 325/590 01, Rävkärret 225/ Carex vesicaria a Vissboda 436/ GH, Gålsjö 340/ GH, Noren 336/ GH, Sörsjön 296/ GH, Tosjön 229/ GH, Herrfallet 226/ GH, Kassmyra 442/ GH, Nornäset 278/ GH, Bytet 247/ GH, Hylle 410/539 82, Västra Å 414/561 86, Hammaren 323/ BS!, Ingelsby 335/532 03, Runsala ravin 274/624 05, Valsjö 345/ TA BS!, Solberga äng 269/ Cladium mariscus Ag Tosjön LH 230/601, 229/603 64,15 GH, 231/ GH Eleocharis acicularis Nålsäv Estabosjön 407/570 74, Multen 326/567 89, Åsbro 419/576 89, 418/577 89, Tibon 410/ GH, Tisarbaden 437/589 90, Estabo 411/580 94, Valsjön 345/ TA BS! Eleocharis mamillata Veksäv Fredrikslund 393/554 86, Komhag 351/592 86, Västra Å 414/561 86, Ingelsby 334/531 03, Valsjön 345/ TA BS!, Munkerud 335/ RG! Eleocharis palustris coll Knappsäv t a Örgaveln 314/ GH, Storsjön 304/ GH, Viken 409/584 82, Hylle 408/540 82, Multen 326/567 87, Trehörningen 251/ Eleocharis palustris ssp palustris Nordknappsäv Sörsjön 295/ OREB strandkärr, Åsbro 422/ strand Tisaren Eleocharis palustris ssp waltersii Sydknappsäv Estabo 411/ strand Tisaren, Viken 410/ strandkärr Eleocharis quinqueflora Tagelsäv Solberga äng 268/ conf EL OREB översilad ängsmark Eriophorum angustifolium ssp angustifolium Ängsull a Eriophorum gracile Kärrull Ljungås 374/588 84, Tärnsjön 382/552 86, Lerbäcksmossen 366/572 86, 368/567 92, 374/ OREB, 368/ rikl, Kvarnstugusjön 392/630 91, Hagagölen 300/ AH&PC, Västerängen 340/ OREB Eriophorum latifolium Gräsull Vissboda 436/ GH, Gålsjö 340/ GH, 341/ GH, Sandbacken 321/ GH, 87, Herrfallet 226/ GH, Lerbäcksmossen 369/567 92, 368/566 92, 03 rikl, Västerängen 341/614 00, Eriophorum vaginatum Tuvull a Rhynchospora alba Vitag a Rhynchospora fusca Brunag Kvarnstugusjön 391/ OREB, 392/630 91, Molntärnarna 393/ rikl Schoenoplectus lacustris Säv a Schoenus ferrugineus Axag Skepphults äng 1925 (T. Englund enl EB - sökt tills med Englund, ej funnen 1926) Scirpus sylvaticus Skogssäv a Trichophorum alpinum Snip Snårsjön 384/ GH, 89, Herrfallet 224/ GH, Lerbäcksmossen 371/ GH, 366/572 86, 368/566 92, 03 rikl, 374/566 94, Sandbacken 321/ GH, 87, 327/606 87, Gålsjö 341/ GH, Isåsen 242/ GH, Komhag 354/590 86, Hultsjön